Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Transkript

1 Soundingboard Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar till en hållbar stadsutveckling. Privata initiativ betonas. Viktigt att många kan dra nytta av resultaten. Bygga ut testbädds där fler kan dra nytta av resultatet. Underlätta för företag att göra investeringar inom forskning- och innovation. Utveckla synergieffekter mellan företag och högre utbildning. Utveckla och sprida alternativa finansieringslösningar som ska stödja sociala innovationer och samhällsentreprenörer. Inataser för att främja jämställdhet och integration som bidrar till en hållbar stadsutveckling. Utveckla idéer/plattformat för samarbete för hållbar stadsutveckling i regionen med utgångspunkt från erfarenheter i Malmö (men även andra kommuner). Sprida goda exempel regionalt/nationellt/internationellt. Nyttiggörande och användandet av nya tekniklösningar. Smartare resursutnyttjande, utveckla testbädd och processer.

2 WORKSHOP: SMARTA MATERIAL INTRESSANTA OMRÅDEN FÖR SAMVERKAN Sammanfattning av områden med intresse för samverkan mellan innovationsaktörer i Skåne. 1. Samarbete akademi och SME Redan idag finns många möjligheter inom forskningen. Vi behöver lägga fokus på smarta lösningar för att skapa bättre kontakt mellan marknadsbehov och akademin, t ex genom att korskoppla SME i konkreta utvecklingsprojekt. Detta relationsbyggande skapar förtroende. a. Brist på kontakt forskare och företag. Hitta mötesplatser, stimulerande möten. Exempel på material skapa en vision. b. Behövs kluster materialindustrikluster? Få ut nyttan i Skåne, tillväxt. c. Måste jobba med det vi har nu, dvs. få användning av befintlig forskning. d. SME skeptiska till forskning. Bygga relation och förtroende SME och akademi. Den geografiska närhetens betydelse. Den som äger kunden in i systemet. Vilka produkter behöver man i samhället? 2. Testbädd nanomedicin Bygga en innovationsmiljö utifrån en testbädd i nanomedicin. SME tillgång till att testa och se! Testbäddar: tillgång till test, labb, kompetens, tolka resultat, ingenjörs- och forskarkompetens samt arbetssätt. Instrument och kompetens. Steget innan pilotproduktion: Systematisera och tillgängliggöra. Bygga upp en innovationsmiljö. Företag med samma typer av frågeställningar. Formulering samma systematik. En teknik som skär flera områden. Fler aktörer bör samarbeta, koppla upp lärosäten och olika företag. Bli duktig regionalt för att sedan skala upp (livsmedel, förpackning, säkerhet). Titta på europeiska exempel. 3. En innovativ region involvering av olika typer av intressenter Vi behöver involvera fler i arbetet med att skapa Europas mest innovativa region.

3 a. Skapa lekplats: Hur få med de mindre företagen? Skapa möten olika kompetenser, olika perspektiv. Konkreta samarbeten. Forskningen har framtidsfokus medan företagen har ett nu-perspektiv. Skapa en lekplats för smarta material rolig plats, kreativ som visualiserar möjligheter. b. Hur ska vi nå ut brett med upplevelsen av en innovativ region? Transparens och öppenhet, repetitivt. Unga, skolor, lärosäten inspirera till teknik- och naturvetenskapsstudier. Prägla in våra styrkeområden. Mobilt inspirationslabb. Transfer som modell att använda t ex. c. Hur arbeta med mötesplatser, internationellt ta höjd för detta! 4. Tydliggöra möjligheterna med ESS Identifiera företagsmöjligheterna med ESS och MAX IV samt bygga modell för hur företag får tillgång till anläggningarna direkt eller indirekt samt hur de får tillgång till intressenter runt omkring (ibland är det inte anläggningarna som är den bästa samarbetspartnern, det kan t ex vara ett lab i närheten). a. Vilka företag kommer att ha behov av ESS och MAX IV? Vilken infrastruktur behövs? Hålla en forskare i handen. Behövs kanske en utvecklingsavdelning? Att lära av andra anläggningar! b. ESS minska gapet mellan förväntningar och faktiska möjligheter case studies. Göra möjligheterna greppbara, t ex kostnad. Göra det användbart. Hur byggs kompetensen upp, hur ska modellen se ut? c. Krinova, projekt med fokus nyttan av ESS bygga samverkansmodell Krinova-ESS, allmängiltig modell. Fokus utmaningsinnovation. Utgå från samhällsutmaningar. Se på hur innovationsprocessen går till. Forskningsdata men ej i form av produkter. 5. Utmaning stadsutveckling Vi kan arbeta med att utveckla kopplingar mellan smarta material och hållbara städer, t ex a. Ljus & belysning b. Framtidens avloppsnät här finns förbättringspotential med stora värden. Existerande nät är en tickande bomb. c. Skapa testbäddar i stadsmiljö ljus, mobilitet, energi

4 d. Arbeta med färger i staden: gator som kan växla färg i syfte att signalera, för att styra trafikbeteenden, varor och flöden. Horisont smarta städer, behovet av EU-kontexten. 6. Ljus och energilagring Ett område med stor kommersiell potential och med möjliga smarta materiallösningar. Belysning - Samhällsutmaningar energiproduktion och lagring. Mycket kvar att göra, dock styrkeområde. Utvecklingsområde behövs mer forskning, verifiering av positiva effekter. Tillämpad ljusforskning. 7. Förpackning Skapa kopplingar mellan ny material och en existerande och stor förpackningsindustri. Förpackning - finns en industri (packbridge 240 medlemmar av 400). Här finns flera infallsvinklar och arbetsområden kopplat till smarta material. Utvecklings- och förbättringspotentialer: process, design, funktion, säkerhet. 8. Sensorer Utveckla marknadslösningar utifrån akademiska möjligheter i sensorteknik. Sensorteknik - dåligt utnyttjad potential. Borde vara starka, har kompetens. Hinder: Fokus akademisk spets snarare än att kommersialisera. Marknadsdriven teknik entreprenören. Vem äger resultatet i Sverige forskarna. Forskare som själv gjort resan och blivit entreprenör en framgångsfaktor för kommersialisering. Forskare behöver TID (behöver t ex labbassistenter.). Man vill ha industri och näringsliv med sig in, fler aktörer in.

5 Workshop: Personlig hälsa Sammanfattning: Personlig hälsa valde att göra en kartläggning av vad som sker i regionen bland de övriga aktörerna, som träffades under Sounding board. Vi lyfte vad aktörerna jobbar med, har på gång eller om det var tankar som kom upp som kunde knytas an till Personlig hälsa. Vi kopplade dessa till de styrkeområden som Innovationsområdet jobbar med samt gav utrymme för nya områden att få plats. Här kommer en sammanställning av vad som kom upp. Vill man ha den övergripande bilden ber vi dig kontakta Marie-Louise Eriksson på Region Skåne för mer information. Uppsamling från Workshop 1 - Målbild för Personlig hälsa önskas tydligare så att andra aktörer lättare skall kunna haka på i det arbetet eller lättare kunna se hur deras egen verksamhet kan knyta an eller inte. - Även mer kommunikation om var man hittar information om Personlig hälsa. - Områden som det fanns mycket arbete kring - e-hälsa inom många olika områden - äldre frågor på olika plan, kan kanske kopplas på kring det arbete som görs inom SIHA plattformen - arbetsmiljö/personal perspektiv finns det ett behov av att titta närmare på - det finns en stor kunskapsbas inom Regionen som kan användas på ett bredare sätt - kommunikation, hur kommunicerar vi all kunskap och hur får vi reda på allt som sker - barnfetma är ett högaktuellt område Uppsamling från Workshop 2 - Hur kan vi använda befintliga strukturer för att vidareutveckla Personlig Hälsa? - Viktigt att se individen i Personlig hälsa, som brukare, medborgare och i professionen och att det är detta som är i fokus - Förpackningar är ett område som också kopplar till hälsa och kan användas ur hälsoperspektivet - Hållbar hälsa är ett viktigt fokus där man arbetar ur ett inkluderande perspektiv - Det sker mycket arbete kring Strategiska Innovations Området (SIO) Folksjukdomar