YTTRANDE. Datum Dnr

Transkript

1 Regionstyrelsen Björn Lagnevik Näringslivsutvecklare YTTRANDE Datum Dnr (7 ) Remiss. Slutbetänkande av innovationsstödsutredningen - Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor (SOU 2012:41 har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerat betänkande. Med anledning av detta vill framföra följande Grundläggande ställningstagande I likhet med utredaren anser att det finns brister i förutsättningarna för universitetens och högskolornas möjlighet att delta aktivt och konstruktivt i de svenska innovationssystemen. Det är viktigt att dessa brister så långt som möjligt avhjälps. Efter genomgång av utredarens förslag kan vi konstatera att flera positiva åtgärder föreslås för att stärka de innovationsstödjande funktionerna inom universitet och högskolor. Samtidigt menar vi, utifrån de erfarenheter vi har från många års aktivt arbete för att förbättra det regionala innovationssystemet i Skåne, att utgångspunkten bör vara att lärosätenas innovationsstödjande verksamhet är en integrerad del av nationella och regionala innovationssystem. Utredarens förslag är i princip avgränsat till de innovationsstödjande verksamheter som kan bedrivas av högskolor och universitet i kunskapstriangelns tredje hörn, där också deras holdingbolag inräknas. Enligt s syn på innovationsstödjande verksamhet leder detta synsätt delvis fel. Fungerande innovationssystem utmärks av ett dynamiskt systemiskt ledarskap, där lärosätenas innovationsstödjande verksamhet samverkar med det offentliga och det privata näringslivet. En sådan s.k. triple-helix-ansats ger delvis andra infallsvinklar på lärosätenas innovationsstöd. De synpunkter som framförde under den föregående Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Skånehuset, J A Hedlunds väg Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (7 ) remissinstansen kvarstår. Även i slutbetänkandet anser vi att den regionala kontextens betydelse för hantering av innovationer inte lyfts fram i önskvärd omfattning och vi står vidare fast vid att Triple Helix samverkan är att föredra framför kunskapstriangelns logik. Vårt remissvar argumenterar genomgående för detta ställningstagande. I) Förslag som välkomnar Utredningen innehåller en välgrundad analys av bristerna i innovationssystemet inom högskolan. Där lyfts fram en obefintlig, outvecklad eller oupplevd incitamentsstruktur för lärosäten, lärare och övriga anställda samt studenter. Vidare beskrivs oklarheter i regelsystemet samt bristen på kompetenta personer som kan driva nystartade företag till marknadsetablering. De förslag till förtydliganden i regelverk och för att öka motivationen som framförs ser vi positivt på. Vi ser det som positivt att utredaren föreslår att lärosätena ökar sitt fokus på studenternas roll i innovationssystemen. Det är ett viktigt komplement till forskarnas roll. Det är inte bara forskningsresultat och patent som är innovationsskapande högskoleprodukter. Som påpekas i utredningen är också de utbildade studenterna en mycket stor källa till förnyelse och förändring i samhället. Utredarens förslag som syftar till att stödja studenters entreprenöriella arbeten är därför mycket välkomna. Universitetets förmåga att möta efterfrågan på innovativ och kvalificerad arbetskraft är av utomordentlig betydelse. I utredningen finns också förslag om att i större utsträckning lyfta fram tjänsteinnovationer. Detta förslag är värdefullt och helt i linje med de innovativa lösningar som efterfrågas i samhället. II) Högskolorna och universitetens roll i de regionala innovationssystemen Från en teknologidriven innovationsmodell till systemisk utmaningsdriven innovation Under de senaste åren har det skett en utveckling i vilken universitet och högskolor tillsammans med nationella och regionala innovationsaktörer har tagit väsentliga steg för att lämna den linjära teknologidrivna innovationsmodellen till förmån för systemisk utmaningsdriven innovation där samverkan sker mellan universitet, näringsliv och offentlig sektor. Det intressanta med den nya innovationsmodellen är att innovationsprocessen startar i behov och samhällsutmaningar, inte i framtagna forskningsresultat och produkter. Detta har lett till att den innovativa potentialen i det nationella och de regionala innovationssystemen har höjts. I samverkan kring samhällets tillväxt och utveckling behövs en mer utvecklad arbetsprocess än den som erbjuds via ett snävare synsätt som utgår enbart från kunskapstriangeln.

3 Datum (7 ) Nedan beskrivs bakgrund och framväxt kring innovationsarbetet i Skåne utifrån ovan påtalad modell. Universitet och högskolors roll i en region med tillväxtuppdrag det systemiska ledarskapet I Skåne genomfördes det under en funktionsanalys av de regionala innovationsstödjande aktörerna. Analysen lade grunden för utveckling av en regional process, som efter fyra år lett fram till en innovationsstrategi för Skåne, som näringsliv, akademi och offentlighet står bakom. En tydlig styrka är att denna process rakt igenom haft ett politiskt stöd och vunnit nationell legitimitet genom ett aktivt engagemang från Vinnova. Visionen är att Skåne skall bli Europas mest innovativa region 2020! En viktig del av den funktionsanalys som genomfördes var en peer review utförd av OECD, där det dåvarande innovationssystemet i Skåne studerades. En tydlig slutsats var att utgångspunkten för skånskt innovationsarbete bör vara att arbeta i en triple helix-ansats. Inledningsvis säger OECD att Skåne är väl positionerat inom toppkategorin av innovativa regioner inom OECD. Man beskriver vidare hur Skåne bör fortsätta att stärka sin innovationskraft genom att komplettera en tidigare technology push approach med en efterfrågedriven respons approach. Den svenska innovationspolicyn har traditionellt haft ett linjärt förhållningssätt, i nya ansatser från Vinnova och Tillväxtverket arbetar man däremot helhjärtat för efterfrågeorienterad innovationsaktivitet i en regional kontext. Den innovationsstrategi som vuxit fram som ett resultat av analysarbetet innefattar sex delstrategier: 1, att bygga ett systemiskt ledarskap 2, att vidga synen på vad innovation är och inkludera flera aktörer 3, att effektivisera stödstrukturen för innovation 4, att skapa nya innovativa arenor 5, att utveckla internationell samhandling samt, 6 att stärka innovationskapaciteten både i industrin samt i den offentliga sektorn. Sammantaget innebär detta en strategi som flyttar fokus från kommersialiserade forskningsresultat till en mer systemisk ansats som bygger på efterfrågedriven innovation. Vi saknar resonemang om den här typen av innovationsarbete och vikten av ett systemiskt ledarskap i den analys av den regionala innovationskontexten som utredaren gör. (punkt 5.1 och 5.2) En analys som utgår från ovan redovisat synsätt, leder till delvis andra eller annorlunda formulerade förslag för att stärka högskolornas och universitetens innovationsstödjande verksamhet. Detta utvecklas vidare nedan.

4 Datum (7 ) Ledningsgemenskap Forsknings och Innovationsrådet i Skåne För att skapa förbättrade förutsättningar för forskning och innovation i Skåne, genom ökat och fördjupat samspel mellan politik/offentlig verksamhet, akademi och näringsliv, har, lärosätena, Malmö Stad, Lund, Kristianstad, Helsingborg och Kommunförbundet Skåne beslutat att bilda Forsknings- och Innovationsrådet i Skåne FIRS. Utgångspunkten är att samspelet mellan dessa aktörer och med gemensamma kommunikationsinsatser stärka forsknings- och innovationssystemet. Målet är att FIRS kan agera som en samlande kraft och en gemensam röst för regionens tillgångar, behov och möjligheter. FIRS övergripande inriktning är att stärka den skånska forsknings- och innovationskraften för att nå den uppsatta visionen om att Skåne ska vara Europas mest innovativa kunskapsbaserade region FIRS skall bl a följa utvecklingen inom området, ta initiativ till insatser och stärka banden mellan olika aktörer. Vidare skall förutsättningarna för forskning och utveckling i regionen stärkas, bland annat genom kommersialisering av forskningsresultat. FIRS ska utgöra systemledningsfunktionen för forsknings- och innovationssamarbetet i hela Skåne. Regionstyrelsens ordförande Pia Kinhult är ordförande i FIRS och Lunds Universitets rektor, Per Eriksson, är vice ordförande. Soundingboard Innovation För att arbetet med innovationer och en innovationsstrategi för Skåne ska kvalitetssäkras och få bred förankring i de öppna innovationsarenorna (klusterorganisationerna) och inom akademin i Skåne har en referensgrupp, Soundingboard, bildats. Soundingboard är en systemisk ledningsgemenskap med uppgift att facilitera och stödja innovationsutvecklingen i Skåne. Soundingboard består av representanter från både offentliga aktörer och företag. Ordförande är Pontus Lindberg (m), ordförande Regionala Tillväxtnämnden och därmed högste ansvarige politiker i Skåne för tillväxtarbetet. Utredningens syn på samverkan och nyttiggörande av forskning Utredningen nämner att universiteten skall samverka med övriga samhället i innovationsarbetet. Det är viktigt att poängtera att sådan samverkan tar tid att etablera. Efterhand har formerna för samverkan utvecklats, enligt beskrivning ovan, och det finns nu fungerande verktyg och arenor för att åstadkomma kopplingar mellan akademi, företag och offentlig sektor. Dessa former för samverkan varierar mot bakgrund av att de regionala förutsättningarna är olika, inte minst beroende på hur det regionala

5 Datum (7 ) tillväxtuppdraget har formulerats. Det är positivt att utredaren poängterar att lärosätena bör ta ett tydligt ansvar för innovationssystemen regionalt. Förslaget i 11 D är dock alltför snävt uttryckt och missar därmed behovet av ett dynamiskt systemiskt ledarskap där också det privata näringslivet ges en viktig roll och ansvar. Kluster och öppna innovationsarenor universitetets roll I Skåne finns etablerade samarbeten mellan akademi, offentlighet och näringsliv inom en rad klusterområden. Vi har skapat ideella organisationer med tillhörande affärsdrivande bolag där universiteten och högskolorna har en tydlig och kontinuerlig närvaro. Detta är en samverkansform där relevanta akademiska aktörer kopplas till viktiga strategiska utvecklingsområden i regionen. Universitet och högskolor finns representerade i styrelsen, ledningsgrupper och utvecklingsprojekt och medfinansierar också de olika klusterinitiativen. De erfarenheter som gjorts i Skåne leder till att utredarens farhågor för att bred regional samverkan riskerar att bygga upp nya administrativa strukturer med en hög abstraktionsnivå kan ifrågasättas. Nedan argumenterar vi istället för nyttan med en sådan struktur. Vi kan exemplifiera behovsdrivet innovationsarbete i det öppna innovationslandskapet med exemplet Skånes Livsmedelsakademi, som är ett innovationskluster för livsmedel och Packbridge som är ett innovationskluster inom förpackningsområdet. Tillsammans driver de ett projekt där uppgiften är att från konsumentperspektiv ta fram nya lösningar avseende förpackningar, livsmedel och måltider. Utgångspunkten är behoven hos brukare med särskilt fokus på de behov som finns hos äldre samt skolbarn. I en arbetsprocess kombineras kunskaper från de två olika industrierna med kvalificerad kunskap från akademin, mer specifikt från avdelningen för förpackningslogistik och avdelningen för industriell design på Lunds tekniska högskola, konsumentforskning vid ekonomihögskolan, etnologiska institutionen vid Lunds universitet samt institutionen för industriell design vid Chalmers tekniska högskola. Samverkan sker här så att universiteten tillför kvalificerad kunskap men utgångspunkten är samhälleliga behov och utmaningar. Det aktuella projektet finansieras av Tillväxtverkets nya klusterprogram. Utredningen har väckt frågan om universitetens möjlighet att finansiera delar av innovationsprocessen. Vi tror att det kan vara en fördel om universiteten fick vissa medel för detta ändamål. En förutsättning för att detta skall vara konstruktivt är dock att dessa medel används för att motivera forskare att delta i behovsdriven innovation. En ansats som innebär att stärka holdingbolagen som ett slags säljorganisationer för universitetsuppfinningar är inte konstruktivt.

6 Datum (7 ) Testbäddar inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg I det regionala innovationsarbetet är det viktigt att också genomföra pilotstudier och experiment. I de regionala innovationsklustrena har detta visat sig vara ett framgångsrikt sätt att arbeta. Det är också ett sätt att sprida innovationer nationellt och internationellt. I ett aktuellt exempel arbetar tillsammans med Skånes livsmedelsakademi (Triple Helix organisation) med ett pilotprojekt vid lasarettet i Trelleborg. Hela lasarettsköket, måltidssatsningen och inköpslogistiken görs om för att åstadkomma sjukhusmat som bidrar till god hälsa och goda måltidsupplevelser. I detta exempel kan vi se hur vi genom en satsning på den offentliga sidan lyckas artikulera behov hos individer med svaga röster. Samtidigt är offentligsidan en så stor inköpare av måltider att denna process kan utgöra draglokomotiv i skapandet av nya innovationer. Vi noterar också med glädje att Vinnova stödjer denna typ av satsning genom ett särskilt riktat program. III) Tillgång till riskkapital och särskilda medel till högskolor för att stödja innovationsarbete I utredningen diskuteras betydelsen av riskkapital. Enligt s sätt att se på riskkapital är det en fördel om det i stor utsträckning kommer från privata investerare och i andra hand från samhällsinstitutioner med en klar marknadsförankring. Mot denna bakgrund har det etablerats en offentlig riskkapitalfond i Skåne. Sydsvensk Entreprenörsfond har skapats i syfte att komplettera privat riskkapital som investerar i små- och medelstora företag i Blekinge och Skåne. Fonden skall medverka till att fler företag startar och växer, ökad sysselsättning och starkare innovationsstrukturer med målet att öka regionens konkurrenskraft. Fonden skall dessutom generera avkastning som kan investeras i nya satsningar för små- och medelstora företag i Blekinge och Skåne. Vi kan idag se att många av investeringarna som gjorts i fonden har en direkt koppling till forskning som bedrivits vid exempelvis Lunds Universitet. Vi kan konstatera att universitet och högskolor ofta har problem med att finansiera innovationsarbete som stärker regionen men som ligger utanför den egna organisationen. I en ambition att skapa ett bra innovationsstödssystem är det viktigt att lärosäten kan engagera sig aktivt, med tid och kapital, i utvecklingsprojekt där forskning kommer företagen till nytta. I klusterinitiativen i Skåne har vi hittills sett en stor viljeyttring från universitet och högskolor att delta med både tid och finansiering. Här har med andra ord lärosätena hittat en viktig funktion där den tredje uppgiften kan förverkligas. Dock vet vi att universitet och högskolor i Skåne ofta saknar en finansieringskälla för detta arbete. I detta avseende ser vi en stor

7 Datum (7 ) potential i att man från nationellt håll öronmärker innovationsmedel till engagemang av triple helix- karaktär. En förutsättning, i linje med det ovan redovisade systemiska innovationsarbetet, är dock att dessa medel tilldelas för att stödja och motivera forskare att delta i behovsdriven innovation. En ansats som innebär att stärka holdingbolagen som en sorts säljorganisation för universitetsuppfinningar är däremot inte konstruktivt. Pia Kinhult Ordförande Ingrid Bengtsson-Rijavec Tf regiondirektör