Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Transkript

1 Datum Ert datum Dnr Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Nutek har inbjudits att lämna en kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen som regeringen under 2008 avser att lämna till riksdagen. Enligt förordningen SFS 2007:1155 (vilken träder i kraft ) har Nutek i uppgift att stärka näringslivets förutsättningar och främja hållbar regional tillväxt. Myndigheten ska dels verka för förbättrade förutsättningar för nyetablering av nya företag samt ökad tillväxt och livskraft i befintliga företag, dels särskilt främja näringslivets utveckling i de stödområden som anges i förordningen 1999:1382 om stödområden för vissa regionala företagsstöd och i övrigt verka för stärkt lokal och regional utvecklingskraft i alla delar av landet. Inom sitt verksamhetsområde ska myndigheten vara rådgivande organ åt regeringen, följa den internationella utvecklingen, främja svenskt deltagande i internationellt samarbete, ha ett särskilt sektorsansvar för miljöarbetet samt främja integration och jämställdhet. I den myndighetsöversyn som presenterades i augusti 2007 föreslog utredaren en operativ genomförandemyndighet samt en utvärderingsmyndighet. Genomförandemyndigheten föreslås även fortsatt ha en stark analysfunktion även om samverkan med andra aktörer lyfts fram som väsentligt. Redan idag genomförs ett antal program inom Nutek, exempelvis för produktutveckling och kvinnors företagande, av privata eller offentliga aktörer på regional nivå. I dessa program ansvarar Nutek huvudsakligen för konceptutveckling, påverkansarbete, kunskapsöverföring samt myndighetsutövning, inklusive utveckling av förordningar och uppföljningar av medelstilldelning. Med en sådan inriktning ser Nutek skäl för att istället tala om en kunskaps- och utvecklingsstödjande myndighet med fokus på programutveckling och samordning. Detta har tidigare framförts bland annat i Nuteks remissvar Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS (Diarienr ). Kunskaps- och forskningsfrågor blir då än mer centrala för Nuteks eller kommande myndighets verksamhet. Nuteks strategi för en mångfacetterad kunskapsbildning Den kunskap som Nutek behöver och använder sig av kommer från ett flertal olika källor såsom forskning, egna analysinsatser, uppföljningar och utvärderingar, konsultrapporter, samt erfarenheter från praktiskt arbete. Nutek gör bedömningen att en mångfacetterad kunskapsbildning är ett viktigt bidrag till den totala 1

2 kunskapsutvecklingen inom området. Det ställer dock krav på gränsöverskridande processer för att länka samman kunskaper genererade inom olika områden. Nuteks kunskapsstrategi är därmed att ta till vara forskning inom de områden som berör Nuteks verksamhetsområden. I viss mån, där så behövs, ingår det i Nuteks strategi att själva möjliggöra och bidra till utveckling av forskning. Kunskapen från forskningen blir således en del av den bas som ingår i Nuteks kunskapsgenererande arbete. Nuteks kunskapsområden Nuteks verksamhet spänner över flera kunskapsområden. Det centrala området är näringspolitik och regional tillväxtpolitik, som sammanfattas i tre mål som också beskriver tre kunskapsområden: Fler nya företag, fler växande företag samt fler starka regioner. Ett fjärde kunskapsområde kommer också naturligt in i Nuteks verksamhet och det gäller kunskap om program- och policygenomförande. Det är ett viktigt område med tanke på de program som Nutek genomför och som bland annat ställer krav på följeforskning och utvärderingar. Förutom dessa kärnområden berör Nuteks verksamhet även andra områden som betydelsen av ekologisk och social hållbarhet, jämställdhet, och integration för näringslivets utveckling, vilket aktualiserar ytterligare kunskapsområden. Nedan kommer de viktigaste forsknings- och kunskapsfrågorna att behandlas inom dessa kunskapsområden. Det gäller områden och frågeställningar där det bedöms som särskilt viktigt att utveckla policyrelevant kunskap och forskning. När det gäller fler nya företag är dagens diskussion främst kopplad till skillnader i nyföretagande mellan olika grupper. Den mer policyrelevanta delen handlar om vad staten kan göra för att underlätta för olika grupper att starta företag. En central fråga gäller hur processen ser ut från idé till start av företag. Frågor kring hur företagsklimat, regelverk, administrativa och andra villkor ser ut och påverkar företagandet är centrala. Skiljer sig möjligheter och hinder för olika grupper av individer? Vad kan staten göra för att underlätta och stödja nyföretagande genom att förändra regelverk och/eller genomföra olika typer av insatser? Idag finns en politisk ambition att fler ska bli företagare. Detta tar sig uttryck i insatser av olika slag och strukturella förändringar. Idag ser vi till exempel ett ökat nyföretagande inom branscher där företagandet generellt är relativt lågt till exempel inom vård- och omsorg. Med ett ökat nyföretagande medföljer även ett behov av att utveckla kunskapen om vad företagande har för betydelse för individers framtida möjligheter till sysselsättning, position på arbetsmarknaden, inkomst- och kompetensutveckling. Dessa frågor bör både relateras till olika grupper av företagande samt till olika aspekter av hållbar ekonomisk tillväxt. Studier bör även inkludera olika företagsformer som tidigare inte nödvändigtvis belysts inom ramen för företagsekonomi eller näringslivsstudier såsom till exempel socialt företagande och företagande på ideell grund. Det finns idag stora skillnader mellan kvinnor och män när det gäller företagande. Kvinnor är kraftigt underrepresenterade bland befintliga företagare, i nyföretagande och när det gäller representation i företagsledningar och styrelser. Under åren pågår en satsning på kvinnors företagande där forskning om dessa frågor ingår. Nutek har huvudansvaret för genomförande av de operativa insatserna, medan Vinnova har ansvar för satsningen på forskning inom ramen för detta program. Kunskapsområdet fler växande företag har främst fokus på frågor som rör varför vissa små företag inleder en kraftig tillväxt. Vilka är de faktorer som utvecklar det lilla företaget och som gör att det med tiden blir större? Hur kan staten bidra till att fler företag växer? Frågan om växande företag är många gånger knuten till frågan om innovationer av teknisk och naturvetenskaplig natur. Samtidigt vet man att endast ett fåtal växande 2

3 företag har denna bakgrund. Betydligt vanligare är innovationer som handlar om förändringar av företagens organisationer och sätt att nå ut till marknaden. Det är en fråga om nya koncept och system för innovationer som till exempel bidrar till en ökad förståelse för tjänsteproduktion och organisatoriska frågor. I den svenska debatten kring entreprenörskap och företagstillväxt betraktas ofta det institutionella ramverket som avgörande för det svenska näringslivets utveckling. Vilken exakt ekonomisk betydelse ramverket har varierar från fall till fall och är med nuvarande kunskapsnivå svår att värdera generellt. På samma sätt är de teoretiska kunskaperna förhållandevis små när det gäller olika typer av hinder för växt i företag. Frågan gäller bl.a. hur kapital, kompetens och andra kritiska resurser samspelar för dagens växande företag. När det gäller kunskapsområdet fler starka regioner är det i stort inriktat på två teman. Det första är regional utveckling och infrastruktur och det andra kompetensförsörjning. Den lokala arbetsmarknaden är en viktig enhet för analysen eftersom huvuddelen av all arbetskraftsrörlighet sker inom respektive lokala arbetsmarknad. En närliggande fråga gäller arbetskraftsrörlighetens betydelse för företags utveckling. Forskningen inom detta område har hittills främst studerat industriella företag. Idag finns dock behov av studier som utgår ifrån tjänsteföretag, där det finnas skäl att anta att deras utveckling följer en annan logik. Under senare år har inte minst Nutek pekat på betydelsen av regioners storlek för deras förmåga att utvecklas. Även näringspolitiskt har regionförstoring kommit att bli ett viktigt mål. En viktig fråga är i vilken mån som förbättrade kommunikationer och geografiskt vidgade regioner kan ses som ett substitut för bristande fysiskt täthet. Detta utgör ett centralt kunskapsområde framförallt för kunskapsutveckling kring sambandet infrastruktur och regional utveckling. Inom området kunskap om program- och policygenomförande är en viktig utmaning den nya närings- och tillväxtpolitik som håller på att ta form i skärningspunkten mellan den statliga och regionala nivån. Regionernas ansvarsroll för initiering, planering och genomförande av insatser utvecklas. Denna nya ansvarsfördelning ställer krav på utvärdering och följeforskning som kontinuerligt följer upp program. Följeforskning är ett krav när det gäller de regionala strukturfondsprogrammen där innovation och förnyelse är det största insatsområdet de närmaste sex åren. Följeforskning innebär att olika berörda parter får möjlighet att kontinuerligt ta del av iakttagelser och resultat. Uppgiften för följeforskningen i innovativa miljöer handlar om att kritiskt och konstruktivt följa och värdera processer som ska leda till framväxten av innovativa miljöer kluster, innovationssystem eller innovativa miljöer etc. Sedan lång tid tillbaka pågår också en diskussion om den s.k. linjära modellen mellan forskning och innovationer. Ett av följeforskningens syften är att bidra till förståelsen av den innovativa utvecklingens komplexitet. Inom ramen för Nuteks arbete med EU:s strukturfondsprogram har ett följeforskningsprogram utvecklats utifrån fyra olika aspekter. För det första handlar det om att ge processtöd vid etableringen av projekt och program. För det andra har följeforskningen till uppgift att dokumentera erfarenheter som uppkommer i projekt och program. För det tredje gäller det att värdera hur väl projekt och program når sina mål för att möjliggöra förändringar i operativa mål och strategisk inriktning. För det fjärde syftar följeforskningen till att på ett meningsfullt sätt följa upp, utvärdera och lära sig av FoU-satsningar på innovation och förnyelse. Dessa olika typer av uppdrag kräver att följeforskning utvecklas vid landets universitet och högskolor. 3

4 Den innovativa tjänste- och servicesektorn behöver få ökat utrymme i Sveriges framtida forskningsstrategi Ovanstående kunskapsområden är, utifrån Nuteks verksamhet, ständigt i behov av utveckling. I dagsläget ser Nutek ett särskilt behov av att dessa kunskapsområden relateras till nedanstående beskrivna utvecklingstendenser, där det under perioden finns ett tydligt behov av ökad forskning och kunskapsutveckling. Det svenska näringslivet förändras i snabb takt och därmed förutsättningarna för hur näringspolitiken ska se ut. Det är av största vikt att olika stödsystem följer med i denna utveckling, vilket inte alltid är fallet idag. Trots att servicesamhället och tjänstesektorn helt dominerar vårt näringsliv är många stöd- och regelsystem anpassade efter industriföretagens behov. Även om denna utveckling är känd av många så behöver tjänstesektorn även fortsättningsvis synliggöras genom utveckling av statistiska och analytiska modeller. Det behövs därför en vidareutveckling av relevanta modeller och empiriska studier för att beskriva den nya dynamiken. I denna kan tillverkande företag numera ha större intäkter av service, underhåll och drift av sina produkter än vad de har från försäljning av produkter. Samtidigt växer tjänsteproduktion i högsta grad av sig själv utan koppling till fysiska produkter. Det gäller inte minst i branscher som utbildning, turism, personliga tjänster och hälso- och sjukvård. Ett annat och centralt område är de nya innovationerna som följer av tjänste- och serviceekonomin. Idag kännetecknas synen på innovationer av offentligt drivna aktiviteter inriktade på produkter och teknik. Det gör att innovationer och företag med en annan inriktning inte får möjlighet att utvecklas. Detta påverkar särskilt många småoch medelstora företag som är beroende av icke-tekniska innovationer. Det gäller att i ökande grad hitta de mekanismer i innovationssystemet som är viktigast för dessa företag, vilket pekar mot behov av fördjupade kunskaper om det nya konceptbaserade innovationsarbetet inom små och medelstora företag. Särskilt de kundnära och organisatoriska innovationerna får en allt mer ökande betydelse både som affärsmodeller för nya tjänsteföretag såväl som för tillväxt i befintliga små och medelstora företag. I takt med den ökande globaliseringen kommer kompetens, produktion och kapital att i allt större utsträckning att röra sig över regionala eller nationella gränser. Många småoch medelstora tjänsteföretag är idag förhållandevis starkt orienterade mot lokala marknader. En viktig fråga är om detta mönster kommer att brytas upp genom internationell konkurrens. Kunskaperna om detta område har ofta utgått från de tillverkande företagens internationaliseringsprocess. Här behövs bättre förståelse av internationaliseringsprocessen för tjänste- och serviceekonomins företag. Inte minst behövs det för att kunna utveckla nya stödsystem för små- och medelstora företags internationalisering. Sammantaget innebär det att Nuteks föreslår att tjänsteforskningens andel av de totala forskningsanslagen behöver öka. Det innebär också att strukturen för att stödja företags innovationsprocess behöver förändras. Via regleringsbrev och ägardirektiv behöver det tydliggöras att de tjänste- och servicedrivna innovationsprocesserna behöver få en större tyngd i myndigheters och andra aktörers verksamhet. Slutligen behöver strukturen för att stödja tillkomst av nya innovativa företag förändras. Av de inkubatorer som finns uppbyggda kring svenska universitet och högskolor är det bara ett fåtal som utgår från koncept och modeller för att stödja och utveckla nya innovativa företag inom serviceoch tjänstesektorn. Tillgång och behov av forskning inom Nuteks kunskapsområden Idag finns forskning inom Nuteks verksamhetsområden inom universitet och högskolor. Därutöver finns ett antal aktörer som är mer eller mindre fristående från dessa. Forskningen finansieras främst genom universitet/högskolor samt forskningsråd inklusive Vinnova som till stor del har ett liknande kunskapsintresse som Nutek. Utöver detta 4

5 tillkommer en del andra offentliga och privata forskningsfinansiärer. Nutek vill dock framhålla vikten av att utveckling av kunskap sker på ett dynamiskt sätt som både tar hänsyn till erfarenheter och befintlig kunskap, samhällsförändringar, forskningsläget i Sverige och internationellt. Det verksamhetsnära behov som Nutek främst ser, utifrån vårt uppdrag och verksamhet är behovet av att ha viss möjlighet att finansiera forskningsbaserade studier som belyser frågor som till exempel relaterar forskning om entreprenörskap, företagsutveckling och utveckling av regioner till policyinsatser och/eller andra specifika frågeställningar som identifieras i det pågående arbetet. Särskilt viktigt är detta vid framtagande av nya och vid nyutveckling av befintliga program. Forskningen utgör en del i den mångfacetterade kunskapsbildningen på Nutek. Följande insatser berör endast kunskapsbildning med direkt fokus på forskning och samverkan med högskolor och universitet. I dagsläget planerar Nutek för följande insatser med direkt anknytning till forskningsområdet: - Stöd till viss forskning och forskningsnära verksamhet. En vidareutveckling av det som i dagsläget är ett stöd till Forum för småföretagsforskning (FSF). Under 2007 uppgick detta stöd till cirka 9 miljoner kronor. - Följeforskningsprogram inom ramen för arbetet med EU:s strukturfondsprogram under åren Insatsen som fördelas via Nutek är cirka 30 miljoner kronor för hela perioden. Därutöver tillkommer finansiering från enskilda projekt med finansiering från strukturfonderna. - Visst stöd till och/eller direktupphandling av forskning utifrån behov av specifik kunskap. Detta är främst kopplat till strategiskt utvecklingsarbete, programutveckling samt genomförande av program och projekt. Beslut i detta ärende har fattats av tf generaldirektör Sune Halvarsson. I beslutet har även Göran Brulin, Malin Gawell, Staffan Larsson, Henrik Levin, Maria Lindqvist, Bo Stenviken och Bo Wictorin deltagit. I handläggningen har Sten Axelsson varit föredragande. Sune Halvarsson Sten Axelsson 5