Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling

Transkript

1 Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling Första fas Förbereder nästa fas Bygger på samverkan staden akademi och institut näringsliv och konsulter 1

2

3

4

5

6 Definition av Affärsdriven Hållbar Stadsutveckling 6 Samverkansprocesser för miljömässigt och socialt hållbar stadsutveckling som skapar hållbara affärsmöjligheter och arbetstillfällen. Detta skall åstadkommas genom: Samverkan mellan kommunen, näringslivet, akademi och medborgarna Utveckling av innovationsplattform/nya arenor för miljömässig och social utveckling 6

7 Pilot 4 Affärsdriven Hållbar Stadsutveckling 7 Syfte: Utveckla en modell/kokbok för Affärsdriven hållbar stadsutveckling Identifiera modeller och processer för Affärsdriven hållbar utveckling Ekoeffektivitet (ekonomi och miljö) Social utveckling Samverkansprocesser Startade hösten 2010 Avrapportering hösten

8 Mistra Urban Future 8 Driver projekt med tillämpningar i regionen samt vid de internationella plattformarna Kisumu, Cape Town, Shanghai, Manchester Etablerar ny kunskap för akademiska och praktiska tillämpningar lokalt och globalt Näringslivsinblandning tex genom detta pilotprojekt 8

9

10

11 Fokusgrupp Företag/N-liv Frågeställning: Hur och under vilka förutsättningar kan näringslivet/företagen bidra till hållbar stadsutveckling inom konceptet Affärsdriven Hållbar Stadsutveckling? OBS : såväl nya som bef områden

12 case/fallstudier Nya Krokslätt - f-tagsinitiativ, syfte helt i linje med pilot 4 Klimatsmart Citydistribution demoprojekt om en av de svåra frågorna - varutransporter Sunfleet offentligt finansierat projekt som lett till ett framgångsrikt hållbart företag Några kommentarer/erfarenheter om arbetsmodell fr andra områden Kvillebäcken (politisk input, syfte enl pilot 4), Gårdsten (samarbete i bef område, sociala frågor), Biogas Väst, Nya Hjulspår m fl

13 Hur ser företag allmänt på att vara med i stadsutvecklingsprojekt som kan ge nya affärsmöjligheter för deltagande företag? Alla är positivt inställda Men pekar på attitydproblem inom kommuner/offentliga sektorn viktig fråga : vill/finns det förutsättningar för kommunala planerare m fl att samarbeta?

14 Förslag till en arbetsmodell Markägare/kommun bjuder in till en projektgrupp Uppgift: skapa innehåll i en områdesplan Du måste uppfylla vissa kriterier: hållbarhet i din affärsidé, kunna finansiera Gruppen tar fram vision-mål-aktiviteter-tidplanfinansiering Små företag bjuds in steg 2 då exploatering startar

15 Ytterligare förslag Typ Hållbara Städer där t ex små företag får möjlighet till ersättning för nedlagt arbete Sätt upp en bild av ett område hur det ska se ut när det används en målbild därefter back-casting

16 Slutsatser Små företag kan vara med om de får ersättning/affär Stora företag har mer resurser Kan leverera förslag på intressanta system/produkter/tjänster arbetsmodeller/organisation/ mjuka frågor Genom sina nätverk även internationella erfarenheter/lösningar

17 forts Slutsatser Kompetens hos företagen kan utnyttjas Små företag kan samarbeta med stora företag ( dragloksmodellen ) Starta ny process om hållbar stadsutveckling typ Smart Energi en mötesplats där en dialog mellan företag, tjänstemän, politiker, akademin kan föras Kommuner måste våga mer Upphandlingsregler begränsande Eldsjälar behövs i denna typ av samarbete Mängder av visioner, idéer hos företag Ta reda på hur man arbetar i Malmö o Stockholm

18 Förslag/rekommendationer Tokyo, juni 2010, Vy från Tokyo Tower Workshops typ Smart Energi Beforska ngra av pilot 4 s case Starta regionalt Hållbara Städer kör ett affärsdrivande testprojekt Undersök drivkrafter, attityder o förutsättningar inom kommuner och företag Workshop i ngn av Murfs sister cities Undersök och forska om Malmö och Stockholm

19 Preliminära slutsatser 21 Näringslivet kan involveras i processer för stadsutveckling i tidigare skede i målformuleringar på en mer övergripande nivå Stadsutveckling innebär ofta långsamma och långsiktiga processer Kommuner kan ställa mer långtgående krav på hållbar utveckling, både på systemnivå och på tex prestanda av drift av byggnader Mer tydliga krav underlättar investeringar för tex klimatsmarta lösningar och lösningar som tar hänsyn till den sociala dimensionen Ger en win-win situation 21