Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Koordinator Linda Nordberg Dnr: KS/2014: Kommunstyrelsen Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen gav den 2 februari 2015 kommunledningskontoret i uppdrag att utreda möjligheter att delta i nätverk för social hållbarhet och genomgå eventuell certifiering som Fairtraide City. Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Diplomeringen innebär att kommunen lever upp till kriterier som rör etisk upphandling, ett aktivt informationsarbete samt ett utbud av Fairtrade-märkta produkter i butik, på serveringsställen och på arbetsplatser. Fairtrade-diplomeringen har funnits sedan 2000 i Storbritannien och i dag finns det över Fairtrade Cities i Europa, Nord- och Sydamerika, Afrika, Asien och Australien. I Sverige är närmare 60 kommuner diplomerade till Fairtrade City. Att diplomera sig till Fairtrade City ligger i linje med arbetet kring Hållbara Väsby vad gäller social hållbarhet. Det är även ett sätt för kommunen att öka medvetenheten och konsumtionen av varor som producerats etiskt samt att arbeta i enlighet med kommunens upphandlingspolicy. Övriga kommuner som diplomerat sig har även ansett att diplomeringen gett deras kommuner en positiv marknadsföring. Baserat på erfarenhet av kommuner som redan är Fairtrade City- certifierade är det dock svårt att visa på vilka effekter som är direkt kopplade till en kommuns diplomering vad gäller en ökad medvetenhet kring etiska produkter. Orsaken till 1

2 detta är att man i samhället idag genomgående märkt en ökad konsumtion av ekologiska och/eller etiska varor, både i städer som är certifierade och inte är certifierade. Det kostar inget att diplomera sig till Fairtrade City, däremot uppkommer det personalkostnader samt ett behov av en budget för det årliga informationsarbetet. Genom att endast strama åt kraven i upphandlingspolicyn vad gäller inköpet av varor som följer principerna för rättvis handel kan vi uppmuntra och utöka kommunens konsumtion av rättvisemärkta produkter utan att diplomera kommunen till en Fairtrade City. Huruvida Upplands Väsby kommun ska certifiera sig som en Fairtrade city är slutligen en politisk fråga och som bör vägas mot andra behov och satsningar i kommunen som t.ex. arbetet mot våldsbejakande extremism, trygghetsarbetet och jämställdhetsarbetet. Det är även en fråga om prioritering av personella och ekonomiska resurser samt den ideella sektorns och näringslivets intresse av att delta i arbetet. Deltagande i nätverk för social hållbarhet Under deltog Upplands Väsby tillsammans med ett antal andra kommuner, landsting och regioner i SKL:s nätverk Samling för social hälsa minska skillnader i hälsa. Kommunen har fortsatt arbeta med social hållbarhet utifrån rekommendationerna och åtgärderna som nätverkets arbete utmynnade i. Kommunen är även en del av nätverket Mötesplats social hållbarhet som bildades efter att projektet tog slut Folkhälsosamordnare Helene Hagberg är Väsbys kontaktperson i nätverket. Därmed kan konstateras att Upplands Väsby kommun deltar och är aktiv i de nätverk för social hållbarhet som idag finns tillgängliga för kommuner. Beslutsunderlag 1. Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, sams möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet, , Dnr KS/2014: Beslut om uppdrag om utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, kommunstyrelsen 11, Flerårsplan

3 Ärendet i sin helhet I kommunens flerårsplan med budget , under mål Social hållbarhet, trygghet och hälsa anges som en av strategierna att undersöka möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet och att genomgå eventuell certifiering såsom Fairtrade City. Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Diplomeringen innebär att kommunen lever upp till kriterier som rör etisk upphandling, ett aktivt informationsarbete samt ett utbud av Fairtrade-märkta produkter i butik, på serveringsställen och på arbetsplatser. Arbetet leds av en styrgrupp som ska representera hela lokalsamhället. Diplomeringen Fairtrade City önskar motivera till ständig vidareutveckling för etisk konsumtion, därför krävs en kontinuerlig förbättring av information och utbud av etiskt producerade produkter. Fairtrade-diplomeringen har funnits sedan 2000 i Storbritannien och i dag finns det över Fairtrade Cities i Europa, Nord- och Sydamerika, Afrika, Asien och Australien. I Sverige är närmare 60 kommuner diplomerade till Fairtrade City. Nulägesanalys gällande inköp av Fairtrade-märkta produkter I nuläget köper Upplands Väsby kommun sitt kaffe/te från leverantörerna Pelican Rouge och Selecta. Allt kaffe som kommunen köper från Pelican Rouge är Fairtrade-märkt. Inget av teet är Fairtrade-märkt, dock är 79 % av allt te Rainforest Alliance 1 -märkt. Från Selecta är 17 % av allt inköpt kaffe Fairtrademärkt och 13 % av teet Fairtrade-märkt. Värt att nämna är dock att 60 % av allt kaffe som kommunen köper från Selecta är antingen etiskt och/eller ekologiskt certifierat. Grimsta Frukt & Grönt, som kommunen köper frukt av idag för inte bok på andelen Fairtrade-märkt frukt de säljer. De ska nu se på huruvida detta är möjligt att göra. Kommunledningskontorets yttrande För att diplomera sig som en Fairtrade City behöver kommunen ställa sig bakom principer om rättvis handel, vilket bör synas i kommunens upphandling. Idag står det i kommunens upphandlingspolicy att Upplands Väsby kommun ska visa betydelsen av att följa FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, konventionen om barnens rättigheter samt ILO:s grundläggande konventioner. Skrivelsen kan ses som en rekommendation att köpa produkter som är etiskt tillverkade. 1 Rainforest Alliance-odlingar och skogsbruk sköts enligt krav på miljöskydd, social rättvisa och ekonomisk livskraftighet. Kraven har utformats för att skydda och bevara djur och natur, jordar och vattendrag samt för att skydda arbetare, deras familjer och det lokala samhället och förbättra deras levnadsförhållanden för att på så vis uppnå långsiktigt hållbara lösningar. 3

4 Den 15 januari i år röstade EU-parlamentet igenom ett nytt EU-direktiv om offentlig upphandling. De nya upphandlingsreglerna innebär att myndigheter, kommuner och andra offentliga upphandlare i fortsättningen kan lägga mer vikt vid kvalitet istället för att enbart ta hänsyn till lägsta pris och kostnad. Direktiven öppnar också upp för att ställa sociala och miljömässiga krav, även i de tekniska specifikationerna i upphandlingsunderlaget. Det betyder att det blir lättare att ställa etiska krav och upphandla produkter enligt rättvisa handelskriterier. Som kommun kan man dock inte kräva en specifik märkning i upphandlingen, däremot kan kommunen ställa etiska och miljömässiga krav med utgångspunkt i principerna för rättvis handel. Fairtrade-märkningen kan då fungera som ett verifikat på dessa krav. Ifall kommunen ansöker om att diplomera sig till en Fairtrade City behöver upphandlingspolicyn revideras så att kommunen ställer konkreta etiska och miljömässiga krav på leverantörerna istället för att idag endast rekommendera detta. Att diplomera sig som Fairtrade City kräver även att man tillsätter en styrgrupp med representanter från ideell sektor, företag, politiker och tjänstemän. Styrgruppens främsta uppgift är att sprida information om etisk konsumtion samt att följa upp att kriterierna följs. Styrgruppen ska också ordna minst fyra informationsaktiviteter per år för att sprida information om Fairtrade. Idag finns en inofficiell styrgrupp i Väsby bestående av representanter från bland annat Vårdförbundet, fackförbundet Kommunal, ABF och Studieförbundet Vuxenskolan. Styrgruppen är en bra början på en officiell styrgrupp men som vid en eventuell diplomering bör ökas med representanter från näringslivet, politiken och kommuntjänstemän. En Fairtrade City behöver även se till att Fairtrade-märkta produkter finns tillgängligt för konsumenter i butiker, på caféer, restauranger och hotell. För en kommun med en befolkning över personer men mindre än personer ska minst 40 Fairtrade-märkta produkter fördelat på minst fem butiker finnas att tillgå. Minst fyra hotell, caféer och restauranger med ett utbud av Fairtrade-märkta produkter ska också finnas. Därtill ska minst 20 arbetsplatser erbjuda Fairtrademärkta produkter. Den inofficiella styrgruppen har gjort en preliminär kartläggning som visar att Väsby fyller dessa krav. För att behålla statusen som Fairtrade City ska andelen etiska produkter samt medborgarnas medvetenhet om etisk konsumtion öka varje år. Kommunen behöver med andra ord anta en målsättning och handlingsplan för den offentliga etiska konsumtionen. Finansiering Det kostar inget att diplomera sig till Fairtrade City, men för att nå målsättningen och för att en ökning ska ske kontinuerligt krävs det personalresurser samt ekonomiska resurser för informationsinsatserna. Som exempel kan nämnas Sigtuna kommun som idag uppskattar att arbetet kräver cirka 25 % av en heltidstjänst, som är ca kronor i årskostnad inklusive sociala avgifter. 4

5 Därtill har de en årlig budget för informationsarbetet på kronor, så den årliga kostnaden kan uppskattat till kronor per år. Konklusion Fairtrade City-arbetet ligger i linje med arbetet kring Hållbara Väsby vad gäller social hållbarhet. Att diplomera sig till Fairtrade City är ett sätt för kommunen att öka medvetenheten och konsumtionen av varor som producerats etiskt. Det är även ett sätt att arbeta i enlighet med kommunens upphandlingspolicy. Övriga kommuner som diplomerat sig har även ansett att diplomeringen gett deras kommuner en positiv marknadsföring. Baserat på erfarenhet av kommuner som redan är Fairtrade City- certifierade är det dock svårt att visa på vilka effekter som är direkt kopplade till en kommuns diplomering vad gäller en ökad medvetenhet kring etiska produkter. Orsaken till detta är att man i samhället idag genomgående märkt en ökad konsumtion av ekologiska och/eller etiska varor, både i städer som är certifierade och inte är certifierade. Fairtrade City syftar till att öka kännedomen och försäljningen av varor som har blivit producerade med respekt för mänskliga rättigheter. En del av detta kan kommunen nå genom att strama åt kraven i upphandlingspolicyn för att öka inköpet av varor som följer principerna för rättvis handel. Huruvida Upplands Väsby kommun ska diplomera sig till en Fairtrade City är slutligen en politisk fråga och måste vägas mot andra behov och satsningar i kommunen som t.ex. arbetet mot våldsbejakande extremism, trygghetsarbetet och jämställdhetsarbetet. Det är även en fråga om prioritering av personella och ekonomiska resurser samt den ideella sektorns och näringslivets intresse av att delta i arbetet. Kommunledningskontoret anser att en satsning på Fairtrade City behöver ställas i relation till andra angelägna resursbehov och prioriteringar. Mycket av målsättningen med Fairtrade City kan uppnås genom att kommunen upphandlar Fairtrade-märkta produkter och kommunen på olika sätt uttalar sitt stöd för Fairtrade. Fairtrade-frågorna kan också naturligt finnas med i kommunens hållbarhetsabete. Nätverk för social hållbarhet Under deltog Upplands Väsby tillsammans med ett antal andra kommuner, landsting och regioner i SKL:s nätverk Samling för social hälsa minska skillnader i hälsa. Arbetet resulterade i fem rekommendationer och 23 åtgärder som bidrar till att stärka den sociala hållbarheten och minska skillnaderna i hälsa. Kommunen har fortsatt arbeta med social hållbarhet utifrån rekommendationerna och åtgärderna. Som exempel kan nämnas att kommunens folkhälsoprogram är anpassat efter rekommendationerna och åtgärderna. 5

6 Kommunen är även en del av nätverket Mötesplats social hållbarhet som bildades efter att projektet tog slut Mötesplats social hållbarhet är ett forum för att utveckla välfärden på ett socialt hållbart sätt. Mötesplatsens aktiviteter är öppna för förtroendevalda, tjänstemän och forskare inom kommun, landsting, stat, näringsliv och idéburen sektor. Mötesplatsen är också ett medlemsforum för kommuner och landsting. Folkhälsosamordnare Helene Hagberg är Väsbys kontaktperson i nätverket. Därmed kan konstateras att Upplands Väsby kommun deltar och är aktiv i de nätverk för social hållbarhet som idag finns tillgängliga för kommuner. Kommunledningskontoret Hillevi Engström Kommundirektör Per-Ola Lindahl Utvecklingsdirektör 6