Principbeslut om avtal om idéburet offentligt partnerskap - IOP-avtal

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Kommunjurist Solveig Jusélius Dnr: KS/2015: Kommunstyrelsen Principbeslut om avtal om idéburet offentligt partnerskap - IOP-avtal Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att fastställa standardavtal som ska gälla vid utformning av avtal om idéburet offentligt partnerskap, IOP-avtal. 2. Kommunstyrelsen ger kommunledningskontoret i uppdrag att utse en arbetsgrupp som tillsammans med IFO, social- och omsorgskontoret, utarbetar förslag till IOP-avtal med Kvinnojouren Klara och förslag till IOP-avtal med Brottsofferjouren Stockholm-Gotland. Arbetsgruppen ska redovisa förslagen till IOP-avtal till kommunstyrelsens allmänna utskott för beslut. Arbetsgruppens redovisning till kommunstyrelsens allmänna utskott bör ske vid allmänna utskottets första sammanträde under år Sammanfattning av ärendet Ett antal kommuner, bl a Göteborg, Malmö, Linköping, Västerås och Sigtuna, har träffat avtal om idéburet offentligt partnerskap, IOP-avtal ibland kallat IOPöverenskommelser. Syftet med avtalen är att få ett mer hållbart samarbete och att det civila samhället på mer jämlika villkor ska kunna delta aktivt och bidra till samhällsutvecklingen. Kommunledningskontoret instämmer med den juridiska bedömning som både Göteborgs kommun och Malmö kommun gjort. Detta innebär att IOP-avtal, ur juridisk synpunkt, kan träffas under förutsättning att de fyra kriterier som Malmö kommun lyft fram uppfylls dvs. 1. initiativ till dialog om en möjlig överenskommelse om IOP bör komma från det civila samhället 2. den verksamhet som avses sker på initiativ av föreningen (och inte i form av beställning från kommunen 3. den föreslagna överenskommelsen om partnerskapet inte konkurrerar med annan likartad verksamhet på en befintlig marknad 1

2 4. den verksamhet som avses utgör tillhandahållande av tjänster kan tolkas som bidragande till den allmänna samhällsnyttan Huvuddragen i ett IOP-avtal bör vara obligatoriska och fastställda av kommunstyrelsen. Detta gäller bl a mål, ansvar och åtaganden, uppföljning, ekonomi, avtalstid, omförhandling, hävning och tvist. Dessa huvuddrag bör fastställas av kommunstyrelsen i ett standardavtal för IOP-avtal. På så sätt säkerställs att viktiga punkter alltid finns med i avtalen och att organisationerna behandlas lika. Om domstol genom lagakraftvunnen dom, respektive myndighet genom föreskrifter, skulle finna att IOP-avtal strider mot exvis kommunallagen eller upphandlingslagstiftningen upphör dock IOP-avtalet i förtid vid närmast kommande årskifte och verksamhetsbidrag ska därmed inte betalas ut för verksamhetsår efter den lagakraftvunna domen. De IOP-avtal som närmast är aktuella är IOP-avtal med Kvinnojouren Klara respektive med Brottsofferjouren Stockholm-Gotland. Det är viktigt att socialoch omsorgskontoret, närmast individ- och familjeomsorg, IFO, är delaktiga i utformning av IOP-avtal med ideella organisationer dels därför att kompetens om det aktuella området finns hos IFO dels därför att IOP-avtal kommer att vara komplement till IFO-s verksamhet. En praktisk ordning är att kommunledningskontoret utser en arbetsgrupp som tillsammans med IFO, socialoch omsorgskontoret, utarbetar förslag till IOP-avtal med Kvinnojouren Klara och med Brottsofferjouren Stockholm-Gotland. Förslagen till IOP-avtal redovisas sedan till kommunstyrelsens allmänna utskott som i särskilt ärende kommer föreslås att få delegation att fatta beslut om IOP-avtal dvs att ingå, omförhandla, säga upp respektive häva i förtid. Beslutsunderlag Göteborg kommuns stad utredning 24 april Idéburet Offentligt partnerskap juridiskt utrymme Malmö kommuns utredning den 19 januari Idéburet offentligt partnerskap Beslutet skickas till: Social- och omsorgskontoret, IFO Samtliga kontorschefer Ärendet i sin helhet Nationell överenskommelse 2

3 Regeringen träffade år 2008 en överenskommelse med idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. I överenskommelsen finns ett antal principer som ska säkerställa att utveckling och förtydligande sker ifråga om relationer och roller parterna emellan. Principerna omfattar bl a självständighet, dialog, kvalitet, långsiktighet och insyn. I mars 2014 tillsatte regeringen en särskild utredning med syftet att utreda möjligheterna att på olika sätt underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sin verksamhet, att utvecklas och att därigenom bidra till demokrati, välfärd, folkhälsa, gemenskap och social sammanhållning Utredningen tillsattes för att vidareutveckla samverkan med det civila samhället. Syftet med utredningen är att den kunskap och kompetens som finns bland civilsamhällets organisationer och föreningar, bättre ska tillvaratas. Utredningen ska vidare belysa vilka möjligheter som finns för att underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sina verksamheter och ge förslag på hur det civila samhället kan delges förbättrade möjligheter att delta i offentliga upphandlingar. I april 2015 beslöt regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen i syfte att stärka det civila samhällets roll i demokratin. Utredaren ska föreslå hur det civila samhällets villkor kan stärkas så att dess roll i demokratin kan värnas och utvecklas. Utredaren ska också föreslå åtgärder från det offentliga för att det civila samhällets organisationer i större omfattning ska nå ut till delar av befolkningen som står utanför det civila samhällets organisationer och inom sina organisationer engagera en större mångfald människor. Uppdraget ska fortfarande redovisas senast den 29 februari Det pågår också en utredning inom finansdepartementet (Dir.2015:22, Ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster) som bl a ska titta på denna form av samverkan. Enligt direktiven ska denna del av utredningen vara klar 1 nov Lokala avtal/överenskommelser Ett antal kommuner, bl a Göteborg, Malmö, Linköping, Västerås och Sigtuna, har träffat avtal om idéburet offentligt partnerskap, IOP-avtal ibland kallat IOPöverenskommelser. Syftet med avtalen är att få ett mer hållbart samarbete och att det civila samhället på mer jämlika villkor ska kunna delta aktivt och bidra till samhällsutvecklingen. Göteborgs kommun har träffat ca 10 IOP-avtal. Några av dessa IOP-avtal handlar om insatser för migrerande EU-medborgare, miljöworkshops för ungdomar och mötesplats för äldre assyrier. Sigtuna kommun har träffat IOP-avtal med Kvinnojouren i Sigtuna. Linköpings kommun har träfat IOP-avtal om öppen verksamhet och tillfälliga sovplatser för EU-migranter. Västerås kommun har träffat IOP-avtal om mötesplats för hemlösa med missbruks- och/eller psykiatrisk problematik och Brottsofferjouren och Föreningen Kvinnohuset. 3

4 Juridiska utredningar Göteborgs kommun gjorde år 2014 gjort en juridisk utredning om huruvida det strider mot kommunallagen, upphandlingslagstiftningen eller mot EU-rätten att ingå ett IOP-avtal. Göteborgs kommun kommer, vid en sammanvägd bedömning, fram till att det inte strider mot dessa lagstiftningar att träffa ett IOP-avtal. Göteborgs kommun påpekar att rättsläget är oklart och rättspraxis saknas när det gäller den här typen av avtal. I utredningen står det bl a följande: Vi bedömer att det finns goda juridiska möjligheter att teckna IOP-avtal mellan offentliga parter och organisationer inom den sociala ekonomin. Om de förutsättningar som Forum för Frivilligt Socialt Arbete ställer upp är för handen bedöms denna typ av samarbetsavtal inte stå i strid med varken kommunallagen eller upphandlingslagstiftningen. Statsstödsreglerna blir inte tillämpliga om verksamheten är av icke-ekonomisk art eller om ersättningen är av mindre betydelse (max euro under tre år). Stadsstödsreglerna är inte heller tillämpliga om ersättningen inte snedvrider konkurrensen eller påverkar samhandeln. Ersättningen är ett statsstöd men förenligt med fördraget (och därför ej anmälningspliktigt) om tjänsten tillgodoser vissa sociala behov och tilldelas genom en anförtroendehandling som ska uppfylla vissa villkor. Det ska understrykas att rättsläget på området fortfarande är oklart och att det saknas rättspraxis vad gäller denna typ av avtal. Med beaktande av det som ovan anförts och den tydliga politiska viljan att utveckla denna samarbetsform ser vi inga hinder mot att arbeta vidare med denna typ av avtal. Det är emellertid viktigt att pröva varje potentiell verksamhet mot kommunallagen, upphandlingslagstiftningen och statsstödsreglerna och att inte se själva IOPavtalsformen som en garant för samarbetets tillåtlighet. Malmö kommun har också gjort en juridisk utredning. Utredningen kommer fram till att det finns möjligheter att upprätta IOP-avtal men att det krävs att en rad olika kriterier behöver uppfyllas. I utredningen står det bl a : Såväl rådande kommunallagstiftning, lagen om offentlig upphandling samt Lissabon-fördraget är rättsordningar som bör tas i beaktning. Det juridiska skrået gör även gällande vikten av att tydliggöra att denna form av överenskommelser och avtal är juridiskt oprövade och befinner sig i en gråzon när det gäller juridisk praxis och tillgängligt lagrum. Fyra kriterier framstår dock som särskilt avgörande för att en eventuell överenskommelse om Idéburet offentligt partnerskap inte ska riskera att hamna i juridiska överprövningsprocesser, vilka också diskuterats med stadsjurist i Malmö stad. Dessa kriterier innebär: 4

5 att initiativ till dialog om en möjlig överenskommelse om IOP bör komma från det civila samhället att den verksamhet som avses sker på initiativ av föreningen (och inte i form av beställning från kommunen) att den föreslagna överenskommelsen om partnerskapet inte konkurrerar med annan likartad verksamhet på en befintlig marknad att den verksamhet som avses utgör tillhandahållande av tjänster kan tolkas som bidragande till den allmänna samhällsnyttan Kommunledningskontorets yttrande Kommunledningskontoret instämmer med den juridiska bedömning som både Göteborgs kommun och Malmö kommun gjort. Detta innebär att IOP-avtal, ur juridisk synpunkt, kan träffas under förutsättning att de fyra kriterier som Malmö kommun lyft fram uppfylls dvs. 1. Initiativ till dialog om en möjlig överenskommelse om IOP bör komma från det civila samhället 2. Den verksamhet som avses sker på initiativ av föreningen (och inte i form av beställning från kommunen 3. Den föreslagna överenskommelsen om partnerskapet inte konkurrerar med annan likartad verksamhet på en befintlig marknad och 4. Den verksamhet som avses utgör tillhandahållande av tjänster kan tolkas som bidragande till den allmänna samhällsnyttan Det finns också ett uttryckligt stöd i socialtjänstlagen för kommunen att samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. Huvuddragen i ett IOP-avtal bör vara obligatoriska och fastställda av kommunstyrelsen. Detta gäller bl a mål, ansvar och åtaganden, uppföljning, ekonomi, avtalstid, omförhandling, hävning och tvist. Dessa huvuddrag bör fastställas av kommunstyrelsen i ett standardavtal för IOP-avtal. På så sätt säkerställs att viktiga punkter alltid finns med i avtalen och att organisationerna ska behandlas lika. Om domstol genom lagakraftvunnen dom, respektive myndighet genom föreskrifter, skulle finna att IOP-avtal strider mot exvis kommunallagen eller upphandlingslagstiftningen upphör dock IOP-avtalet i förtid vid närmast kommande årskifte och verksamhetsbidrag ska därmed inte betalas ut för verksamhetsår efter den lagakraftvunna domen. De IOP-avtal som närmast är aktuella är IOP-avtal med Kvinnojouren Klara respektive med Brottsofferjouren Stockholm-Gotland. Det är viktigt att socialoch omsorgskontoret, närmast individ- och familjeomsorg, IFO, är delaktiga i utformning av IOP-avtal med ideella organisationer dels därför att kompetens om 5

6 det aktuella området finns hos IFO dels därför att IOP-avtal kommer att vara komplement till IFO-s verksamhet. En praktisk ordning är att kommunledningskontoret utser en arbetsgrupp som tillsammans med IFO, socialoch omsorgskontoret utarbetar förslag till IOP-avtal med Kvinnojouren Klara och med Brottsofferjouren Stockholm-Gotland. Förslagen till IOP-avtal redovisas sedan till kommunstyrelsens allmänna utskott som i särskilt ärende kommer föreslås att få delegation att fatta beslut om IOP-avtal dvs att ingå, omförhandla, säga upp respektive häva i förtid. Kommunledningskontoret Hillevi Engström Kommundirektör Per-Ola Lindahl Utvecklingsdirektör Bilagor: 1. Standardavtal om idéburet offentligt partnerskap, IOP-avtal 2. Malmö kommuns utredning den 19 januari Idéburet offentligt partnerskap 3. Göteborgs stad utredning 24 april Idéburet Offentligt partnerskap juridiskt utrymme 6