Guide för Fairtrade city

Transkript

1 Guide för Fairtrade city Föreningen för Rättvisemärkt Pustegränd 1-3, Stockholm Telefon: Hemsida: Kontaktperson: Emma Enebog E post: emma.enebog@rattvisemarkt.se Senast uppdaterad:

2 Guide för Fairtrade city Fairtrade city är en diplomering för de städer som vill förbinda sig till att arbeta för etisk konsumtion. Syftet med diplomeringen är att fungera som en språngbräda och ett första steg mot en etisk upphandling inom kommunen. Samt att genom ett aktivt informationsarbete, som bedrivs av en styrgrupp, höja kunskapen och medvetenheten kring etisk konsumtion bland stadens invånare. En viktig grund i arbetet är en bred samhällsförankring, d v s att organisationer, tjänstemän, politiker och företag samarbetar. Därmed kan Fairtrade city skapa en plattform för ett arbete kring etisk konsumtion. Fairtrade city kan uppmuntra aktörer som arbetar aktivt med etisk konsumtion till ett fortsatt arbete samt locka nya aktörer att engagera sig. Aktörer från det civila samhället ska vara en drivande part i den styrgrupp som ansvarar för arbetet. Genom en diplomering finns fördelen att få medial uppmärksamhet på ett annat sätt än om insatser sker utanför en samlande ram. Konceptet bör framförallt ses som en förändringsprocess. Syftet är att diplomeringen ska uppmuntra och motivera en löpande förändring och förbättring. Därför ingår också krav om att kontinuerligt vidareutveckla arbetet. Rättvisemärkt Rättvisemärkt är en produktmärkning som bidrar till bättre arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. Rättvisemärkt är än så länge det enda märkningsinitiativet på marknaden som i sina kriterier garanterar producenten en bättre betalning och därmed ställer de mest långgående etiska kraven. Märkningen är internationell och finns i ett 20-tal länder i världen, i Europa, Nordamerika, Australien/Nya Zeeland samt Japan. Rättvisemärkt-produkter är främst livsmedel som kaffe, te, bananer, frukter och ris som produceras i ett 50-tal av världens utvecklingsländer i Afrika, Asien och Latinamerika. Förutom livsmedel finns ett fåtal nonfood -produkter som fotbollar, bomull och vin. Rättvisemärkt och Fairtrade är varumärken tillhörande Rättvisemärkt i Sverige AB. Det innebär att all användning av logotypen och namnet måste ske i samtycke med Rättvisemärkt. Rättvisemärkt i Sverige AB arbetar med att licensiera Fairtrade /Rättvisemärkt till företags produkter på den svenska marknaden. Viktigt att understryka är att diplomeringen Fairtrade city och certifieringen av en Rättvisemärkt produkt inte utgår från samma kriterier. Kriterierna som gäller för en Rättvisemärkt produkt kan hittas på Fairtrade Labelling Organizations Internationals, hemsida, Föreningen för Rättvisemärkt arbetar med informationsspridning för att öka kännedomen om Rättvisemärkt och ansvarar för diplomeringen Fairtrade city. Mer information om Rättvisemärkt i Sverige hittas på Historik Konceptet Fairtrade city kommer ursprungligen från Storbritannien. Initiativet togs av ideella krafter inom den engelska biståndsorganisationen Oxfam och den första Fairtrade-staden Garstang diplomerades 1999 av Fairtrade Foundation, Rättvisemärkts motsvarighet. Idag är över 200 städer i Storbritannien diplomerade. Konceptet 2

3 har även spridits till andra länder, t ex Belgien, Frankrike, Irland, Österrike, Tyskland, Kanada och Norge. Begreppsdefinition Fairtrade city I dagsläget finns enbart ett begrepp Fairtrade city. Det är tätorten som står i fokus för att titulera sig till Fairtrade city även om det är kommunen som måste anta etiska krav i upphandlingen. (I guiden har vi valt det mer vardagliga uttrycket stad istället för det korrekta begreppet tätort ). Det är även i tätorten som styrgruppen verkar och säkerställer att kriterier efterlevs. En kommun med flera små tätorter utan en central tätort får arbeta för en Fairtrade city-status i respektive tätort. Om en mindre tätort vill arbeta för att uppnå Fairtrade city-status måste orten ha en befolkningsmängd på över 5000 invånare (alternativt får orten ansöka enligt kriterierna för en befolkningsmängd över 5000). Vem initierar och driver arbetet? Vem som helst, såväl medborgare som politiskt förtroendevalda, frivilligorganisationer och företagsrepresentanter kan initiera ett arbete för att nå en Fairtrade citydiplomering. Staden diplomeras när uppsatta kriterier uppnåtts. Dock är ett av Fairtrade citys kriterier att en styrgrupp tillsätts för att driva arbetet med diplomeringen. Kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen utser en kommunal representant som ska sitta med i styrgruppen. Tillsammans med styrgruppen kan olika aktörer driva arbetet, exempelvis kommunen, frivilliga organisationer eller privat sektor. En viktig förutsättning för ett produktivt och långsiktigt arbete, är en bred förankring hos olika aktörer i samhället. Om initiativet tas på gräsrotsnivå bör målsättningen vara att involvera tjänstemän från berörda förvaltningar, politiker från berörda nämnder samt den lokala handeln i så hög utsträckning som möjligt. Däremot är det möjligt för en grupp ideellt aktiva att påbörja arbetet för en Fairtrade city-status innan det finns ett politiskt stöd eller beslut. Om initiativet är politiskt är det viktigt att även engagera det civila samhället, t e x NGO:s, handeln, studieförbund eller kyrkan. Från politikiskt/kommunalt håll är det fördelaktigt att bjuda in aktörer från det civila samhället så tidigt i processen som möjligt för att se vilka tänkbara samarbetsformer och stöd som finns lokalt. En bred förankring och engagemang bäddar för ett lyckosamt arbete. Målgrupp Målsättningen med Fairtrade city är att, genom informationsaktiviteter, öka kunskaperna kring etisk konsumtion inom hela staden. Därmed blir målgruppen alla stadens invånare. Lämpliga primära målgrupper för att uppnå en ökad kunskap och medvetenhet kring etiska aspekter av konsumtion är politiker, tjänstemän och anställda inom kommunen, arbetsplatser i privat-, offentlig- och ideell sektor, handeln samt vanliga konsumenter. 3

4 Beroende på vem som initierat diplomeringen kan också primära målgrupper se olika ut. Kommer initiativet från politiskt håll bör man inledningsvis fokusera på att hitta samarbetspartners inom det civila samhället för att utveckla ett samarbete. Om initiativet tas från en lokal grupp (NGO) bör den primära målgruppen vara politiker, för att uppnå de politiska beslut som behövs från kommunstyrelsen för att uppnå en diplomering. Beroende på det kommunala intresset kan informationsarbetet te sig olika. Om det kommunala intresset är svagt finns t ex möjligheten att, i första skedet, arbeta aktivt gentemot den privata och ideella sektorn för att visa att det finns ett stöd inom det lokala samhället. Oavsett initiativtagare är allmänheten en given målgrupp. Däremot kan informationsinsatser för att nå en bred målgrupp bli kostsamma och ineffektiva. Det kan vara mer fördelaktigt att välja tydligt avgränsade målgrupper som t e x skola och anställda- /arbetsplatser inom den offentliga/privata sektorn, kökspersonal, kommunala miljöombud eller studenter. Vinster med Fairtrade city Att driva ett arbete för en Fairtrade city-diplomering ger, för det första, ett incitament för olika aktörer att inleda ett samarbete kring etisk konsumtion, ett incitament att samla resurser, engagemang och möjliggöra mer riktade informationsinsatser lokalt. För det andra ger det en tydlig image för staden/kommunen som ansvarstagande för sin konsumtion. Kommunens/stadens varumärke laddas med positiva värden i och med en Fairtrade city-diplomering. Diplomeringen kan ge omfattande medial uppmärksamhet. Möjligt utrymme i media ges både vid diplomeringsceremonin samt inom de informationsinsatser som sker i staden inom ramen för Fairtrade city. Kriterier för Fairtrade city Fairtrade city önskar skapa samarbete och en bred förankring lokalt för etisk konsumtion. Därför är också ansvaret för att uppnå och genomföra ett Fairtrade cityarbete delat på både kommunen och den civila/ideella sektorn. Kommunen ska ta ett steg mot ökad etisk upphandling/inköp och utse en representant i den styrgrupp som driver Fairtrade city-arbetet. Styrgruppen ansvarar för att driva informationsarbetet kring etisk konsumtion. I styrgruppen ska det alltså ges utrymme och möjlighet att tillvarata den drivkraft som finns hos lokala aktörer med ett engagemang för frågan. Styrgruppen kan t o m helt drivas på frivilligbasis, utöver den representant kommunen utser. Kommunen kan självklart också frivilligt välja att gå in med ett större engagemang och resurser i informationsarbetet kring etisk konsumtion som en del av eller ett komplement till styrgruppens arbete. 1. Stöd från kommunen: För att leva upp till Fairtrade city-diplomeringen ska kommunen kunna erbjuda Rättvisemärkt-produkter eller motsvarade inom kommunens avtal för så många produktgrupper som möjligt av följande; apelsiner, bananer, honung, juice, te, kakao & choklad, kaffe, ris, snacks, sportbollar, bomull, rosor, socker samt sammansatta produkter. 4

5 Kommunfullmäktige alternativt kommunstyrelsen beslutar att se över hur kommunen kan ta ytterligare steg för att agera som en etisk konsument i alla sina inköp. Kommunfullmäktige alternativt kommunstyrelsen utser en representant som ska sitta med i den lokala styrgruppen för Fairtrade city 1. Stadshuset eller motsvarande funktion ska konsumera Rättvisemärktprodukter eller motsvarande. Anta en målsättning för den offentliga etiska konsumtionen. 2. En styrgrupp för arbetet En lokal styrgrupp tillsätts för att säkerställa fortsatt stöd för att uppnå Fairtrade city-status och för att kontrollera att kriterierna efterlevs. Rapportering årligen till Föreningen för Rättvisemärkt är obligatorisk. Styrgruppen bör spegla en samhällelig mångfald med representanter från t.ex. ideell sektor, företag, politiker samt kommunala tjänstemän. Minst en representant från den kommunala organisationen ska finnas med i styrgruppen. En kontaktperson utnämns. 3. Utbud i butik Ett utbud (se nedan) av Rättvisemärkt-produkter eller motsvarande ska finnas tillgängligt för konsumenter i livsmedelsaffärer och på kaféer, restauranger och hotell. Dessa produkter ska skyltas med informationsmaterial kring etisk konsumtion i möjligaste mån. Tätort med befolkning under/över Ett utbud, totalt av minst 10 Rättvisemärkt-certifierade produkter fördelat i 1 butik, minst 2 kafé, restaurang eller hotell serverar Rättvisemärkt kaffe eller motsvarande Tätort med befolkning över Ett utbud, totalt av minst 25 Rättvisemärkt-certifierade produkter fördelat i 3 butiker, minst 3 kafé, restaurang eller hotell serverar Rättvisemärkt kaffe eller motsvarande Tätort med befolkning över Ett utbud, totalt av minst 35 Rättvisemärkt-certifierade produkter fördelat i 4 butiker, minst 4 kafé, restauranger eller hotell som serverar Rättvisemärkt kaffe eller motsvarande Tätort med befolkning över Ett utbud, totalt av minst 50 Rättvisemärkt-certifierade produkter i minst 5 dagligvarubutiker, minst 5 kaféer, restauranger eller hotell som serverar Rättvisemärkt kaffe eller motsvarande Tätort med befolkning över Ett utbud totalt av minst 75 Rättvisemärkt-certifierade produkter fördelat i minst 7 dagligvarubutiker, minst 8 kaféer, restauranger eller hotell som serverar Rättvisemärkt kaffe eller motsvarande Tätort med befolkning över Ett utbud totalt av minst 100 Rättvisemärkt-certifierade produkter, fördelat i minst 10 dagligvarubutiker, minst 15 kaféer, restauranger eller hotell som serverar Rättvisemärkt kaffe eller motsvarande 1 Finns ett behov bör någon form av överenskommelse för samverkan upprättas mellan styrgruppen och kommunen. 5

6 4. Företag och organisationers konsumtion av Rättvisemärkt-produkter eller motsvarande Ett visst antal, enligt nedan, lokala arbetsplatser, organisationer, fackförbund och kyrkor ska använda sig av Rättvisemärkt-produkter, t ex kaffe eller te eller motsvarande och visa detta genom informationsmaterial eller på arbetsplatsens hemsida. Tätort med befolkning under/över Minst 5 arbetsplatser ska konsumera minst en Rättvisemärkt produkt eller motsvarande Tätort med befolkning över Minst 10 arbetsplatser ska konsumera minst en Rättvisemärkt produkt eller motsvarande Tätort med befolkning över Minst 20 arbetsplatser ska konsumera minst en Rättvisemärkt produkt eller motsvarande Tätort med befolkning över Minst 30 arbetsplatser ska konsumera minst en Rättvisemärkt produkt eller motsvarande Tätort med befolkning över Minst 50 arbetsplatser ska konsumera minst en Rättvisemärkt produkt samt 10 utav dessa ska minst ha två produkter eller motsvarande Tätort med befolkning över Minst 75 arbetsplatser ska konsumera minst en Rättvisemärkt produkt samt 25 utav dessa ska minst ha två produkter eller motsvarande 5. Ett lokalt informationsarbete Styrgruppen arbetar aktivt (med att t ex skicka pressmeddelande) för att sprida information kring etisk konsumtion Informationsinsatser av någon form ska anordnas som ökar den lokala kunskapen kring etisk konsumtion Information om etisk konsumtion ska publiceras på kommunens hemsida samt kontaktuppgifter till styrgruppen Styrgruppen ska formulera en målsättning för minst två informationsaktiviteter som ska genomföras fram till nästa års rapportering. Krav om kontinuerlig förbättring Krav finns om kontinuerlig förbättring/utveckling om status som Fairtrade city skall kvarstå. För att behålla sin status krävs att styrgruppen påvisar att inköp av Rättvisemärkt-produkter eller motsvarande inom den offentliga sektorn ökar årligen samt att informationsarbetet utvecklats under året. Obligatoriskt krav: 1. Årlig ökning av den offentliga konsumtionen av Rättvisemärkt-produkter eller motsvarande. (När inköp av Rättvisemärkt eller motsvarande uppnår 50 procent inom en produktkategori är detta ett frivilligt åtagande) 2. Utveckling av informationsarbetet för att öka medvetenheten och kunskaperna kring etisk konsumtion. Varje år ska styrgruppen formulera en målsättning för minst två aktiviteter som ska genomföras fram tills nästa utvärdering. 6

7 Utveckling av informationsaktiviteter Att vara en Fairtrade city handlar om att arbeta systematiskt med olika informationsaktiviteter. För att få behålla sin Fairtrade city-status måste styrgruppen påvisa att de arbetar aktivt med att öka medvetenheten och kunskaperna kring etisk konsumtion. Enligt kriterierna ska styrgruppen under året arbeta aktivt gentemot media, t ex anordna någon form av informationskampanj samt utveckla informationsarbetet från år till år. Det är inte specificerat i vilken omfattning styrgruppen ska arbeta med dessa informationsaktiviteter. Däremot är det viktigt och upp till styrgruppen att upprätthålla en rimlig aktivitet för att bibehålla en trovärdighet i Fairtrade city-statusen. I den årliga utvärderingen kommer också styrgruppens aktiviteter samt informationsarbete utvärderas, för att se vilken påverkan arbetet har haft. Nedan följer förslag på målsättningar och informationsaktiviteter för hur styrgruppen kan utveckla sitt arbete. Det går också bra för styrgruppen att formulera egna idéer för arbetet, som sedan diskuteras med Rättvisemärkt. Föreningen för Rättvisemärkt beslutar om informationsinsatsen är relevant i förhållande till Fairtrade city-status. Dessa punkter ska också ses som förslag styrgruppen kontinuerligt kan arbeta med för att upprätthålla en trovärdighet i sitt Fairtrade city-arbete. Styrgruppen driver kampanjer/utbildning gentemot specifika målgrupper som skola, kökspersonal och/eller miljöombud. Ett ökat utbud av Rättvisemärkt eller motsvarande produkter inom ramavtalet. Ökat antal arbetsplatser som konsumerar Rättvisemärkt eller motsvarande. Ökat utbud av Rättvisemärkt-produkter eller motsvarande i butiker på caféer, restauranger och hotell. Studieförbund anordnar ambassadörskurser eller studiecirklar om rättvis handel/etisk konsumtion. Informationsmaterial som märker ut staden som Fairtrade city tas fram och brukas. Högskola eller universitet arbetar aktivt för att upphandla och konsumera Rättvisemärkt eller motsvarande, t ex kaffe och te. Kringliggande städer/kommuner utmanas och uppmuntras att uppnå status som Fairtrade city. Genomför ett uppföljningsarbete kring stadens etiska konsumtion, t ex i vilken utsträckning kännedom och försäljning ökat. Inventerar butikers sortiment av Rättvisemärkt eller motsvarande produkter samt publicerar resultatet i tryckt material eller på Internet, dvs en shoppingguide. Anordna ett showroom med informationsmaterial kring etisk konsumtion (samt produkter) i en lämplig offentlig lokal som besöks av medborgare i kommunen. Anta en målsättning för informationsaktiviteter samt konsumtion av Rättvisemärkt eller motsvarande produkter. 7

8 Arbeta för att ta konkreta steg mot att etisk hänsyn tas i all upphandling, dvs att ILO:s kärnkonventioner ska ligga till grund för all upphandling krävas vid all upphandling. Diplomering Kontroll av att kriterierna efterlevs sker av styrgruppen själv. Styrgruppen ansvarar för utvärderingen, enligt formuläret som finns sist i denna guide. När staden lever upp till samtliga kriterier skall ansökan skrivas under av två av styrgruppens medlemmar samt den utsedda kommunala representanten och skickas in till Föreningen för Rättvisemärkt. När Föreningen för Rättvisemärkt godkänner utvärderingen kan staden tituleras Fairtrade city. Varje år ska styrgruppen göra en förbättring i sina åtaganden för att få behålla sin status som Fairtrade city, läs mer under rubriken Krav om kontinuerlig förbättring. Styrgruppen ansvarar för att kontinuerligt utvärdera hur uppsatta kriterier efterlevs. Varje år ska en ny utvärdering lämnas in, detta ska göras i maj månad. Föreningen för Rättvisemärkt kan revidera kriterier om det finns behov av utveckling i framtiden, detta sker i så fall i dialog med berörda aktörer. Redan etablerade Fairtrade cities kommer meddelas i god tid för att kunna anpassa sig till nya kriterier. Diplomeringsceremoni När staden diplomerats till Fairtrade city erbjuder Föreningen för Rättvisemärkt en diplomeringsceremoni. Vid detta tillfälle överräcker Föreningen för Rättvisemärkt officiellt stadens diplom samt bjuder press, övriga lämpliga organisationer och företag till en mindre ceremoni för att uppmärksamma att staden gjort ett åtagande för en etisk konsumtion. Fairtrade-huvudstad I förlängningen kommer en årlig Fairtrade-huvudstad att utses. Den stad som koras är den staden med de mest imponerade förbättringarna kring etisk konsumtion/upphandling under året. Finansiering Tanken är att konceptet kan genomföras utan större behov av extern finansiering förutom den arbetstid styrgruppen och frivilliga måste lägga ner. Förhoppningsvis kan detta göras inom tjänst eller på frivillig-basis. Det är självklart en fördel med en budget för informationsarbetet. Styrgruppen bör verka för att extra medel tilldelas från kommunen till en satsning på arbetet med Fairtrade city. Om detta inte beviljas rekommenderas att söka medel från olika fonder eller söka sponsring av företag. Medel kan till exempel sökas via studieförbund, lokala/regionala miljöfonder, kommunen, Allmänna arvsfonden och Forum Syd. Implementering av Fairtrade city-kriterier Att uppnå och arbeta med Fairtrade city-kriterier kan göras utifrån olika metoder. Här ger vi exempel och tips på sätt hur man kan gå tillväga. 8

9 Ett förändringsarbete innebär alltid ett antal utmaningar. Därför uppmuntras styrgruppen att ställa följande frågor när arbetet med Fairtrade city sätter igång. Hur kan ett stöd, bland medborgare, politiker och ideella organisationer, för en Fairtrade city-diplomering identifieras och påvisas? Hur skapar vi en bred förankring? Vilka aktörer måste vi ha med oss för att åstadkomma en kraftfull informationsinsats som kan bidra till att öka allmänhetens kunskaper och medvetenhet kring etisk konsumtion? Hur kan vi få medial uppmärksamhet för Fairtrade city, före, under och efter diplomeringen? Vilka målsättningar bör finnas för informationsarbetet och hur kan det vara mätbart? Hur kan vi arbeta effektiv för att nå ökad medvetenhet och ökad konsumtion av etiskt märkta produkter? Upprätta en arbetsplan Styrgruppen bör inleda sitt arbete med att utarbeta en arbetsplan, innehållande en arbetsfördelning, målsättningar och målgrupper för informationsarbetet. Det finns naturligtvis begränsningar i styrgruppens kapacitet. Därför är det också viktigt att dels prioritera, dels knyta viktiga aktörer till arbetet med Fairtrade city. Det finns många samarbetsmöjligheter med enskilda samt med kommunen eller organisationer. Om underlag/intresse finns kan arbetsgrupper/kampanjgrupper knytas till styrgruppens arbete. Detta är en viktig del i att förankra stadens status som Fairtrade city. Samarbetspartners Förslag på samarbetspartners är följande; studentorganisationer, studieförbund, lokala celebriteter, journalister, miljöorganisationer, konsumentföreningar och ungdomsorganisationer samt kyrkliga, fackliga och ideella organisationer. Sök vinn-vinn -situationer Alla aktiviteter som rör Fairtrade city kan med fördel syfta till att förutom öka allmänhetens kunskap kring etisk konsumtion också skapa en positiv bild av kommunen i media. Detta kan motivera kommunen till ett fortsatt engagemang och samarbete, vilket resulterar i en vinn-vinn -situation för både styrgruppen och för kommunen. Butiksutbud En förutsättning för att öka konsumtionen av Rättvisemärkt-produkter eller motsvarande är att öka utbudet av dessa i butikerna. Målsättningen är att underlätta för människor att hitta produkter i butik och på caféer. Här följer tips på olika insatser för att förbättra informationen och exponering ute i butik. Fråga butiker om informationsmaterial kan placeras ut i anslutning till Rättvisemärkt-produkter eller motsvarande. Producera en lokal shoppingguide som anger var Rättvisemärkt-produkter eller motsvarande säljs (antingen genom att bara kopiera ett enkelt worddokument eller genom att söka finansiering till ett mer professionellt utformat material). Starta en dialog med lokala handlare, här kan samarbetsmöjligheter finnas med konsumentföreningar. Erbjud utbildning till butikspersonal (ett bra sätt kan vara att gå via deras fackliga utbildningar eller via konsumentföreningar). 9

10 Ett smakprov i dagligvaruhandeln, anordna en smakprovning i butik. Gör en inventering av butiker och caféer och utse en vinnare. Släpp ett pressmeddelande med resultatet och skapa medial uppmärksamhet. Gör inventeringen årligen. Delta i aktuella kampanjer. Företags och organisationers konsumtion av Rättvisemärkt eller motsvarande produkter Målsättningen är att arbeta för att så många arbetsplatser som möjligt ska konsumera Rättvisemärkt eller motsvarande produkter. I förlängningen kan målsättningen vara att privata och ideella arbetsplatser ska ha en inköpspolicy som inkluderar hänsynstagande till de mänskliga rättigheterna, förslagsvis ILO:s åtta kärnkonventioner samt att köpa in Rättvisemärkt-produkter eller motsvarande så långt som det är möjligt. Förslag på aktiviteter som kan underlätta arbetet med att motivera arbetsplatser att konsumera Rättvisemärkt eller motsvarande är följande; anordna smakprovning på arbetsplatsen, visa en informationsfilm eller anordna föreläsning samt föreslå att ge anställda eller kunder presenter med varor som är Rättvisemärkt-certifierade eller motsvarande vid t ex julfirande. Det finns fördelar med att engagera en välkänd arbetsplats (förslagsvis förknippad med orten) i detta arbete. Det kan skapa medial uppmärksamhet och fungerar som en god förebild för andra företag. Arbeta aktivt för öka allmänhetens kunskaper kring etisk konsumtion Sätt upp en strategi (publicitetsplan) för hur konceptet och informationsarbetet ska ge medialt utrymme samt hur involverade aktörer ska gynnas av detta. Här följer några tips som kan vara bra att ha med sig. Dessa tips kommer från där du även kan få fler idéer. Bevaka nyhetsflödet och gör en lista över journalister - Gör sökningar i artikelarkiv och upprätta en sändlista över journalister som skrivit om och är intresserade av ert verksamhetsområde. Det är främst dessa journalister ni bör förmedla nyheter exklusivt till. Gör mall för pressmeddelanden - Upprätta en enhetlig layout för pressmeddelanden. Ett pressmeddelande ska vara högst en sida och det ska vara skrivet så som journalister skriver, det vill säga som en artikel inklusive rubrik, ingress, fakta och kommenterande citat. Utelämna förskönande adjektiv, reklamtext och utropstecken. Utse talesperson/er - Bestäm vem som ska vara talesperson och därmed citeras i pressmeddelanden, samt vem som ansvarar för kontakterna med media. Det kan vara en fördel om det är vd/ordförande/generalsekreterare eller motsvarande. Vilka nyheter tas upp media? Här följer några exempel Efterfrågeökningar (om möjligt används för att beskriva en trend), kampanjer, utmärkelse samt statistik. Media älskar detta tecken: %. Inget annat tecken är lika bra när ni ska skapa publicitet. Procenttecknet förmedlar ett intryck av objektivitet och trovärdighet. Det indikerar att det gjorts en undersökning och att trender kan beskrivas. Den som presenterar statistiken får tolkningsföreträde. Ytterligare något som media är förstjusta i är undersökningar, opinionsundersökningar samt jämförelser. En undersökning måste inte alla gånger vara kostsamma. Det kan göras genom en fråga som ställs via e-post till kommunens alla politiker exempelvis. Den viktigaste resursen som finns för att få ett medialt utrymme är - närhetsprincipen. Media är beroende av sin publik och serverar därför nyheter som berör och antas ligga den nära. Såväl lokaltidningar som bransch- och specialtidningar bygger på denna princip. Med regionens eller ortens namn i rubriken ökar chansen till publicering väsentligt. 10

11 I ett mediearbete kan det också vara bra att arbeta tillsammans med andra Fairtrade cities styrgrupper. Gör en lokal kännedomsundersökning och jämför sedan med andra städer. Starta en tävling/utmaning städerna mellan. När en lokal undersökning genomförs är det viktigt att använda samma frågor, från någon nationell undersökning eller samma frågor som en annan Fairtrade city använt. På så sätt är det möjligt att sedan kunna jämföra resultatet. Utbildning Att öka kunskapen kring etisk konsumtion på lokal nivå är en viktig pusselbit i arbetet med att öka det lokala engagemanget. Utbildningsinsatser kan också riktas mot målgrupper som t ex miljöombud, arbetsplatser och kökspersonal. Utbildningsinsatser kan göras mer eller mindre omfattande. Verktyg som kan användas är informationsfilmer eller frivilligt aktiva som har stora kunskaper kring etisk konsumtion. Skolinformation: om intresse finns att satsa på unga finns pedagogiskt material, utarbetat av många ideella och kyrkliga organisationer, bl a Lutherhjälpen och Diakonia. Skydd av varumärket Önskas Rättvisemärkts varumärke användas är det oerhört betydelsefullt att logotypen används i enlighet med uppsatta riktlinjer för logotypen. I varumärket ligger en stark trovärdighet som måste upprätthållas för att Rättvisemärkt i framtiden ska kunna fortsätta fylla sitt syfte. Därför får logotypen aldrig användas i samband med text i tryck, på webb, i annonsering eller tillsammans med andra logotyper utan att det först kontrollerats med Föreningen för Rättvisemärkt, se vidare under Regler för användning av Rättvisemärkts logotyp. För att inte urholka Rättvisemärkt som namn är det också oerhört viktigt att ord som "rättvisemärkning/ar", "rättvisemärkas", "Rättvisemärkta" och andra böjningar av vårt namn undviks. Rättvisemärkt ska alltid skrivas med stort R. I plural skriver man Rättvisemärkt-bananer, bananer certifierade av Rättvisemärkt eller Rättvisemärkt-certifierade bananer. Regler för användning av Rättvisemärkts logotyp 1. Rättvisemärkts logotyp får användas i redaktionellt material när det rör sig om en artikel som handlar om Fairtrade/Rättvisemärkt. 2. All övrig användning av Rättvisemärkts logotyp, inkluderande (men ej begränsat till) produktförpackningar, tryckt material, hemsidor, nyhetsbrev, flygblad, affischer, broschyrer, t- shirts, presentartiklar, prislistor, menyer etc. måste godkännas i förväg av Rättvisemärkt. 3. När logotypen används i skyltningssyfte, prislistor och menyer etc. ska det framgå tydligt vilka produkter som bär märkningen. 4. Fairtrade/Rättvisemärkt äger rätt att återkalla användning av logotypen om ovanstående regler ej följs eller om användningen strider mot principer och syften som organisationen står för. 5. Rättvisemärkts logotyp kan laddas ned från i både JPG- och EPSformat i syfte att underlätta för journalister, företag och andra informationsbärare, t ex medlemsorganisation och utbildade frivilliga, s k ambassadörer. 6. Logotypen skall aldrig tryckas i mindre storlek än 13,5 mm (bredd). 7. Rättigheterna till Fairtrade/Rättvisemärkt logotypen ägs av Rättvisemärkt i Sverige AB tillsammans med Fairtrade Labelling Organizations International (FLO). 8. Rättvisemärkt och Fairtrade är varumärken tillhörande Rättvisemärkt i Sverige AB och skall alltid skrivas med stor bokstav och i denna form. 9. Om du är osäker på hur dessa regler ska tolkas eller om du får/bör använda logotypen, kontakta Rättvisemärkts kansli: info@rattvisemarkt.se eller

12 Ansökningsformulär för år ett Ansökningsformuläret fylls i när kriterierna för Fairtrade city är uppfyllda. Formuläret skickas till Föreningen för Rättvisemärkt. När diplomringsceremonin är genomförd kan staden tituleras Fairtrade city. Kontaktperson: Organisation (om det finns någon): Adress: Postnr och ort: Telefon: E-postadress: Fairtrade city-diplomering ansöks för följande område: Befolkningsmängd: Datum: 1. Stöd från kommunen Datum när beslut tagits: Detaljer: (skicka med en kopia av beslutet) Offentliga sektorns konsumtion av Rättvisemärkt-produkter eller motsvarande i dagsläget (uträknat per produktgrupp). Beskriv också på vilket sätt konsumtionen är beräknad: 12

13 2. En styrgrupp tillsätts Detaljer (namn och befattning på personer i styrgruppen, hur ofta gruppen träffas etc): 3. Utbud i butiken Detaljer (namn på butikerna, kontaktuppgifter och sortiment av varor): 4. Företag och organisationers konsumtion av Rättvisemärkt-produkter Detaljer (namn på arbetsplatser, kontaktuppgifter): 5. Lokalt informationsarbete Detaljer (antal pressklipp, antal pressmeddelanden, bifoga exempel på artiklar, pressmeddelanden): Målsättning för två aktivteter: 13

14 Formuläret skrivs under av två medlemmar av styrgruppen samt av en representant från kommunen. Signatur: Namnförtydligalden: Befattning/organisation: Datum: Signatur: Namnförtydligande: Befattning/organisation: Datum: Signatur: Namnförtydligande: Befattning/organisation: Datum: Skickas till: Fairtrade city Föreningen för Rättvisemärkt Pustegränd Stockholm 14

15 Förnyelse av Fairtrade city-diplomering för år två och framåt Årligen i maj månad, om diplomering skall kvarstå, krävs det att styrgruppen återigen skickar in uppgifter samt att det påvisas en förbättring. Kravet om kontinuerlig förbättring innebär att det måste påvisas en ökad konsumtion av Rättvisemärkt-produkter eller motsvarande inom kommunens konsumtion. Ytterligare förbättringar måste göras gällande informationsarbetet. Informationsarbetet ska under året utvecklas eller utökas på något sätt. I guiden beskrivs olika möjliga tillvägagångssätt det finns också möjlighet att komma med egna förslag. Kontaktperson: Organisation (om det finns någon): Adress: Telefon: E-postadress: Fairtrade city-diplomering ansöks för följande område: Befolkningsmängd: Datum: 1. Stöd från kommunen Framsteg i samarbetet med kommunen: 15

16 Offentlig sektors konsumtion av Rättvisemärkt-produkter eller motsvarande i dagsläget samt ökning från tidigare år (uträknat per produktgrupp): 2. Framsteg i styrgruppen Beskriv styrgruppens arbete under året, t ex styrgruppsmöten, förändringar i sammansättning, m.m. 3. Butiken Framsteg gällande utbud i butik (detaljer; namn på butikerna, kontaktuppgifter och sortiment av varor): 4. Framsteg för företags och organisationers konsumtion av Rättvisemärktprodukter eller motsvarande Framsteg gällande arbetsplatser (namn på arbetsplatser, kontaktuppgifter): 16

17 5. Lokalt informationsarbete Beskriv hur styrgruppen har arbetat för att förverkliga uppsatta mål: Beskriv aktiviteter som har genomförts (utveckling från föregående år): Detaljer (antal pressklipp, antal pressmeddelanden, bifoga exempel på artiklar): Målsättning för två aktiviteter under kommande år: 17

18 Formuläret skrivs under av två medlemmar av styrgruppen och en representant från kommunen. Signatur: Namnförtydligande: Befattning/organisation: Datum: Signatur: Namnförtydligande: Befattning/organisation: Datum: Signatur: Namnförtydligande: Befattning/organisation: Datum: Skickas till: Fairtrade city Föreningen för Rättvisemärkt Pustegränd Stockholm 18