Förutsättningar för Fairtrade City-diplomering av Knivsta kommun KS-2013/1343

Transkript

1 Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Johanna Bång Datum KS-2013/1343 Johan Elfström Kommunstyrelsen Förutsättningar för Fairtrade City-diplomering av Knivsta kommun KS-2013/1343 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att inte ansöka om att Knivsta kommun ska bli diplomerad som Fairtrade City att avslå medborgarförslag 2013:10 avseende ansökan om diplomering som Fairtrade City. Sammanfattning Kommunfullmäktige uppdrog ( 170) åt kommunstyrelsen att undersöka möjligheten för Knivsta kommun att bli Fairtrade City-certifierad utifrån de förutsättningar vi har med avseende på kommersiellt utbud med mera, utan att det innebär betydande kostnader för kommunen. Förutsatt att den ideella sektorn och det lokala näringslivet är villiga att engagera sig, gör förvaltningen bedömningen att kommunen har förutsättningar att bli certifierad som Fairtrade City. Förvaltningens utredning visar dock att det krävs ett tillskott på mellan och kr per år för att täcka de administrativa kostnaderna för diplomering. Förvaltningen anser att det är viktigt att kommunen tar socialt ansvar i samband med inköp och upphandling men ser också vikten av att se hållbarhetsfrågan ur ett bredare perspektiv. Lägger kommunen kraft och resurser på att diplomera sig finns en risk att kommunen inte har möjlighet att arbeta lika aktivt med de andra aspekterna av hållbar handel. Ett mer resurseffektivt sätt att öka andelen socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara produkter i kommunens verksamheter är att besluta om tydliga mål, till exempel för inköp av rättvisemärkta produkter och ekologiskt producerade livsmedel. Den direkta nyttan av varje satsad krona i form av andelen hållbara produkter bedöms i det fallet bli större. Ekonomisk konsekvensanalys Om kommunen beslutar att inte diplomera sig som Fairtrade City uppstår ingen kostnad. Om kommunen beslutar att försöka bli Faritrade City-diplomerad bedömer förvaltningen att det skulle medföra en kostnad på kr per år i form av utökad administration.

2 Sida 2 av 2 Bilagor: Utredning av Knivsta kommuns förutsättningar att bli en Fairtrade City Barnkonsekvensanalys Lena Fransson kommunchef Exp: Medborgaren

3 Barnchecklista inför beslut Nämnd Datum för sammanträde Kommunstyrelsen Diarienummer KS 2014/521 Ärenderubrik Handläggare Johan Elfström, Johanna Bång Förutsättningar för Fairtrade City-diplomering av Knivsta kommun 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Om kommunen inte certifierar sig som Fairtrade City kan det i förlängningen eventuellt innebära negativ påverkan på de barn som bor i områden där varor produceras på ett icke socialt ansvarstagande sätt. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? Se punkt Beskriv eventuella intressekonflikter. Huruvida kommunen ska certifieras sig som Fairtrade City eller inte är till stor del en kommunalekonomisk fråga. Genom att anta mål avseende etisk konsumtion kan kommunen dock, utan att diplomera sig som Fairtade City, kompensera för den negativa påverkan som beslutet annars skulle kunna få. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar. Förutsättningar för detta har inte funnits.

4 UTREDNING AV KNIVSTA KOMMUNS FÖRUTSÄTTNINGAR ATT BLI EN FAIRTRADE CITY 1 Vad är Fairtrade City och vad krävs för diplomering? Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel 1 och etisk konsumtion. Diplomeringen Fairtrade City, som ursprungligen kommer från Storbritannien, finns idag finns i över 20 länder. Cirka 60 kommuner i Sverige är diplomerade. Diplomeringen riktar sig till hela samhället. En viktig grund i arbetet är kontinuerlig förbättring där diplomeringen prövas med jämna mellanrum. Ansvaret för att uppnå Fairtrade City- kriterierna är delat på kommunen, den ideella sektorn och det lokala näringslivet. Kommunen ska ta ett steg mot ökad etisk upphandling/inköp och en styrgrupp ska ansvara för att driva informationsarbetet kring etisk konsumtion. Styrgruppen ska ge utrymme och möjlighet att tillvarata den drivkraft som finns hos lokala aktörer, med ett engagemang för frågan. Grundkraven för diplomering presenteras närmare nedan. 1.1 Kommunens mål och konsumtion av etiskt märkta produkter Kommunen ska kunna erbjuda Fairtrade-märkta produkter inom kommunens avtal för så många produkter som möjligt. Exempelvis frukter, te, kaffe, socker och profilkläder. Kommunfullmäktige alternativt kommunstyrelsen ska besluta att se över hur kommunen kan ta ytterligare steg för att agera som en etisk konsument i alla sina inköp. Stadshuset eller motsvarande funktion ska konsumera Fairtrade-märkta produkter. Kommunen ska anta en målsättning för den offentliga etiska konsumtionen. 1.2 Styrgrupp för Fairtrade City En lokal styrgrupp tillsätts för att säkerställa fortsatt stöd för att uppnå Fairtrade City-status och för att kontrollera att kriterierna efterlevs. Rapportering årligen till Fairtrade Sverige är obligatorisk. Styrgruppen bör spegla en samhällelig mångfald med representanter från t.ex. ideell sektor, företag, politiker och kommunala tjänstemän. En kontaktperson utnämns som svarar för kontakt med Fairtrade Sverige. 1 Läs mer i bilaga 1. 1

5 1.3 Utbud av Fairtrade-märkta produkter Ett utbud av Fairtrade-produkter ska finnas tillgängligt för konsumenter i livsmedelsaffärer, på caféer, restauranger och hotell. Dessa produkter bör skyltas medinformationsmaterial så det är lätt att hitta dem. För en kommun av Knivstas storlek ska det finnas: minst 30 Fairtrade-märkta produkter fördelade på minst 4 butiker, Minst 3 hotell, caféer och restauranger med ett utbud av Fairtrade-märkta produkter, samt Minst 10 arbetsplatser i kommunen ska erbjuda Fairtrade-märkta produkter, t ex kaffe eller te, och visa detta genom informationsmaterial och/eller på arbetsplatsens hemsida. Alla personer i styrgrupperna måste jobba för att deras arbetsplats eller skola ska servera Fairtrade-märkta produkter. 1.4 Lokalt informationsarbete Styrgruppen arbetar aktivt för att sprida information och opinionsbilda kring etisk konsumtion. Informationsinsatser av någon form ska anordnas som ökar den lokala kunskapen kring etisk konsumtion. Styrgruppen ska formulera en målsättning för minst fyra informationsaktiviteter som ska genomföras fram till nästa års rapportering. 1.5 Krav på kontinuerlig förbättring För att Fairtrade City-diplomeringen ska kvarstå krävs att styrgruppen redovisar att samtliga kriterier har utvecklats i jämförelse med tidigare år. Under tre år ska en ny ansökan och utvärdering lämnas in, därefter ska ny ansökan och utvärdering lämnas in jämna år. För att behålla sin Fairtrade City-status krävs att man redovisar en årlig ökning av den offentliga konsumtionen av Faritrade märkta produkter. Det krävs även en utveckling av informationsarbetet för att öka medvetenheten och kunskaperna kring etisk konsumtion. Varje år ska styrgruppen formulera en målsättning för minst fyra aktiviteter som ska genomföras fram tills nästa utvärdering samt redovisa arbetet med eventuella pressklipp från årets arbete. Vidare krävs att man redovisar att antalet arbetsplatser, butiker, hotell, caféer och restauranter har ökat sitt utbud av Fairtrade-märkta produkter. 2 Nuläge i förhållande till krav för certifiering Nedan presenteras kommunens utgångsläge avseende de grundläggande krav som måste uppfyllas för certifiering som Fairtrade City. 2.1 Knivsta kommuns målsättning avseende konsumtion av Fairtrade-märkta eller motsvarande produkter För att Knivsta ska kunna bli Fairtrade-diplomerad krävs det att kommunen har en tydlig målsättning att öka sin konsumtion av Faritrade-märkta eller motsvarande produkter. Kommunen har idag inget mål avseende rättvist handlade varor. Kommunen har som mål att vid upphandling säkerställa att bl a kaffe, te, choklad och bananer är producerat i 2

6 enlighet med ILOs kärnkonventioner 2. Det kravet uppfylls av produkter med märkningen Rainforest Alliance och UTZ samt delvis av KRAV. För att en produkt ska bli Fairtradecertifierad krävs att även andra krav än ILOs kärnkonventioner är uppfyllda. Trots att det inte finns något mål avseende rättvist handlade varor så var 90 procent av det kaffe som kommunen köpte till storhushåll år 2013 Fairtrade-märkt. Endast 2 procent av bananerna som köptes år 2013 var Fairtrade-märkta. 2.2 Utbud av etiskt märkta varor i butiker i Knivsta kommun För att Knivsta ska kunna bli Fairtrade-diplomerad krävs att det finns minst fyra butiker med ett samlat utbud av minst 30 olika rättvisemärkta produkter. För att få en indikation på förutsättningarna att uppfylla kravet har två butiker tillfrågats om sitt utbud: ICA Kvantum uppger att de har ca 60 Fairtrade-certifierade artiklar i sitt sortiment inom varugrupperna kryddor, glass, dryck, tee, kaffe, choklad, sötningsmedel, bananer och finkemsbomull. Systembolaget hade ett 60-tal etiskt märkta produkter i sitt sortiment och i butiken i Knivsta säljs 14 produkter. 2.3 Utbud av etiskt märkta produkter på hotell/caféer/restauranger i Knivsta kommun För att Knivsta ska kunna bli Fairtrade-diplomerad krävs att minst tre hotell/caféer/ restauranger ska erbjuda någon rättvisemärkt produkt. För att få en indikation på förutsättningarna att uppfylla kravet har utbudet på Noors Slott och Café Hörnet undersökts. Konferensanläggningen Noors Slott använder framförallt svenska ekologiska och Krav-märkta råvaror. Kaffe och te är ekologiskt och de använder Fairtrade-märkt mörkt muscovadosocker. Under början av 2014 direktupphandlade kommunen ett avtal med Café Hörnet. Eftersom det var ett krav från kommunens sida är allt kaffe som levereras till kommunen rättvisemärkt. 2.4 Utbud av etiskt märkta produkter på arbetsplatser i Knivsta kommun För att Knivsta ska kunna bli Fairtrade-diplomerad krävs att minst tio arbetsplatser ska erbjuda någon Rättvisemärkt produkt. För att få en indikation på förutsättningarna att uppfylla kravet har två tillfrågats om utbudet av rättvisemärkta produkter på deras arbetsplatser. Förenade Care, som driver Vilhelms Gård, uppger att de väljer Fairtradeprodukter när de är på extrapris men inte till vardags. 2 International Labour Organisation (ILO) är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. Kärnkonventionerna avser tvångsarbete, barnarbete, diskriminering och föreningsfrihet samt organisationsrätt. 3

7 Knivsta församling säger att de har druckit rättvisemärkt kaffe på arbetsplatsen under de senaste 15 åren. De köper också Fairtrade-certifierad kakao och bananer om det finns i affären. Knivsta församling upplever att den lokala ICAhandlarens utbud av dessa produkter har blivit bättre. För att undersöka utbudet av Fairtrade-märkta produkter på kommunens arbetsplatser har statistik inhämtats från leverantören av kaffe till kommunens kaffemaskiner med färskbryggt kaffe. Statistiken visar att 30 procent av kaffet som köptes av de 11 arbetsplatser som använde avtalet under år 2013 var Fairtrade-märkt. 3 Förvaltningens bedömning av kostnader för certifiering För att kommunen ska kunna certifieras krävs att det avsätts administrativa resurser för att arbeta med administration, sekreterarfunktion i styrgruppen, dokumentation, framtagande av verksamhetsberättelse/uppföljning, arbete med hemsida, förnyelse av ansökan samt framtagande av diverse kommunikationsmaterial. Förvaltningen gör bedömningen att det under det första året krävs en projektledare på procents tjänst för att dra igång och få styrning på det kontinuerliga arbetet med Faritrad City. Därefter bedöms projektledarens insats kunna begränsas till procent av en heltidstjänst för det kontinuerliga arbetet med Fairtrade City. Bedömningen grundas på samtal med Fairtrade City-ansvariga i några med Knivsta jämförbara kommuner (Sigtuna, Lomma, Hammarö). För närvarande finns inte utrymme inom den befintliga kommunförvaltningen att hantera projektledaruppdraget. En 30-procentstjänst innebär en kostnad på ca kr per år. Med de svårigheter som finns att rekrytera krävs förmodligen en heltidstjänst (ca kr) vilket innebär att personen även ges andra arbetsuppgifter. Förutom projektledarens insatser kommer även andra funktioner i förvaltningen att involveras i arbetet, t ex kostchef, konsumentrådgivare och miljösamordnare. Utöver ovanstående direkta och indirekta kostnader tillkommer arvode för politiskt deltagande i styrgruppen som bedöms behöva träffas cirka 5-7 gånger per år. 4 Förvaltningens slutsatser och förslag Förvaltningen anser att det är viktigt att ställa krav på socialt hållbar utveckling i samband med upphandling och inköp men att de administrativa kostnader som en certifiering som Fairtrade City skulle innebära gör att certifiering inte är en resurseffektiv satsning. Kommunen kan arbeta för att ta ett större socialt ansvar i samband med inköp och upphandling även utan att diplomera sig som Fairtrade City. Det kan t ex göras genom att sätta upp tydliga mål avseende de varor som köps in till kommunalt finansierade verksamheter. Kommunens vision om att vara en föregångskommun för det hållbara samhället förpliktigar även till ett fokus på ekonomisk och ekologisk hållbarhet, vilket inte omfattas av Fairtrade-certifieringen. Ett bredare åtagande som omfattar alla dimensioner av hållbar utveckling ligger i linje med EUs nya upphandlingsdirektiv i vilka det understryks att offentlig upphandling bör användas strategiskt som ett verktyg att uppnå miljömål och för att ta sociala hänsyn. 4

8 Som exempel på mål för hållbarutveckling kan nämnas mål avseende ekologiska livsmedel och att upphandlade produkter ska vara märkta med tredjepartscertifierade miljö- och sociala hållbarhetsmärkningar. Ekologiska livsmedel Lund, Malmö, Västerås och Uppsala kommuner har antagit målet att 100 procent av de livsmedel som köps in till kommunalt finansierad verksamhet ska vara ekologiska. Uppsala kommuns mål ska vara uppfyllt år Lund och Borlänge kommuner hör till de kommuner som i dagsläget köper mest ekologiskt, ca 40 procent. Regeringens målsättning var att offentlig sektor år 2010 skulle ha 25 procent ekologiskt. Knivsta kommun har som mål att öka andelen ekologiska varor. År 2013 köpte kommunen 13 procent ekologiska livsmedel. Tredjepartscertifierade med miljö- och sociala hållbarhetsmärkningar Malmö, Eskilstuna, Örebro, Alvesta, Lund och Uppsala kommuner har antagit en utmaning från ett antal tredjepartscertifieringar (Bra Miljöval, EU Ecolabel, Fairtrade, KRAV, MSC, Svanen och TCO Certified) som gått samman och utmanat offentlig sektor att ställa om till en mer medveten och modern upphandling. Samtliga kommuner har satt som mål att år 2020 ska 50 procent av alla upphandlade produkter vara märkta med tredjepartscertifierade miljö- och sociala hållbarhetsmärkningar. Arbetet för att nå målet underlättas av att det enligt de nya upphandlingsdirektiven, som kommer att införlivas i LOU under våren 2016, är tillåtet att ställa krav på viss märkning. Johanna Bång Johan Elfström 5

9 Bilaga 1 Rättvis handel och märkningar av etiska produkter Rättvis handel syftar till att förbättra arbetsförhållandena för de som producerar varorna, exempelvis genom rimlig lön, rätt till kollektiv organisering, att barnarbete inte tillåts samt att produktionen tar hänsyn till miljön. Rättvisa varor gynnar också småskaliga jordbrukare och hantverkare i låginkomstländer. 3 Definitionen av rättvis handel antogs i december 2001 av World Fair Trade Organization (WFTO) och Fairtrade International. Definitionen har sedan dess erkänts av bland andra EU:s kommitté för ekonomiska och sociala frågor. Rättvis handel är ett handelssamarbete, baserat på dialog, öppenhet och respekt som verkar för en rättvisare världshandel. Det bidrar till hållbar utveckling genom att erbjuda bättre handelsvillkor och garantera rättigheter för marginaliserade producenter och anställda framförallt i Syd. Organisationer för rättvis handel med stöd av konsumenter arbetar aktivt med att stödja producenter, att öka medvetenheten och kampanjarbete för förändringar i de regler och den praxis som reglerar den konventionella internationella handeln. Rättvis handel bygger på principer om: förbättrade ekonomiska villkor förbättrade arbets- och levnadsvillkor kapacitetsuppbyggnad motverkande av barnarbete motverkande av diskriminering främjande av organisationsrätten ökad miljöhänsyn. 4 Rättvist handlade varor enligt WFTO:s kriterier för Rättvis handel har oftast inte någon märkning eller något fristående kontrollorgan. Varor som uppfyller kraven för Rättvis Handel återfinns framför allt i Världsbutiker 5. Fairtrade är den klart dominerande sociala märkningen av produkter med fokus på sociala och arbetsrättsliga förhållanden men det finns även andra märkningar som t ex Rainforest Alliance och UTZ. Organisationerna har valt olika arbetssätt, t ex minimipris, förändra odlarnas jordbruksmetoder, höja kvalitet på grödan, öka skördarnas storlek samt att ge odlarna tillgång till marknader. Det finns vissa oberoende internationella studier som visar att olika organisationer trots sina olika metoder bidrar till att skapa hållbara förhållanden för odlare och kaffearbetare. 6 Fairtrade Organisationen använder sedan 2010 det internationella namnet Fairtrade även i Sverige. Tidigare användes namnet Rättvisemärkt Rättvis handel i offentlig upphandling, framtagen av Jan-Erik Falk på uppdrag av Fairtrade Sverige. Oktober Världsbutik är ett begrepp för en butik vars sortiment består till minst 80 % "rättvis handel"-varor (bl a Rättvisemärkt). 6 MSR:s kriteriebibliotek/livsmedel/kaffe, te och kakao/storhushåll/avancerade krav. 6

10 Fairtrade är den enda produktmärkningen som uppfyller alla kriterier för rättvis handel. Det är främst livsmedel som är certifierade av Fairtrade. Fairtrade skapar förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor genom att odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor, premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet, barnarbete och diskriminering motverkas, demokratin och organisationsrätten främjas, miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas 7 Fairtrade uppmuntrar till miljöhänsyn och främjar ekologisk odling, eftersom producenterna får en extra premie för varor som odlats ekologiskt, men det är ingen ekologisk märkning. Fairtrade-produkter är belagda med en licensavgift baserad på produktens försäljning. 8 Läs mer på Rainforest Alliance Rainforest Alliance är en internationell naturskyddsorganisation som arbetar för att bevara den biologiska mångfalden och för att skapa hållbara försörjningsmöjligheter för arbetare och odlare. Rainforest Alliance är huvudsakligen en miljömärkning men den omfattar även krav på att rättigheter för anställda och lokalbefolkning ska tillgodoses. Rainforest Alliance certifierar odlingar av bland annat kaffe, bananer, kakao och te. Reglerna tas fram i samarbete med lokala naturskyddsorganisationer. 9 Läs mer på UTZ UTZ är en certifiering av kaffe som omfattar såväl miljömässiga som sociala krav. Märkningens huvudsyfte är dock att skapa transparens i handelskedjan. Läs mer på KRAV Kontrollföreningen för ekologisk odling, KRAV, är ett privat initiativ för ekologisk märkning. KRAV-märkta livsmedel har odlats utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och GMO. Märkningen står även för god djuromsorg, socialt ansvar och ett hållbart klimat pdf 7

11 För att bli KRAV-märkt måste producenten även uppfylla vissa sociala villkor. KRAVs sociala regler innebär i korthet att producenterna 10 : inte får använda tvingad eller ofrivillig arbetskraft inte ska agera diskriminerande utan behandla arbetstagare lika och ge dem samma möjligheter ska ge anställda minderåriga möjligheter till att delta i grundläggande utbildning ska ge anställda möjlighet att organisera sig och att förhandla kollektivt i övrigt inte ska bryta mot mänskliga rättigheter eller åstadkomma tydliga fall av social orättvisa Läs mer på Miljöstyrningsrådets jämförelse av certifieringssystem för odling med fokus på sociala villkor

12 Utbud och konsumtion av etiskt producerade produkter Försäljning av Fairtrade-märkta varor i Sverige har stadigt ökat sedan 2006 och en ökande andel av befolkningen känner till märkningen och har förtroende för den. Bilaga 5 Det finns över Fairtrade-märkta produkter i butik på den svenska marknaden, t ex kaffe, te, kakao, drickchoklad, chokladkakor, bananer och annan färsk frukt, juice, ris, glass, socker, müsli, snacks/godis, honung, vin, rosor, sportbollar och produkter som innehåller Fairtrade-certifierad bomull. Kaffe, vin och bananer tillhör de produkter som är vanligast. I genomsnitt köpte svensken Fairtrade-märkt kaffe för 208 kr Fairtrade-märkt vin har en marknadsandel på 7 %. Vin var den Fairtrade-märkta produkt som ökade mest under 2013 med en marknadsandel på 1,8 %. Bananförsäljningen ökade med 58 % och har 9 % av marknaden. Märkta rosor har en marknadsandel på 28 % såldes Fairtrade-märkta varor för cirka 150 miljoner kr var den siffran uppe i 1,5 miljarder kr. Försäljningen ökade med 28 % under Det visar att större vikt läggs på att konsumera socialt hållbara produkter. Detta är extra tydligt då dagligvaruhandeln endast ökade med 3,3 % enligt Fairtrade Sverige. Uppskattningsvis 51 % av försäljningsvärdet genereras i dagligvaruhandlen, 20 % i detaljhandeln och 29 % i out-of-home. Ungefär 59 % av all Faritred-märkt konsumtion på den svenska marknaden är ekologiskt certifierad, räknat på försäljningsvärde in konsumentled. En undersökning från 2013 visar att 41 % av konsumenterna tror att deras konsumtion av Fairtrade-märkta produkter kommer att öka inom det närmaste året, vilket är en svag minskning jämfört med året innan. 9

13 Kommunfullmäktige Utdrag ur PROTOKOLL Svar på medborgarförslag 2013:10 avseende att kommunen beslutar att ansöka om diplomering Fairtrade City KS-2013/523 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att undersöka möjligheten för Knivsta kommun att bli Fairtrade City-certifierad utifrån de förutsättningar vi har med avseende på kommersiellt utbud med mera, utan att det innebär betydande kostnader för kommunen. Ärende Kommunstyrelsens beslut , tjänsteskrivelse och medborgarförslaget har varit utsända. Yrkanden Kerstin Umegård (MP), med instämmande av Christer Johansson (V) och Lennart Lundberg (KN.NU), yrkar att kommunfullmäktige beslutar att undersöka möjligheten för Knivsta kommun att bli Fairtrade City-certifierad utifrån de förutsättningar vi har med avseende på kommersiellt utbud med mera, utan att det innebär betydande kostnader för kommunen. Ordförande ajournerar sammanträdet kl för teknisk paus. Niclas Uggla (M) yrkar bifall till Kerstin Umegårds yrkande med tillägget att kommunfullmäktige ska ge uppdraget att undersöka förutsättningarna till kommunstyrelsen. Propositionsordning Ordföranden ställer först kommunstyrelsens förslag till beslut mot Kerstin Umegårds yrkande och finner att kommunfullmäktige bifaller yrkandet. Därefter ställer ordföranden Niclas Ugglas tilläggsyrkande mot avslag och finner att fullmäktige bifaller tilläggsyrkandet. Exp till: Akten Exp av: Siobhán Górny Förslagsställaren Kommunstyrelsen Förvaltningen