Rättvisemärkt handel i kommunen Motion den 10 september 2012 av Mattias Qvarsell (S) m.fl.

Transkript

1 (10) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/ Kommunstyrelsen Rättvisemärkt handel i kommunen Motion den 10 september 2012 av Mattias Qvarsell (S) m.fl. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår förlagen i motionen med hänvisning till kommunen redan är Millenniekommun och att effekterna av Rättvisemärkt/Fairtrade är omtvistade. Sammanfattning Motionärerna vill att Nacka kommun bidrar till att förbättra arbetsvillkoren för jordbrukare i utvecklingsländer genom att kommunen alltid som första alternativ ska välja Fairtrademärkta produkter. Dessutom önskar motionärerna att kommunen ska ansöka om att bli Fairtrade City. Kommunfullmäktige behandlade den 28 januari 2013, 29, ärendet där det återremitterades med uppdrag att: 1. se över hur andra kommuner arbetar positivt med Fairtrade och ta fram ett underlag för detta 2. se över kommunala konsekvenser, bland annat ekonomiska, av förslagen i motionen. De tillfrågade kommunerna som redan är diplomerade som Fairtrade City upplever det som positivt och framhåller att kommunen på det sättet arbetar mer medvetet och systematiskt med etisk handel samt att det är ett bra för kommunens varumärke och skapar ett bra nätverk. Konsekvenserna av att bli en Fairtrade City handlar dels om åtgärder inom organisationen dels om åtgärder i lokalsamhället. Kostnaden beräknas till ca kr under år 1 som Fairtrade City, i det beräknas kostnader för samordnare och kostnader för aktiviteter. Till det kommer kostnader för inköp av Faritradeprodukter för de kommunala verksamheterna vilket beräknas till en extra kostnad på ca per år. Bedömningen är att enskilda initiativ såsom att bli en Fairtrade City bör diskuteras inom ramen för kommunens hållbarhetsarbete. Kommunen är idag en Millenniekommun där det ingår bland annat frågor om etiska och sociala krav vid upphandling. Därtill tillkommer POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

2 2 (10) frågan om att låsa sig vid en specifik etisk märkning samt de omtvistade effekterna som finns. Ärendet Kommunfullmäktige behandlade den 28 januari 2013, 29, en motion om rättvisemärkt handel i kommunen. Förslag till beslut var att kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till kommunen redan är Millenniekommun samt att effekterna av Rättvisemärkt/Fairtrade är omtvistade. Med stöd av reglerna om minoritetsskydd i 5 kap 36 kommunallagen återremitterades ärendet om rättvisemärkthandel till kommunstyrelsen med uppdrag att: 1. se över hur andra kommuner arbetar positivt med Fairtrade och ta fram ett underlag för detta 2. se över kommunala konsekvenser, bland annat ekonomiska, av förslagen i motionen. I denna skrivelse redovisas kompletterande information i ärendet. Tidigare tjänsteskrivelse, , finns även med som underlag. Förslagen i motionen Motionärerna framför att genom att köpa fair trade-märkta produkter bidrar kommunen till att förbättra arbetsvillkoren för de i utvecklingsländerna som bearbetar och tillverkar dessa produkter. De märkta produkterna garanterar att både producenter och deras anställda får möjlighet till att förbättra sina egna och familjens levnadsförhållande. Motionärerna föreslår därför att Nacka i framtiden vid inköp av olika produkter alltid som första alternativ ska välja fair trade-märkta produkter. Det innebär också att Nacka ska uppmana associerade organisationer och verksamheter att göra detsamma samt att med olika medel påverka hela vår kommun att göra detsamma. Utöver detta vill motionärerna att Nacka kommun ansöker om att bli en Fair Trade City. Motionärerna yrkar på följande: Att Nacka kommun väljer rättvisemärkta produkter om det finns i sortimentet Att Nacka kommun verkar i motionens anda även inom samarbetsorgan som t.ex. Sveriges kommuner och landsting. Att verksamheter och organisationer associerade med Nacka uppmuntras att följa beslutet om att köpa rättvisemärkta produkter. Att Nacka kommun ansöker för att bli en Fair Trade City. Positiva exempel på andra kommuners arbete med Fairtrade Under debatten i fullmäktige den 28 januari nämndes tre kommuner; Örebro, Växjö och Linköping, som positiva exempel på hur man arbetar med Fairtrade. Kontakt har tagits med dessa kommuner. Som komplement har även information från Malmö hämtats. Malmö framhålls av flera andra som ett gott exempel och har varit en Fairtrade City sedan 2006.

3 3 (10) Örebro Örebro kommun är en Fairtrade City sedan Örebro har en styrgrupp med representanter från Ikea, Arbetarnas Riksförbund (ABF), Örebro kommun, Örebro Landsting, Världsbutiken Örebro, Högskolerestaurangerna AB, Scandic Hotels AB, Café Deed och nätverket Speak. Förutom dessa organisationer är två förtroendevalda med. I inledningsskedet arbetade en kommunal tjänsteman på 50 procent som samordnare för styrgruppen, men i januari år 2009 lades funktionen över på ABF (Arbetarnas bildningsförbund). Det är idag ABF som har ansvaret för samordnarfunktionen och de får ett årligt bidrag med kr från Örebro kommun. ABF samordnar det externa informationsarbetet inom kommunen och är sammankallande till styrgruppsmötena. I det externa informationsarbetet ingår att leda en aktivitetsgrupp samt hålla föreläsningar om rättvis handel och Fairtrade, vilket sker mest på skolor, samt hålla i andra externa aktiviteter. Det finns ingen utvärdering av arbetet, men Örebro upphandlar större andel samt fler olika produkter som är etiskt märkta efter att de blivit en Fairtrade City. Tack vare Fairtrade diplomeringen har det tagits fram en handlingsplan för etisk upphandling inom kommunen som nu väntar på att antas. Fördelar som samordnaren menar med att finnas inom ABF är att man kanske kan vara lite friare i aktiviteter och har ett brett kontaktnät. Nackdelar är att man står utanför kommunens kontaktnät samt att ibland passar det bättre om det är kommunen som är avsändare. De avsatta pengarna räcker inte för en tjänst under hela året därför kommer samordnarens tjänst på ABF ta slut sista maj och aktiviteter kommer sedan hållas på ideell basis. Utöver de avsatta medlen för en samordnare ges inga ekonomiska resurser för att påverka de kommunala verksamheterna att köpa in rättvisemärkta produkter eller motsvarande. Linköping Linköping har varit en Fairtrade City sedan Fairtrade City Linköping leds av en styrgrupp och en projektgrupp med representanter från kommunen, svenska kyrkan, Linköpings universitet, studieförbund, Coop, Linköpings cityförening, Fairtrade shop och naturskyddsföreningen. En samordnare i form av en kommunal tjänsteman jobbar 25 % med Fairtrade City. Linköping har skrivit in formuleringar om etiska krav i upphandlingen i upphandlingspolicyn och tagit fram en kost och måltidspolicy. Kommunen har satt målsättningar om att ständigt öka den etiska konsumtionen men har inga kvantifierbara målsättningar eller tvingande skrivningar för varken kommunala eller privata utförare i exempelvis vård, skola och omsorg.

4 4 (10) Linköping har jobbat med att få in rättvis handel i styrande dokument och jobbat mycket med intern information och på så sätt har man påverkat kommunens upphandling. En utvärdering är gjord av arbetet i styrgruppen, men ingen utvärdering om effekter i kommunen i stort. Arbete kan ändå konstateras ha lett till ökad mängd samarbeten med organisationer, föreningar och folkbildningen genom samarbete med information och kampanjer genom styrgruppen. En fördel Linköping framhåller med att vara Fairtrade city är att man tvingats ta tag i och systematiskt organisera arbetet med att ta etiskt ansvar när man handlar som kommun. Det kan exempelvis vara genom att få in krav i styrande dokument och årligen genom statistik följa upp hur utvecklingen ser ut. Positivt är också samarbetet med alla övriga aktörer. Det enda negativa som samordnare menar är att krav och idéer från organisationen Fairtrade är helt fokuserade på just Fairtrade. Kommunen vill få in det så mycket som möjligt i ett helt hållbarhetstänk som innefattar fler krav än de etiska. Det kan ibland vara lite knivigt att vrida och vända för att få aktiviteter och krav att bli kommunanpassade. Budget är på cirka kr per år för infomaterial, föreläsningar och utåtriktade aktiviteter, samt kostnaden för 25 % tjänst. Växjö Den 8 oktober 2008 diplomerades Växjö kommun som en Fairtrade City av Rättvisemärkt. Styrgruppen för Fairtrade City består av personer som representerar ett tvärsnitt av Växjö. Men ingen förtroendevald sitter med i styrgruppen. Styrgruppen erbjuder företag i Växjö information och diskussion kring hur man kan vara delaktig i Fairtrade City Växjö. Diplomeringen som Fairtrade City har lett till att kommunen numera har ett ständigt pågående arbete där man varje år ska visa på att den etiska konsumtionen har ökat. Upphandlingsenheten har blivit mer involverad och får vara med och skriva handlingsplanen. Både tjänstemän och politiker har nu fått upp ögonen för etisk konsumtion och att det också är en viktig fråga. Det finns ingen utvärdering av arbetet men några av de fördelar som samordnaren framhåller är att det är en konkurrensförmån jämfört med de kommuner som inte är diplomerade (studenter väljer att hellre flytta till en Fairtrade City). Vidare visar kommunen att man tar ett socialt och etiskt ansvar och står därmed för något positivt. Dessutom framhålls det positivt att träffa andra städer och nätverka. Kostnaderna för kommunen har varit att ett verksamhetsbidrag varje år. Hittills har det legat på kr per år. Inga pengar finns i budget för samordnarens arbetstid och lön.

5 5 (10) Samordnaren menar att det har varit en lång väg där man inte förstått skillnaden mellan t.ex. KRAV, ekologiskt och Fairtrade (eller annan etisk märkning). Dessutom råder en viss osäkerhet över vilken märkning som är godkänd eller inte. Livsmedelsverket säger en sak medan Fairtrade Sverige säger en annan. I och med att det inte finns några medel avsatta för samordnaren eller för aktiviteter, förutom de kr blir det svårt att arbeta aktivt med frågan. I styrgruppen sitter inte någon förtroendevald vilket innebär att det kan vara svårt att nå ut till de förtroendevalda. När det gäller skolor i privat regi hanteras de på samma sätt som andra privata företag. Malmö Den kommun som kanske kommit längst i sitt arbete med Fairtrade är Malmö. Redan 2006 blev Malmö Fairtrade City, som den första kommunen i Sverige. Styrgrupp består av representanter för Malmö stad, Citysamverkan, egenföretagare, Fair Trade Coffee, Solidar, Sensus, Röda Korsets Ungdomsförbund, IM, Kirsebergs församling och en fristående artist. Sedan 2008 har det avsatts en miljon kronor per år som bland annat används till att finansiera en heltidsanställd koordinator. Styrgruppen har tagit fram en plattform för arbetet med Fairtrade. I den anges bl.a. att Syftet med Malmö Fairtrade City är: - Att öka kunskapen, efterfrågan och utbudet av rättvist handlade produkter inom den offentliga och den privata sektorn. - Att öka engagemanget för och medvetenheten om rättvis handel. - Att stärka rättvis handel som en del av Malmös profil som en hållbar stad. - Genom att agera lokalt vill vi påverka globalt för att förbättra arbets- och levnadsvillkor för marginaliserade producenter i utvecklingsländer. En stor del av Malmös arbete utgörs av olika utåtriktade insatser för att synliggöra Malmö Fairtrade City och uppmärksamma Malmöborna på frågor som rör rättvis handel och etisk konsumtion. Flera aktiviteter genomförs under året, exempelvis World Fair Trade Day i maj, Ekoreko-zonen och barnhörnan på Malmöfestivalen samt Good Jul. Dessutom arbetar man dessutom mycket gentemot näringslivet och Malmö stads olika verksamheter för att få dem uppmärksamma och engagerade i frågorna. Inom Malmö stad görs också flera åtgärder. I Malmö stads budget och i kommunfullmäktiges verksamhetsmål tas det upp att hela organisationen ska arbeta för en hållbar utveckling, och att andelen inköp av etiskt certifierade varor ska öka. Detta följs även upp i samband med nämndernas ekonomiska rapportering tre ggr/år med ett så kallat trafikljussystem: ökad andel etiska inköp = grönt ljus, samma nivå = gult ljus, minskad andel = rött ljus. Detta gör att frågan ständigt är i fokus och det finns ett tydligt incitament för alla delar av organisationen att bli bättre. Även i policies anges att etiskt certifierade varor ska väljas.

6 6 (10) En framgångsfaktor har varit att arbetet med Fairtrade City är en integrerad del av Malmö stadsarbete för en mer hållbar utveckling. Det sätter frågan i ett bra sammanhang och skapar många goda synergieffekter. Sammanfattning av andra kommuners arbete med Fairtrade De fyra tillfrågade kommunerna menar att medvetenheten och aktiviteterna för rättvisemärkt handel har ökat i och med att de blivit en Fairtrade City. Kommunerna har bland annat arbetat med handlingsplaner för rättvisemärkt handel och fått in frågan om etisk handel i olika styrdokument. Försäljningen av rättvisemärkta produkter följs upp varje år och därmed kan man följa utvecklingen på ett systematiskt sätt. Ambitionsnivån och insatta resurser skiljer sig åt mellan de tillfrågade kommunerna. Från Malmö som satsar 1 miljon kr varje år till Växjö som avsätter kr. Gemensamt är att det finns en utsedd samordnare för Fairtrade-arbetet, men omfattningen skiljer sig åt. En annan positiv effekt av Fairtrade-arbetet är att det skapar ett bra nätverk och ger kommunen goodwill och ett positivt värde. Rättvisemärkta varor i Nacka kommun idag En översyn av samtliga inköp från kommunens ramavtalsleverantörer 1 har gjorts och andelen rättviseprodukter har beräknats. Översynen har gjorts utifrån vilka varor som varit märkta med Fairtrade eller annan etisk märkning såsom Rainforest Alliance, UTZ. Verksamheterna ska köpa varor från dessa ramavtalsleverantörer men det finns enheter som inte följer detta. Inköp som går utanför ramavtal har inte följts upp. 1 De granskade inköpen gäller för ramavtal med Menigo (drycker, färskvaror och kolonialvaror), Martin&Servera (djupfrysta produkter och mejeriprodukter) samt Isacsson (frukt, färska grönsaker och rotfrukter). Inköpen är från förskolor, skolor, särskilda boenden osv.

7 7 (10) Inköp under 2012 i kr Produkter Kaffe Te Kakao Bananer Ris Quinoa Socker Honung Total i kr, inkl etisk Etiskt märkta i kr Andel etiskt märkta 4% 5% 8% 1% 0% 0% 1% 0% Ett kriterium för att bli en Fairtrade City är att stadshuset ska konsumera Fairtrademärkta produkter. Idag är allt kaffe, te och socker i stadshuset redan Fairtrade märkta. Konsekvenser för Nacka kommun Konsekvenserna av ett beslut enligt motionärernas förslag att kommunen ska bli en Fairtrade City och att kommunen väljer rättvisemärkta produkter om det finns i sortimentet, blir både ekonomiska och praktiska. De praktiska konsekvenserna redovisas i tabellen nedan. I tabellen beskrivs kriterierna för att bli en Fairtrade City. Kriterierna avser både åtgärder inom organisationen och åtgärder inom lokalsamhället. Till stor del är kriterier aktiviteter som påverkar lokalsamhället exempelvis detaljhandeln, caféer och restauranger. Kriterier för Fairtrade City 1. Kommunens ansvar Kommunen ska kunna erbjuda Fairtrademärkta produkter inom kommunens avtal för så många produkter som möjligt. Exempelvis frukter, te, kaffe, socker och profilkläder. Kommunfullmäktige alternativt kommunstyrelsen beslutar att se över hur kommunen kan ta ytterligare steg för att agera som en etisk konsument i alla sina inköp. Stadshuset eller motsvarande funktion ska konsumera Fairtrade-märkta produkter Kommunen ska anta en målsättning för den offentliga etiska konsumtionen. 2. Styrgrupp för Fairtrade City En lokal styrgrupp tillsätts för att säkerställa fortsatt stöd för att uppnå Fairtrade City-status och för att kontrollera att kriterierna efterlevs. Rapportering årligen till Fairtrade Sverige är obligatorisk. Styrgruppen bör spegla en samhällelig mångfald med representanter från t.ex. ideell sektor, företag, politiker och kommunala tjänstemän. En kontaktperson utnämns som svarar för kontakt med Fairtrade Sverige. Kommentar Inom kommunens ramavtal finns Fairtrademärkta-produkter för de flesta möjliga produkter Faitrade-märkt kaffe, te och socker finns redan i samtliga lounger i stadshuset

8 8 (10) 3. Utbud av Fairtrade-märkta produkter i butiker och på hotell, caféer och restauranger Ett utbud (se kommentar) av Fairtradeprodukter ska finnas tillgängligt för konsumenter i livsmedelsaffärer, på caféer, restauranger och hotell. Dessa produkter bör skyltas med informationsmaterial så det är lätt att hitta dem. 4. Företag och organisationers konsumtion av Fairtrade Ett visst antal (se kommentar) lokala arbetsplatser, organisationer, fackförbund och kyrkor ska servera Fairtrade-märkta produkter t.ex. kaffe eller te och visa detta genom informationsmaterial och/eller på arbetsplatsens hemsida. Alla personer i styrgrupperna måste jobba för att deras arbetsplats eller skola ska servera Fairtrade-märkta produkter 5. Ett lokalt informationsarbete Styrgruppen arbetar aktivt för att sprida information och opinionsbilda kring etisk konsumtion. Informationsinsatser av någon form ska anordnas som ökar den lokala kunskapen kring etisk konsumtion. Styrgruppen ska formulera en målsättning för minst fyra informationsaktiviteter som ska genomföras fram till nästa års rapportering. För en kommun i Nackas storlek är kravet att det ska finnas minst 60 Fairtrade-märkta produkter och de ska vara fördelade på minst 7 stycken butiker. För en kommun i Nackas storlek är kravet att 10 stycken hotell, caféer och restauranger samt 40 stycken arbetsplatser erbjuda Fairtrademärkta produkter. Varje år ska styrgruppen redovisa att samtliga kriterier har utvecklats i jämförelse med tidigare år. För att behålla sin Fairtrade City-status krävs att styrgruppen redovisar en årlig ökning av den offentliga konsumtionen av Fairtrademärkta-produkter. Det krävs även en utveckling av informationsarbetet för att öka medvetenheten och kunskaperna kring etisk konsumtion. Varje år ska styrgruppen formulera en målsättning för minst fyra aktiviteter som ska genomföras fram tills nästa utvärdering, samt redovisa arbetet med eventuella pressklipp från årets arbete. Vidare krävs att man redovisar att antalet arbetsplatser, butiker, hotell, caféer och restauranger har ökat sitt utbud av Fairtrade-märkta produkter. För att genomföra detta behövs en stödfunktion såsom en samordnare i likhet med de tillfrågade Fairtrade City kommunerna. En bedömning är att det initialt krävs en del arbete med bland annat att göra inventeringar, informationsinsatser samt starta upp en styrgrupp. Under en uppstartsperiod bedöms att det finns behov av en samordnartjänst på åtminstone en 50 % under första året. På sikt kanske det gå att minska till 25 %, vilket är samma omfattning som Linköping och Örebro har idag.

9 9 (10) Ekonomiska konsekvenser Kostnader för år 1 innebär enligt förslaget en 50 % tjänst som samordnare. Utöver den direkta kostnaden för en samordnare tillkommer även kostnader för att genomföra aktiviteter. Även där görs bedömning att det initialt behövs extra resurser, kr uppskattas avsättas för framför allt informationsinsatser. Sammanlagt innebär det kostnader på ca kr under år 1. Efterföljande år görs beräkningar på 25 % tjänst och aktivitetskostnader på kr, vilket innebär kostnader med ca kr per år. Om kommunen uteslutande skulle köpa rättvisemärkta produkter 2 av ramavtalsföretagen skulle det innebära en ökad kostnad med cirka kr per år. Beräkning är gjord utifrån samma mängd som köptes på ramavtal under 2012 omräknat till att den kostnad på jämförbara produkter som är Fairtrade-märkta 3. Kostnadsberäkningarna har utgått från prislistor från leverantörerna och inköpslistor från verksamheterna. För att få en så rättvis bedömning som möjligt har i möjligaste mån jämförelse gjorts med samma märke som den Fairtrade-märkta produkten. När det gäller exempelvis kaffe finns en uppsjö av märken och sorter både med och utan Fairtrade-märkning, då har förutom märke även jämförelse gjorts av samma typ av produkt. Prisuppgifter har även inhämtats från dagligvaruhandel för att få jämförelsesiffror och komplettera med uppgifter som inte gått att få fram från ramavtalspriserna. För att ge ytterligare en uppfattning om kostnader för rättvisemärkta produkter jämfört med icke rättvisemärkta produkter har kostnader för kaffe och te i stadshuset följts upp. Det ger att det rättvisemärkta och ekologiska kaffet i stadshuset kostar kr för år Motsvarande inköp av ej Fairtrade-märkta skulle kosta kr. För te är motsvarande kostnader kr för rättvisemärkt och kr för ej rättvisemärkt. Bedömning De tillfrågade kommunerna som redan är Fairtrade City upplever det som positivt och framhåller bland annat att kommunen på det sättet arbetar mer medvetet och systematiskt med etisk handel, samt att det är ett bra för kommunens varumärke och skapar ett bra nätverk. Det är positivt att det finns politisk vilja att kommunen ska arbeta med social hållbarhet såsom etisk handel. Men för att det ska ge en hållbar och långsiktig effekt krävs mer än enskilda insatser såsom att bli exempelvis en Fairtrade City, eko-kommun, Safe Community eller Healthy cities. En viktig lärdom finns att dra av Malmö stads arbete med Fairtrade City. I Malmös arbete är Fairtrade City en integrerad del av Malmö stads arbete för mer hållbar utveckling. Att vara med i nätverk såsom Fairtrade City kan ge positiva effekter, men 2 Kaffe, te, kakao, bananer, ris, quinoa, socker, honung. 3 Beräkningarna är gjorda utifrån följande prisskillnad mellan Fairtradeprodukt och ej fairtradeprodukt; Faritrademärkt kaffe 27% dyrare, te 5% dyrare, kakao 37,5% dyrare, bananer 17% dyrare, ris 11% dyrare, socker 48% dyrare samt honung 37 % dyrare.

10 10 (10) för att undvika att det bara blir en etikett på kommunen krävs en helhetssyn och ett sammanhang för att skapa goda synergieffekter. Det finns en pågående utredning om nämndernas bidrag till kommunens hållbarhetsarbete, utredningen förväntas ge förslag på hur kommunens hållbarhetsarbete ska vidareutvecklas. Det framförs några invändningar mot att kommunen ska bli en Fairtrade City i tidigare tjänsteskrivelsen. I korthet framförs där att det måste finnas underlag och forskning som bevisar att rättvisemärkning ger de eftersträvade effekterna. Det beskrivs även att det finns olika uppfattningar om effekterna samt att Fairtrade är endast en av flera etiska märkningar på marknaden. Vidare är kommunen redan en Millenniekommun, i Millenniekommun ingår bland annat frågor om etiska och sociala krav vid upphandling men tar även med andra aspekter för långsiktig social hållbar utveckling. Idag finns två stora dagligvaruhandlare i Nacka som marknadsför sig som rättvisemärkta. En aspekt är att det är ett konkurrensmedel för marknadsföring för enskilda handlare. Dessutom är rättvisemärkning, enligt Svensk Handel, konsumentdrivet och kommunens roll att jobba för att detaljhandeln och arbetsplatser ska köpa Fairtrade-märkta produkter ska ses i ljuset av alternativa etiska märkningar. Kostnaderna för att kunna uppfylla kriterierna att bli en Fairtrade City bedöms vara ca kr år 1. Om de kommunala verksamheterna övergår till att köpa enbart rättvisemärkta varor blir det ytterligare en ökad kostnad med minst ca kr per år. Sammantaget görs bedömningen att enskilda initiativ såsom att bli en Fairtrade City bör diskuteras inom ramen för kommunens hållbarhetsarbete. Kommunen är idag en Millenniekommun där det ingår bland annat frågor om etiska och sociala krav vid upphandling men tar även med andra aspekter för långsiktig social hållbar utveckling. Därtill tillkommer resonemang om problem med att låsa sig vid en specifik etisk märkning samt de omtvistade effekterna som finns som leder fram till att förslaget är att avslå motionärernas förslag. Bilagor Motionen Rättvis handel i kommunen; Mattias Qvarsell (S), Gunnel Nyman Gräff (S), Lena Rönnerstam (S). Stadsledningskontorets tjänsteskrivelse den 24 oktober Protokollsutdrag kommunfullmäktige 28 januari, 29. Mats Bohman Administrativ direktör Tove Löfgren Samordnings- och utvecklingsenheten