Bedömning för lärande
|
|
- Frida Lundqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bedömning/betyg
2 Bedömning för lärande Om du ska lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål, Måste jag först finna henne där hon är och börja där. Den som inte kan det lurar sig själv, när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon annan måste jag visserligen förstå mer än vad han gör. Men först och främst måste jag förstå det han förstår. Om jag inte gör det så hjälper det inte att jag kan och vet mer. Sören Kirkegaard
3 Bedömning??? Formativ, summativ bedömning Bedömning av individ (assesment) Process-resultat Bedömning av verksamhet (evaluation) Process-resultat Klassrumsbedömning
4 Synsätt!! Holistisk bedömning, se helhet. Kräver en professionell erfarenhet. En helhetssyn på vilken kunskap som ska bedömas. Analytisk bedömning, se delar Kräver en professionell erfarenhet.
5 Bedömning/betyg Vad skiljer bedömning från betyg? Allsidiga,likvärdig, samstämmiga bedömningar krävs som underlag för betygsättning Allsidiga= variation av bedömningssituationer Likvärdiga= samma bedömningsgrund för alla elever Samstämmiga= bedömningen ska utgå från Mål- kunskapskrav- CI- undervisning- bedömning Alignement (Lundahl)
6 Betygen, historiskt. A B C D I läroverken fick eleverna även betyg i uppförande: Stadgade seder och berömligt uppförande Jämnt och stadgat uppförande Oklanderligt uppförande Lättsinnigt och ostadigt uppförande
7 Begrepp Långsiktigt mål, gäller alla årskurser, uttryckta som förmågor. Centralt innehåll, vad som ska behandlas i undervisningen. Indelad i kunskapsområden. Allt CI behöver inte behandlas. Kunskapskrav, vilka kunskaper som krävs, uttrycks oftast som förmågor. A, C, E nivå. Observera! Att ett visst CI finns omnämnt i KK, annars uttrycks kraven som förmågor som inte specifikt riktar sig mot ett visst innehåll.
8 Värdeorden/progressionsbegreppen Att beskriva/konkretisera kvalitativa skillnader??? Skillnad mellan ett enkelt resonemang och ett resonemang? Diskutera KK, utgå från något konkret, (inlämningsuppgift, provsvar, presentation) gör en bedömning i förhållande till KK, skapa kategorier ( olika kvalitativa nivåer), skapa en exempel bank. Utvärdera! Mot tex NP
9 KK Idrott Konkretisering!!!! Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelseoch träningsprogram till musik anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.
10 Betygstegen E C A D B Till övervägande del nästa kunskapskravsnivå. Se skolverkets material Eftersom till övervägande del är en bedömning som kan se olika ut från elev till elev kan kunskapskraven för betygen B och D inte preciseras varken på nationell eller lokal nivå./ skolverket
11 Betygen B och D 1. Hur omfattande delar av det överliggande kunskapskravet har eleven uppfyllt? 2. Hur betydelsefulla utifrån syfte och centralt innehåll är de delar som eleven har uppfyllt i det överliggande kunskapskravet? Det är alltså möjligt med någon form av viktning!! Det är läraren som gör denna analys utifrån sin professionalitet. Frirum
12 Formativ bedömning Att identifiera elevernas styrkor och svagheter Att ge läraren stöd för planering Att hjälpa eleverna att på egen hand utveckla sitt lärande, granska sitt arbete och uppnå självvärderingskompetens (metaperspektiv) Att främja en ökad självständighet och ett ökat ansvarstagande för det egna lärandet
13 Bedömning styr. Lärare styrs av kunskapskrav, konkretiserade i tex. Nationella prov Eleverna styrs av vad lärarna bedömer Kopplingen mellan: kunskapskrav undervisning bedömning ska vara klar. (alignement) LPP
14 Bedömning för lärande Bedömning för lärande, tre steg. 1. Tydliggör målen, kunskapskraven Vart är jag på väg? Feed-up! Förväntningar För dig själv/ arbetslaget Kommunicera till eleverna vad de ska lära sig och vad de ska/kan göra. Hur? Räcker det med KK? Måldialoger, Involverande Tydliggör kvalitetsskillnader i kunnandet, matriser, elevexempel, motiverande. Ge underlag för självvärdering/kamratvärdering, utvecklande Two stars and a wish! Kamratåterkoppling
15 Bedömning för lärande 2. Återkoppling(feed-back). Var befinner jag mig? Skapa en formativ samtals praxis Från: att göra så lite som möjligt för godkänd Till: Nå så långt som möjligt för alla Frågor med formativ potential, diagnostiska frågor, fråga svar Återkoppling från elev till lärare (exitlappar, reflektionskort, trafik ljus, loggbok)
16 Bedömning för lärande 3. Feed-forward. Hur kommer eleven vidare? Hur hittar jag fram? Bra uppgifter, Inga betyg, poäng Betyg: saknar infomationsvärde! Formativ återkoppling (muntligt, matris, loggbok mm) Eleven får återkoppling ( lärare, elev, själv) kan förbättra sin uppgift innan bedömning (summativ) Återkoppling är mer effektiv när den orsakar en kognitiv och inte en affektiv reaktion
17 Formativ återkoppling Ex:1 F Ex:2 Du har inte visat att du kan söka, granska och tolka information från olika källor eller värdera källornas relevans eller trovärdighet. Ex:3 Din text har en del intressanta poänger och är väl värd att arbeta vidare med. Än så länge består texten av mycket tyckande och du använder inga källor för att stödja dina argument. Jobba vidare med texten genom att 1/ Börja med att läsa instruktionen till uppgiften. 2/ Försök hitta stöd för ett av dina argument i en källa och skriv om det i avsnittet i din text. Visa gärna för mig innan du går vidare
18 Träning eller match? Tid för att utveckla förmågor, träning, formativt perspektiv. Stöd elev: Självvärdering Kompisbedömning Vägledande bedömningsmatriser (utveckla egna) Elevexempel Utgå från nationella prov
19 Stöd för lärare Skolverkets material, texter, filmer mm Nationella prov, provbanker Bedömningsmatriser (skolverket) Kollegiala samtal Professionell erfarenhet Att utveckla en stabil bedömningspraxis i förhållande till kunskapskraven
20 Bedömningsprocessen Måldialoger med eleverna, se pp14 Fokus mot kunskapskraven, valida bedömningar Matriser Sambedömning När sätts betygen?????? Under terminen?? Träning-match?
21 Bedömningsprocessen Prestation - Tolkas till ett kunskapsomdöme Generaliseras mot kunskapskraven Utmaning: Hög reliabilitet, hög validitet
22 Match,summativt perspektiv Kan formativa bedömningar användas som underlag för en summativ bedömning (betyg)??? Hinder, möjligheter?
Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken
Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken Hur ser vägen från kursplaner till skriftliga omdömen och betyg ut i praktiken? Vilka tankesteg tar läraren på vägen? Referenspunkter för skriftliga omdömen
Läs merBETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs
Läs merBETYG GYMNASIESKOLAN
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BETYG GYMNASIESKOLAN Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i gymnasieskolan. Det kan i sin
Läs merRiktlinjer för betygssättning. Al-Salamahskolan
Riktlinjer för betygssättning Al-Salamahskolan Ang. terminsbetyg och slutbetyg Punkterna under den här rubriken är endast sammanfattningar av vår styrdokument se skolverkets hemsida Formativa arbetssätt
Läs merNy läroplan 2011. Föräldrainformation
Ny läroplan 2011 Föräldrainformation Anna Karlefjärd 2013 Skolans uppdrag Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter
Läs merIDROTT OCH HÄLSA. Syfte
IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om
Läs merHur blir flera bedömningar ett betyg?
Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som
Läs merBedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-01-08 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs mer3.4 IDROTT OCH HÄLSA
3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor be tydelse för
Läs merbedömning Per Berggren och Maria Lindroth
Varierad undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2013-01-22 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merBedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13
Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera
Läs merGöteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se
Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa lars-ake.backman@skolverket.se Varför idrott och hälsa i grundskolan? Varför idrott och hälsa? Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har
Läs merLärande bedömning. Anders Jönsson
Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt
Läs merIdrott och hälsa - Kunskapskrav
Idrott och hälsa Kunskapskrav Betyget E i slutet av årskurs 6 1. Deltagande: Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och
Läs merNationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv
Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande
Läs merKursplanen i ämnet idrott och hälsa
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet idrott och hälsa Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,
Läs merFörmiddagen. Formativ organisation & Systematiskt kvalitetsarbete. Bedömning blir betyg - Hur skapar vi en klok bedömningskultur
Anna Karlefjärd 2018 Förmiddagen Formativ bedömning - Vad vet vi idag Bedömning blir betyg - Hur skapar vi en klok bedömningskultur Formativ organisation & Systematiskt kvalitetsarbete FRIUTRYMME Friutrymme
Läs merBedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-10 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
Läs merBedömning för lärande i matematik i praktiken. Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning för lärande i matematik i praktiken Per Berggren och Maria Lindroth 2012-10-30 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
Läs merRedovisning 1. Daniel Nordström
Redovisning 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för Redovisning 1 Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar
Läs merBedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-26
Bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-26 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs mer- indikerar om anpassning av undervisning krävs, tidseffektivt. - ökat elevinflytande (av alla elever), ökar motivation
Komplettering frånvaro seminarier 2,3 och 4 Bedömning och utvärdering KPU HT 2018 Andreas Rietz (anri0596), 2018-11-16 Seminarium 2 Detta seminarium behandlar formativ bedömning, och uppgiften är att diskutera
Läs merVariation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth
Variation i undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2012-03-06 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merIdrott och hälsa. Centralt innehåll. I årskurs 1 3
Idrott och hälsa och hälsofrämjande levnadsvanor är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av idrott, fysiska aktiviteter och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse
Läs merÄmnet Idrott och hälsa i Måsöskolan
Ämnet Idrott och hälsa i Måsöskolan Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor
Läs merKursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9
ESS Gymnasiet Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9 Idrott och Hälsa Martin Nyman 2015 Kursplan - Idrott och hälsa Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande.
Läs merBetygsskalan och betygen B och D
Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara
Läs merBetyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.
Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till
Läs merbedömning Per Berggren och Maria Lindroth
Varierad undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2016-11-30 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merIDH 3.4 IDROTT OCH HÄLSA. Syfte
3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor be tydelse för
Läs mermatematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-05-21
Varierad undervisning och bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-05-21 5x5-spel Vad är mönstret värt? Kul Matematik Per Berggren och Maria Lindroth Matematiska förmågor
Läs merBedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012
Bedömningar för lärande - i teori och praktik Kristina Lohman Flen 21 mars 2012 Eftermiddagens innehåll Bedömningar för lärande, teori och praktik varvat med egna erfarenheter! Kaffepaus ca 14.15-14.45
Läs merVälkommen till VFU-dag för lokala lärarutbildare. Karlstads universitet 2 februari 2017
Välkommen till VFU-dag för lokala lärarutbildare Karlstads universitet 2 februari 2017 Dagens schema: 10.15 10.30 Välkomna! 10.30 11.30 Handledning och bedömning 11.30 12.30 Gemensam lunch 12.30 13.30
Läs merIdrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.
Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga
Läs merFöretagsekonomi 1. Daniel Nordström
Företagsekonomi 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för företagsekonomi Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar
Läs merBedömning Begrepp och benämningar
BEDÖMNING Bedömning Begrepp och benämningar Summativ bedömning är en form av bedömning som summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle. Exempel på summativ bedömning: Avslutning på
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus
1 Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa och livsstil Friluftsliv och utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika idrotter, inomhus och
Läs merRä#säker betygsä#ning
Rä#säker betygsä#ning Rä#säkra betyg Överensstämmer lärarnas bedömningar med kursplanernas kunskapskrav? Överensstämmer lärarnas kunskapsomdömen, och sammanvägningar med Skolförordningarnas och Läroplanernas
Läs merPrivatjuridik. Daniel Nordström
Privatjuridik Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för privatjuridik Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar
Läs merKursplanen i ämnet engelska
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet engelska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
Läs merSKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Betyg och betygssättning
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Betyg och betygssättning SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Betyg och betygssättning Beställningsuppgifter: Skolverkets publikationsservice Telefon: 08-527
Läs merBedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium
Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium Inledning Denna text syftar till att klargöra regler kring bedömning och betygssättning och beskriva hur vi på Kungsholmens
Läs merDokumentation för lärande
Dokumentation för lärande Det dubbla uppdraget Undervisa Betygsätta Några slutsatser Betygssättning kräver dokumentation. Tydlighet kräver transparens. Goda utvecklingsmöjligheter kräver god återkoppling
Läs merKursplanen i svenska som andraspråk
planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer
Läs merBedömning för Lärande och Likvärdighet. Uppfattningar om bedömning och betygsättning
Nätverksträff för Språk-, läs- och skrivutvecklare 29 februari 2012 Bedömning för Lärande och Likvärdighet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet Uppfattningar om bedömning
Läs merVarmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde
Varmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde Vision för f Klagshamns ro På Klagshamns rektorsområde ska elever, personal och föräldrar f känna k stolthet över sin skola och förskola. f Ledorden kunskap,
Läs merArbetsområde: Planera, genomföra, utvärdera kondition-, styrka-, rörlighetsträning
Sida 1 av 5 Arbetsområde: Planera, genomföra, utvärdera kondition-, styrka-, rörlighetsträning Allmän information Inom detta arbetsområde kommer du att få lära dig planera, genomföra och utvärdera fysisk
Läs merAnna Karlefjärd Bedömning & betygssättning i särskolan
Anna Karlefjärd 2019 Bedömning & betygssättning i särskolan FRIUTRYMME Friutrymme LÄRARE SOM FRONTLINJEBYRÅKRAT Friutrymme och styrdokument När en gympalärare berättar för mig att han förra vintern tog
Läs merBetygsskalan och betygen B och D
REVIDERAD 2016 STÖDMATERIAL Betygsskalan och betygen B och D Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnr:
Läs merTräff BFL-piloter 15/11
Träff BFL-piloter 15/11 Kollegiesamtal Dokumentationsmall Personlig handlingsplan Big 5 Att involvera eleverna Välkomna! Handlingsplan Beskriv vad du ska införa i din undervisning och vilken förändring
Läs merIdrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla
Idrott & Hälsa Lgr11 Syfte Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus
1 Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa livsstil Friluftsliv utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap andra redskap. Olika idrotter, inomhus utomhus, samt danser
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus
1 Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa livsstil Friluftsliv utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap andra redskap. Olika idrotter, inomhus utomhus, samt danser
Läs merInte matriser nu igen. Det är skillnad på matris och matris
Inte matriser nu igen Det är skillnad på matris och matris Bedömningsmatris PROBLEM: EFFEKT: Svårbegripligt språk och innehåll för eleven Ingen koppling till uppgiften Eleven förstår sällan vad som bedöms
Läs merBedömningsstöd i specialidrott. Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH
Bedömningsstöd i specialidrott Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH Varför ett bedömningsstöd i specialidrott? 2011, nya ämnesplaner med mål, centralt
Läs merProjektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens
Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens Projekt runt kunskap och bedömning Syftet med projektet är att utveckla och fördjupa läroplan- och bedömarkompetens. Genom
Läs merTummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3
TUMMEN UPP! Ç Idrott och hälsa ÅK 3 Chris Qwist KARTLÄGGNING LGR 11 Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 Använd Tummen upp! för att kartlägga och bedöma elevernas kunskaper i förhållande till
Läs merRamverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning
2017-03-30 Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning Syftet med ett ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning är att åstadkomma en bedömningsprocess
Läs merRamverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i förskollärarutbildning
2018-01-15 Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i förskollärarutbildning Syftet med ett ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning är att åstadkomma en bedömningsprocess
Läs merNATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
Läs merKursplanen i engelska
I Lvux12, avsnitt 1. Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund står det att hänsyn ska tas till de enskilda elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå samt att vuxenutbildningen ska ta till
Läs merCentralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.
MOTORIK Fysiska aktiviteter, rörlighet och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om
Läs merMål, friutrymme, process
Mål, friutrymme, process - Lgr 11 och några idéer kring lokal pedagogisk planering Niklas Gustafson niklas.gustafson@mah.se 1 Innehåll Pendling mellan mål och process Resultat av en studie Två historielärares
Läs merFormativ bedömning. Länna 26 mars 2013
Formativ bedömning Länna 26 mars 2013 2 Det här är bedömning för mig 3 CorkboardMe https://corkboard.me/hnexsjwth9 De här svårigheterna upplever jag med bedömning. 4 Syfte Fördjupning i formativ bedömning
Läs merIdrott och hälsa bedömning. Kommentar
Idrott och hälsa bedömning Elevens namn Personnummer Rörelse i olika miljöer Rörelser inomhus (t.ex. bollsporter, lek, kondition, styrka, koordination) Bristfällig rörelseförmåga. Behöver utveckla: Kan
Läs merBetyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -
Läs merDANS RÖRELSE TILL MUSIK
DANS RÖRELSE TILL MUSIK Arbetsområde I detta arbetsområde ska vi jobba med olika former av dans och rörelse till musik. Vad är takt, rytm och sammanhang. Hur sätter man ihop en gruppdans? Vilka moment
Läs merNya samlade läroplaner
Nya samlade läroplaner Nya reformer Den nya skollagen En förändrad läroplan för förskolan Nya läroplaner för den obligatoriska skolan En ny gymnasieskola En ny betygsskala 350 lärare, didaktiker och experter
Läs merUtvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola
Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Sandarne skola Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Sandarne skola I er Utvecklings-/Arbetsplan beskriver ni hur ni kommer att arbeta med BUN/förvaltningens
Läs merBedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2016-05-10 Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning Skolverket 2016 Resultat i sammanfattning
Läs merNationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan 3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse
Läs merPia Thornberg Handledarutbildning Matematiklyftet 13 februari Modulkunskap - Bedömning
Pia Thornberg Handledarutbildning Matematiklyftet 13 februari 2017 Modulkunskap - Bedömning Bedömning i modulerna Synliggöra missuppfattningar Konstruera uppgifter Intervjuer Diagnoser Uppgiftens potential
Läs merMITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist
MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer
Läs merLÄRARNAS FORSKNINGSKONFERENS. Betygsättningsprocess i ämnet idrott och hälsa.
LÄRARNAS FORSKNINGSKONFERENS Betygsättningsprocess i ämnet idrott och hälsa. En studie om betygsättningsdilemman på högstadiet Lärodomar och ämnesdidaktiskt arbete 2 år efter VEM ÄR IZABELA SEGER? 25 års
Läs merKunskapsbedömning i skolan
STÖDMATERIAL Kunskapsbedömning i skolan praxis, begrepp, problem och möjligheter Oavsett vilken funktion eller karaktär lärares bedömningar har, ska de överensstämma med styrdokumentens intentioner och
Läs merLäroplansträff Välkomna
Läroplansträff 2013-11-08 Välkomna Program för förmiddagen 8.30 Kort återblick från förra träffen 8.50 Genomgång i grupper av kap 8 i Hatties bok 9.30 Kaffe 9.50 Vilken effekt har feed-back på elevernas
Läs merBetyg, bedömning och utvecklingssamtal
Betyg, bedömning och utvecklingssamtal Forum, F-varningar, betygsregistrering och utvecklingssamtal I skollagen 15 kap. 20 står följande: Minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven ges en
Läs merHandbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen
Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen Ny läroplan nytt IUP-verktyg I samband med införandet av en ny läroplan tas ett nytt verktyg för att stödja arbetet med IUP med
Läs merGuide för bedömning. Lgr11 den samlade läroplanen
Guide för bedömning Lgr11 den samlade läroplanen Innehåll Kursplanens olika delar Hjälp att förstå kunskapskraven Risk vid planering Hur ska jag tänka för att göra korrekta bedömningar Har jag rätt fokus
Läs merSkri,liga omdömen och betygssä=ning i prak?ken
Skri,liga omdömen och betygssä=ning i prak?ken Hur ser vägen från kursplaner?ll skri,liga omdömen och betyg ut i prak?ken? Vilka tankesteg tar läraren på vägen? Referenspunkter för skri,liga omdömen Vid
Läs merChecklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar
Läs merKunskapskraven. 1. Inledning
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLEUTBILDNINGEN 2012-07-05 Diskutera Kunskapskraven 1. Inledning 2. Förslag på arbetssätt 3. Ett lärarlags arbete med att ta fram bedömningsaspekter i ämnet svenska 4. Övrigt
Läs merVariation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth 2013-04-23
Variation i undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2013-04-23 Bedömning Att göra det viktigaste bedömbart och inte det enkelt bedömbara till det viktigaste. Astrid Pettersson, PRIM-gruppen
Läs merBetyg och betygsättning
Betyg och betygsättning Per Kornhall, Fil. Dr. Gymnasielärare. PER KORNHALL Jobbat på Skolverket, som forskare och kommunal skolutvecklare. Nu konsult och författare och ordförande för Sveriges läromedelsförfattares
Läs merDet här fotot av Okänd författare licensieras enligt CC BY- SA-NC
Det här fotot av Okänd författare licensieras enligt CC BY- SA-NC https://larandematriser.se/ Vem är jag? Rigmor Jönsson Lärare i ma/no 1-7, arbetar på Ängslättskolan, åk 4-6 NT-utvecklare och LM-handledare
Läs merBedömning av muntliga prestationer
Modul: Bedömning för lärande och undervisning i matematik Del 6: Muntliga bedömningssituationer Bedömning av muntliga prestationer Karin Rösmer, Karin Landtblom, Gunilla Olofsson och Astrid Pettersson,
Läs merLgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem
Lgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem Nya betygsskalan A-F samt - F= ej klarat kunskapskraven för lägsta nivå E - = det finns ej underlag för en bedömning. Det livslånga lärandet. Samma förmågor hela
Läs merBedömning för lärande. Tema: Bedömningspolicy 2014-01-30
Bedömning för lärande Tema: Bedömningspolicy 2014-01-30 2014-01-30 Inledning Samtal om syftet med en Bedömningspolicy Samtal om vårt gemensamma underlag Uppgift till 14 mars Policy Liktydig med riktlinje
Läs merBeslut. efter kvalitetsgranskning av betygssättning på högskoleförberedande program vid Rosendalsgymnasiet i Uppsala kommun.
Beslut Uppsala kommun uppsala.kommun@uppsala.se 2018-12-19 Dnr 400-2017:10213 Beslut efter kvalitetsgranskning av betygssättning på högskoleförberedande program vid Rosendalsgymnasiet i Uppsala kommun
Läs merÄmnesplanerna. Skolverkets Allmänna råd Bedömning och i gymnasieskolan
Skolverkets Allmänna råd Bedömning och betygssä@ning i gymnasieskolan (Skolverket 2012) Ämnesplanerna Ämnets syee beskriver i löpande text vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet a@ utveckla genom undervisningen
Läs merÄngslättskolans arbete med Lärandematriser
Ängslättskolans arbete med Lärandematriser ett verktyg i den formativa undervisningen Rigmor Jönsson och Camilla Prytz Rigmor.Jonsson@malmo.se Camilla.Prytz@malmo.se Ängslättskolan, Bunkeflostrand Camilla
Läs merKursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,
Läs merRÖNNBYSKOLAN 2 IKT-VERKTYG - BEDÖMNING FÖR LÄRANDE. Dan Svanbom
RÖNNBYSKOLAN 2 IKT-VERKTYG - BEDÖMNING FÖR LÄRANDE Dan Svanbom FEM NYCKELSTRATEGIER FÖR BEDÖMNING FÖR LÄRANDE Tydliggör målen - låt eleven förstå/dela skolans syn på målen Skapa aktiviteter som synliggör
Läs merProblemlösning som metod
Problemlösning som metod - för att lära matematik Fuengirola november 2014 eva.taflin@gu.se evat@du.se Problemlösningsmodulens övergripande syfte Att initiera utveckling av lärares egen undervisning utifrån
Läs merBedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2017-08-11 Black & Williams fem principer för formativ bedömning Klargörande av planering och vilka krav som finns för området
Läs merLPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk
LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk Centralt innehåll: Läsa och skriva Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Olika sätt att bearbeta egna texter
Läs merBedömningsstöd. Idrott och hälsa
Bedömningsstöd Idrott och hälsa ÅRSKURS 7-9 Bedömningsstöd i idrott och hälsa Innehåll 1. Inledning sid. 2 Studier om betygssättning i idrott och hälsa sid. 2 Mot en likvärdig bedömning sid. 3 2. Exempel
Läs merBedömning för lärande. Sundsvall
Bedömning för lärande Sundsvall 2012-03-29 Program 2012-03-29 13.00 Inledning 13.45 Lärande samtal Ca 15.00 fika finns att hämta 16.00 Återsamling frågandets betydelse 16.30 Avslutar dagen Från dokumentation
Läs merKursplanen i ämnet religionskunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet religionskunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,
Läs mer