Redovisning 1. Daniel Nordström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning 1. Daniel Nordström"

Transkript

1 Redovisning 1 Daniel Nordström

2 Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för Redovisning 1 Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar Kontaktuppgifter

3 Ämnesplanernas upplägg Ämnets syfte Syftet beskriver i löpande text vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen i ämnet. Det beskriver också sådant som inte ska betygsättas Målen Målen är formulerade i punktform och förtydligar vad läraren ska betygsätta. Målen beskriver vilka kunskaper eleverna ska ges förutsättningar att utveckla genom undervisningen i ämnet. Centralt innehåll Det centrala innehållet anger vad som ska behandlas i undervisningen i varje kurs för att eleverna ska få möjlighet att utveckla de kunskaper som beskrivs i målen.

4 Ämnesplanernas upplägg Kunskapskraven Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns preciserade kunskapskrav för tre av de godkända betygsstegen E, C och A. Kunskapskraven utgår från målen, och ordningen i kunskapskraven relaterar också till målen. I kunskapskraven finns kopplingar till det centrala innehållet. För vart och ett av betygsstegen E, C och A finns i princip samtliga kunskapsformer beskrivna, det vill säga läraren ska bedöma faktakunskaper, förståelse, färdigheter och förtrogenhet på tre nivåer.

5 Syfte Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska syfta till att eleverna utvecklar förståelse av företagens roll och villkor i samhället från lokal till global nivå. Här ingår företagens ansvar för bland annat hållbar utveckling. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i företagsekonomiska teorier, modeller och metoder samt förståelse av sambanden mellan olika funktioner inom ett företag. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man förverkligar en affärsidé samt stimulera deras kreativitet och lust att omsätta idéer i praktisk verksamhet. Företagsekonomi handlar om ekonomiska strategier som på olika sätt påverkar våra liv. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla intresse för ekonomiska frågor och förmåga att kritiskt granska, analysera och diskutera företagsekonomiska frågeställningar. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att problematisera, diskutera, argumentera och pröva källor kritiskt. Genom fältstudier och arbete med autentiska exempel ska eleverna ges möjlighet att utveckla förståelse av företagande. Eleverna ska även ges möjlighet att befästa sina teoretiska kunskaper genom praktisk tillämpning. Redovisning 1 Ämnets syfte Mål Centralt innehåll Kunskapskrav E, C, A

6 Långsiktiga mål Kunskaper om olika typer av företag samt deras villkor i form av lagar och andra bestämmelser och andra förutsättningar som påverkar företagens verksamhet. Kunskaper om företagsekonomiska begrepp, metoder, teorier och modeller samt förmåga att använda dessa. Redovisning 1 Förmåga att med källkritisk medvetenhet identifiera och analysera företagsekonomiska frågeställningar samt att reflektera över resultatet. Förmåga att använda relevant teknik som ett redskap för kommunikation, beräkning, informationssökning, presentation och dokumentation i företagsekonomiska sammanhang. Ämnets syfte Mål Centralt innehåll Kunskapskrav E, C, A

7 Centralt innehåll Olika typer av företag och företagsformer. Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens redovisning. Grundläggande företagsekonomiska begrepp med särskild betoning på redovisning. Budgeteringens syfte, innehåll och utformning. Vanligt förekommande affärshändelser med tillhörande verifikationer samt registrering av affärshändelser med hjälp av kontoplan och adekvat teknik. Bokslut med enkla periodiseringar och enkel räkenskapsanalys. I samband med det behandlas revisionens funktion i en verksamhet. Ekonomiska rapporter och blanketter, till exempel företags årsredovisning och momsdeklaration. Datorbaserat redovisningssystem. I samband med det behandlas säkerhets- och kontrollfrågor förknippade med databehandling. Redovisning 1 Ämnets syfte Mål Centralt innehåll Kunskapskrav E, C, A

8 Betygskalan Betygsskalan har fem godkända steg E, D, C, B och A och ett underkänt steg F Preciserade kunskapskrav finns för tre av betygen E, C och A. Betygsskalan anger inga preciserade kunskapskrav för betygen D och B. Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betygsstegen D och B grundar sig alltså på vad som står i kunskapskravet för betyget under och över. Vid bedömningen av till övervägande del gör läraren en helhetsbedömning av de kunskaper eleven visar jämfört med överliggande kunskapskrav.

9 Progressionstabell Beskriver Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A Beskriver, redogör, förklarar, Översiktligt Utförligt Utförligt och nyanserat diskuterar, resonerar, motiverar Värderar, utvärderar Enkla omdömen Nyanserade omdömen Nyanserade omdömen och ger förslag på hur arbetet kan förbättras Slutsatser, argument, motiv, Enkla Välgrundade Välgrundade och nyanserade resonemang, reflektioner, bedömningar, jämförelser, kopplingar, förklaringar, ge förslag, exempel Utförande I samråd med handledare Efter samråd med handledare Efter samråd med handledare Resultat, kvalitet Tillfredsställande Tillfredsställande Gott/God Kvantitet Någon, Begränsade, Fåtal Fåtal/Flera Flera Dokumentation Enkel Noggrann Noggrann och utförlig Fackspråk Enkelt Noggrann Nyanserat Analys, tolkning Enkel Noggrann Komplex/Avancerad Projektplan, synopsis, kampanj, planering, manus Enkel Enkel/Genomarbetad Genomarbetad Redovisning 1 Ämnets syfte Mål Centralt innehåll Kunskapskrav E, C, A

10 Värdeorden i kunskapskraven Beskriver Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A Beskriver, redogör, förklarar, diskuterar, resonerar, motiverar Översiktligt Utförligt Utförligt och nyanserat Tolkning En översiktlig redogörelse tar upp de väsentliga delarna, men är lite mer ungefärlig och inte så exakt. En utförlig redogörelse är mer exakt, fyllig och innehållsrik. Det finns också en kvantitativ dimension mellan översiktlig (mer kortfattad) och utförlig (längre). Att redogörelsen dessutom är nyanserad innebär att eleven redovisar flera olika perspektiv. En nyanserad redogörelse kan också avse ett rikt språkligt uttryckssätt och en stilistiskt skicklig framställning, men i kunskapskraven används begreppet nyanserat främst i betydelsen flera olika perspektiv. Värderar, utvärderar Enkla omdömen Nyanserade omdömen Nyanserade omdömen och ger förslag på hur arbetet kan förbättras Tolkning Eleven ger omdömen ur flera olika perspektiv och kopplar till olika förutsättningar, till exempel den avsedda planeringen, resursanvändningen och det slutliga resultatet. Slutsatser, argument, motiv, resonemang, reflektioner, bedömningar, jämförelser, kopplingar, förklaringar, ge förslag, exempel Tolkning Enkla Välgrundade Välgrundade och nyanserade Att till exempel en slutsats är välgrundad innebär att eleven bygger den på relevanta fakta och sakförhållanden samt har förankrat den väl i tillförlitliga källor och eventuella teorier. Det innebär också att logiken i slutsatserna eller resonemangen är välgrundade. En elev som drar enkla slutsatser har inte samma goda förankring i källor och eventuella teorier, men elevens slutsatser är ändå till viss del underbyggda av källor och eventuella teorier. När slutsatserna dessutom är nyanserade kan eleven belysa saken ur flera olika perspektiv. Redovisning 1 Ämnets syfte Mål Centralt innehåll Kunskapskrav E, C, A

11 Kunskapskrav för betyget E Funktioner Eleven beskriver översiktligt redovisningens och revisionens funktion i företaget med hjälp av några exempel. Samhällsansvar Eleven diskuterar översiktligt sambandet mellan företagens redovisning och deras samhällsansvar. Lagar och regler Dessutom redogör eleven översiktligt för grundläggande lagar och andra bestämmelser som påverkar utformningen av företagens redovisning. Begrepp och metoder Eleven redogör översiktligt för innebörden av begrepp inom redovisning. Vidare använder eleven med viss säkerhet enkla redovisningstekniska metoder. Frågeställningar Eleven formulerar med viss säkerhet enkla frågeställningar inom redovisning, samlar i samråd med handledare in information från olika källor och gör en enkel bedömning av informationens trovärdighet. Administration Samtal Eleven sammanställer informationen, för enkla resonemang och drar enkla slutsatser. Dessutom deltar eleven i samtal om andra frågeställningar inom redovisning samt ger enkla argument för sina ståndpunkter. Tekniska hjälpmedel Eleven använder i samråd med handledare relevant teknik för kommunikation, beräkningar, informationssökning, presentation och dokumentation. Egna förmågan Redovisning 1 Ämnets syfte Mål Centralt innehåll Kunskapskrav E, C, A När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

12 Betygsmatris Betygsmatris: Redovinsing 1 Kurskod: FÖRRED01 Moment Bedömningstext Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A Funktioner Samhällsvavar Lagar och regler Begrepp Begrepp och metoder Frågeställningar Du beskriver ( ) redovisningens och revisionens funktion i företaget med hjälp av några exempel. Du diskuterar ( ) sambandet mellan företagens redovisning och deras samhällsansvar. Dessutom redogör du ( ) för grundläggande lagar och andra bestämmelser som påverkar utformningen av företagens redovisning. I redogörelsen reflekterar eleven över lagarnas och bestämmelsernas syfte och effekter. Du redogör ( ) för innebörden av begrepp inom redovisning. Vidare använder med viss säkerhet enkla med viss säkerhet väljer och, med säkerhet du ( ) redovisningstekniska metoder. Du formulerar ( ) frågeställningar med viss säkerhet, i samråd, enkel med viss säkerhet, efter samråd, med säkerhet, efter samråd, även mer inom redovisning, samlar ( ) välgrundad avancerade, välgrundad och nyanserad med handledare in information från olika källor och gör en ( )bedömning av informationens trovärdighet. Administration Samtal Teknikska hjälpmedel Du sammanställer informationen, för ( ) resonemang och drar ( ) slutsatser. Dessutom deltar du i samtal om andra frågeställningar inom redovisning samt ger ( ) argument för sina ståndpunkter. Du använder( ) med handledare relevant teknik för kommunikation, beräkningar, informationssökning, presentation och dokumentation. enkla välgrundade på ett strukturerat sätt, välgrundade och nyanserade enkla välgrundade diskuterar dem ur olika perspektiv, välgrundade och nyanserade i samråd efter samråd efter samråd Egna förmågan Namn: Betygsambition: När du samråder med handledare bedömer du ( ) den egna förmågan och situationens krav. med viss säkerhet med viss säkerhet med säkerhet Slutbetyg:

13 När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens Kunskapskrav för betyget C Funktioner Eleven beskriver utförligt redovisningens och revisionens funktion i företaget med hjälp av några exempel. Samhällsansvar Eleven diskuterar utförligt sambandet mellan företagens redovisning och deras samhällsansvar. Lagar och regler Dessutom redogör eleven utförligt för grundläggande lagar och andra bestämmelser som påverkar utformningen av företagens redovisning. Begrepp och metoder Eleven redogör utförligt för innebörden av begrepp inom redovisning. Vidare använder eleven med viss säkerhet redovisningstekniska metoder. Frågeställningar Eleven formulerar med viss säkerhet frågeställningar inom redovisning, samlar efter samråd med handledare in information från olika källor och gör en välgrundad bedömning av informationens trovärdighet. Administration Eleven sammanställer informationen, för enkla resonemang och drar enkla slutsatser. Redovisning 1 Ämnets syfte Mål Samtal Dessutom deltar eleven i samtal om andra frågeställningar inom redovisning samt ger välgrundade argument för sina ståndpunkter. Centralt innehåll Tekniska hjälpmedel Eleven använder efter samråd med handledare relevant teknik för kommunikation, beräkningar, informationssökning, presentation och dokumentation. Kunskapskrav E, C, A Egna förmågan

14 Kunskapskrav för betyget A Funktioner Eleven beskriver utförligt och nyanserat redovisningens och revisionens funktion i företaget med hjälp av några exempel. Samhällsansvar Eleven diskuterar utförligt och nyanserat sambandet mellan företagens redovisning och deras samhällsansvar. Lagar och regler Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för grundläggande lagar och andra bestämmelser som påverkar utformningen av företagens redovisning. I redogörelsen reflekterar eleven över lagarnas och bestämmelsernas syfte och effekter. Begrepp och metoder Redovisning 1 Eleven redogör utförligt och nyanserat för innebörden av begrepp inom redovisning. Vidare väljer och använder eleven med säkerhet redovisningstekniska metoder. Frågeställningar Ämnets syfte Eleven formulerar med säkerhet komplexa frågeställningar inom redovisning, samlar efter samråd med handledare in information från olika, även mer avancerade, källor och gör en välgrundad och nyanserad bedömning av informationens trovärdighet. Mål Administration Eleven sammanställer informationen på ett strukturerat sätt, för välgrundade och nyanserade resonemang och drar välgrundade och nyanserade slutsatser. Centralt innehåll Samtal Dessutom deltar eleven i samtal om andra frågeställningar inom redovisning, diskuterar dem ur olika perspektiv samt ger välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter. Kunskapskrav E, C, A Tekniska hjälpmedel

15 Betyget F Betygsmatris: Redovinsing 1 Kurskod: FÖRRED01 Moment Bedömningstext Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A Funktioner Samhällsvavar Lagar och regler Du beskriver ( ) redovisningens och revisionens funktion i företaget med hjälp av några exempel. Du diskuterar ( ) sambandet mellan företagens redovisning och deras samhällsansvar. Dessutom redogör du ( ) för grundläggande lagar och andra bestämmelser som påverkar utformningen av företagens redovisning. I redogörelsen reflekterar eleven över lagarnas och bestämmelsernas syfte och effekter. Begrepp Du redogör ( ) för innebörden av begrepp inom redovisning. Begrepp och metoder Vidare använder du ( ) redovisningstekniska metoder. med viss säkerhet enkla med viss säkerhet väljer och, med säkerhet Frågeställningar Du formulerar ( ) frågeställningar med viss säkerhet, i samråd, enkel med viss säkerhet, efter samråd, med säkerhet, efter samråd, även mer inom redovisning, samlar ( ) med handledare in information från olika källor och gör en ( )bedömning av informationens trovärdighet. välgrundad avancerade, välgrundad och nyanserad Administration Samtal Teknikska hjälpmedel Du sammanställer informationen, för ( ) resonemang och drar ( ) slutsatser. Dessutom deltar du i samtal om andra frågeställningar inom redovisning samt ger ( ) argument för sina ståndpunkter. Du använder( ) med handledare relevant teknik för kommunikation, beräkningar, informationssökning, presentation och dokumentation. enkla välgrundade på ett strukturerat sätt, välgrundade och nyanserade enkla välgrundade diskuterar dem ur olika perspektiv, välgrundade och nyanserade i samråd efter samråd efter samråd Egna förmågan Namn: Betygsambition: När du samråder med handledare bedömer du ( ) den egna förmågan och situationens krav. med viss säkerhet med viss säkerhet med säkerhet Slutbetyg:

16 Betyget E Betygsmatris: Redovinsing 1 Kurskod: FÖRRED01 Moment Bedömningstext Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A Funktioner Samhällsvavar Lagar och regler Du beskriver ( ) redovisningens och revisionens funktion i företaget med hjälp av några exempel. Du diskuterar ( ) sambandet mellan företagens redovisning och deras samhällsansvar. Dessutom redogör du ( ) för grundläggande lagar och andra bestämmelser som påverkar utformningen av företagens redovisning. I redogörelsen reflekterar eleven över lagarnas och bestämmelsernas syfte och effekter. Begrepp Du redogör ( ) för innebörden av begrepp inom redovisning. Begrepp och metoder Vidare använder du ( ) redovisningstekniska metoder. med viss säkerhet enkla med viss säkerhet väljer och, med säkerhet Frågeställningar Du formulerar ( ) frågeställningar med viss säkerhet, i samråd, enkel med viss säkerhet, efter samråd, med säkerhet, efter samråd, även mer inom redovisning, samlar ( ) med handledare in information från olika källor och gör en ( )bedömning av informationens trovärdighet. välgrundad avancerade, välgrundad och nyanserad Administration Samtal Teknikska hjälpmedel Du sammanställer informationen, för ( ) resonemang och drar ( ) slutsatser. Dessutom deltar du i samtal om andra frågeställningar inom redovisning samt ger ( ) argument för sina ståndpunkter. Du använder( ) med handledare relevant teknik för kommunikation, beräkningar, informationssökning, presentation och dokumentation. enkla välgrundade på ett strukturerat sätt, välgrundade och nyanserade enkla välgrundade diskuterar dem ur olika perspektiv, välgrundade och nyanserade i samråd efter samråd efter samråd Egna förmågan Namn: Betygsambition: När du samråder med handledare bedömer du ( ) den egna förmågan och situationens krav. med viss säkerhet med viss säkerhet med säkerhet Slutbetyg:

17 Kunskapskrav för betyget D och B Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

18 Betyget D Betygsmatris: Redovinsing 1 Kurskod: FÖRRED01 Moment Bedömningstext Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A Funktioner Samhällsvavar Lagar och regler Du beskriver ( ) redovisningens och revisionens funktion i företaget med hjälp av några exempel. Du diskuterar ( ) sambandet mellan företagens redovisning och deras samhällsansvar. Dessutom redogör du ( ) för grundläggande lagar och andra bestämmelser som påverkar utformningen av företagens redovisning. I redogörelsen reflekterar eleven över lagarnas och bestämmelsernas syfte och effekter. Begrepp Du redogör ( ) för innebörden av begrepp inom redovisning. Begrepp och metoder Vidare använder du ( ) redovisningstekniska metoder. med viss säkerhet enkla med viss säkerhet väljer och, med säkerhet Frågeställningar Du formulerar ( ) frågeställningar med viss säkerhet, i samråd, enkel med viss säkerhet, efter samråd, med säkerhet, efter samråd, även mer inom redovisning, samlar ( ) med handledare in information från olika källor och gör en ( )bedömning av informationens trovärdighet. välgrundad avancerade, välgrundad och nyanserad Administration Samtal Teknikska hjälpmedel Du sammanställer informationen, för ( ) resonemang och drar ( ) slutsatser. Dessutom deltar du i samtal om andra frågeställningar inom redovisning samt ger ( ) argument för sina ståndpunkter. Du använder( ) med handledare relevant teknik för kommunikation, beräkningar, informationssökning, presentation och dokumentation. enkla välgrundade på ett strukturerat sätt, välgrundade och nyanserade enkla välgrundade diskuterar dem ur olika perspektiv, välgrundade och nyanserade i samråd efter samråd efter samråd Egna förmågan Namn: Betygsambition: När du samråder med handledare bedömer du ( ) den egna förmågan och situationens krav. med viss säkerhet med viss säkerhet med säkerhet Slutbetyg:

19 Betyget C Betygsmatris: Redovinsing 1 Kurskod: FÖRRED01 Moment Bedömningstext Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A Funktioner Samhällsvavar Lagar och regler Du beskriver ( ) redovisningens och revisionens funktion i företaget med hjälp av några exempel. Du diskuterar ( ) sambandet mellan företagens redovisning och deras samhällsansvar. Dessutom redogör du ( ) för grundläggande lagar och andra bestämmelser som påverkar utformningen av företagens redovisning. I redogörelsen reflekterar eleven över lagarnas och bestämmelsernas syfte och effekter. Begrepp Du redogör ( ) för innebörden av begrepp inom redovisning. Begrepp och metoder Vidare använder du ( ) redovisningstekniska metoder. med viss säkerhet enkla med viss säkerhet väljer och, med säkerhet Frågeställningar Du formulerar ( ) frågeställningar med viss säkerhet, i samråd, enkel med viss säkerhet, efter samråd, med säkerhet, efter samråd, även mer inom redovisning, samlar ( ) med handledare in information från olika källor och gör en ( )bedömning av informationens trovärdighet. välgrundad avancerade, välgrundad och nyanserad Administration Samtal Teknikska hjälpmedel Du sammanställer informationen, för ( ) resonemang och drar ( ) slutsatser. Dessutom deltar du i samtal om andra frågeställningar inom redovisning samt ger ( ) argument för sina ståndpunkter. Du använder( ) med handledare relevant teknik för kommunikation, beräkningar, informationssökning, presentation och dokumentation. enkla välgrundade på ett strukturerat sätt, välgrundade och nyanserade enkla välgrundade diskuterar dem ur olika perspektiv, välgrundade och nyanserade i samråd efter samråd efter samråd Egna förmågan Namn: Betygsambition: När du samråder med handledare bedömer du ( ) den egna förmågan och situationens krav. med viss säkerhet med viss säkerhet med säkerhet Slutbetyg:

20 Betyget B Betygsmatris: Redovinsing 1 Kurskod: FÖRRED01 Moment Bedömningstext Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A Funktioner Samhällsvavar Lagar och regler Du beskriver ( ) redovisningens och revisionens funktion i företaget med hjälp av några exempel. Du diskuterar ( ) sambandet mellan företagens redovisning och deras samhällsansvar. Dessutom redogör du ( ) för grundläggande lagar och andra bestämmelser som påverkar utformningen av företagens redovisning. I redogörelsen reflekterar eleven över lagarnas och bestämmelsernas syfte och effekter. Begrepp Du redogör ( ) för innebörden av begrepp inom redovisning. Begrepp och metoder Vidare använder du ( ) redovisningstekniska metoder. med viss säkerhet enkla med viss säkerhet väljer och, med säkerhet Frågeställningar Du formulerar ( ) frågeställningar med viss säkerhet, i samråd, enkel med viss säkerhet, efter samråd, med säkerhet, efter samråd, även mer inom redovisning, samlar ( ) med handledare in information från olika källor och gör en ( )bedömning av informationens trovärdighet. välgrundad avancerade, välgrundad och nyanserad Administration Samtal Teknikska hjälpmedel Du sammanställer informationen, för ( ) resonemang och drar ( ) slutsatser. Dessutom deltar du i samtal om andra frågeställningar inom redovisning samt ger ( ) argument för sina ståndpunkter. Du använder( ) med handledare relevant teknik för kommunikation, beräkningar, informationssökning, presentation och dokumentation. enkla välgrundade på ett strukturerat sätt, välgrundade och nyanserade enkla välgrundade diskuterar dem ur olika perspektiv, välgrundade och nyanserade i samråd efter samråd efter samråd Egna förmågan Namn: Betygsambition: När du samråder med handledare bedömer du ( ) den egna förmågan och situationens krav. med viss säkerhet med viss säkerhet med säkerhet Slutbetyg:

21 Betyget A Betygsmatris: Redovinsing 1 Kurskod: FÖRRED01 Moment Bedömningstext Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A Funktioner Samhällsvavar Lagar och regler Du beskriver ( ) redovisningens och revisionens funktion i företaget med hjälp av några exempel. Du diskuterar ( ) sambandet mellan företagens redovisning och deras samhällsansvar. Dessutom redogör du ( ) för grundläggande lagar och andra bestämmelser som påverkar utformningen av företagens redovisning. I redogörelsen reflekterar eleven över lagarnas och bestämmelsernas syfte och effekter. Begrepp Du redogör ( ) för innebörden av begrepp inom redovisning. Begrepp och metoder Vidare använder du ( ) redovisningstekniska metoder. med viss säkerhet enkla med viss säkerhet väljer och, med säkerhet Frågeställningar Du formulerar ( ) frågeställningar med viss säkerhet, i samråd, enkel med viss säkerhet, efter samråd, med säkerhet, efter samråd, även mer inom redovisning, samlar ( ) med handledare in information från olika källor och gör en ( )bedömning av informationens trovärdighet. välgrundad avancerade, välgrundad och nyanserad Administration Samtal Teknikska hjälpmedel Du sammanställer informationen, för ( ) resonemang och drar ( ) slutsatser. Dessutom deltar du i samtal om andra frågeställningar inom redovisning samt ger ( ) argument för sina ståndpunkter. Du använder( ) med handledare relevant teknik för kommunikation, beräkningar, informationssökning, presentation och dokumentation. enkla välgrundade på ett strukturerat sätt, välgrundade och nyanserade enkla välgrundade diskuterar dem ur olika perspektiv, välgrundade och nyanserade i samråd efter samråd efter samråd Egna förmågan Namn: Betygsambition: När du samråder med handledare bedömer du ( ) den egna förmågan och situationens krav. med viss säkerhet med viss säkerhet med säkerhet Slutbetyg:

22 Bedömning Formativ bedömning Bedömning som används för att stödja elevens lärande och utveckla lärarens undervisning. Betygsmatrisen Självvärdering Kamratgranskning Sambedömning Elevbedömning Summativ bedömning Bedömning som används för att beskriva en elevs kunskapsläge som underlag för omdömen och betyg.

23 Betygsättning Allsidig bedömning- Bedömning av en elevs kunskapsutveckling som baseras på en variation av bedömningssituationer och perspektiv. Enligt läroplanen ska läraren använda all information som finns tillgänglig om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven Betyg ska sättas efter avslutat ämne eller kurs Bedömningsstuationer Papper-och-penna-prov- Skriftligt prov som görs individuellt under begränsad tid. Autentiska uppgifter- Verklighetsnära uppgifter. Vardagsnära prov- Öppna eller praktiska bedömningssituationer. Klassrumsdialoger- muntliga presentationer Öppna frågor- Frågor som stimulerar till tänkande och reflektion. Skriftliga examinationer- Inlämningar som sker med digitala verktyg Seminarium- Muntliga framställningar och oponeringar

24 Betyg och bedömning Betygsmatrisen är ett arbetsdokument Deadlines i kursen Uppgifter som lämnas in i tid får en utförlig framåtlyftande återkoppling Uppgifter som lämnas in en vecka efter deadline får endast en återkoppling Uppgifter som lämnas in en vecka eller senare bedöms i mån av tid

25 Mina förväntningar Höga krav och förväntningar Arbeta effektivt Tre timmars schemalagd lektionstid Tre timmars eget arbete utöver lektionstid Våga fråga, hellre för mycket än för lite Ordning och arbetsro Ömsesidig respekt Håll deadlines Elevinflytande och delaktighet

26 Era förväntningar delaktighet och inflytande Personligt introduktionsbrev Personlig beskrivning Val av ämne och framtidsplaner Ämnets innehåll Förväntningar Framtidsplaner Information och kommunikationskanaler Kontaktuppgifter Andra uppgifter

27 Kontaktuppgifter Daniel Nordström Lärare i ekonomi, entreprenörskap och juridik E-post: daniel.nordstrom@sotenas.se Telefon:

Företagsekonomi 1. Daniel Nordström

Företagsekonomi 1. Daniel Nordström Företagsekonomi 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för företagsekonomi Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar

Läs mer

Privatjuridik. Daniel Nordström

Privatjuridik. Daniel Nordström Privatjuridik Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för privatjuridik Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Gunnar Hyltegren Dagens program

Gunnar Hyltegren Dagens program Dagens program Måndagen 26 okt -15, kl. 11.15 11.45 I avhandlingen Vaghet och vanmakt 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan redovisas två mot varandra stridande tolkningar av vad betygssättning innebär:

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för

Läs mer

Kunskapskrav, sid 1 [6] för kursen entreprenörskap, 100 p

Kunskapskrav, sid 1 [6] för kursen entreprenörskap, 100 p Kunskapskrav, sid 1 [6] Betyg E Betyg C Betyg A Entreprenörskap Du redogör, med hjälp av några exempel, översiktligt för vad entreprenörskapet innebär för individer, organisationer, företag och samhällen.

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både

Läs mer

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

BETYG GYMNASIESKOLAN

BETYG GYMNASIESKOLAN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BETYG GYMNASIESKOLAN Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i gymnasieskolan. Det kan i sin

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Mål på en nivå? Mål att sträva mot. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande.

Mål på en nivå? Mål att sträva mot. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande. Några begrepp Läroplanens kunskapsbegrepp: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet Förmåga Kompetens Målformuleringar: förmåga att kunskaper om, färdigheter i att. Mål på en nivå? Gy200 Gy2011 Mål

Läs mer

HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN

HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN Ämnet husbyggnad specialyrken behandlar olika arbetstekniker inom valt specialyrke, från planering och utförande till det att objektet är färdigt att användas. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån

Läs mer

GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN

GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN Ämnet gymnasieingenjören i praktiken behandlar ingenjörsmässiga arbetsmetoder, färdigheter och förhållningssätt. Det omfattar också ledarskap, projektledning, grupprocesser,

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd

Läs mer

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning. SVENSKT TECKENSPRÅK Ett välutvecklat teckenspråk är av betydelse för dövas och hörselskadades lärande i och utanför skolan. När språket utvecklas ökar förmågan att reflektera över, förstå, värdera och

Läs mer

PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte

PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor.

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och

Läs mer

ANLÄGGNING. Ämnets syfte

ANLÄGGNING. Ämnets syfte ANLÄGGNING Ämnet anläggning behandlar mark- och anläggningsbyggande från planering till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar också olika jord- och bergmaterials egenskaper. Ämnets syfte

Läs mer

VENTILATIONSPLÅTSLAGERI

VENTILATIONSPLÅTSLAGERI VENTILATIONSPLÅTSLAGERI Ämnet ventilationsplåtslageri behandlar ventilationstekniska system och deras uppbyggnad samt hur ett väl fungerande inneklimat påverkar vår boende- och arbetsmiljö. Ämnets syfte

Läs mer

KONSTRUKTION. Ämnets syfte

KONSTRUKTION. Ämnets syfte KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll:

Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll: Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll: Förtydligande av begrepp kopplade till kunskapskrav

Läs mer

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.

Läs mer

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0 Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar

Läs mer

MOBILA ARBETSMASKINER

MOBILA ARBETSMASKINER MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte

PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte PLÅTSLAGERI Ämnet plåtslageri behandlar grundläggande planering och genomförande av plåtslageriarbeten. Det behandlar arbetsmetoder inom såväl byggnads- som ventilationsplåtslageri. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken Hur ser vägen från kursplaner till skriftliga omdömen och betyg ut i praktiken? Vilka tankesteg tar läraren på vägen? Referenspunkter för skriftliga omdömen

Läs mer

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Religionskunskap. Ämnets syfte

Religionskunskap. Ämnets syfte Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

GOLVLÄGGNING. Ämnets syfte

GOLVLÄGGNING. Ämnets syfte GOLVLÄGGNING Ämnet golvläggning behandlar läggning av olika golvmaterial såsom plastmattor och homogena parkettgolv. Det behandlar dessutom uppsättning av olika väggmattor. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FISKEVÅRD Ämnet fiskevård behandlar bevarandet av skyddsvärda fiskarter samt strävan efter att få så hög och jämn avkastning av våra fiskresurser som möjligt på ett långsiktigt hållbart sätt. I ämnet behandlas

Läs mer

AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP

AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP Turismen är en viktig näring i stora delar av världen och omfattar flera verksamhetsområden inom besöks- och resenäringen: bo, äta, göra, resa och sälja. Både privatpersoners och

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TRÄNINGSLÄRA Ämnet träningslära har sin grund i humanbiologi och idrottsvetenskap. I ämnet behandlas hur kroppen påverkas av träning och fungerar i tränings- och motionssammanhang. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

BELÄGGNING. Ämnets syfte

BELÄGGNING. Ämnets syfte BELÄGGNING Ämnet beläggning behandlar beläggningsarbete, från tillverkning av asfalt till det att vägobjektet är färdigt att brukas. I samhället ställs allt högre krav på vägars utformning och kvalitet.

Läs mer

JÄRNVÄGSBYGGNAD. Ämnets syfte

JÄRNVÄGSBYGGNAD. Ämnets syfte JÄRNVÄGSBYGGNAD Ämnet järnvägsbyggnad behandlar byggandet av järnvägar från planeringsstadiet till färdig räls. Byggandet av järnvägar bidrar till utformningen av infrastrukturen och de miljöer vi vistas

Läs mer

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform. PRODUKTIONSFILOSOFI Ämnet produktionsfilosofi handlar om hur produktion, på olika nivåer i en organisation, planeras och styrs samt om hur planerings- och styrmetoder utvecklas genom ständigt förbättringsarbete.

Läs mer

Undervisningen i ämnet mobila applikationer ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet mobila applikationer ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MOI Ämnet mobila applikationer behandlar olika tekniker för att utveckla programvara riktad mot mobila enheter samt processen från idé till färdigt program. Ämnet mobila applikationer får bara anordnas

Läs mer

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,

Läs mer

Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter. Förklaring av begrepp kopplade till bedömning

Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter. Förklaring av begrepp kopplade till bedömning Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter Förklaring av begrepp kopplade till bedömning Enkla: Eleven kan beskriva delar av det som studeras kopplat till relevant fakta.

Läs mer

beslutade den 26 september 2013. Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen

beslutade den 26 september 2013. Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen 2013-09-26 1 (12) Dnr: 62-2013:589 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:161) om ämnesplan för ämnet anläggningsförare i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial

Läs mer

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

MUR- OCH PUTSVERK. Ämnets syfte

MUR- OCH PUTSVERK. Ämnets syfte MUR- OCH PUTSVERK Ämnet mur- och putsverk behandlar murararbetet från planering och utförande till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar grundmurar, murverk och putsade ytor. Ämnets syfte

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

LJUDPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

LJUDPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet LJUDPRODUKTION Ljudproduktion omfattar ett stort område, från olika radiogenrer och film- och tv-ljud, till interaktiva medier, dataspel, ljudböcker och ljudinstallationer i offentliga miljöer. Ljud används

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Hur blir flera bedömningar ett betyg? Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som

Läs mer

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att bedöma kvaliteten av animationer när det gäller form, innehåll och teknik.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att bedöma kvaliteten av animationer när det gäller form, innehåll och teknik. ANIMATION Animation är en uttrycksform för att illustrera rörelse i bild och förekommer både som egen konstform och som verktyg för visualisering eller effekter i till exempel spelfilm, reklamfilm och

Läs mer

MOBILA ARBETSMASKINER

MOBILA ARBETSMASKINER MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas

Läs mer

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet JURIDIK Ämnet juridik behandlar huvudsakligen civilrätt och offentlig rätt. Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Offentlig rätt behandlar hur den offentliga

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet produktionsfilosofi inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet produktionsfilosofi inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet produktionsfilosofi inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap.

Läs mer

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Webbutveckling 2 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Hösttermin 2013 Vecka Tema

Läs mer

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

HIPPOLOGI. Ämnets syfte HIPPOLOGI Ämnet hippologi behandlar hästen som biologisk varelse, samspelet mellan häst och människa samt hästens användning inom till exempel hästsport, fritidsverksamhet, rehabilitering och natur- och

Läs mer

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm Första upplagan 2016 Kopieringsförbud Undantag Liber AB, 113 98 Stockholm Innehållsförteckning Specialpedagogik 1 och 2 lärarhandledning... 1 Lärarhandledning till läromedlen Specialpedagogik 1 och 2...

Läs mer

BERGHANTERING. Ämnets syfte

BERGHANTERING. Ämnets syfte BERGHANTERING Ämnet berghantering behandlar borrning och sprängning av bergmaterial för såväl ledningar, vägar och tunnlar till industriell verksamhet som gruvor och större dagbrott. Det behandlar även

Läs mer