MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
|
|
- Torbjörn Viklund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både medieområdet och det estetiska området. Hur produkterna gestaltas och utformas är tillsammans med etiska frågor centrala inslag i ämnet. Ämnet behandlar områdets utveckling även i ett internationellt perspektiv eftersom medieproduktioner ofta har en global spridning. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet medieproduktion ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om produktionsprocessens olika steg där frågor om produktinnehåll, marknad, målgrupp och i vilket sammanhang produkten publiceras ingår. Undervisningen ska också leda till att eleverna genom praktiskt arbete utvecklar förståelse för hur medieproduktioner skapas. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om sambanden mellan innehåll, form och funktion samt förmåga att samarbeta. I undervisningen ska också medieproduktioners olika syften, till exempel att överföra värderingar, sprida åsikter, informera och förklara skeenden eller göra reklam för en viss produkt, problematiseras. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om text-, bild- och ljudarbete för att kunna omsätta egna och andras idéer till färdiga produktioner. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att pröva alternativa tillvägagångssätt för att utveckla sin kreativitet. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån teoretiska kunskaper om produktionsprocessen praktiskt få framställa olika medieproduktioner, prova olika roller, utveckla samarbetsförmågan och hålla uppsatta tidsramar. Eleverna ska även ges möjlighet att pröva retoriska och kreativa berättargrepp vid muntlig, skriftlig och visuell framställning. 1. Förmåga att planera och genomföra medieproduktioner från idé till färdig produktion riktade till specifika målgrupper med hjälp av modern teknik. 2. Kunskaper om och färdigheter i att använda text, bild och ljud i samverkan så att dessa gemensamt bygger upp och förstärker ett budskap. 3. Kunskaper om olika roller och de ingående stegen i arbetet med medieproduktioner samt hur de samverkar. 4. Förmåga att samarbeta och arbeta inom givna tidsramar. 5. Kunskaper om begrepp, teorier och modeller som beskriver hur budskap formuleras. 6. Förmåga att analysera och utvärdera medieproduktioner med avseende på den färdiga produkten, produktionens olika led och målgrupp. Kurser i ämnet Medieproduktion 1, 100 poäng. Medieproduktion 2, 100 poäng, som bygger på kursen medieproduktion 1. 1
2 Medieproduktion 1, 100 poäng Kurskod: MEPMEI01 Kursen medieproduktion 1 omfattar punkterna 1 6 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 1 och 3 4. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Förarbete inför medieproduktioner och framställning av enkla förlagor i form av synopsis, skisser eller manus. Textskrivning, fotografering, filmning, ljudupptagning och redigering. Olika redovisningsformer av produkter, till exempel tidningar, filmer och utställningar, i analog eller digital form. Olika roller vid medieproduktioner, till exempel skribent, fotograf, ljudtekniker och redigerare. Betydelsen av samarbete. Tidsramar och deras betydelse vid medieproduktioner. Grundläggande berättargrepp och modeller som behandlar produktionsprocessen. Modeller för analys av olika målgrupper. Modeller för grundläggande analys av egna och andras medieproduktioner utifrån innehåll, form och funktion. Kunskapskrav Betyget E Eleven gör en enkel planering av sitt arbete och genomför i samråd med handledare några medieproduktioner med hjälp av modern teknik. I arbetet använder eleven med viss säkerhet någon metod för att ta fram underlag till medieproduktioner riktade mot tänkta målgrupper och utför ett enkelt researcharbete. Eleven gör en enkel bedömning av researcharbetets användbarhet. Eleven presenterar förarbetet i form av enkla synopsis, manus eller skisser. I medieproduktionen använder eleven med viss säkerhet text, bild och ljud i samverkan för att nå uppsatta mål utifrån synopsis, manus eller skisser samt tänkt målgrupp. Eleven använder enkla berättargrepp för att förmedla innehållet till en tänkt målgrupp. Under arbetets gång löser eleven i samråd med handledare uppkomna problem. Eleven redogör översiktligt för olika roller vid medieproduktioner samt hur rollerna påverkar och är beroende av varandra. Dessutom beskriver eleven översiktligt hur de olika stegen i arbetet med medieproduktioner bildar en helhet. I arbetet samarbetar eleven med andra för att nå planerade mål. Eleven väljer och använder en enkel strategi för att hålla sig inom uppsatta tidsramar. Eleven redogör översiktligt för de berättargrepp som hon eller han använt i sin medieproduktion för att förmedla innehållet till en tänkt målgrupp samt drar enkla slutsatser om på vilket sätt de bidragit till önskvärt resultat. Eleven gör en enkel analys av medieproduktioner, som inbegriper enkla resonemang om produktionernas utformning och målgruppsanpassning. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C av modern teknik. I arbetet använder eleven med viss säkerhet någon metod för att ta fram underlag till medieproduktioner riktade mot tänkta målgrupper och utför ett genomarbetat researcharbete. Eleven gör en välgrundad bedömning av researcharbetets användbarhet. Eleven presenterar förarbetet i form av genomarbetade synopsis, manus eller skisser. I medieproduktionen använder eleven med viss säkerhet text, bild och ljud i samverkan för att nå uppsatta mål utifrån synopsis, manus eller skisser samt tänkt målgrupp. Eleven använder berättargrepp för att förmedla innehållet till en tänkt målgrupp. Under arbetets gång löser eleven efter samråd med handledare uppkomna problem. Eleven redogör utförligt för olika roller vid medieproduktioner samt hur rollerna påverkar och är beroende av varandra. Dessutom beskriver eleven utförligt hur de olika stegen i arbetet med medieproduktioner bildar en helhet. I arbetet samarbetar eleven med andra för att nå planerade mål. Eleven väljer och använder strategier för att hålla sig inom uppsatta tidsramar. 2
3 Eleven redogör utförligt för de berättargrepp som hon eller han använt i sin medieproduktion för att förmedla innehållet till en tänkt målgrupp samt drar välgrundade slutsatser om på vilket sätt de bidragit till önskvärt resultat. Eleven gör en analys av medieproduktioner som inbegriper välgrundade resonemang om produktionernas utformning och målgruppsanpassning. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A av modern teknik som är anpassad till syfte och målgrupp. I arbetet använder eleven med säkerhet någon metod för att ta fram underlag till medieproduktioner riktade mot tänkta målgrupper och utför ett genomarbetat researcharbete. Eleven gör en välgrundad och nyanserad bedömning av researcharbetets användbarhet. Eleven presenterar förarbetet i form av genomarbetade synopsis, manus eller skisser. I medieproduktionen använder eleven med säkerhet text, bild och ljud i samverkan för att nå uppsatta mål utifrån synopsis, manus eller skisser samt tänkt målgrupp. Eleven använder genomtänkta berättargrepp för att förmedla innehållet till en tänkt målgrupp. Under arbetets gång löser eleven efter samråd med handledare uppkomna problem. Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika roller vid medieproduktioner samt hur rollerna påverkar och är beroende av varandra. Dessutom beskriver eleven med hjälp av modeller och begrepp utförligt och nyanserat hur de olika stegen i arbetet med medieproduktioner bildar en helhet. I arbetet samarbetar eleven med andra för att nå planerade mål. Dessutom intar eleven vid behov olika arbetsroller i gruppen. Eleven väljer och använder strategier för att hålla sig inom uppsatta tidsramar. Vid behov anpassar eleven strategierna för att arbetet ska slutföras inom uppsatta tidsramar. Eleven redogör utförligt och nyanserat för de berättargrepp som hon eller han använt i sin medieproduktion för att förmedla innehållet till en tänkt målgrupp samt drar välgrundade och nyanserade slutsatser om på vilket sätt de bidragit till önskvärt resultat. Dessutom ger eleven välgrundade förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven gör en komplex analys av medieproduktioner som inbegriper välgrundade och nyanserade resonemang om produktionernas utformning och målgruppsanpassning. Dessutom ger eleven förslag på hur medieproduktionerna kan förbättras. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 3
4 Medieproduktion 2, 100 poäng Kurskod: MEPMEI02 Kursen medieproduktion 2 omfattar punkterna 1 6 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 1 och 6. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Förarbete inför och planering av medieproduktioner utifrån givna sammanhang. Framställning av förlagor i form av utvecklade synopsis, skisser eller manus. Textskrivning, fotografering, filmning, ljudupptagning och redigering. Olika redovisningsformer av produkter, till exempel tidningar, filmer och utställningar, i analog eller digital form. Olika roller vid medieproduktioner, till exempel skribent, fotograf, ljudtekniker och redigerare, samt hur dessa samarbetar. Tidsramar och deras betydelse vid medieproduktioner. Teorier, begrepp och modeller som behandlar produktionsprocessen. Retoriska berättargrepp och strategier vid olika medieproduktioner. Modeller för fördjupad analys av olika målgrupper med fokus på beteenden och förväntningar samt hur produkter utformas för att möta olika målgrupper. Kommunikationsvetenskapliga modeller och teorier för analys av medieproduktioners innehåll, form och funktion. Kunskapskrav Betyget E Eleven gör en enkel planering av sitt arbete och genomför i samråd med handledare några medieproduktioner med hjälp av modern teknik. I arbetet använder eleven med viss säkerhet någon metod för att ta fram underlag till medieproduktioner riktade mot tänkta målgrupper och utför ett enkelt researcharbete. Eleven gör en enkel bedömning av researcharbetets användbarhet. Eleven presenterar förarbetet i form av enkla synopsis, manus eller skisser. I medieproduktionen använder eleven med viss säkerhet text, bild och ljud i samverkan för att nå uppsatta mål utifrån synopsis, manus eller skisser samt tänkt målgrupp. Eleven använder enkla berättargrepp för att förmedla innehållet till en tänkt målgrupp. Under arbetets gång löser eleven i samråd med handledare uppkomna problem. Eleven redogör översiktligt för olika roller vid medieproduktioner samt hur rollerna påverkar och är beroende av varandra. Dessutom beskriver eleven översiktligt hur de olika stegen i arbetet med medieproduktioner bildar en helhet. I arbetet samarbetar eleven med andra för att nå planerade mål. Eleven väljer och använder en enkel strategi för att hålla sig inom uppsatta tidsramar. Eleven redogör översiktligt för de berättargrepp som hon eller han använt i sin medieproduktion för att förmedla innehållet till en tänkt målgrupp samt drar enkla slutsatser om på vilket sätt de bidragit till önskvärt resultat. Eleven gör en enkel analys av medieproduktioner, som inbegriper enkla resonemang om produktionernas utformning och målgruppsanpassning. I sin analys använder eleven begrepp ur någon kommunikationsvetenskaplig teori för att dra enkla slutsatser. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C av modern teknik. I arbetet använder eleven med viss säkerhet någon metod för att ta fram underlag till medieproduktioner riktade mot tänkta målgrupper och utför ett genomarbetat researcharbete. Eleven gör en välgrundad bedömning av researcharbetets användbarhet. Eleven presenterar förarbetet i form av genomarbetade synopsis, manus eller skisser. I medieproduktionen använder eleven med viss säkerhet text, bild och ljud i samverkan för att nå uppsatta mål utifrån synopsis, manus eller skisser samt tänkt målgrupp. Eleven använder berättargrepp för att förmedla innehållet till en tänkt målgrupp. Under arbetets gång löser eleven efter samråd med handledare uppkomna problem. 4
5 Eleven redogör utförligt för olika roller vid medieproduktioner samt hur rollerna påverkar och är beroende av varandra. Dessutom beskriver eleven utförligt hur de olika stegen i arbetet med medieproduktioner bildar en helhet. I arbetet samarbetar eleven med andra för att nå planerade mål. Eleven väljer och använder strategier för att hålla sig inom uppsatta tidsramar. Eleven redogör utförligt för de berättargrepp som hon eller han använt i sin medieproduktion för att förmedla innehållet till en tänkt målgrupp samt drar välgrundade slutsatser om på vilket sätt de bidragit till önskvärt resultat. Eleven gör en analys av medieproduktioner, som inbegriper välgrundade resonemang om produktionernas utformning och målgruppsanpassning. I sin analys använder eleven begrepp ur någon kommunikationsvetenskaplig teori, samt egna och andras dokumenterade erfarenheter, för att dra välgrundade slutsatser. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A av modern teknik som är anpassad till syfte och målgrupp. I arbetet använder eleven med säkerhet någon metod för att ta fram underlag till medieproduktioner riktade mot tänkta målgrupper och utför ett genomarbetat researcharbete. Eleven gör en välgrundad och nyanserad bedömning av researcharbetets användbarhet. Eleven presenterar förarbetet i form av genomarbetade synopsis, manus eller skisser. I medieproduktionen använder eleven med säkerhet text, bild och ljud i samverkan för att nå uppsatta mål utifrån synopsis, manus eller skisser samt tänkt målgrupp. Eleven använder genomtänkta berättargrepp för att förmedla innehållet till en tänkt målgrupp. Under arbetets gång löser eleven efter samråd med handledare uppkomna problem. Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika roller vid medieproduktioner samt hur rollerna påverkar och är beroende av varandra. Dessutom beskriver eleven med hjälp av modeller och begrepp utförligt och nyanserat hur de olika stegen i arbetet med medieproduktioner bildar en helhet. I arbetet samarbetar eleven med andra för att nå planerade mål. Dessutom intar eleven vid behov olika arbetsroller i gruppen. Eleven väljer och använder strategier för att hålla sig inom uppsatta tidsramar. Vid behov anpassar eleven strategierna för att arbetet ska slutföras inom uppsatta tidsramar. Eleven redogör utförligt och nyanserat för de berättargrepp som hon eller han använt i sin medieproduktion för att förmedla innehållet till en tänkt målgrupp samt drar välgrundade och nyanserade slutsatser om på vilket sätt de bidragit till önskvärt resultat. Dessutom ger eleven välgrundade förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven gör en komplex analys av medieproduktioner, som inbegriper välgrundade och nyanserade resonemang om produktionernas utformning och målgruppsanpassning. I sin analys använder eleven begrepp ur några kommunikationsvetenskapliga teorier, samt egna och andras dokumenterade erfarenheter, för att dra välgrundade och nyanserade slutsatser. Dessutom ger eleven förslag på hur medieproduktionerna kan förbättras. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 5
MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både
Nu är det äntligen dags att formge era egna tidskrifter. Din tidning ska bestå av minst 8 sidor.
Tidskriften Nu är det äntligen dags att formge era egna tidskrifter. Din tidning ska bestå av minst 8 sidor. Dessa sidor ska innehålla: Omslag (fram- och baksida), första uppslag med ledare och innehållsförteckning
Undervisningen i ämnet medieproduktion ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion behandlar produktion och tekniker inom medieområdet. Ämnet handlar om hela arbetsprocessen, från idé till färdig produkt. I ämnet ingår olika yrkesroller inom området
LJUDPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
LJUDPRODUKTION Ljudproduktion omfattar ett stort område, från olika radiogenrer och film- och tv-ljud, till interaktiva medier, dataspel, ljudböcker och ljudinstallationer i offentliga miljöer. Ljud används
FILM- OCH TV-PRODUKTION
FILM- OCH TV-PRODUKTION Film- och tv-produktion omfattar ett stort område, från olika tv-genrer till fiktiv film, dokumentärfilm, musikvideor, reklamfilm samt informations- och beställningsfilm. Den digitala
FILM- OCH TV-PRODUKTION
FILM- OCH TV-PRODUKTION Film- och tv-produktion omfattar ett stort område, från olika tv-genrer till fiktiv film, dokumentärfilm, musikvideor, reklamfilm samt informations- och beställningsfilm. Den digitala
FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
ÄMNET MEDIEPRODUKTION (grönt för aktuellt moment)
ÄMNET MEDIEPRODUKTION (grönt för aktuellt moment) Ämnets syfte Undervisningen i ämnet medieproduktion ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om produktionsprocessens olika steg där frågor om produktinnehåll,
Undervisningen i ämnet utställningsdesign ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
UTSTÄLLNINGSDESIGN Utställningsdesign som kommunikationsform innehåller många dimensioner och erbjuder olika uttrycksmöjligheter. Alla sinnen berörs och påverkas av hur föremål, färger, bilder, texter,
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte
MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån
MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION
MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella
FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte
FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att bedöma kvaliteten av animationer när det gäller form, innehåll och teknik.
ANIMATION Animation är en uttrycksform för att illustrera rörelse i bild och förekommer både som egen konstform och som verktyg för visualisering eller effekter i till exempel spelfilm, reklamfilm och
FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala
LEDARSKAP OCH ORGANISATION
LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier
DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
DIGITALT SKAPANDE Ämnet digitalt skapande behandlar skapande och gestaltande processer med digitala verktyg i gränslandet mellan konstnärligt skapande och teknik. Innehåll och teknik i konstnärligt skapande
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,
ESTETISK KOMMUNIKATION
ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap
SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild.
Medieproduktion Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild. Skolverket Projektets omfattning och innehåll styrs av skolverkets krav på det som kallas för "centrallt innehåll" dvs det du
Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.
FORMGIVNING. Ämnets syfte
FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar
FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN Ämnet husbyggnad specialyrken behandlar olika arbetstekniker inom valt specialyrke, från planering och utförande till det att objektet är färdigt att användas. Ämnets syfte Undervisningen
Lite att tänka på inför sändningen på Radio Sigtuna 88,2
Lite att tänka på inför sändningen på Radio Sigtuna 88,2 Arbete i grupp eller enskilt (bör inte vara fler än 4 i gruppen, 2-3 optimalt). Räkna med 20 min sändningstid per person (2 pers = 40 min). Enskilda
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform.
PRODUKTIONSFILOSOFI Ämnet produktionsfilosofi handlar om hur produktion, på olika nivåer i en organisation, planeras och styrs samt om hur planerings- och styrmetoder utvecklas genom ständigt förbättringsarbete.
Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TRÄNINGSLÄRA Ämnet träningslära har sin grund i humanbiologi och idrottsvetenskap. I ämnet behandlas hur kroppen påverkas av träning och fungerar i tränings- och motionssammanhang. Ämnets syfte Undervisningen
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
GRAFISK PRODUKTION. Ämnets syfte
GRAFISK PRODUKTION Ämnet behandlar den grafiska processen, hur en grafisk produkt utvecklas från idé till färdig produkt och de arbetsflöden processen bygger på. Det behandlar även betydelsen av samarbete
KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
ESTETISK KOMMUNIKATION
ESTETISK KOMMUNIKATION Ämnet estetisk kommunikation behandlar kommunikationsprocesser och interaktion mellan människor med hjälp av olika estetiska uttrycksformer. Ämnet handlar om att tolka budskap som
PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte
PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas
PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg
BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte
BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor.
TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
Religionskunskap. Ämnets syfte
Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och
Företagsekonomi 1. Daniel Nordström
Företagsekonomi 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för företagsekonomi Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar
KONSTRUKTION. Ämnets syfte
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,
GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN
GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN Ämnet gymnasieingenjören i praktiken behandlar ingenjörsmässiga arbetsmetoder, färdigheter och förhållningssätt. Det omfattar också ledarskap, projektledning, grupprocesser,
MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI Ämnet ventilationsplåtslageri behandlar ventilationstekniska system och deras uppbyggnad samt hur ett väl fungerande inneklimat påverkar vår boende- och arbetsmiljö. Ämnets syfte
ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.
RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer
Ämne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
HANTVERKSKUNSKAP. Ämnets syfte
HANTVERKSKUNSKAP Ämnet hantverkskunskap behandlar hantverkets roll i samhället samt det valda hantverksområdet och dess olika yrkens förutsättningar, villkor och yrkesetiska frågor. Det behandlar också
TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
ELEKTRONIKPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELEKTRONIKPRODUKTION Ämnet elektronikproduktion behandlar produktionsprocessens olika steg vid tillverkning av elektronikprodukter, från beredning och montering fram till utprovning och leveranskontroll.
SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att
Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
ANLÄGGNING. Ämnets syfte
ANLÄGGNING Ämnet anläggning behandlar mark- och anläggningsbyggande från planering till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar också olika jord- och bergmaterials egenskaper. Ämnets syfte
SERVICE OCH BEMÖTANDE
SERVICE OCH BEMÖTANDE Ämnet service och bemötande behandlar hur man i servicesituationer möter kunder eller gäster på ett yrkesmässigt sätt. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet service och bemötande ska
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar
Redovisning 1. Daniel Nordström
Redovisning 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för Redovisning 1 Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar
HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte
HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande
Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta
BAGERI- OCH KONDITORIKUNSKAP
BAGERI- OCH KONDITORIKUNSKAP Ämnet bageri- och konditorikunskap behandlar hantverksmässiga metoder för att framställa olika typer av bröd och konditorivaror. Hur råvaror används samt betydelsen av produktkvalitet
KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte
KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar
BELÄGGNING. Ämnets syfte
BELÄGGNING Ämnet beläggning behandlar beläggningsarbete, från tillverkning av asfalt till det att vägobjektet är färdigt att brukas. I samhället ställs allt högre krav på vägars utformning och kvalitet.
TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte
TEKNISKA SYSTEM VVS Ämnet tekniska system VVS behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet VVS-installation. I projektering ingår
Kunskapskrav, sid 1 [6] för kursen entreprenörskap, 100 p
Kunskapskrav, sid 1 [6] Betyg E Betyg C Betyg A Entreprenörskap Du redogör, med hjälp av några exempel, översiktligt för vad entreprenörskapet innebär för individer, organisationer, företag och samhällen.
GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
GRÄNSSNITTSDESIGN Ämnet gränssnittsdesign behandlar interaktionen mellan dator och människa med fokus på designaspekterna i utveckling av användbara, tillgängliga och tilltalande gränssnitt. Det innehåller
GRAFISK KOMMUNIKATION
GRAFISK KOMMUNIKATION Grafisk kommunikation har alltid förekommit, från grottmålningar och de första skriftsystemen, via handgjorda böcker, över Gutenbergs tryckteknik till dagens digitala kommunikation.
ARKITEKTUR. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ARKITEKTUR Ämnet arkitektur behandlar den byggda miljön, såväl den yttre som den inre. Det är till sin karaktär tvärvetenskapligt, och det är främst kunskaper i teknik och estetik som samverkar. Arkitektur
GOLVLÄGGNING. Ämnets syfte
GOLVLÄGGNING Ämnet golvläggning behandlar läggning av olika golvmaterial såsom plastmattor och homogena parkettgolv. Det behandlar dessutom uppsättning av olika väggmattor. Ämnets syfte Undervisningen
MOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.
DANSTEORI. Ämnets syfte
DANSTEORI Ämnet dansteori är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas i dansvetenskap men även kulturvetenskap ingår. Med hjälp av begrepp, teorier och metoder från dessa områden kan dans förstås
FÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE
FÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE Ämnet försäljning och kundservice behandlar försäljning och kundservice inom handelsoch tjänstesektorn. Sälj- och servicefunktionerna är viktiga för företagens verksamhet, och
Genom att praktiskt tillämpa sina kunskaper ska eleverna ges möjlighet att pröva olika arbetsuppgifter som förekommer inom ämnesområdet.
MATLAGNINGSKUNSKAP Ämnet matlagningskunskap behandlar grundläggande matlagningsmetoder och variationer av dem samt hur matlagningens historia och olika mattraditioner påverkar dagens matlagning. I ämnet
Förslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
MÄNNISKAN I INDUSTRIN
MÄNNISKAN I INDUSTRIN Ämnet människan i industrin behandlar industrins villkor och individens roll, ansvar och betydelse i arbetsgruppen och för företagets produktion. Det är också en introduktion till
Undervisningen i ämnet mobila applikationer ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MOI Ämnet mobila applikationer behandlar olika tekniker för att utveckla programvara riktad mot mobila enheter samt processen från idé till färdigt program. Ämnet mobila applikationer får bara anordnas
MÄNNISKANS SPRÅK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MÄNNISKANS SPRÅK Ämnet människans språk har sin bas i språkvetenskapens olika grenar och behandlar språk ur flera aspekter. Utgångspunkten är språk i världen i dag och vad det innebär att kunna ett språk.
PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERI Ämnet plåtslageri behandlar grundläggande planering och genomförande av plåtslageriarbeten. Det behandlar arbetsmetoder inom såväl byggnads- som ventilationsplåtslageri. Ämnets syfte Undervisningen
JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
JURIDIK Ämnet juridik behandlar huvudsakligen civilrätt och offentlig rätt. Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Offentlig rätt behandlar hur den offentliga
Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.
SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Undervisningen
Lärarhandledning Hälsopedagogik
Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet produktionsfilosofi inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet produktionsfilosofi inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap.
Undervisningen i ämnet hantverkskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Ämnet hantverkskunskap behandlar hantverkets roll i samhället samt det valda hantverksområdet och dess olika yrkens förutsättningar, villkor och yrkesetiska frågor. Det behandlar också hur hantverkaren
Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.
PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.
Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning.
BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska
Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.
Anvisningar för prövning Religionskunskap 1 Centralt innehåll och kunskapskrav Prövningen avser att mäta den prövandes kunskaper på de områden som anges i Skolverkets centrala innehåll för kursen Religionskunskap
P R O J E K T : D I C E
P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen
Kursplan - Grundläggande svenska
2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
SPECIALIDROTT. Ämnets syfte
SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Ämnets
MUR- OCH PUTSVERK. Ämnets syfte
MUR- OCH PUTSVERK Ämnet mur- och putsverk behandlar murararbetet från planering och utförande till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar grundmurar, murverk och putsade ytor. Ämnets syfte
Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014
Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se
JÄRNVÄGSBYGGNAD. Ämnets syfte
JÄRNVÄGSBYGGNAD Ämnet järnvägsbyggnad behandlar byggandet av järnvägar från planeringsstadiet till färdig räls. Byggandet av järnvägar bidrar till utformningen av infrastrukturen och de miljöer vi vistas