GRAFISK KOMMUNIKATION
|
|
- Jonas Ström
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GRAFISK KOMMUNIKATION Grafisk kommunikation har alltid förekommit, från grottmålningar och de första skriftsystemen, via handgjorda böcker, över Gutenbergs tryckteknik till dagens digitala kommunikation. I dag är samhället fyllt av visuella budskap med allt från trafikmärken, filmaffischer och informationsskyltar i det offentliga samhället till dagstidningar, livsmedelsförpackningar och postorderkataloger i hemmet. Ämnet grafisk kommunikation behandlar visuella budskap och hur de framställs för olika syften och sammanhang. Dessutom behandlar ämnet hur de grafiska idéernas gestaltning påverkar journalistik, information och reklam samt uttrycksformer inom design- och kultursektorn. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet grafisk kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om de processer och tekniker som leder fram till grafiska produkter. Alla grafiska idéer skapas för en tänkt målgrupp och med ett budskap som har ett bestämt syfte. Begrepp som målgrupp och sammanhang, utifrån till exempel ålder och kön, är centrala för förståelsen av skapandet av grafiska idéer och ska därför behandlas i undervisningen. Utifrån de processer som studeras ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kreativa, estetiska och tekniska förmågor. Dessutom ska elevena ges möjlighet att utveckla förmåga att analysera processerna utifrån relevanta vetenskapliga metoder inom bildteori, kommunikationsteori och marknadsföringsteori. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om grafiska arbetsflöden och om hur delarna originalproduktion, bild- och färghantering, utskriftshantering och optimering för tryck eller webb bygger på varandra. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett relevant fackspråk. I undervisningen ska också olika förutsättningar för grafiska produktioner problematiseras, till exempel tidsramar, ekonomi och kvalitetskrav. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att omsätta teoretiska resonemang om budskaps visualisering till praktisk produktion genom att de får använda olika grafiska uttrycksmedel med relevant teknik. Eleverna ska ges möjlighet att tekniskt framställa produkter och förbereda produkterna för ett mångfaldigande, till exempel genom tryckning eller publicering på webb. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att via muntliga, skriftliga och visuella redovisningar analysera grafiska produktioner samt att analysera olika tekniker, stilar och uttrycksmedel. Undervisningen i ämnet grafisk kommunikation ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om olika grafiska funktioner och de delar som ingår i det grafiska arbetsflödet. 2. Färdigheter i att visualisera idéer och att använda manuella skisser och grafiska tekniker och program. 1
2 3. Förmåga att motivera val av innehåll och grafiska uttryckssätt utifrån målgrupp, kontext och önskad effekt. 4. Förmåga att planera och genomföra grafiska produktioner i relevanta grafiska program utifrån överenskomna ramar och kvalitetskrav. 5. Förmåga att analysera och bedöma grafiska produkter och idéer utifrån olika aspekter, vetenskapliga modeller och teorier samt utifrån relevant lagstiftning. 6. Förmåga att använda relevant fackspråk. Kurser i ämnet Grafisk illustration, 100 poäng. Grafisk illustration i pixelgrafik, 100 poäng, som bygger på kursen grafisk illustration. Grafisk illustration i vektorgrafik, 100 poäng, som bygger på kursen grafisk illustration. Grafisk kommunikation 1, 100 poäng. Grafisk kommunikation 2, 100 poäng som bygger på kursen grafisk kommunikation 1. Grafiska arbetsflöden och analysmodeller, 100 poäng, som bygger på kursen grafisk kommunikation 2. Original, reproduktion och prepress, 100 poäng, som bygger på kursen grafisk kommunikation 2. 2
3 Grafisk illustration, 100 poäng Kurskod: GRAGRI0 Kursen grafisk illustration omfattar punkterna 1 6 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Funktioner inom det grafiska illustrationsområdet. Manuella illustrationstekniker för fortsatt bearbetning i digitala miljöer, till exempel akvarell, kroki och kalligrafi. Skissteknik, skissmaterial, snabbskissning och skisstilar samt skillnaden mellan skissning och illustrering. Begreppen idéhöjd, kongenialitet, kontext och målgrupp i illustrationssammanhang. Analys av begreppen med bild- och kommunikationsteorier, till exempel semiotik, bildretorik och grafisk funktionsanalys. Digitaliseringsmetoder för illustrationsprogram, till exempel digitalkamera och skanner, och användning av dessa metoder på original gjorda med manuella illustrationstekniker. Illustrationsprogram. Fördelar och nackdelar, skillnader mellan vektor- och pixelgrafik, programkännedom och illustrationsstilar. Relevant fackspråk inom illustration, typografi, färglära och digitaliseringsmetodik. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för olika grafiska funktioner och delarna i det grafiska arbetsflödet som har med relevant grafisk illustrationsteknik, digitalisering och grafiska uttryckssätt att göra. Dessutom beskriver eleven översiktligt de olika arbetsflödesmomenten vart och ett för sig. Eleven visualiserar med viss säkerhet idéer och använder i samråd med handledare manuella skisser och relevanta digitala grafiska tekniker och program. Eleven för ett enkelt resonemang om sitt val av innehåll och uttryckssätt utifrån målgrupp, sammanhang och önskad effekt. Eleven planerar och genomför, utifrån grafiska illustrationsidéer, med viss säkerhet och med tillfredsställande teknisk kvalitet processer och produktioner i relevanta grafiska program. Detta gör eleven inom överenskomna ramar vad gäller leverans, distribution, ekonomi och teknisk kvalitet. Dessutom gör eleven en enkel analys av sin produktion, som omfattar såväl processens olika delar som helhetsresultatet. I analysen för eleven enkla resonemang om på vilket sätt delarna bidrar till helhetsresultatet samt använder med viss säkerhet några bild- och kommunikationsteorier. Dessutom värderar eleven med enkla omdömen den egna arbetsinsatsens betydelse för resultatet. I diskussioner och resonemang använder eleven med viss säkerhet några begrepp och fackspråksuttryck inom området. 3
4 Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven redogör utförligt för olika grafiska funktioner och delarna i det grafiska arbetsflödet som har med relevant grafisk illustrationsteknik, digitalisering och grafiska uttryckssätt att göra. Dessutom beskriver eleven utförligt de olika arbetsflödesmomenten vart och ett för sig och i ett processtänkande från idé till produkt. Eleven visualiserar med viss säkerhet idéer och använder efter samråd med handledare manuella skisser och relevanta digitala grafiska tekniker och program. Eleven för ett välgrundat resonemang om sitt val av innehåll och uttryckssätt utifrån målgrupp, sammanhang och önskad effekt. I sitt resonemang ger eleven även välgrundade argument för olika tänkbara illustrations- och digitaliseringstekniker. Eleven planerar och genomför, utifrån grafiska illustrationsidéer, med viss säkerhet och med tillfredsställande teknisk kvalitet processer och produktioner i relevanta grafiska program. Detta gör eleven inom överenskomna ramar vad gäller leverans, distribution, ekonomi och teknisk kvalitet. Dessutom gör eleven en analys av sin produktion, som omfattar såväl processens olika delar som helhetsresultatet. I analysen för eleven välgrundade resonemang om på vilket sätt delarna bidrar till helhetsresultatet samt använder med viss säkerhet några bild- och kommunikationsteorier. Dessutom värderar eleven med nyanserade omdömen den egna arbetsinsatsens betydelse för resultatet. I diskussioner och resonemang använder eleven med viss säkerhet flera begrepp och fackspråksuttryck inom området. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika grafiska funktioner och delarna i det grafiska arbetsflödet som har med relevant grafisk illustrationsteknik, digitalisering och grafiska uttryckssätt att göra. Dessutom beskriver eleven utförligt och nyanserat de olika arbetsflödesmomenten vart och ett för sig och i ett processtänkande från idé till produkt. Eleven visualiserar med säkerhet idéer och använder efter samråd med handledare manuella skisser och relevanta digitala grafiska tekniker och program. Eleven för ett välgrundat och nyanserat resonemang om sitt val av innehåll och uttryckssätt utifrån målgrupp, sammanhang och önskad effekt. I sitt resonemang ger eleven även välgrundade och nyanserade argument för olika tänkbara illustrations- och digitaliseringstekniker. Eleven planerar och genomför, utifrån grafiska illustrationsidéer, med säkerhet och med god teknisk kvalitet processer och produktioner i relevanta grafiska program. Detta gör eleven inom överenskomna ramar vad gäller leverans, distribution, ekonomi och teknisk kvalitet. Dessutom gör eleven en komplex analys av sin produktion, som omfattar såväl processens olika delar som helhetsresultatet. I analysen för eleven välgrundade och nyanserade resonemang om på vilket sätt delarna bidrar till helhetsresultatet samt använder med säkerhet några bild- 4
5 och kommunikationsteorier. Dessutom värderar eleven med nyanserade omdömen den egna arbetsinsatsens betydelse för resultatet, samt ger förslag på hur resultatet kan förbättras genom förändrad process och förändrat arbetssätt. I diskussioner och resonemang använder eleven med säkerhet flera begrepp och fackspråksuttryck inom området. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 5
6 Grafisk illustration i pixelgrafik, 100 poäng Kurskod: GRAGRP0 Kursen grafisk illustration i pixelgrafik omfattar punkterna 1 6 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Illustrationsteknik i relevanta pixelprogram. Skissteknik, både manuell och i pixelgrafikmiljö. Tematiserad fördjupning inom pixelgrafik, till exempel bildbehandling för repro, bildretusch eller bildmanipulation, serieteckning eller karikatyrteckning, spelgrafik, kollageteknik och mönsterdesign. Illustrationsstilar för valt tema. Analysmodeller för kreativa, estetiska och tekniska aspekter. Produktions- och presentationsformer för arbetsprover inom den valda tematiserade fördjupningen. Relevant fackspråk och grafiska begrepp inom illustrationsteknik och digitaliseringsteknik, till exempel inom bildretusch. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för olika grafiska funktioner och delarna i det grafiska arbetsflödet som har med relevant grafisk illustrationsteknik, digitalisering och grafiska uttryckssätt att göra. Dessutom beskriver eleven översiktligt de olika arbetsflödesmomenten vart och ett för sig. Eleven redogör även översiktligt för pixelgrafikens roll i de olika grafiska funktionerna och arbetsflödets delar. Eleven visualiserar med viss säkerhet idéer och använder i samråd med handledare manuella skisser och relevanta digitala grafiska tekniker och program. Eleven för ett enkelt resonemang om sitt val av innehåll och uttryckssätt samt val av teknik och stil utifrån målgrupp, sammanhang och önskad effekt. Eleven planerar och genomför, utifrån grafiska illustrationsidéer, med viss säkerhet och med tillfredsställande teknisk kvalitet processer och produktioner i relevanta grafiska program. Detta gör eleven inom överenskomna ramar vad gäller leverans, distribution, ekonomi och teknisk kvalitet. Dessutom gör eleven en enkel analys av sin produktion, som omfattar såväl processens olika delar som helhetsresultatet. I analysen för eleven enkla resonemang om på vilket sätt delarna bidrar till helhetsresultatet samt för ett enkelt resonemang om pixelgrafikens betydelse för helhetsintrycket. I analysen använder eleven med viss säkerhet bild- och kommunikationsteorier. Dessutom värderar eleven med enkla omdömen den egna arbetsinsatsens betydelse för resultatet. I diskussioner och resonemang använder eleven med viss säkerhet några begrepp och fackspråksuttryck inom området. 6
7 Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven redogör utförligt för olika grafiska funktioner och delarna i det grafiska arbetsflödet som har med relevant grafisk illustrationsteknik, digitalisering och grafiska uttryckssätt att göra. Dessutom beskriver eleven utförligt de olika arbetsflödesmomenten vart och ett för sig och i ett processtänkande från idé till produkt. Eleven redogör även utförligt för pixelgrafikens roll i de olika grafiska funktionerna och arbetsflödets delar. Eleven visualiserar med viss säkerhet idéer och använder efter samråd med handledare manuella skisser och relevanta digitala grafiska tekniker och program. Eleven för ett välgrundat resonemang om sitt val av innehåll och uttryckssätt samt val av teknik och stil utifrån målgrupp, sammanhang och önskad effekt. I sitt resonemang ger eleven även välgrundade argument för olika tänkbara illustrations- och digitaliseringstekniker. Eleven planerar och genomför, utifrån grafiska illustrationsidéer, med viss säkerhet och med tillfredsställande teknisk och estetisk kvalitet processer och produktioner i relevanta grafiska program. Detta gör eleven inom överenskomna ramar vad gäller leverans, distribution, ekonomi och teknisk kvalitet. Dessutom gör eleven en analys av sin produktion, som omfattar såväl processens olika delar som helhetsresultatet. I analysen för eleven välgrundade resonemang om på vilket sätt delarna bidrar till helhetsresultatet samt för ett välgrundat resonemang om pixelgrafikens betydelse för helhetsintrycket. I analysen använder och kombinerar eleven med viss säkerhet bild- och kommunikationsteorier. Dessutom värderar eleven med nyanserade omdömen den egna arbetsinsatsens betydelse för resultatet. I diskussioner och resonemang använder eleven med viss säkerhet flera begrepp och fackspråksuttryck inom området. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika grafiska funktioner och delarna i det grafiska arbetsflödet som har med relevant grafisk illustrationsteknik, digitalisering och grafiska uttryckssätt att göra. Dessutom beskriver eleven utförligt och nyanserat de olika arbetsflödesmomenten vart och ett för sig och i ett processtänkande från idé till produkt. Eleven redogör även utförligt och nyanserat för pixelgrafikens roll i de olika grafiska funktionerna och arbetsflödets delar. Eleven visualiserar med säkerhet idéer och använder efter samråd med handledare manuella skisser och relevanta digitala grafiska tekniker och program med egen vald teknik och stil. Eleven för ett välgrundat och nyanserat resonemang om sitt val av innehåll och uttryckssätt samt val av teknik och stil utifrån målgrupp, sammanhang och önskad effekt. I sitt resonemang ger eleven även välgrundade och nyanserade argument för olika tänkbara illustrations- och digitaliseringstekniker. 7
8 Eleven planerar och genomför, utifrån grafiska illustrationsidéer, med säkerhet och med god teknisk och estetisk kvalitet processer och produktioner i relevanta grafiska program. Detta gör eleven inom överenskomna ramar vad gäller leverans, distribution, ekonomi och teknisk kvalitet. Dessutom gör eleven en komplex analys av sin produktion, som omfattar såväl processens olika delar som helhetsresultatet. I analysen för eleven välgrundade och nyanserade resonemang om på vilket sätt delarna bidrar till helhetsresultatet samt för ett välgrundat och nyanserat resonemang om pixelgrafikens betydelse för helhetsintrycket. I analysen använder och kombinerar eleven med säkerhet bild- och kommunikationsteorier. Dessutom värderar eleven med nyanserade omdömen den egna arbetsinsatsens betydelse för resultatet samt ger förslag på hur resultatet kan förbättras genom förändrad process och förändrat arbetssätt. I diskussioner och resonemang använder eleven med säkerhet flera begrepp och fackspråksuttryck inom området. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 8
9 Grafisk illustration i vektorgrafik, 100 poäng Kurskod: GRAGRV0 Kursen grafisk illustration i vektorgrafik omfattar punkterna 1 6 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Illustrationsteknik i relevanta vektorprogram. Skissteknik, både manuell och i vektorgrafikmiljö. Tematiserad fördjupning inom vektorgrafik, till exempel nyhetsgrafik eller teknisk illustration, förpackningsdesign, serieteckning eller karikatyrteckning, spelgrafik och varumärkesdesign eller grafiska profiler. Illustrationsstilar för valt tema. Analysmodeller för kreativa, estetiska och tekniska aspekter. Produktions- och presentationsformer för arbetsprover inom den valda tematiserade fördjupningen. Relevant fackspråk och grafiska begrepp inom illustrationsteknik och digitaliseringsteknik, till exempel nyhetsgrafik. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för olika grafiska funktioner och delarna i det grafiska arbetsflödet som har med relevant grafisk illustrationsteknik, digitalisering och grafiska uttryckssätt att göra. Dessutom beskriver eleven översiktligt de olika arbetsflödesmomenten vart och ett för sig. Eleven redogör även översiktligt för vektorgrafikens roll i de olika grafiska funktionerna och arbetsflödets delar. Eleven visualiserar med viss säkerhet idéer och använder i samråd med handledare manuella skisser och relevanta digitala grafiska tekniker och program. Eleven för ett enkelt resonemang om sitt val av innehåll och uttryckssätt samt val av teknik och stil utifrån målgrupp, sammanhang och önskad effekt. Eleven planerar och genomför, utifrån grafiska illustrationsidéer, med viss säkerhet och med tillfredsställande teknisk kvalitet processer och produktioner i relevanta grafiska program. Detta gör eleven inom överenskomna ramar vad gäller leverans, distribution, ekonomi och teknisk kvalitet. Dessutom gör eleven en enkel analys av sin produktion, som omfattar såväl processens olika delar som helhetsresultatet. I analysen för eleven enkla resonemang om på vilket sätt delarna bidrar till helhetsresultatet samt för ett enkelt resonemang om vektorgrafikens betydelse för helhetsintrycket. I analysen använder eleven med viss säkerhet bild- och kommunikationsteorier. Dessutom värderar eleven med enkla omdömen den egna arbetsinsatsens betydelse för resultatet. I diskussioner och resonemang använder eleven med viss säkerhet några begrepp och fackspråksuttryck inom området. 9
10 Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven redogör utförligt för olika grafiska funktioner och delarna i det grafiska arbetsflödet som har med relevant grafisk illustrationsteknik, digitalisering och grafiska uttryckssätt att göra. Dessutom beskriver eleven utförligt de olika arbetsflödesmomenten vart och ett för sig och i ett processtänkande från idé till produkt. Eleven redogör även utförligt för vektorgrafikens roll i de olika grafiska funktionerna och arbetsflödets delar. Eleven visualiserar med viss säkerhet idéer och använder efter samråd med handledare manuella skisser och relevanta digitala grafiska tekniker och program. Eleven för ett välgrundat resonemang om sitt val av innehåll och uttryckssätt samt val av teknik och stil utifrån målgrupp, sammanhang och önskad effekt. I sitt resonemang ger eleven även välgrundade argument för olika tänkbara illustrations- och digitaliseringstekniker. Eleven planerar och genomför, utifrån grafiska illustrationsidéer, med viss säkerhet och med tillfredsställande teknisk och estetisk kvalitet processer och produktioner i relevanta grafiska program. Detta gör eleven inom överenskomna ramar vad gäller leverans, distribution, ekonomi och teknisk kvalitet. Dessutom gör eleven en analys av sin produktion, som omfattar såväl processens olika delar som helhetsresultatet. I analysen för eleven välgrundade resonemang om på vilket sätt delarna bidrar till helhetsresultatet samt för ett välgrundat resonemang om vektorgrafikens betydelse för helhetsintrycket. I analysen använder och kombinerar eleven med viss säkerhet bild- och kommunikationsteorier. Dessutom värderar eleven med nyanserade omdömen den egna arbetsinsatsens betydelse för resultatet. I diskussioner och resonemang använder eleven med viss säkerhet flera begrepp och fackspråksuttryck inom området. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika grafiska funktioner och delarna i det grafiska arbetsflödet som har med relevant grafisk illustrationsteknik, digitalisering och grafiska uttryckssätt att göra. Dessutom beskriver eleven utförligt och nyanserat de olika arbetsflödesmomenten vart och ett för sig och i ett processtänkande från idé till produkt. Eleven redogör även utförligt och nyanserat för vektorgrafikens roll i de olika grafiska funktionerna och arbetsflödets delar. Eleven visualiserar med säkerhet idéer och använder efter samråd med handledare manuella skisser och relevanta digitala grafiska tekniker och program med egen vald teknik och stil. Eleven för ett välgrundat och nyanserat resonemang om sitt val av innehåll och uttryckssätt samt val av teknik och stil utifrån målgrupp, sammanhang och önskad effekt. I sitt resonemang ger eleven även välgrundade nyanserade argument för olika tänkbara illustrations- och digitaliseringstekniker. 10
11 Eleven planerar och genomför, utifrån grafiska illustrationsidéer, med säkerhet och med god teknisk och estetisk kvalitet processer och produktioner i relevanta grafiska program. Detta gör eleven inom överenskomna ramar vad gäller leverans, distribution, ekonomi och teknisk kvalitet. Dessutom gör eleven en komplex analys av sin produktion, som omfattar såväl processens olika delar som helhetsresultatet. I analysen för eleven välgrundade och nyanserade resonemang om på vilket sätt delarna bidrar till helhetsresultatet samt för ett välgrundat och nyanserat resonemang om vektorgrafikens betydelse för helhetsintrycket. I analysen använder och kombinerar eleven med säkerhet bild- och kommunikationsteorier. Dessutom värderar eleven med nyanserade omdömen den egna arbetsinsatsens betydelse för resultatet, samt ger förslag på hur resultatet kan förbättras genom förändrad process och förändrat arbetssätt. I diskussioner och resonemang använder eleven med säkerhet flera begrepp och fackspråksuttryck inom området. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 11
12 Grafisk kommunikation 1, 100 poäng Kurskod: GRAGRA01 Kursen grafisk kommunikation 1 omfattar punkterna 1 6 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Funktioner inom det grafiska området och deras inbördes förhållande. Grafiska företag, till exempel tryckeri, tidning, reklambyrå, webbyrå, repro och prepress. Processen kring idéskapande. Skissteknik, skissmaterial, skillnaden mellan skissning och illustrering, snabbskissning samt skisstilar. Begreppen idéhöjd, kongenialitet, kontext och målgrupp utifrån olika vetenskapliga modeller inom bild- och kommunikationsteori. Analys av begreppen med bild- och kommunikationsteorier, till exempel semiotik, bildretorik och grafisk funktionsanalys. Typografins betydelse. Typsnittsklassificering, typografiska regler och korrekturläsning med korrekturtecken. Skriftspråkens historia. Layoutens betydelse. Komposition av ytor, symmetriskt och asymmetriskt layouttänkande samt redigering i layoutprogram. Gestaltpsykologi i teori och praktik. Grafiska färgsystem, färgcirkel, färgsymbolik, färgmatchning, papper som material och olika papperstypers användningsområden. Utskriftshantering. Skrivare av laser- och bläckstråletyp, svartvita skrivare och färgskrivare. Relevant fackspråk inom typografi, layout, gestaltpsykologi, färglära och utskriftshantering. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för olika grafiska funktioner och delarna i det grafiska arbetsflödet som har med relevant grafisk teknik och grafiska uttryckssätt att göra. Dessutom beskriver eleven översiktligt de olika arbetsflödesmomenten från idé-, skiss- och originalprocesserna vart och ett för sig. Eleven visualiserar med viss säkerhet idéer och använder i samråd med handledare manuella skisser och relevanta digitala grafiska tekniker och program. Eleven för ett enkelt resonemang om sitt val av innehåll och uttryckssätt, utifrån målgrupp, sammanhang och önskad effekt samt med utgångspunkt från de grafiska uttrycksmedlen typografi, layout, färglära, komposition och materiallära. Eleven planerar och genomför, utifrån grafiska idéer, med viss säkerhet och med tillfredsställande teknisk kvalitet processer och produktioner i relevanta grafiska program. Detta gör eleven inom överenskomna ramar vad gäller leverans, distribution, ekonomi och teknisk kvalitet. Dessutom gör eleven en enkel analys av sin produktion, som omfattar såväl processens olika delar som helhetsresultatet. I analysen för eleven enkla resonemang om på vilket sätt delarna bidrar till helhetsresultatet samt använder med viss säkerhet några bild- och kommunikationsteorier. Dessutom värderar eleven med enkla omdömen den egna 12
13 arbetsinsatsens betydelse för resultatet. I diskussioner och resonemang använder eleven med viss säkerhet några begrepp och fackspråksuttryck inom området. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven redogör utförligt för olika grafiska funktioner och delarna i det grafiska arbetsflödet som har med relevant grafisk teknik och grafiska uttryckssätt att göra. Dessutom beskriver eleven utförligt de olika arbetsflödesmomenten från idé-, skiss- och originalprocesserna vart och ett för sig och i ett processtänkande från idé till produkt. Eleven visualiserar med viss säkerhet idéer och använder efter samråd med handledare manuella skisser och relevanta digitala grafiska tekniker och program. Eleven för ett välgrundat resonemang om sitt val av innehåll och uttryckssätt, utifrån målgrupp, sammanhang och önskad effekt samt med utgångspunkt från de grafiska uttrycksmedlen typografi, layout, färglära, komposition och materiallära. Eleven planerar och genomför, utifrån grafiska idéer, med viss säkerhet och med tillfredsställande teknisk kvalitet processer och produktioner i relevanta grafiska program. Detta gör eleven inom överenskomna ramar vad gäller leverans, distribution, ekonomi och teknisk kvalitet. Dessutom gör eleven en analys av sin produktion, som omfattar såväl processens olika delar som helhetsresultatet. I analysen för eleven välgrundade resonemang om på vilket sätt delarna bidrar till helhetsresultatet samt använder med viss säkerhet några bild- och kommunikationsteorier. Dessutom värderar eleven med nyanserade omdömen den egna arbetsinsatsens betydelse för resultatet. I diskussioner och resonemang använder eleven med viss säkerhet flera begrepp och fackspråksuttryck inom området. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika grafiska funktioner och delarna i det grafiska arbetsflödet som har med relevant grafisk teknik och grafiska uttryckssätt att göra. Dessutom beskriver eleven utförligt och nyanserat de olika arbetsflödesmomenten från idé-, skiss- och originalprocesserna vart och ett för sig och i ett processtänkande från idé till produkt. Eleven visualiserar med viss säkerhet idéer och använder efter samråd med handledare manuella skisser och relevanta digitala grafiska tekniker och program. Eleven för ett välgrundat och nyanserat resonemang om sitt val av innehåll och uttryckssätt, utifrån målgrupp, sammanhang och önskad effekt samt med utgångspunkt från de grafiska uttrycksmedlen typografi, layout, färglära, komposition och materiallära. 13
14 Eleven planerar och genomför, utifrån grafiska idéer, med säkerhet och med god teknisk kvalitet processer och produktioner i relevanta grafiska program. Detta gör eleven inom överenskomna ramar vad gäller leverans, distribution, ekonomi och teknisk kvalitet. Dessutom gör eleven en komplex analys av sin produktion, som omfattar såväl processens olika delar som helhetsresultatet. I analysen för eleven välgrundade och nyanserade resonemang om på vilket sätt delarna bidrar till helhetsresultatet samt använder med säkerhet några bildoch kommunikationsteorier. Dessutom värderar eleven med nyanserade omdömen den egna arbetsinsatsens betydelse för resultatet samt ger förslag på hur resultatet kan förbättras genom förändrad process och förändrat arbetssätt. I diskussioner och resonemang använder eleven med säkerhet flera begrepp och fackspråksuttryck inom området. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 14
15 Grafisk kommunikation 2, 100 poäng Kurskod: GRAGRA02 Kursen grafisk kommunikation 2 omfattar punkterna 1 6 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Funktioner inom det grafiska området och deras inbördes förhållande. Kreativa processer för att skapa budskap och visuella idéer. Typografiska regler, typografisk hantering av olika budskapsmodeller, typografi i layout- och illustrationsprogram, kalligrafi. Layout i spaltarrangemang och med hjälp av gridteknik, symmetri och asymmetri, gestaltpsykologiska regler och redigering i layoutprogram. Grafiska profilprogram och varumärkeskonstruktion. Färg- och bildhantering i relevanta layout-, illustrations- och bildbehandlingsprogram, bildformat, bildkomprimering, grafiska färgsystem. Utskrifts- och originalhantering i illustrations-, bildbehandlings- och layoutprogram samt anpassning för publicering via tryckprocesser eller webb. Analys utifrån vetenskapliga modeller inom bild- och kommunikationsteori, till exempel semiotik, bildretorik och grafisk funktionsanalys. Relevant fackspråk inom typografi, layout, gestaltpsykologi, färglära och utskriftshantering. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för olika grafiska funktioners estetiska och tekniska yrkeskrav och delarna i det grafiska arbetsflödet som har med relevant grafisk teknik och grafiska uttryckssätt att göra. Dessutom beskriver eleven översiktligt de olika arbetsflödesmomenten från idé-, skiss-, kreativitets- och originalprocesserna vart och ett för sig. Eleven redogör översiktligt för motstridigheter mellan estetiska och tekniska krav. Eleven visualiserar med viss säkerhet idéer och använder i samråd med handledare manuella skisser och relevanta digitala grafiska tekniker och program med egen vald teknik och stil. Eleven för ett enkelt resonemang om sitt val av innehåll och uttryckssätt, utifrån målgrupp, sammanhang och önskad effekt samt med utgångspunkt från de grafiska uttrycksmedlen typografi, layout, färglära, komposition och materiallära. Eleven planerar och genomför, utifrån grafiska idéer, med viss säkerhet och med tillfredsställande teknisk kvalitet processer och produktioner i relevanta grafiska program. Detta gör eleven inom överenskomna ramar vad gäller leverans, distribution, ekonomi och teknisk kvalitet. Dessutom gör eleven en enkel analys av sin produktion, som omfattar såväl processens olika delar som helhetsresultatet. I analysen för eleven enkla resonemang om på vilket sätt delarna bidrar till helhetsresultatet samt använder med viss säkerhet några bild- och kommunikationsteorier. Dessutom värderar eleven med enkla omdömen den egna arbetsinsatsens betydelse för resultatet. I diskussioner och resonemang använder eleven med viss säkerhet några begrepp och fackspråksuttryck inom området. 15
16 Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven redogör utförligt för olika grafiska funktioners estetiska och tekniska yrkeskrav och delarna i det grafiska arbetsflödet som har med relevant grafisk teknik och grafiska uttryckssätt att göra. Dessutom beskriver eleven utförligt de olika arbetsflödesmomenten från idé-, skiss-, kreativitets- och originalprocesserna vart och ett för sig och i ett processtänkande från idé till produkt. Eleven redogör utförligt för motstridigheter mellan estetiska och tekniska krav. Eleven visualiserar med viss säkerhet idéer och använder efter samråd med handledare manuella skisser och relevanta digitala grafiska tekniker och program med egen vald teknik och stil. Eleven för ett välgrundat resonemang om sitt val av innehåll och uttryckssätt, utifrån målgrupp, sammanhang och önskad effekt samt med utgångspunkt från de grafiska uttrycksmedlen typografi, layout, färglära, komposition och materiallära. Eleven planerar och genomför, utifrån grafiska idéer, med viss säkerhet och med tillfredsställande teknisk och estetisk kvalitet processer och produktioner i relevanta grafiska program. Detta gör eleven inom överenskomna ramar vad gäller leverans, distribution, ekonomi och teknisk kvalitet. Dessutom gör eleven en analys av sin produktion, som omfattar såväl processens olika delar som helhetsresultatet. I analysen för eleven välgrundade resonemang om på vilket sätt delarna bidrar till helhetsresultatet samt använder och kombinerar med viss säkerhet några bild- och kommunikationsteorier. Dessutom värderar eleven med nyanserade omdömen den egna arbetsinsatsens betydelse för resultatet. I diskussioner och resonemang använder eleven med viss säkerhet flera begrepp och fackspråksuttryck inom området. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika grafiska funktioners estetiska och tekniska yrkeskrav och delarna i det grafiska arbetsflödet som har med relevant grafisk teknik och grafiska uttryckssätt att göra. Dessutom beskriver eleven utförligt och nyanserat de olika arbetsflödesmomenten från idé-, skiss-, kreativitets- och originalprocesserna vart och ett för sig och i ett processtänkande från idé till produkt. Eleven redogör utförligt och nyanserat för motstridigheter mellan estetiska och tekniska krav. Eleven visualiserar med säkerhet idéer och använder efter samråd med handledare manuella skisser och relevanta digitala grafiska tekniker och program med egen vald teknik och stil. Eleven för ett välgrundat och nyanserat resonemang om sitt val av innehåll och uttryckssätt, 16
17 utifrån målgrupp, sammanhang och önskad effekt samt med utgångspunkt från de grafiska uttrycksmedlen typografi, layout, färglära, komposition och materiallära. Eleven planerar och genomför, utifrån grafiska idéer, med säkerhet och med god teknisk och estetisk kvalitet processer och produktioner i relevanta grafiska program. Detta gör eleven inom överenskomna ramar vad gäller leverans, distribution, ekonomi och teknisk kvalitet. Dessutom gör eleven en komplex analys av sin produktion, som omfattar såväl processens olika delar som helhetsresultatet. I analysen för eleven välgrundade och nyanserade resonemang om på vilket sätt delarna bidrar till helhetsresultatet samt använder och kombinerar med säkerhet några bild- och kommunikationsteorier. Dessutom värderar eleven med nyanserade omdömen den egna arbetsinsatsens betydelse för resultatet samt ger förslag på hur resultatet kan förbättras genom förändrad process och förändrat arbetssätt. I diskussioner och resonemang använder eleven med säkerhet flera begrepp och fackspråksuttryck inom området. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 17
18 Grafiska arbetsflöden och analysmodeller, 100 poäng Kurskod: GRAGRA0 Kursen grafiska arbetsflöden och analysmodeller omfattar punkterna 1 6 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Manuella och digitala arbetsflöden med start i idéprocessen samt avlämning av original. Arbetsflödets kvalitetsaspekter. Kund- och leverantörsaspekter. Visualisering med kundskiss samt instruktioner för avlämning av original. Utskrifts- och originalhantering i illustrations-, bildbehandlings- och layoutprogram samt anpassning för publicering via tryckprocesser eller webb. Fördjupning inom valt tematiseringsområde: 1) Idéprocesser och kreativa processer för framtagande av visuella budskap och idéer via grafiska uttrycksmedel. 2) Analysmodeller och processer för framtagande av visuella budskap och idéer via grafiska uttrycksmedel. Tematiseringen kan omfatta båda områdena. Bild-, kommunikations- och marknadsföringsteorier, till exempel semiotik, bildretorik och grafisk funktionsanalys. Relevant fackspråk inom arbetsflöden, i kund- och leverantörskonktakter samt inom valt tematiseringsområde. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för olika grafiska funktioners estetiska och tekniska yrkeskrav och delarna i det grafiska arbetsflödet som har med relevant grafisk teknik och grafiska uttryckssätt att göra. Dessutom beskriver eleven översiktligt de olika arbetsflödesmomenten från idé-, skiss-, kreativitets- och originalprocesserna vart och ett för sig. Eleven redogör översiktligt för motstridigheter mellan estetiska och tekniska krav. Eleven visualiserar med viss säkerhet idéer och använder i samråd med handledare manuella skisser och relevanta digitala grafiska tekniker och program med egen vald teknik och stil. Eleven för ett enkelt resonemang om sitt val av innehåll och uttryckssätt, utifrån målgrupp, sammanhang och önskad effekt samt med utgångspunkt från de grafiska uttrycksmedlen typografi, layout, färglära, komposition och materiallära. Eleven planerar och genomför, utifrån grafiska idéer, med viss säkerhet och med tillfredsställande teknisk och estetisk kvalitet processer och produktioner i relevanta grafiska program. Detta gör eleven inom överenskomna ramar vad gäller kundrelation, leverans, ekonomi och arbetsmetodik. Dessutom gör eleven en enkel analys av sin produktion, som omfattar såväl processens olika delar som helhetsresultatet. I analysen för eleven enkla resonemang om på vilket sätt delarna bidrar till helhetsresultatet samt använder med viss säkerhet några bild-, kommunikations- och marknadsföringsteorier. Dessutom värderar eleven med enkla omdömen den egna arbetsinsatsens betydelse för resultatet. I diskussioner och resonemang använder eleven med viss säkerhet några begrepp och fackspråksuttryck inom området. 18
19 Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven redogör utförligt för olika grafiska funktioners estetiska och tekniska yrkeskrav och delarna i det grafiska arbetsflödet som har med relevant grafisk teknik och grafiska uttryckssätt att göra. Dessutom beskriver eleven utförligt de olika arbetsflödesmomenten från idé-, skiss-, kreativitets- och originalprocesserna vart och ett för sig och i ett processtänkande från idé till produkt. Eleven redogör utförligt för motstridigheter mellan estetiska och tekniska krav. Eleven visualiserar med viss säkerhet idéer och använder efter samråd med handledare manuella skisser och relevanta digitala grafiska tekniker och program med egen vald teknik och stil. Eleven för ett välgrundat resonemang om sitt val av innehåll och uttryckssätt, utifrån målgrupp, sammanhang och önskad effekt samt med utgångspunkt från de grafiska uttrycksmedlen typografi, layout, färglära, komposition och materiallära. Eleven planerar och genomför, utifrån grafiska idéer, med viss säkerhet och med tillfredsställande teknisk och estetisk kvalitet processer och produktioner i relevanta grafiska program. Detta gör eleven inom överenskomna ramar vad gäller kundrelation, leverans, ekonomi och arbetsmetodik. Dessutom gör eleven en analys av sin produktion, som omfattar såväl processens olika delar som helhetsresultatet. I analysen för eleven välgrundade resonemang om på vilket sätt delarna bidrar till helhetsresultatet samt använder och kombinerar med viss säkerhet några bild-, kommunikations- och marknadsföringsteorier. Dessutom värderar eleven med nyanserade omdömen den egna arbetsinsatsens betydelse för resultatet. I diskussioner och resonemang använder eleven med viss säkerhet flera begrepp och fackspråksuttryck inom området. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika grafiska funktioners estetiska och tekniska yrkeskrav och delarna i det grafiska arbetsflödet som har med relevant grafisk teknik och grafiska uttryckssätt att göra. Dessutom beskriver eleven utförligt och nyanserat de olika arbetsflödesmomenten från idé-, skiss-, kreativitets- och originalprocesserna vart och ett för sig och i ett processtänkande från idé till produkt. Eleven redogör utförligt och nyanserat för motstridigheter mellan estetiska och tekniska krav. Eleven visualiserar med säkerhet idéer och använder efter samråd med handledare manuella skisser och relevanta digitala grafiska tekniker och program med egen vald teknik och stil. Eleven för ett välgrundat och nyanserat resonemang om sitt val av innehåll och uttryckssätt, 19
20 utifrån målgrupp, sammanhang och önskad effekt samt med utgångspunkt från de grafiska uttrycksmedlen typografi, layout, färglära, komposition och materiallära. Eleven planerar och genomför, utifrån grafiska idéer, med säkerhet och med god teknisk och estetisk kvalitet processer och produktioner i relevanta grafiska program. Detta gör eleven inom överenskomna ramar vad gäller kundrelation, leverans, ekonomi och arbetsmetodik. Dessutom gör eleven en komplex analys av sin produktion, som omfattar såväl processens olika delar som helhetsresultatet. I analysen för eleven välgrundade och nyanserade resonemang om på vilket sätt delarna bidrar till helhetsresultatet samt använder och kombinerar med säkerhet några bild-, kommunikations- och marknadsföringsteorier. Dessutom värderar eleven med nyanserade omdömen den egna arbetsinsatsens betydelse för resultatet samt ger förslag på hur resultatet kan förbättras genom förändrad process och förändrat arbetssätt. I diskussioner och resonemang använder eleven med säkerhet flera begrepp och fackspråksuttryck inom området. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 20
Grafisk kommunikation
Grafisk kommunikation Kurser: grafisk illustration 1, 2 och 3 samt grafisk kommunikation 1, 2,3 och 4. Diskutera dessa ämnesplaner i Samhällsvetenskapsprogrammets diskussionsforum. Grafisk kommunikation
GRAFISK PRODUKTION. Ämnets syfte
GRAFISK PRODUKTION Ämnet behandlar den grafiska processen, hur en grafisk produkt utvecklas från idé till färdig produkt och de arbetsflöden processen bygger på. Det behandlar även betydelsen av samarbete
FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte
FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala
FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala
MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både
MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både
MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte
MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån
Undervisningen i ämnet utställningsdesign ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
UTSTÄLLNINGSDESIGN Utställningsdesign som kommunikationsform innehåller många dimensioner och erbjuder olika uttrycksmöjligheter. Alla sinnen berörs och påverkas av hur föremål, färger, bilder, texter,
fotografering grafik & media
Gymnasial vuxenutbildning 2013 fotografering grafik & media Studera i grupp och på distans. Du kan också starta studierna I samarbete med när du vill! Avans utbildning tfn. 063-57 50 60 e-post. utbildning@avans.se
FILM- OCH TV-PRODUKTION
FILM- OCH TV-PRODUKTION Film- och tv-produktion omfattar ett stort område, från olika tv-genrer till fiktiv film, dokumentärfilm, musikvideor, reklamfilm samt informations- och beställningsfilm. Den digitala
FILM- OCH TV-PRODUKTION
FILM- OCH TV-PRODUKTION Film- och tv-produktion omfattar ett stort område, från olika tv-genrer till fiktiv film, dokumentärfilm, musikvideor, reklamfilm samt informations- och beställningsfilm. Den digitala
PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte
PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att bedöma kvaliteten av animationer när det gäller form, innehåll och teknik.
ANIMATION Animation är en uttrycksform för att illustrera rörelse i bild och förekommer både som egen konstform och som verktyg för visualisering eller effekter i till exempel spelfilm, reklamfilm och
DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
DIGITALT SKAPANDE Ämnet digitalt skapande behandlar skapande och gestaltande processer med digitala verktyg i gränslandet mellan konstnärligt skapande och teknik. Innehåll och teknik i konstnärligt skapande
ESTETISK KOMMUNIKATION
ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap
LJUDPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
LJUDPRODUKTION Ljudproduktion omfattar ett stort område, från olika radiogenrer och film- och tv-ljud, till interaktiva medier, dataspel, ljudböcker och ljudinstallationer i offentliga miljöer. Ljud används
Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014
Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Webbutveckling 2 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Hösttermin 2013 Vecka Tema
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,
FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN Ämnet husbyggnad specialyrken behandlar olika arbetstekniker inom valt specialyrke, från planering och utförande till det att objektet är färdigt att användas. Ämnets syfte Undervisningen
fotografering grafik & media
Gymnasial vuxenutbildning 2013 HELTID DAGTID KVÄLL DISTANS HELTID DAGTID KVÄLL DISTANS fotografering grafik & media Studera i grupp och på distans. I samarbete med Avans utbildning tfn. 063-57 50 60 e-post.
ESTETISK KOMMUNIKATION
ESTETISK KOMMUNIKATION Ämnet estetisk kommunikation behandlar kommunikationsprocesser och interaktion mellan människor med hjälp av olika estetiska uttrycksformer. Ämnet handlar om att tolka budskap som
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar
KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
SPETS UNIK RIKSREKRYTERANDE SPETSUTBILDNING INOM DET ESTETISKA PROGRAMMET, BILD & FORMGIVNING, BEVILJAD AV SKOLVERKET
SPETS UNIK RIKSREKRYTERANDE SPETSUTBILDNING INOM DET ESTETISKA PROGRAMMET, BILD & FORMGIVNING, BEVILJAD AV SKOLVERKET Illustration & Grafisk formgivning Vadå spets? Skolverket har beviljat oss att starta
ELEKTRONIKPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELEKTRONIKPRODUKTION Ämnet elektronikproduktion behandlar produktionsprocessens olika steg vid tillverkning av elektronikprodukter, från beredning och montering fram till utprovning och leveranskontroll.
FORMGIVNING. Ämnets syfte
FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar
Genom att praktiskt tillämpa sina kunskaper ska eleverna ges möjlighet att pröva olika arbetsuppgifter som förekommer inom ämnesområdet.
MATLAGNINGSKUNSKAP Ämnet matlagningskunskap behandlar grundläggande matlagningsmetoder och variationer av dem samt hur matlagningens historia och olika mattraditioner påverkar dagens matlagning. I ämnet
FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar
Information och kommunikation
Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar dokument och effektivt behandlar
SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
HANTVERK. Ämnets syfte
HANTVERK Ämnet hantverk behandlar hantverkstekniker och material, verktyg, maskiner och annan utrustning inom det hantverksområde som eleven har valt. Det behandlar också yrkesetik under arbetsprocessen
PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg
MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION
MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella
fotografering grafik & media
Gymnasial vuxenutbildning 2015 fotografering grafik & media HELTID DAGTID ON-LINE DISTANS Studera i grupp i sal eller helt på distans. Avans utbildning tfn. 063-57 50 60 e-post. info@avans.se www.avans.se
ANLÄGGNING. Ämnets syfte
ANLÄGGNING Ämnet anläggning behandlar mark- och anläggningsbyggande från planering till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar också olika jord- och bergmaterials egenskaper. Ämnets syfte
BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte
BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor.
KONSTRUKTION. Ämnets syfte
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
Undervisningen i ämnet medieproduktion ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion behandlar produktion och tekniker inom medieområdet. Ämnet handlar om hela arbetsprocessen, från idé till färdig produkt. I ämnet ingår olika yrkesroller inom området
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform.
PRODUKTIONSFILOSOFI Ämnet produktionsfilosofi handlar om hur produktion, på olika nivåer i en organisation, planeras och styrs samt om hur planerings- och styrmetoder utvecklas genom ständigt förbättringsarbete.
Individuella val Munkebäcksgymnasiet 2014/15
Individuella val Munkebäcksgymnasiet 2014/15 Bild och form 1b (BILBIL01b) Digitalt skapande 2 (DIGDIG02) Dramapedagogik (PEGDRA0)* Engelska 7 (ENGENG07) (år 3) Ensemble 1, 100 poäng (MUSENS01) (ej estet
Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares
LEDARSKAP OCH ORGANISATION
LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier
TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI Ämnet ventilationsplåtslageri behandlar ventilationstekniska system och deras uppbyggnad samt hur ett väl fungerande inneklimat påverkar vår boende- och arbetsmiljö. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Inför tryck. Färger: CMYK eller dekorfärger. Observera att inga dubbletter av dekorfärgerna är tillåtna.
Inför tryck Färger: CMYK eller dekorfärger. Observera att inga dubbletter av dekorfärgerna är tillåtna. Bilder: Spara bilderna som EPS (objektgrafik) eller TIFF (pixelbilder) Högupplösta (minst 300 ppi)
HIPPOLOGI. Ämnets syfte
HIPPOLOGI Ämnet hippologi behandlar hästen som biologisk varelse, samspelet mellan häst och människa samt hästens användning inom till exempel hästsport, fritidsverksamhet, rehabilitering och natur- och
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok
GOLVLÄGGNING. Ämnets syfte
GOLVLÄGGNING Ämnet golvläggning behandlar läggning av olika golvmaterial såsom plastmattor och homogena parkettgolv. Det behandlar dessutom uppsättning av olika väggmattor. Ämnets syfte Undervisningen
TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
Genom praktisk tillämpning ska undervisningen ge eleverna möjlighet att erfara olika arbetsuppgifter som förekommer inom dagligvaruhandeln.
MAT OCH BUTIK Ämnet mat och butik behandlar hur råvaror och andra produkter inom olika varugrupper i dagligvaruhandeln kan användas, kombineras och tillagas. I ämnet behandlas också grunderna i matlagning
GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
GRÄNSSNITTSDESIGN Ämnet gränssnittsdesign behandlar interaktionen mellan dator och människa med fokus på designaspekterna i utveckling av användbara, tillgängliga och tilltalande gränssnitt. Det innehåller
CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,
CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,
PRODUKTIONSUTRUSTNING
PRODUKTIONSUTRUSTNING Ämnet produktionsutrustning behandlar industriteknisk utrustning, dess användningsområden samt gällande säkerhetsföreskrifter. Det handlar också om hur utrustningen vårdas samt hur
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
SERVICE OCH BEMÖTANDE
SERVICE OCH BEMÖTANDE Ämnet service och bemötande behandlar hur man i servicesituationer möter kunder eller gäster på ett yrkesmässigt sätt. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet service och bemötande ska
A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens
MOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.
fotografering grafik, media & reklam Studera i grupp i sal eller helt på distans. Gymnasial vuxenutbildning 2016 HELTID DAGTID ON-LINE DISTANS
Gymnasial vuxenutbildning 2016 fotografering grafik, media & reklam HELTID DAGTID ON-LINE DISTANS Studera i grupp i sal eller helt på distans. Avans utbildning tfn. 063-57 50 60 e-post. info@avans.se www.avans.se
Religionskunskap. Ämnets syfte
Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och
Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014
Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se
PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg
Kursplan Gränssnittsdesign, 100p Läsår
Kursplan Gränssnittsdesign, 100p Läsår 2013-2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Hösttermin 2013 Vecka
NÄTHANDEL. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NÄTHANDEL Näthandel omfattar försäljning av både varor och tjänster. Näthandeln är oberoende av tid och plats, alltid tillgänglig och därmed ett effektivt och resurssnålt sätt att sälja varor och tjänster.
DRYCKESKUNSKAP. Ämnets syfte
DRYCKESKUNSKAP Ämnet dryckeskunskap behandlar tillredning och servering av varma, kalla, alkoholfria och alkoholhaltiga drycker. Ämnet tar även upp dryckestraditioner och behandlar lagar och andra bestämmelser
TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte
TEKNISKA SYSTEM VVS Ämnet tekniska system VVS behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet VVS-installation. I projektering ingår
MUR- OCH PUTSVERK. Ämnets syfte
MUR- OCH PUTSVERK Ämnet mur- och putsverk behandlar murararbetet från planering och utförande till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar grundmurar, murverk och putsade ytor. Ämnets syfte
BELÄGGNING. Ämnets syfte
BELÄGGNING Ämnet beläggning behandlar beläggningsarbete, från tillverkning av asfalt till det att vägobjektet är färdigt att brukas. I samhället ställs allt högre krav på vägars utformning och kvalitet.
RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte
RENGÖRINGSSERVICE Ämnet rengöringsservice behandlar hur man säkert och systematiskt arbetar med rengöring med för ändamålet avsedda metoder, medel, redskap och maskiner. Det behandlar också rengöringens
BAGERI- OCH KONDITORIKUNSKAP
BAGERI- OCH KONDITORIKUNSKAP Ämnet bageri- och konditorikunskap behandlar hantverksmässiga metoder för att framställa olika typer av bröd och konditorivaror. Hur råvaror används samt betydelsen av produktkvalitet
KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERI Ämnet plåtslageri behandlar grundläggande planering och genomförande av plåtslageriarbeten. Det behandlar arbetsmetoder inom såväl byggnads- som ventilationsplåtslageri. Ämnets syfte Undervisningen
TEATER. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teater ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TEATER Teater handlar om mötet mellan aktörer och publik, här och nu. Ämnet teater behandlar de konstnärliga uttrycksformer som kan samverka i en teaterföreställning, till exempel skådespeleri, regi och
Undervisningen i ämnet charkuterikunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
CHARKUTERIKUNSKAP Ämnet charkuterikunskap behandlar olika hantverksmässiga tillverkningsmetoder för att framställa charkuterivaror. I ämnet behandlas också olika köttråvaror, hur råvaror används inom näringen
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Matematik 4 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod MATMAT04 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik 4 Skriftligt prov (4h) Muntligt prov Bifogas Provet består av två delar.
Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Matematik Skolverkets förslag, redovisat för regeringen 2010-09-23. Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.
RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer
Undervisningen i ämnet mobila applikationer ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MOI Ämnet mobila applikationer behandlar olika tekniker för att utveckla programvara riktad mot mobila enheter samt processen från idé till färdigt program. Ämnet mobila applikationer får bara anordnas
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt
FÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE
FÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE Ämnet försäljning och kundservice behandlar försäljning och kundservice inom handelsoch tjänstesektorn. Sälj- och servicefunktionerna är viktiga för företagens verksamhet, och
JÄRNVÄGSBYGGNAD. Ämnets syfte
JÄRNVÄGSBYGGNAD Ämnet järnvägsbyggnad behandlar byggandet av järnvägar från planeringsstadiet till färdig räls. Byggandet av järnvägar bidrar till utformningen av infrastrukturen och de miljöer vi vistas
Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.
BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska
Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TRÄNINGSLÄRA Ämnet träningslära har sin grund i humanbiologi och idrottsvetenskap. I ämnet behandlas hur kroppen påverkas av träning och fungerar i tränings- och motionssammanhang. Ämnets syfte Undervisningen
MÄNNISKAN I INDUSTRIN
MÄNNISKAN I INDUSTRIN Ämnet människan i industrin behandlar industrins villkor och individens roll, ansvar och betydelse i arbetsgruppen och för företagets produktion. Det är också en introduktion till
Praktiska övningar, fältstudier, undersökande arbetssätt och laborationer i fält ska ingå i undervisningen.
LANTBRUKSMASKINER Ämnet lantbruksmaskiner behandlar den tekniska utrustning som används inom lantbruk. Teknisk utrustning som används i samspel med biologiska förutsättningar och biologiska metoder bidrar
DANSTEORI. Ämnets syfte
DANSTEORI Ämnet dansteori är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas i dansvetenskap men även kulturvetenskap ingår. Med hjälp av begrepp, teorier och metoder från dessa områden kan dans förstås
Mönster Estetisk kommunikation vt 2012
Mönster Estetisk kommunikation vt 2012 Mål och Syfte Eleven ska: ha erfarenhet av eget bildskapande och formexperimenterande i olika material och tekniker ha grundläggande kunskaper i skissteknik, komposition
HUSBYGGNAD. Ämnets syfte
HUSBYGGNAD Ämnet husbyggnad behandlar husbyggnadsprocessens alla stadier från projektering till det att objektet är färdigt att användas. Det behandlar även svensk byggtradition och arkitektur samt olika
MÅLERI. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet måleri ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MÅLERI Ämnet måleri behandlar byggnadsmåleri från planering och utförande till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar även färgens estetiska värden och skyddande egenskaper. Ämnets syfte
SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att
Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta
GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN
GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN Ämnet gymnasieingenjören i praktiken behandlar ingenjörsmässiga arbetsmetoder, färdigheter och förhållningssätt. Det omfattar också ledarskap, projektledning, grupprocesser,