MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION
|
|
- Jan-Olof Sundström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella som nya mediers roll i samhället samt deras historiska utveckling. I ämnet ingår även delar i den lagstiftning och de etiska regler som förekommer inom medieområdet samt de principiella resonemangen bakom dessa. Ämnet behandlar också vilka strategier och drivkrafter som styr olika aktörers kommunikation i samhället. Kommunikationsområdet är till sin karaktär internationellt och därför präglas ämnet av ett internationellt perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet medier, samhälle och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om kommunikation ur ett samhällsperspektiv. I undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att arbeta med historiska skeenden för att på så sätt kunna anta ett historiskt perspektiv på massmediers utveckling. Eleverna ska även ges möjlighet att utreda, undersöka och beskriva komplexa mediesammanhang, till exempel mediernas konvergens och de sociala mediernas betydelse. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om mediernas påverkan på samhället och mediernas roll i den demokratiska processen samt hur olika ägarintressen skaffar sig makt att påverka och styra innehållet i media. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om mediernas roll i olika länder och ländernas ekonomiska och institutionella förutsättningar för mediernas utveckling. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att studera och använda olika massmedieteorier för att analysera och strukturera masskommunikation. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man använder olika kanaler för att söka information samt förmåga att kritiskt granska budskap som framförs genom dem. Dessutom ska undervisningen ge eleverna möjlighet att praktiskt formulera mediebudskap och att uttrycka olika uppfattningar om massmedier såväl muntligt och skriftligt som med modern teknik. 1. Kunskaper om den historiska bakgrunden till dagens mediesituation, mediernas roll i samhället och deras betydelse för utvecklingen av demokratin och samtidskulturen. 2. Förmåga att analysera svensk och internationell mediestruktur samt pågående förändringar inom medie- och kommunikationsområdet. 3. Förmåga att använda grundläggande vetenskaplig kommunikationsteori för att analysera sambanden och samspelet mellan människor, medier och samhälle. 4. Kunskaper om lagar, andra bestämmelser, överenskommelser och etiska regler inom medieområdet samt bakgrunden och motiven till deras utformning. 5. Förmåga att kritiskt granska värderingar och attityder i mediernas budskap. 6. Kunskaper om olika ägarintressen inom medieområdet, ägarnas möjligheter att påverka innehållet i medier samt opinionsbildningen i samhället. 7. Förmåga att använda digitala medietillämpningar och olika källor för att söka, granska, tolka och värdera information samt förmåga att presentera resultat och mediebudskap med hjälp av varierande uttrycksformer. Kurser i ämnet Medier, samhälle och kommunikation 1, 100 poäng. Medier, samhälle och kommunikation 2, 100 poäng, som bygger på kursen medier, samhälle och kommunikation 1. 1
2 Medier, samhälle och kommunikation 1, 100 poäng Kurskod: MERMEE01 Kursen medier, samhälle och kommunikation 1 omfattar punkterna 1 4 och 7 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 1 4. Centralt innehåll Mediernas tillkomst, utveckling och påverkan ur ett historiskt och dagsaktuellt perspektiv. Mediernas roll i samhället och deras betydelse för demokratin och samtidskulturen. Analys av nationella och internationella mediestrukturer samt pågående förändringar inom dem. Strukturer och ägandeförhållanden inom mediesektorn på såväl nationell som internationell nivå. Grundläggande kommunikationsteori samt masskommunikation via både traditionella medier och nya medieformer. Lagar och andra bestämmelser samt internationella överenskommelser och etiska regler inom kommunikationsområdet. Analoga och digitala medietillämpningars betydelse för medieutvecklingen såväl historiskt som nationellt och globalt samt som plattform för nationell och internationell opinionsbildning. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för mediernas utveckling, mediesituationen i dag och mediernas roll i samhället. Dessutom redogör eleven översiktligt för enkla samband mellan mediernas roll och demokratins och samtidskulturens utveckling. Eleven redogör översiktligt för den svenska och internationella mediestrukturen. Dessutom drar eleven enkla slutsatser om utvecklingstendenser inom dagens massmedier och kommunikation. I arbetet använder eleven med viss säkerhet någon kommunikationsteori för att beskriva enkla samband mellan människor, medier och samhälle. Eleven redogör översiktligt för lagar, andra bestämmelser, överenskommelser och etiska regler inom medieområdet samt för bakgrunden till deras utformning och förändring. Dessutom diskuterar eleven översiktligt lagar och regler i förhållande till mediernas innehåll och drar enkla slutsatser om hur de påverkar medierna i samhället. information. Eleven värderar med enkla omdömen informationens relevans och källornas trovärdighet. Eleven presenterar med viss säkerhet sina resultat och mediebudskap på ett strukturerat sätt. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven redogör utförligt för mediernas utveckling, mediesituationen i dag och mediernas roll i samhället. Dessutom redogör eleven utförligt för samband mellan mediernas roll och demokratins och samtidskulturens utveckling. Eleven redogör utförligt för den svenska och internationella mediestrukturen. Dessutom drar eleven välgrundade slutsatser om utvecklingstendenser inom dagens massmedier och kommunikation. I arbetet använder eleven med säkerhet någon kommunikationsteori för att beskriva samband mellan människor, medier och samhälle. Eleven redogör utförligt för lagar, andra bestämmelser, överenskommelser och etiska regler inom medieområdet samt för bakgrunden till deras utformning och förändring. Dessutom diskuterar eleven utförligt lagar och regler i förhållande till mediernas innehåll och drar välgrundade slutsatser om hur de påverkar medierna i samhället. information. Eleven värderar med enkla omdömen informationens relevans och källornas trovärdighet. Eleven presenterar sina resultat och mediebudskap på ett strukturerat sätt samt formulerar sig självständigt i förhållande till källorna. 2
3 Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för mediernas utveckling, mediesituationen i dag och mediernas roll i samhället. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för komplexa samband mellan mediernas roll och demokratins och samtidskulturens utveckling. Eleven redogör utförligt och nyanserat för den svenska och internationella mediestrukturen. Dessutom drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser om utvecklingstendenser inom dagens massmedier och kommunikation. I arbetet använder eleven med säkerhet kommunikationsteorier för att beskriva komplexa samband mellan människor, medier och samhälle. Eleven redogör utförligt och nyanserat för lagar, andra bestämmelser, överenskommelser och etiska regler inom medieområdet samt för bakgrunden till deras utformning och förändring. Dessutom diskuterar eleven utförligt och nyanserat lagar och regler i förhållande till mediernas innehåll och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om hur de påverkar medierna i samhället. I arbetet använder eleven med säkerhet digitala medietillämpningar och andra källor för att söka, granska, tolka och värdera information. Eleven värderar med nyanserade omdömen informationens relevans och källornas trovärdighet. Eleven presenterar med säkerhet sina resultat och mediebudskap på ett strukturerat sätt samt formulerar sig självständigt i förhållande till källorna. 3
4 Medier, samhälle och kommunikation 2, 100 poäng Kurskod: MERMEE02 Kursen medier, samhälle och kommunikation 2 omfattar punkterna 1 7 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 5, 6 och 7. Centralt innehåll Mediernas tillkomst, utveckling och påverkan ur ett historiskt och dagsaktuellt perspektiv. Mediernas roll i samhället och deras betydelse för utvecklingen av demokratin och samtidskulturen. Analys av nationella och internationella mediestrukturer och pågående förändringar inom dem. Teorier och modeller som behandlar mediernas utveckling och förändring i ett nationellt och internationellt perspektiv. Grundläggande kommunikationsteori och olika aspekter på de strategier och drivkrafter som styr olika aktörers kommunikation i samhället. Lagar och andra bestämmelser samt internationella överenskommelser och etiska regler inom kommunikationsområdet. Mediers budskap och olika perspektiv på vad medier betyder för att sprida värderingar och attityder globalt. Mediers olika användningsområden samt hur massmedier används för att föra ut budskap till olika mottagare. Organisationer, ägare och opinionsbildare samt hur de använder medier för att påverka samhället. Informationssökning via olika digitala medietillämpningar och kritisk granskning av deras relevans och trovärdighet. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för mediernas utveckling, mediesituationen i dag och mediernas roll i samhället. Dessutom redogör eleven översiktligt för enkla samband mellan mediernas roll och demokratins och samtidskulturens utveckling. Eleven redogör översiktligt för den svenska och internationella mediestrukturen. Dessutom drar eleven enkla slutsatser om utvecklingstendenser inom dagens massmedier och kommunikation. I arbetet använder eleven med viss säkerhet någon kommunikationsteori för att beskriva samband mellan människor, medier och samhälle. Eleven redogör översiktligt för lagar, andra bestämmelser, överenskommelser och etiska regler inom medieområdet samt för bakgrunden till deras utformning och förändring. Dessutom diskuterar eleven översiktligt lagar och regler i förhållande till mediernas innehåll och drar enkla slutsatser om hur de påverkar medierna i samhället. Eleven granskar med viss säkerhet värderingar och attityder i mediernas budskap och drar enkla slutsatser om olika budskap och den påverkan de kan ha på opinionsbildning. Dessutom beskriver eleven översiktligt hur olika ägarintressen kan kopplas till medier samt drar enkla slutsatser om hur dessa intressen utövar makt genom att påverka och styra innehållet i medier. information. Eleven värderar med enkla omdömen informationens relevans och källornas trovärdighet. Eleven presenterar med viss säkerhet sina resultat och mediebudskap på ett strukturerat sätt. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven redogör utförligt för mediernas utveckling, mediesituationen i dag och mediernas roll i samhället. Dessutom redogör eleven utförligt för samband mellan mediernas roll och demokratins och samtidskulturens utveckling. Eleven redogör utförligt för den svenska och internationella mediestrukturen. Dessutom drar eleven välgrundade slutsatser om utvecklingstendenser inom dagens massmedier och kommunikation. I arbetet använder eleven med säkerhet någon kommunikationsteori för att beskriva samband mellan människor, medier och samhälle. Eleven redogör utförligt för lagar, andra bestämmelser, överenskommelser och etiska regler inom medieområdet samt för bakgrunden till deras utformning och förändring. Dessutom diskuterar eleven utförligt lagar och regler i förhållande till mediernas innehåll och drar välgrundade slutsatser om hur de påverkar medierna i samhället. 4
5 Eleven granskar med viss säkerhet värderingar och attityder i mediernas budskap och drar välgrundade slutsatser om olika budskap och den påverkan de kan ha på opinionsbildning. Dessutom beskriver eleven utförligt hur olika ägarintressen kan kopplas till medier samt drar välgrundade slutsatser om hur dessa intressen utövar makt genom att påverka och styra innehållet i medier. information. Eleven värderar med enkla omdömen informationens relevans och källornas trovärdighet. Eleven presenterar sina resultat och mediebudskap på ett strukturerat sätt samt formulerar sig självständigt i förhållande till källorna. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för mediernas utveckling, mediesituationen i dag och mediernas roll i samhället. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för komplexa samband mellan mediernas roll och demokratins och samtidskulturens utveckling. Eleven redogör utförligt och nyanserat för den svenska och internationella mediestrukturen. Dessutom drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser om utvecklingstendenser inom dagens massmedier och kommunikation. I arbetet använder eleven med säkerhet kommunikationsteorier för att beskriva komplexa samband mellan människor, medier och samhälle. Eleven redogör utförligt och nyanserat för lagar, andra bestämmelser, överenskommelser och etiska regler inom medieområdet samt för bakgrunden till deras utformning och förändring. Dessutom diskuterar eleven utförligt och nyanserat lagar och regler i förhållande till mediernas innehåll och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om hur de påverkar medierna i samhället. Eleven granskar med säkerhet värderingar och attityder i mediernas budskap och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om olika budskap och den påverkan detta kan ha på opinionsbildning. Dessutom beskriver eleven utförligt och nyanserat hur olika ägarintressen kan kopplas till medier samt drar välgrundade och nyanserade slutsatser om hur dessa intressen utövar makt genom att påverka och styra innehållet i medier. I arbetet använder eleven med säkerhet digitala medietillämpningar och andra källor för att söka, granska, tolka och värdera information. Eleven värderar med nyanserade omdömen informationens relevans och källornas trovärdighet. Eleven presenterar med säkerhet sina resultat och mediebudskap på ett strukturerat sätt samt formulerar sig självständigt i förhållande till källorna. 5
MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte
MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån
UPPGIFT_MSK1 ES15EBEC Kurs Medier, samhälle och kommunikation 1/Digitalt skapande 1
V11_V15 Uppgift Internets möjligheter och risker Introduktion I följande uppgift ska ni arbeta med webbkommunikationens olika för- och nackdelar. Ni kommer dessutom introduceras i grunder inom kommunikations
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både
MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.
RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer
LEDARSKAP OCH ORGANISATION
LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
Religionskunskap. Ämnets syfte
Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
DIGITALT SKAPANDE Ämnet digitalt skapande behandlar skapande och gestaltande processer med digitala verktyg i gränslandet mellan konstnärligt skapande och teknik. Innehåll och teknik i konstnärligt skapande
SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att
HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
HISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.
SVENSKT TECKENSPRÅK Ett välutvecklat teckenspråk är av betydelse för dövas och hörselskadades lärande i och utanför skolan. När språket utvecklas ökar förmågan att reflektera över, förstå, värdera och
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
DANSTEORI. Ämnets syfte
DANSTEORI Ämnet dansteori är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas i dansvetenskap men även kulturvetenskap ingår. Med hjälp av begrepp, teorier och metoder från dessa områden kan dans förstås
Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning
prövning samhällskunskap 1b Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Samhällskunskap 1b Kurskod: SAMSAM01b Gymnasiepoäng: 100 poäng Instruktioner och omfattning Prövningen består
Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta
Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Samhällskunskap. Ämnets syfte
Samhällskunskap SAM Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga
HIPPOLOGI. Ämnets syfte
HIPPOLOGI Ämnet hippologi behandlar hästen som biologisk varelse, samspelet mellan häst och människa samt hästens användning inom till exempel hästsport, fritidsverksamhet, rehabilitering och natur- och
ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation
Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på
MÄNNISKANS SPRÅK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MÄNNISKANS SPRÅK Ämnet människans språk har sin bas i språkvetenskapens olika grenar och behandlar språk ur flera aspekter. Utgångspunkten är språk i världen i dag och vad det innebär att kunna ett språk.
Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares
NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte
KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I
ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Ämne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
ESTETISK KOMMUNIKATION
ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap
FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte
FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala
FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala
FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.
Anvisningar för prövning Religionskunskap 1 Centralt innehåll och kunskapskrav Prövningen avser att mäta den prövandes kunskaper på de områden som anges i Skolverkets centrala innehåll för kursen Religionskunskap
Kursplan: Samhällskunskap
Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika
Förslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar
TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TRÄNINGSLÄRA Ämnet träningslära har sin grund i humanbiologi och idrottsvetenskap. I ämnet behandlas hur kroppen påverkas av träning och fungerar i tränings- och motionssammanhang. Ämnets syfte Undervisningen
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Ämnet information och kommunikation behandlar olika verksamheters externa och interna information och kommunikation. Ämnet handlar om utvecklingen av informationssamhället
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
ESTETISK KOMMUNIKATION
ESTETISK KOMMUNIKATION Ämnet estetisk kommunikation behandlar kommunikationsprocesser och interaktion mellan människor med hjälp av olika estetiska uttrycksformer. Ämnet handlar om att tolka budskap som
Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HÅLLBART SAMHÄLLE Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan
SVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Svarsformulär till utkast till ämnesplan för medier, samhälle och kommunikation. Övergripande för ämnet medier, samhälle och kommunikation
1 (6) Svarsformulär till utkast till ämnesplan för medier, samhälle och kommunikation Du/ni som svarar fyll i nedan: Lärosäte/organisation/arbetslag på skola/ämnesgrupp på skola/enskild referensperson
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Matematik 4 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod MATMAT04 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik 4 Skriftligt prov (4h) Muntligt prov Bifogas Provet består av två delar.
HANTVERKSKUNSKAP. Ämnets syfte
HANTVERKSKUNSKAP Ämnet hantverkskunskap behandlar hantverkets roll i samhället samt det valda hantverksområdet och dess olika yrkens förutsättningar, villkor och yrkesetiska frågor. Det behandlar också
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform.
PRODUKTIONSFILOSOFI Ämnet produktionsfilosofi handlar om hur produktion, på olika nivåer i en organisation, planeras och styrs samt om hur planerings- och styrmetoder utvecklas genom ständigt förbättringsarbete.
Lärarhandledning Hälsopedagogik
Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras
Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
FORMGIVNING. Ämnets syfte
FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar
GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN
GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN Ämnet gymnasieingenjören i praktiken behandlar ingenjörsmässiga arbetsmetoder, färdigheter och förhållningssätt. Det omfattar också ledarskap, projektledning, grupprocesser,
LJUDPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
LJUDPRODUKTION Ljudproduktion omfattar ett stort område, från olika radiogenrer och film- och tv-ljud, till interaktiva medier, dataspel, ljudböcker och ljudinstallationer i offentliga miljöer. Ljud används
FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar
Information och kommunikation
Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar dokument och effektivt behandlar
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att bedöma kvaliteten av animationer när det gäller form, innehåll och teknik.
ANIMATION Animation är en uttrycksform för att illustrera rörelse i bild och förekommer både som egen konstform och som verktyg för visualisering eller effekter i till exempel spelfilm, reklamfilm och
Nösnäsgymnasiet Prövning Engelska 5 och Engelska 6
Nösnäsgymnasiet Prövning Engelska 5 och Engelska 6 2014-03-28 Ämne : Engelska 5 och Engelska 6 Kurskod: ENGENG05, ENGENG06 Poäng: 100 Information om vad prövningen innehåller och vilka förberedelser som
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt
SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA
SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk
KOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR
KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen
KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
BARNET I FÖRSKOLAN. Ämnets syfte
BARNET I FÖRSKOLAN Ämnet barnet i förskolan behandlar hur förskolebarn lär sig förstå omvärlden samt förskolans mål och verksamhet. Ämnet handlar om vardagssituationer i förskolan och den vuxnes roll i
Engelska 7, ENGENG07, 100 p
Prövning Engelska 7, ENGENG07, 100 p Lärobok och litteratur McKay/Brodin/Clayton/Webster, Blueprint C, ISBN: 978-91-47-9196-6 En list på litterära verk skickas ut av läraren till studenterna. Romanerna
JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
JURIDIK Ämnet juridik behandlar huvudsakligen civilrätt och offentlig rätt. Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Offentlig rätt behandlar hur den offentliga
Undervisningen i ämnet hantverkskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Ämnet hantverkskunskap behandlar hantverkets roll i samhället samt det valda hantverksområdet och dess olika yrkens förutsättningar, villkor och yrkesetiska frågor. Det behandlar också hur hantverkaren
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN Ämnet husbyggnad specialyrken behandlar olika arbetstekniker inom valt specialyrke, från planering och utförande till det att objektet är färdigt att användas. Ämnets syfte Undervisningen
Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Undervisningen i ämnet utställningsdesign ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
UTSTÄLLNINGSDESIGN Utställningsdesign som kommunikationsform innehåller många dimensioner och erbjuder olika uttrycksmöjligheter. Alla sinnen berörs och påverkas av hur föremål, färger, bilder, texter,
Kunskapskrav, sid 1 [6] för kursen entreprenörskap, 100 p
Kunskapskrav, sid 1 [6] Betyg E Betyg C Betyg A Entreprenörskap Du redogör, med hjälp av några exempel, översiktligt för vad entreprenörskapet innebär för individer, organisationer, företag och samhällen.
Svenska som andraspråk
Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Syfte 1. KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 85 Centralt innehåll DEl 1. grundläggande läs och skrivfärdigheter
Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)
Prövningsanvisningar i Hi 1b 2016/2017 Prövning i Kurskod Historia 1 b HISHIS01b Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 träff 3 träff 4 träff 5 Muntligt
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap behandlar kunskaper om samhället och olika samhällsfrågor. I ämnet ingår bland annat kunskaper om hur samhällen styrs, de mänskliga rättigheterna, privatekonomi och
Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande
Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
DATALAGRING. Ämnets syfte
DATALAGRING Ämnet datalagring behandlar hur lagring av data görs på ett strukturerat sätt för att datorprogram ska komma åt data på ett effektivt sätt. Lagringen kan ske med hjälp av databashanterare av
A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens