Mål, friutrymme, process

Transkript

1 Mål, friutrymme, process - Lgr 11 och några idéer kring lokal pedagogisk planering Niklas Gustafson niklas.gustafson@mah.se 1

2 Innehåll Pendling mellan mål och process Resultat av en studie Två historielärares arbete med målen i det s.k. friutrymmet Resultat av en studie Lokal pedagogisk planering 3 i 1 2

3 Pendling mellan mål och process 3

4 Alltmer läroplanens mål i arbetet I vuxengrupper samt i undervisningen med eleverna. Målen ständigt med i samtalen: Kunskapsmål Sociala mål Läroplanens mål, ingenting annat. Ordet mål idag, om man är i skolan, det är så väldigt tydligt att det är läroplanens mål. Vi pratar om mål, mål, mål, mål. Men för tio år sedan eller för tjugo år sedan så hade vi inte alls haft samma tankar om vi i skolan hade pratat om mål. (Janet) 4

5 Att skapa tydliga lokala pedagogiska planeringar där läraren tydliggör för eleven hur de nationella målen har konkretiserats och vad man som lärare kommer att bedöma, det vill säga vad man förväntar sig att eleverna ska kunna utveckla genom undervisningen, är en viktig del av elevernas lärande. (Moreau, 2011) 5

6 Att skapa tydliga lokala pedagogiska planeringar där läraren tydliggör för eleven hur de nationella målen har konkretiserats och vad man som lärare kommer att bedöma, det vill säga vad man förväntar sig att eleverna ska kunna utveckla genom undervisningen, är en viktig del av elevernas lärande. (Moreau, 2011) 6

7 Som lärare målen, bedöma Att vara målkontrollant/ måluppfyllare (prestationsidentiteter) utveckla, lärande Att vara processorienterad (utvecklingsidentiteter) Resultat i en studie om lärararbetet i förändringsprocesser (Gustafson, 2010) 7

8 Som lärare pendlar man mellan Att vara målkontrollant (prestationsidentiteter) Som lärare handlar man för att målen, som oftast är externt satta, och som tolkas internt, ska nås. Elevernas betyg, examina och prestationer blir betydelsefulla. Handlingar blir styrda av kraven utifrån, och detta i form av de formulerade målen, de utvärderingar som kontinuerligt görs samt de bedömningar och ansvarshierarkier som råder. Skolor har ansvar, arbetslag har ansvar, lärargrupper har ansvar, mentorer har ansvar. Att vara processorienterad (utvecklingsidentiteter) Som lärare jobbar man för att skapa autentiska relationer med eleverna som individer och grupper. Här fokuseras kunskapsprocesser och att eleverna tillsammans med lärarna i processer som är ständigt pågående utvecklar sin förståelse kring något ämnesinriktat, tematiskt eller problembaserat. Att orientera sig mot processer. 1) kan röra det arbete som avses leda mot att målen uppfylls. 2) handla om att stå fri från mål och målformuleringar. Istället inrikta sig på att möta elevernas behov av personlig utveckling och förbättring av förmågor. 8

9 Målkontrollant Allt och alla ska ha mål: Varje elev, undervisningsgrupper, arbetslagsarbetet, hela skolan, kommunen, etc. Tendenser till två läger i skolan: Ett som förordar fokusering på målen och sig själva som att vara målkontrollanter. Ett som avskräcks och önskar undvika detta. Tycks vara betydelsefullt att kunna formulera mätbara mål. Formulerande av mål underlättar arbetsprocessen som ska leda fram mot dessa. 9

10 Som målkontrollant/ måluppfyllare 1. Enskild elev 2. Klasser och grupper 3. Tema/ämnesövergripande 4. Läroplanens kvarvarande mål 10

11 Enskild elev - Beatrice som målkontrollant Formulerar korta mål för varje undervisningstillfälle, längre för hela terminer. Vill involvera eleven i hur de kan lägga upp arbetet för att nå målen. Nå målen viktigast. Om undervisningen leder mot något annat, tänka om och arbeta fram nya vägar. 11

12 Klasser och grupper - Cornelia som målkontrollant Målformuleringar styr undervisningen kan brytas ner för bli mer undervisningsnära. T.ex. eleverna ska kunna hur människorna bodde på stenåldern. Planerar för att få till en process med eleverna. Tittar i material, samtalar med kolleger och elever. En tänkt undervisningsprocess skapas, målformuleringen styr material som används. Har undervisningens målformuleringar i bakhuvudet. 12

13 Tema/ämnesövergripande - Daniella som målkontrollant Startar i något hon själv är intresserad av eller att det hänt något i världen. Eller att eleverna behöver ta till sig nya kunskaper inom något område. Studerar sedan måltexterna i läroplanen, vilket styr vad som kan arbetas vidare med. Skriver ner valda mål på ett papper. Ger det till eleverna för att tydliggöra vad de ska jobba med. När området avslutas, utvärderas det. Ett mål som från början var rena rappakaljan för dem [eleverna], när de väl har gått igenom processen och vi kollar av målet så vet de precis vad det är det står. Då vet de vad det var vi kämpade för att nå. Aha, var det det! Någonting kan vara verkligen oförståeligt i början, men sedan blir det annat. (Daniella) 13

14 Läroplanens kvarvarande mål - Daniella som målkontrollant Några gånger per läsår går Daniella igenom läroplanen och andra relevanta måltexter. Hon noterar de mål (hon och eleverna) i undervisningen ännu inte arbetat med. Listar dessa i en mållista. Reflekterar sedan över vad de skulle kunna jobba med för att få in så många mål som möjligt av dem som finns på mållistan. 14

15 Som målkontrollant/ måluppfyllare 1. Enskild elev 2. Klasser och grupper 3. Tema/ämnesövergripande 4. Läroplanens kvarvarande mål

16 Lärande och utveckling - centralt i en målstyrd skola I en skola styrd av mål tycks det mest betydelsefulla vara: Att få till processer med syftet att lärande och vägar mot målen skapas. Jag kan sätta upp tio mål för min klass. Det som avgör om de når dem eller inte är det som sker under tiden från jag har sagt att de här målen arbetar vi med till den dagen jag kollar av dem. Det är den perioden som är viktig. Det är den som heter skola. (Daniella) Janet: Efterlyser att eleverna utvecklar förmågor i att kunna ta reda på fakta, att diskutera och att ställa frågor kring svaren som produceras, och göra detta utifrån vad de från början önskade veta. Agnes: Processerna med eleverna kräver lång tid innan målen nås. Placerat långt där framme, både tids- och arbetsmässigt. Bryter ner målen till delmål, vilket förkortar processerna till ett mål blir uppfyllt. 16

17 Forts. Lärande och utveckling - centralt i en målstyrd skola Hur arbetsuppgifter i undervisningen är formulerade, och vilken information eleverna får kring hur de bedöms är viktigt. Jag känner att man måste frigöra sig som lärare där på något sätt, som gör att man har möjlighet att kolla upp eleverna i processen. För så länge man har en genomgång på tavlan eller något så har man ingen möjlighet att kontrollera dem eller hjälpa dem. Utan man måste ha någon form av arbetsuppgift som är fri och ändå styrd som gör att de vet ramarna. Och de vet innehållet, men att de själva får gå igenom detta på olika sätt. Och att man finns som handledare för dem, och att man kanske kollar upp dem mer i processen. Att man ställer frågor till dem, inte bara som kommer på ett prov, utan att man har samtal med dem, mycket mer. Och det gäller främst de högre betygen. Jag vill försöka att bedöma dem mer i processen än vid slutet. (Henrietta) Henrietta: Informerar eleverna i ett kursområde om att hon inte kommer att ge ett prov utan bedöma dem under tiden de håller på med området. Eleverna blir mer aktiva när de är medvetna bedömning sker i processer. Daniella: Skillnaden på mål och på processer i undervisningen talar hon med eleverna om ofta. Att (a) kopiera en text för att bli klar med uppgiften eller att (b) söka, bearbeta och tillverka en egen produkt utifrån en ställd fråga är två helt olika sätt att jobba på. 17

18 Två historielärares arbete med målen i det s.k. friutrymmet Hur kan det gå till när lärare arbetar med styrdokumentens mål? 18

19 Styrdokumenten säger Händer i skolvardagen Glapp Överensstämmelse Systemet lämnar (fri)utrymme till lärare att tolka målen, välja (!?) sätt att jobba (innehåll, metod). Få tillfällen att diskutera och reflektera: gör det svårare att konkretisera målen i undervisningen. Finns inget ideal men sträva efter konkretisering. (Schiöler, 2011) 19

20 Lärare 1 (gy, hi) Planerar på egen hand. Hur målen ska integreras otydligt. Kursplanens kunskapssyn. Eleverna inte proppas med fakta. Utan huvudfrågor hela terminen. Vad som bedöms/ betygsätts framgår i förväg. I efterhand kontrolleras vilka kunskapsmål som ingått. Specifika kunskapsmål otydliga. Lärare 2 (gy, hi) (Schiöler, 2011) 20

21 Lärare 1 (gy, hi) Lärare 2 (gy, hi) Planerar på egen hand. Målen är styrande och konkreta. Utgår från målen i planering. Matris visar kursplanernas mål. Uppgifter (prov, essä, uppsats) tydligt kopplade till kunskapsmål. Antal uppgifter anges. Före terminen: nästan helt färdig planering (uppgifter, bedömningsgrunder) Väldigt tydlig, lätt att tala med om undervisning. (Schiöler, 2011) 21

22 Lärare 1 (gy, hi) Planerar på egen hand. Hur målen ska integreras otydligt. Kursplanens kunskapssyn. Eleverna inte proppas med fakta. Utan huvudfrågor hela terminen. Vad som bedöms/ betygsätts framgår i förväg. I efterhand kontrolleras vilka kunskapsmål som ingått. Specifika kunskapsmål otydliga. Skillnader? Likheter? Slutsatser! Lärare 2 (gy, hi) Planerar på egen hand. Målen är styrande och konkreta. Utgår från målen i planering. Matris visar kursplanernas mål. Uppgifter (prov, essä, uppsats) tydligt kopplade till kunskapsmål. Antal uppgifter anges. Före terminen: nästan helt färdig planering (uppgifter, bedömningsgrunder) Väldigt tydlig, lätt att tala med om undervisning. (Schiöler, 2011) 22

23 Slutsatser Det finns en poäng med att ha en långsiktig planering. Ensamarbete inget ideal samarbete nödvändigt för att komma längre i tolkningen av friutrymmet. Det gäller att tala och diskutera mycket om hur arbetet med att integrera målen ska göras. Syftet bör vara att inte alla behöver göra likadant. Behöver hålla på alltid med detta, mellan lärare, i arbetslaget, på en skola och kanske mellan skolor. (Schiöler, 2011) 23

24 Lokal pedagogisk planering 3 i 1 24

25 Konkretisera Målen i Lgr 11 konkretiseras av lärarna och de enskilda skolorna i lokala pedagogiska planeringar göra konkret och därmed åskådlig och lättare att förstå NE 25

26 Lokal pedagogisk planering - Vad är det? Vad innehåller den? Nationella målen, Lgr 11 Bedömning av elevens kunskaper Kunskapskrav Redovisningssätt Undervisningens innehåll Val av arbetsmetoder Stödjande av elevens utveckling/ lärande mot målen Eleven/vårdnadshavare: De konkretiserade målen Arbetet i klassrummet Lärares bedömning 26

27 Lokal pedagogisk planering Ett dokument som talar om vad skolan ska arbeta med i de ämnen eller arbetsområden som planeringen avser. Lärare konkretiserar målen, och beskriver vilka förmågor och kunskaper eleverna rent praktiskt ska kunna visa att de har och vad man kommer att bedöma. t.ex. fakta, begrepp, metoder, teorier och förmåga att använda dessa kunskaper genom att beskriva skillnader och likheter, att argumentera, att dra slutsatser, att motivera sitt tänkande etc. Ett sätt att öka elevernas förståelse för vad de ska lära och utveckla i skolan. Ger eleverna möjlighet att använda sitt inflytande och ta ansvar. Först när eleven förstår målen kan arbetet med att göra upp planer för hur målen ska nås formuleras. (LPP, Umeå kommun) 27

28 Först när eleven förstår målen kan arbetet med att göra upp planer för hur målen ska nås formuleras. Håller ni med om ovanstående påstående? Diskutera gärna utifrån konkreta exempel när ni arbetat med målen i er undervisning. 28

29 Avslutningsvis Låt oss skapa en liten skiss av en lokal pedagogisk planering. 29

30 Från del 1 hämtar vi 1 Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Förståelse och medmänsklighet Saklighet och allsidighet En likvärdig utbildning Rättigheter och skyldigheter Skolans uppdrag God miljö för utveckling och lärande Varje skolas utveckling 30

31 Från del 2 hämtar vi 2 Övergripande mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden 2.2 Kunskaper 2.3 Elevernas ansvar och inflytande 2.4 Skola och hem 2.5 Övergång och samverkan 2.6 Skolan och omvärlden 2.7 Bedömning och betyg 2.8 Rektors ansvar 31

32 1 Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Förståelse och medmänsklighet Saklighet och allsidighet En likvärdig utbildning Rättigheter och skyldigheter Skolans uppdrag God miljö för utveckling och lärande Varje skolas utveckling LPP 2 Övergripande mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden 2.2 Kunskaper 2.3 Elevernas ansvar och inflytande 2.4 Skola och hem 2.5 Övergång och samverkan 2.6 Skolan och omvärlden 2.7 Bedömning och betyg 2.8 Rektors ansvar 3 Kursplaner 3.1 Bild Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav 3.2 Engelska Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Osv. 32

33 Lgr 11 När man ska skapa planeringar [LPP] bör man utgå från alla delar av läroplanen även om inte allt syns på den planering man sedan ger eleverna. (Moreau, 2011) Del 3 Kursplaner - Visar planeringen att? - Finns det? - - Del 2 Övergripande mål och riktlinjer - Visar planeringen att? - Finns det? - - Del 1 Skolans värdegrund och uppdrag - Visar planeringen att? - Finns det?

34 Några tips för att komma vidare 34