Det lärande samtalet. Vad är ett lärande samtal?
|
|
- Johan Falk
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Det lärande samtalet För att skapa en bra grund för utveckling är det viktigt att få en förståelse hur andra tänker, uppfattar och förstår. I alla typer av utvecklingsarbete kan därför användandet av lärande samtal vara en bra metod. För att tolka och bearbeta alla delar av Lgr 11 behövs diskussioner i arbetslag och ämneslag. Strukturen är tydligare än i Lpo -94, men fortfarande lämnas mycket kvar att tolka för lärare när det gäller att omsätta och konkretisera syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i praktiken. Den samlade läroplanen ska tolkas gemensamt på skolan och kunna förklaras på ett tydligt sätt för elever och föräldrar. Nu om någonsin tidigare är det viktigt att lärarna får gemensam tid för att tolka och förstå uppdraget med den samlade läroplanen. Det är en sådan kraft i det kollegiala samtalet, och rätt utfört skapar det en god grund för ett gemensamt språk på skolan. All den dolda kunskap och förståelse för uppdraget som finns hos varje lärare behöver delas och diskuteras i olika lärgrupper. En metod för att på ett strukturerat och tydligt sätt tolka lgr 11 är att använda sig av lärande samtal. Metoden har använts i flera skolprojekt tidigare, och beskrivs av både Hans-Åke Scherp i sin bok Att leda lärande samtal och av Elisabeth Nordström i kompendiet Tankar och teorier kring lärande samtal. Vad är ett lärande samtal? Det lärande samtalet är en strukturerad samtalsmetod som bygger på erfarenhetslärandet. Det är ett öppet samtal där alla kommer till tals och bidrar med sina tankar och erfarenheter. Samtalet leds av en samtalsledare och dokumenteras av en dokumentatör eller observatör. Grundtanken med det lärande samtalet är att lyfta fram arbetslagets förståelse för ett givet ämne. Ämnet är oftast kopplat till det pedagogiska uppdraget. Var och en får beskriva lite djupare vad vi lägger i styrdokumentens olika begrepp, genom att beskriva vad det innebär för mig och hur jag praktiserar det i mitt klassrum. Syftet är att på detta sätt bygga en gemensam förståelse i arbetslaget. Utifrån de erfarenheter lärare bär med sig tolkar vi begreppen i läroplanen olika, och vi omsätter dem i klassrummen på olika sätt. Tanken med det lärande samtalet är att sätta ord på denna tysta kunskap och dela med sig av den samlade erfarenheten som finns på skolan. Genom det lärande samtalet skapas en gemensam grund i arbetslaget. I det lärande samtalet är inte målet att komma fram till en konkret lösning på ett problem eller lösa en uppgift, utan huvudsyftet är att skapa en gemensam förståelse baserad på egna erfarenheter. Syftet är att diskutera pedagogiska grundfrågor på ett lite djupare plan. Utifrån denna gemensamma förståelse kan man sedan lättare omsätta läroplanen i praktiska göromål i klassrummet. Ofta kastar vi oss för snabbt på själva görandet, utan att egentligen fundera över vad det nya uppdraget innebär. Innan vi kan omsätta läroplanen i klassrummet, i form av planeringar och undervisning, måste vi först skapa oss en grundlig förståelse för vad uppdraget handlar om. Vad innebär t ex att reflektera? Vad gör en elev när man analyserar i årskurs 2? Hur ser ett välutvecklat och nyanserat resonemang i åk 9 ut? Vad 1 / 8
2 innebär entreprenöriellt lärande, och hur praktiserar vi det? Listan kan göras lång för vad ett lärande samtal kan innehålla. Gemensam reflektionsprocess Tiden, för att tillsammans reflektera över styrdokumentens egentliga innebörd, och vad de innebär i praktiken, saknas i många skolor. När stannar vi upp i vardagen och reflekterar över hur lärandet går till? I det lärande samtalet är det just detta som är huvudfrågan. Det lärande samtalet är en professionell reflektionsprocess, både enskilt och i grupp. Samtalet pendlar hela tiden mellan egen förståelse, uppdraget och praktiken i klassrummet. Samtalet inleds alltid med en enskild reflektionstid, där varje deltagare skriver ner sina tankar kring ämnet. Ämnet för det lärande samtalet är givet för alla deltagare och ofta hämtat från styrdokumenten. Efter den enskilda reflektionstiden sker en s k runda, där var och en delger sina tankar och funderingar. Ett lärande samtal förutsätter att det råder ett öppet klimat i gruppen, där alla kommer till tals genom att få lika mycket talutrymme. I samtalet ges därför varje deltagare en maxtid, för att ge möjlighet att lyfta fram dem som normalt inte tar så mycket talutrymme i gruppen och att hålla pratkvarnarna i schack. Det lärande samtalet är ingen kamp eller diskussion som ska vinnas, utan det lärande samtalet är ett icke-värderande samtal där allas tankar, tolkningar och erfarenheter värderas lika. Det finns inget givet rätt eller fel, utan samtalet går ut på att fånga upp deltagarnas gemensamma förståelse för pedagogiska frågor. Många gånger kan det födas nya gemensamma frågeställningar ur ett lärande samtal, och då går man till forskningen, andras erfarenheter eller kommentarmaterial för att söka svar. I samtalet lyssnar alla aktivt, och det som sägs dokumenteras av en i förväg utsedd dokumentatör. Fördjupande frågor För att komma djupare ner i samtalet ges deltagarna möjlighet att ställa fördjupande frågor till varje deltagare, för att förtydliga eller utveckla ytterligare. Meningen är att borra djupare i den gemensamma reflektionsprocessen med hjälp av fördjupande frågor, och att få deltagarna att ännu tydligare sätta ord på tankar och erfarenheter. De fördjupande frågorna ska vara av öppen och nyfiken karaktär. Hur tänker du när du? Skulle du vilja utveckla? Hur känner du? "Varför"-frågan bör undvikas, eftersom den ofta skapar känslan av att vara utsatt för förhör. Frågorna bör heller inte vara förtäckta tolkningar, utan snarare nyfikna i syfte att vilja veta mer. Att ställa dessa frågor är en konst i sig. Vi är så vana vid att hela tiden göra egna tolkningar eller ställa frågor med givna svar. Många samtalsledare i flera kommuner vittnar just om svårigheten att ställa dessa fördjupande frågor. Lyssnandet har en minst lika viktig roll i det lärande samtalet som det sagda ordet. Även detta är en konst i sig, som behöver tränas. 2 / 8
3 I samtalet sker en eller flera rundor där nya reflektioner och insikter läggs till den gemensamma förståelsen. I slutet av samtalet försöker gruppen gemensamt se mönster och gemensamma drag utifrån vad som kommit fram i samtalet. Detta dokumenteras av dokumentatören. Samtalet avslutas även med att samtala om själva samtalet. Hur kändes det? Vad hände? Vilka frågor ställdes? Hur var stämningen i gruppen? etc. Samtalstrappa Det lärande samtalet handlar om givna pedagogiska frågor och pendlar hela tiden mellan yta och djup. Målet är att det med hjälp av flera samtalsrundor ska komma så långt som möjligt ner i den s k samtalstrappan. Har man aldrig tidigare deltagit i ett lärande samtal kan det kännas lite jobbigt och prestationsinriktat. I den inledande rundan bör man då med fördel välja frågeställningar som inte är så hotfulla eller svåra. I samtal om kunskapssyn och lärande kan det t ex vara svårt att direkt få frågeställningen om vad som är kärnan i kunskapssynen i styrdokumenten. Då är det bättre att inleda en runda med vad som är viktig kunskap för var och en, eller vad jag vill att mina elever ska ha med sig i sin ryggsäck när de lämnar skolan. Samtalet kan sedan byggas på med fler rundor med fördjupade frågeställningar för att komma längre ner i samtalstrappan. När det gäller att tolka den nya samlade läroplanen lämpar sig det lärande samtalet ypperligt. Man kan i princip välja vilket begrepp eller mening som helst och hålla ett lärande samtal. Det är viktigt att samtalsledaren leder samtalet mot en fördjupning i samtalet, så att inte deltagarna svävar ut för långt från frågeställningen. Låt samtalet bli konkret; i stället för allmänna synpunkter om frågeställningen bör man fokusera på vad det innebär för mig och min lärarpraktik. Vi känner oftast igen när ett samtal blivit riktigt givande och lärorikt från båda parter. Målet med det lärande samtalet är att på ett strukturerat sätt, och med hjälp av frågeställningar, skapa denna känsla av djup och mening. Det är då viktigt att vi inte bara stannar vid det vardagliga, ytliga pratet, utan tar oss längre och djupare ner till frågeställningens kärna. Ett vanligt samtal, enligt Elisabeth Nordströms modell, går från vardagsprat till diskussion till erfarenhetsutbyte, och avslutas med att bli ett lärande samtal. I arbetslagsmöten kan man med fördel då och då resonera kring var i samtalstrappan arbetslagsmöten brukar ligga, och hur mycket tid arbetslaget ägnar sig åt vardagsproblem istället för lärande samtal om pedagogik. Struktur för det lärande samtalet Det har vuxit fram flera olika varianter av strukturen för det lärande samtalet. Grundprincipen är dock densamma. Samtalet leds av en samtalsledare vars uppgift är att hålla i strukturen, sätta tidsramar och med hjälp av fördjupande frågor få alla deltagare att hålla sig till ämnet. 3 / 8
4 Samtalsledaren påminner deltagarna om de gemensamma förhållningsregler som finns för samtalet, och att samtalet är ett icke-värderande samtal där tankerespekt råder. Samtalsledaren utser en dokumentatör/obeservatör vars uppgift är att dokumentera det som sägs samt observera själva samtalet. Dokumentatören ser även till att gemensam dokumentation kommer alla till del. Mellan sex och tio deltagare är en optimal gruppstorlek. Det gäller att vara tillräckligt många för att få dynamik i samtalet och erfarenhetsutbyte mellan så många som möjligt. Samtidigt kan det bli tungrott och trögt om alla ska lyssna på alla vid gruppstorlekar över tio personer. När man är fler än tio personer är det bättre att dela gruppen i två delar och sedan redovisa för varandra. Vid mindre gruppstorlekar kan samtalsledaren även ta rollen som dokumentatör. Om en grupp enbart består av tre personer är det bättre att välja samtalsmetoden Äga sin tid eller Triader (se beskrivning nedan). Samtalet Samtalet utgår från en given frågeställning som samtalsledaren delar ut vid tillfället eller i förväg. Det inleds med att var och en får skriva ner sina tankar om frågställningen, och därefter delger gruppen varandra sina tankar i en runda. Under rundan får varje deltagare en maxtid. Alla deltagare ska få möjlighet att säga sitt, och samtalsledaren kan ställa fördjupande frågor. Efter en runda sammanfattar dokumentatören, och därefter sker en reflektionsrunda, i vilken var och en får reflektera över det som sagts. Samtalet kan sedan fortsätta med fler frågeställningar enligt samma struktur. Samtalet avslutas med att gruppen försöker finna gemensamma mönster med hjälp av dokumentatören, samt att gruppen talar om själva samtalet. Några övningar Lärande samtal passar bra som metod på nedanstående frågeställningar. Tänk på att varje frågeställning innebär en runda i det lärande samtalet. Målet är att komma djupare ner i samtalstrappan. Kunskapssyn 1. Vilka kunskaper ska eleverna ha med sig när de lämnar skolan? Ge exempel från ditt ämne. 2. Hur visar sig detta i din undervisning/ditt klassrum? 3. Hur skulle du vilja beskriva kunskapssynen på den här skolan? Hur visar sig den? 4. Hur skulle du vilja beskriva kunskapssynen i styrdokumenten. 4 / 8
5 Lärande Förmåga 1. Tänk på något du har lärt dig? Hur har du lärt dig det? 2. Hur går lärande till hos dina elever? Ge exempel från ditt klassrum. 3. Vad är viktiga ingredienser för att det ska ske lärande i ditt klassrum? 1. Vad är en förmåga? Ge exempel från ditt ämne. 2. Hur undervisar du utifrån förmågor idag? 3. Vilka förmågor lyfts fram från läroplanen i ditt ämne? Lathund lärande samtal Arbetsgång i det lärande samtalet 1. Samtalsledaren presenterar frågeställningen för den inledande rundan. (Om möjligt kan deltagarna fått denna presenterad i förväg). 2. Dokumentatör/observatör utses. 3. Enskild reflektion av var och en. Deltagarna skriver ner sina tankar om ämnet. 4. Runda där var och en delger sina reflektioner och bilder. (Samtalsledaren bestämmer en maxtid för deltagarna, 1-2 min är lämpligt.) Under samtalet kan samtalsledaren ställa egna fördjupande frågor Dokumentatören dokumenterar det som sägs. 5. Samtalsledaren släpper in andra deltagare till fördjupande frågor. 6. Dokumentatören redogör för vad som har sagts i samtalet. 7. Samtalsledaren sammanfattar gemensamma mönster hittas. Dokumentatören dokumenterar. 8. Reflektionsrunda. Efter första rundan sker en ny reflektionsrunda över det som sagts. 9. Enskild reflektion utifrån första samtalsrundan. 10. Utifrån de nya tankarna går man laget runt en gång till, även här med en maxtid. 11. Samtalsledaren sammanfattar tillsammans med gruppen för att hitta gemensamma mönster och ord. Dokumentatören dokumenterar gruppens gemensamma bild av frågeställningen. Samtalsledaren kan nu välja att gå vidare med fler frågeställningar och fler rundor beroende på hur mycket tid som finns till förfogande. 12. Öppet samtal om samtalet. Hur kändes det? Vad hände? 13. Beslut överenskommelse om vem gör vad, när och hur till nästa träff. 14. Samtalsledaren tackar för samtalet. Samtalsledarens uppgift: Hålla i strukturen och sätta tidsramar för samtalet Släppa in deltagarnas fördjupande frågor och själv ställa fördjupande frågor för att komma 5 / 8
6 längre ner i samtalstrappan Se till att deltagarna håller sig till ämnet Bidra till att det råder tankerespekt och ett öppet klimat Hålla i maxtiden för var och en i samtalet Summera samtalet med hjälp av dokumentatör Dokumentatörens/observatörens uppgift Dokumentera korfattat vad som sägs Observera vad som händer i samtalet Summera samtalet och dokumentera detta i korta anteckningar Arbeta efter metoden Äga sin tid och Triader Om arbetslaget består av 3 personer kan man istället använda en av samtalsmetoderna Äga sin tid eller Triader. Grundprincipen är den samma. Alla ska komma till tals, lyssnandet är aktivt och det ställs fördjupande frågor. I dessa metoder finns ingen samtalsledare eller utsedd dokumentatör. Äga sin tid Triader 1. Alla reflekterar enskilt utifrån en given frågeställning. 2. En person är i fokus i ca 10 min. Personen får reflektera fritt och djupt över frågeställningen. 3. Övriga deltagare lyssnar aktivt och hjälper personen komma djupare i sin reflektion genom att ställa fördjupande frågor. 4. Nästa person i fokus, och så vidare. 5. När alla har fått vara i fokus försöker gruppen tillsammans sammanfatta vad som har kommit fram i samtalet, samt om man hittar några gemensamma mönster. 1. Alla reflekterar enskilt utifrån en given frågeställning. 2. Deltagarna i samtalet intar tre roller, som sedan skiftar mellan deltagarna så att alla har haft alla roller. A: Delger övriga sina reflektioner och erfarenheter. B: Ställer fördjupande frågor till A. C: Dokumenterar det som A säger. 1. Byte av roller efter ca 10 min. 2. Gruppen söker gemensamma mönster utifrån det som rollen C noterat. 6 / 8
7 Förtydligande och fördjupande frågor När man ställer frågor som har syfte att förtydliga eller fördjupa en tankegång ska dessa ha som mål att lyfta fram exempelvis insikt, klarhet, handling och positiv förpliktelse. Frågorna ska vara korta, öppna, enkla att förstå och inledas med frågeord. Frågorna följs upp med nya utmanande/fördjupande frågor. Glöm inte att vara öppet intresserad för vad som ligger bakom en persons uttalande. Undvik frågan VARFÖR? Frågan varför kan lätt kännas som att den som ställer frågan skuldbelägger en person och ger dåligt samvete. Självklart har tonläge en avgörande betydelse, men det finns en uppenbar risk att varförfrågor blockerar mer än fördjupar ett samtal. Exempel på frågeställningar: Hur tänker du? Hur känner du? Vad menar du? Vad händer? Vad betyder? Skulle du vilja utveckla? Vilka möjligheter ser du? Vilka hinder ser du? Vad är det som hindrar dig att? Vad händer om? Vilket är nästa steg? Vad betyder detta för dig? Vad behöver vi veta för att hjälpa dig? Hur ser ni andra på det som x säger? Intressant det du säger, jag skulle vilja höra några andra röster också. Vilka tänker du på när du säger alla? Vem är man? Kommentarer från användare I kommuner där jag, oftast tillsammans med en kollega, arbetat med lärande samtal i exempelvis samtalsledarutbildningar, har det framkommit flera positiva röster om metoden. Några exempel: Äntligen får vi tid att diskutera pedagogik på ett strukturerat sätt! Nu får alla prata lika mycket, och de som normalt inte pratar så mycket kommer nu också till tals. (Samtalsledare i Karlshamns kommun) Vi har fått mycket mer effektiva möten än tidigare, för nu pratar vi om det väsentliga direkt, på ett 7 / 8
8 Powered by TCPDF ( Pedagogika strukturerat sätt Vi har blivit mer professionella i vårt förhållningssätt och har ökat vår samsyn på skolan. (Samtalsledare Höganäs kommun) Det känns som om vi har närmat oss varandra på skolan med hjälp av lärande samtal. Det är en sådan kraft i det lärande samtalet. Så mycket klokskap som kommer fram. (Rektor Karlshamn) Kommentar: Denna artikel kan kompletteras med artikel Samtalsledare- en viktig roll. Text: Anna Davidsson 8 / 8
Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15
Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking
Läs merVi kan inte lösa de problem vi skapat med samma tänkande som skapade dem. Albert Einstein.
Lärledarrollen Vi kan inte lösa de problem vi skapat med samma tänkande som skapade dem Albert Einstein. Skolledare Lärare Elever Process 6. Lär- och utvecklingsmiljö Organisationsstruktur Styrning 4.
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merHANDLEDARUTBILDNING LÄSLYFTET KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL
KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL TVÅ SÄTT ATT FÖRA PROFESSIONELLA SAMTAL Former för samtal en fråga om struktur KOLLEGAHANDLEDNING REKTORSPROGRAMMET Praktisk yrkesteori Lärare utvecklar kontinuerligt
Läs merAtt leda kollegiala samtal - Pedagogisk handledning och Lärande samtal
Att leda kollegiala samtal - Pedagogisk handledning och Lärande samtal 2 Presentation och bakgrund Avhandling Pedagogiska handledning i tanke och handling Bok Kollegialt lärande genom pedagogisk handledning
Läs merLärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.
VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare
Läs merDet kollegiala samtalet. Anna-Lena Ebenstål Katarina Olsson Ylva Modig Lärarcoacher Utvecklingslärare FoU-enheten
Det kollegiala samtalet Anna-Lena Ebenstål Katarina Olsson Ylva Modig Lärarcoacher Utvecklingslärare FoU-enheten Vad ska vi prata om idag I huvudet på en samtalsledare Samtalsledarrollen Utmaningar Framgångar
Läs merLäroplansträff Välkomna
Läroplansträff 2013-11-08 Välkomna Program för förmiddagen 8.30 Kort återblick från förra träffen 8.50 Genomgång i grupper av kap 8 i Hatties bok 9.30 Kaffe 9.50 Vilken effekt har feed-back på elevernas
Läs merLäroplansträff Välkomna
Läroplansträff 2013-09-18 Välkomna Dagens arbete Återkoppling från förra terminens arbete Tydliggörande av olika roller i förskolan, förskolechefen, förskollärare och arbetslaget Fika Lärande samtal med
Läs merKollegialt lärande genom samtal
Kollegialt lärande genom samtal 2 Presentation Förskollärare, fil dr i pedagogik; arbetat lokalt, regionalt och nationellt med utbildningsfrågor Avhandling Pedagogiska handledning i tanke och handling
Läs merTeknik projekt. Loggbok i Tango. Saleby fsk. Tun. Atelje. Anette
17 MARS 2014 TILLSAMMANS Lidköpings förskolor DELA ERFARENHETER SAMTALA BEKRÄFTA UTMANA INSPIRERA 18 WORKSHOPS LIDBECKSKA HUSET 1 UTSTÄLLNING FULLMÄKTIGESALEN LIDBECKSKA HUSET 10 DIALOG FORUM WENNERBERGS
Läs merMatematikundervisning genom problemlösning
Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv
Läs merReferera inte plagiera
Referera inte plagiera Hur man citerar och gör källhänvisningar - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 7-9 Syfte Tanken med denna övning är att väcka frågor och tillsammans diskutera vad det innebär
Läs merUtvecklas genom lärande samtal
Utvecklas genom lärande samtal Utbildningar för skolutveckling 2018-2019 Pilou AB Tjänster Utbildningar Pilou är ett namn som sammanfattar vad vi står för. Process i lärande och utveckling. Företaget startades
Läs merRutiner. Varför är det viktigt att spelarna duschar direkt efter match
Rutiner Detta är ett samtalsunderlag att användas av föräldragruppen i samband med lagets samling. Materialet är framtaget i samarbete med SISU Idrottsutbildarna Stockholm som också står som anordnare
Läs merAtt leda lärande samtal 26 februari 2018
Välkomna! Att leda lärande samtal 26 februari 2018 Förstelärarens uppdrag i Lerum: Förstelärarens roll innebär att inom ramen för sitt uppdrag leda kollegors lärande för att utveckla undervisningen. Försteläraren
Läs merUtbildning för Språk-, läs- och skrivutvecklare, 2-3 februari
Utbildning för Språk-, läs- och skrivutvecklare, 2-3 februari #NCSLaslyft Anna Lindblom Utvärdering från tillfälle 2 Samma grupper! Byt grupper! En riktigt bra utbildning Mer förskola! Mer gymnasieskola!
Läs merHeartmaps Skriva dikter
Heartmaps Skriva dikter Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 1-3 Syfte Nyfiken på poesi
Läs merMänniskan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen
Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat
Läs merChambers samtalsmodell
Chambers samtalsmodell Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang - Svenska/Svenska
Läs merPedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter
2015-12-10 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska du
Läs merAtt leda kollegialt lärande i Läslyftet. En resa att göra tillsammans med sin kollegor
Att leda kollegialt lärande i Läslyftet En resa att göra tillsammans med sin kollegor Använda mig själv som verktyg Att prova, att utforska Att börja en utbildning att starta en process En känsla av kaos
Läs merDiskussionsfrågor till Att sätta betyg
Diskussionsfrågor till Att sätta betyg Syftet med denna studieguide är att sätta igång diskussioner som vidgar och fördjupar perspektiven och som stöttar en kollegial samsyn kring bedömning och betygssättning.
Läs merLärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan
Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merFörening i rörelse guide för utveckling
Lärgruppsplan Förening i rörelse guide för utveckling Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet
Läs merBedömning för lärande. Sundsvall
Bedömning för lärande Sundsvall 2012-03-29 Program 2012-03-29 13.00 Inledning 13.45 Lärande samtal Ca 15.00 fika finns att hämta 16.00 Återsamling frågandets betydelse 16.30 Avslutar dagen Från dokumentation
Läs merSå här kan ni arbeta med materialet om umgänge
Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge I denna bilaga får ni stöd i hur ni kan arbeta med materialet om umgänge. Här finns förslag på övningar och olika modeller för reflektion samt förslag på
Läs merExamensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget
Utvecklingspaket 2012-06-13 Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Introduktion Examensmålet ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen
Läs merI mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz
I mötet med dig ser jag mig själv Kollegiala observationer Cecilia Bergentz I mötet med dig ser jag mig själv I mötet med mig bedömer du mig Kollegiala observationer är en form av Kollegialt lärande Genom
Läs merPedagogisk planering år 2 Skriva meningar
2015-10-06 Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska
Läs merHanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?
Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs merSandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan
1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens
Läs merKunskapskraven. 1. Inledning
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLEUTBILDNINGEN 2012-07-05 Diskutera Kunskapskraven 1. Inledning 2. Förslag på arbetssätt 3. Ett lärarlags arbete med att ta fram bedömningsaspekter i ämnet svenska 4. Övrigt
Läs merLokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
Läs merNationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
Läs merMina erfarenheter som handledare Andreas Hernvald
Mina erfarenheter som handledare Andreas Hernvald Presentation Handledare inom matematiklyftet mellan 2012-2016 7 matematiklyftsgrupper, F-9 Nätverk för samtalsledare (matematiklyftsledare år 2) Bakgrund
Läs merVad gör du här? Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Vad har du packat ned? Förväntningar Förhoppningar Farhågor
Per Fagerström. (PPP) Vad gör du här? Vad har du packat ned? Förväntningar Förhoppningar Farhågor Din mentala packning Hur är din förståelse? Vad är din utgångspunkt? Det bästa är att veta vad man letar
Läs merJag högläser varför då?
Jag högläser varför då? Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 1-3 Syfte För att levandegöra
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm
Läs merTRÄFF FÖR BFL-PILOTER 19/9. Piloternas roll Återkoppling Att leda lärande samtal Handlingsplan
TRÄFF FÖR BFL-PILOTER 19/9 Piloternas roll Återkoppling Att leda lärande samtal Handlingsplan PILOTERNAS ROLL-HUR GÅ SNACKET Några funderingar och tankar från den egna skolan, 15 min TÄNKBARA ROLLER Samtalsledare
Läs merAtt göra ett bra jobb
Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb
Läs merTILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande
TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.
Läs merPedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan Att samlas kring ett gemensamt innehåll. Läslyftet Barns språkutveckling är avgörande för deras utveckling och lärande. Vidgat språkbegrepp utvecklas
Läs merUtbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i skolan Omgång 3 tillfälle 4, 6-7 september
Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i skolan Omgång 3 tillfälle 4, 6-7 september Laila Guvå och Susanne Magne Dagens program 10.00 10.45 12.00 13.00 14.30 15.00 16.45 17.00 18.30 Inledning,
Läs merResultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har
Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Det har varit tydligt att kollegiala samtal mellan lärare i olika årskurser, skolor och mellan de två tätorterna är mycket viktigt för kommunen. När vi känner
Läs merGrundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6
Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande
Läs merEn bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel
En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel 1 Samtalsmodell för bokcirkel Läsning och livstolkning Livstolkning är något vi håller på med hela tiden: Vi försöker
Läs merInformation- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Läs merUAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn
UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal
Läs merBirgitta Högberg. Göteborg 15 april 2009
Birgitta Högberg Göteborg 15 april 2009 1 Skolan och kunskapssynen 2000-talet 1842 Fakta Färdighet Lpo, Lpf-94 Förståelse Förtrogenhet F... F Förhållningssätt Förmågor Fantasi F.. F.. F.. F.. Industrisamhälle
Läs merRegionalt utvecklingscentrum (RUC)
Regionalt (RUC) Har haft samverkansavtal med 16 kommuner i 8 år RUC:s ledningsstämma Ledningsstämma/ledningsgrupp består av: - Samtliga skolchefer i avtalsområdet, en ledamot från Regionförbundet Västerbottens
Läs merStockholm 15 mars 2013
Stockholm 15 mars 2013 Att fundera på Vilket är skolans huvudsakliga uppdrag??? Att fundera på Vad är kunskap? Vilka kunskaper är viktiga? Omsorg kontra kunskaper? Hur ser kunskapsuppdraget ut? Att fundera
Läs merMål, friutrymme, process
Mål, friutrymme, process - Lgr 11 och några idéer kring lokal pedagogisk planering Niklas Gustafson niklas.gustafson@mah.se 1 Innehåll Pendling mellan mål och process Resultat av en studie Två historielärares
Läs merUtvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling.
Utvecklas genom lärande samtal Utbildningar för skolutveckling. Pilou AB Pilou är ett namn som sammanfattar vad vi står för. Process i lärande och utveckling. Företaget startades 2006 och stödjer företag,
Läs merStödjande observationer
Bilaga 11. Stödjande Observationer Stödjande observationer Varför stödjande observationer? En framgångsfaktor för att utveckla undervisningen och öka förutsättningarna för att kunna bemöta elevernas behov
Läs merSKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper
Dags att prata om: SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper Detta samtalsmaterial är framtagen inom Attentions projekt Min Skola med medel från Allmänna
Läs merDet nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)
Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8) p.2(8) Hej! Du läser nu en instruktion för genomförandet av en halvdag på temat Det nya landet startar i skolan. Materialet
Läs merDet kollegiala samtalet. Anna-Lena Ebenstål Katarina Olsson Ylva Modig Lärarcoacher Utvecklingslärare FoU-enheten
Det kollegiala samtalet Anna-Lena Ebenstål Katarina Olsson Ylva Modig Lärarcoacher Utvecklingslärare FoU-enheten Vad ska vi prata om idag I huvudet på en samtalsledare Samtalsledarrollen Utmaningar Framgångar
Läs merSe Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén
Se Tranströmer Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selén Se Tranströmer dikter och bilder för samtal om dikt och liv Samtalshandledningen vill ge inspiration och idéer för det goda, fördjupande
Läs merTänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16
Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16 Sammanfattning av lärares synpunkter 1. På vilket sätt är lärarguiden ett stöd för undervisningen om tal och räkning? Det finns en tydlig
Läs merYH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019
Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning
Läs merVärdera din digitala integritet
Värdera din digitala integritet Lektionen är en kort introduktion till begreppet integritet och ger eleverna möjlighet att ta ställning till olika frågor som rör detta. Till läraren 1. Vad är integritet?
Läs merBetyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva
Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig
Läs merLokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014
Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer
Läs merKollegiala samtal och coachande förhållningssätt. Anna-Lena Ebenstål Katarina Olsson Lärarcoacher
Kollegiala samtal och coachande förhållningssätt Anna-Lena Ebenstål Katarina Olsson Lärarcoacher Mål: Att ni går härifrån med nya tankar och verktyg som kan göra att ni blir tryggare i att leda kollegiala
Läs merBedömning för lärande. Nyckelpersoner 2012-02-24
Bedömning för lärande Nyckelpersoner 2012-02-24 Chríster Wede, Högskolan Borås Skolspelet Fundera en minut Ska vi anteckna? Ska vi kunna det här? Kommer det här på provet? Vi måste bestämma när vi har
Läs merIUP skriftliga omdömen årskurs Sid 1
IUP skriftliga omdömen årskurs 1-6 020502 Sid 1 Sid 2 Lokal pedagogisk planering Ska utföras av lärare, gärna i arbetslag eller ämneslag ex. på parallellplaneringarna. Ska ligga som grund för den enskilde
Läs merSamtalsmodeller och verktyg för handledningssamtal och kollegialt lärande. Läslyftet Handledarutbildning 2018/19
Samtalsmodeller och verktyg för handledningssamtal och kollegialt lärande Läslyftet Handledarutbildning 2018/19 Utvärdering av Läslyftet har visat Viktigt att handledaren: Skapar struktur för samtalen
Läs merUndervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merPedagogiskt café. Problemlösning
Pedagogiskt café Problemlösning Vad är ett matematiskt problem? Skillnad mellan uppgift och problem - Uppgift är något som eleven träffat på tidigare, kan lösa med vanliga standardmetoder - Matematiskt
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merObservationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):
1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:
Läs merPedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.
Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av
Läs merArbetsgång för åtagande i fritidshem
Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (8) Arbetsgång för åtagande i fritidshem Hämtad från Tallkrogens skola Uppdaterad: 2017-08-22 Exemplet från Tallkrogens skola visar hur pedagogerna kopplar fritidshemmets
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt
Läs merDe mänskliga rättigheterna, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen - Samhällskunskap, Årskurs 7-9
Diktatorn De mänskliga rättigheterna, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen - Samhällskunskap, Årskurs 7-9 Syfte Eleverna funderar på och formulerar i bild och text vilka mänskliga
Läs merBehåll, utveckla, avveckla, övrigt
Avsluta Oavsett om det är en kort aktivitet eller en verksamhet som pågår under en längre tid så är det viktigt att regelbundet stämma av vad deltagarna tycker och koppla tillbaka till de syftet, mål och
Läs merKompetensutveckling Att leda kollegialt lärande. Utvecklingsledare Berghults förskolor Almen, 6 december 2017,
Kompetensutveckling Att leda kollegialt lärande Utvecklingsledare Berghults förskolor Almen, 6 december 2017, 13.00-16.00 Dagordning Välkomna hit - presentation Syfte Kollegialt lärande - vad och varför?
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man
Läs merKOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Lärardagen Örebro
KOLLEGALYFTET Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan Lärardagen Örebro 160810 Matematiklyftet födde Kollegalyftet Vinnande upplägg och bra
Läs merHur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?
Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt
Läs merObservationsprotokoll för lektionsbesök
Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga
Läs merMED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN
MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN FORTBILDNING FÖR PEDAGOGER 2018 Norrtälje Naturcentrum erbjuder fortbildning på Färsna gård i Norrtälje gällande utomhuspedagogik och möjligheterna kring naturen
Läs merDigitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten
Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten Ulrika Ryan Hur bygger jag den vetenskapliga grunden för min undervisning? Styrdokument Forskning Beprövad erfarenhet Matematik
Läs merSammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3
Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera
Läs merSystematiskt*kvalitetsarbete*i*process*
Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merFormativ Undervisning
Så skapar vi bättre förutsättningar för lärande med Formativ Undervisning Åsa Hirsh, asa.hirsh@ju.se Strategier för att forma och utveckla elevers lärande Min presentation Strategier för att forma och
Läs merSkolledarkonferens september 2016
Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta
Läs merBETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs merINTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR
INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera,
Läs merBedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun
Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen
Läs merRollen som Språk,- läs- och skrivutvecklare Elisabeth Jennfors Annika Cederberg-Scheike
Rollen som Språk,- läs- och skrivutvecklare Elisabeth Jennfors Annika Cederberg-Scheike INNEHÅLL IDAG: Tankar kring rollen som Språk, -läs- och skrivutvecklare och hur den kan stötta upp för handledare
Läs merDeltagande i utvärderingen fördelade på profession/uppdrag
Deltagande i utvärderingen fördelade på profession/uppdrag Rektor 9 Lärare 12 Förskolechef 8 Förskollärare 5 Personal inom elevhälsa 9 Politiker 6 Skolchef 4 Övriga 3 Totalt 56 Varav: Män 13 Kvinnor 42
Läs merPep för arbetsområdet: No - Rymden
PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och
Läs mer