Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Transkript

1 Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

2 Att samlas kring ett gemensamt innehåll. Läslyftet Barns språkutveckling är avgörande för deras utveckling och lärande. Vidgat språkbegrepp utvecklas genom estetiska lärprocesser.

3 Ledarskap för visioner, delad vision Den kollektiva intelligensen

4 Kollegialt /kollaborativt lärande

5 Hur utvecklas samarbetet på en förskola till att betecknas som ett samarbete som kretsar kring undersökande och kunskapsbildande cykler?

6 Lyfta fram de lärandes tidigare föreställningar om hur världen fungerar Nyckelprocesser i lärandet (enl.nationalresearch Council i Timperley2013, s.15) Behovet av att utveckla djupgående kunskaper inom konceptuella ramverk Metakognitiv medvetenhet för att människor ska kunna kontrollera sitt eget lärande

7 Tydliga ramar Ha förväntningar på att alla bidrar Hur skapas engagemang Som pedagogisk ledare hålla koll på de som inte pratar mycket och de som pratar för mycket

8 Kollegialt lärande inte okomplicerat Fundera över hur vi tar tillvara på den kunskap som finns - samtidigt som erfarenhet kan vara ett hinder för förändring

9 När vi talar gör vi något Kommunikation som social handling Vi ger och tar mening på detta sätt skapas innebörder och förståelse går från det sociala till det individuella Språk o tanke hör ihop

10 Samtal vårt viktigaste verktyg För att: Förtydliga Förhandla Fastställa Skapa förståelse för begrepp... Kategorisera...

11 Vi ser det vi lärt oss se Samtal/ sammanhang är medierande Det sociala sammanhangets sätt skapar mening och sammanhang Tolkningsredskap bidrar till konformitet Genom att betrakta världen på liknande sätt skapas sociala gemenskaper

12 Modet att granska sig själv Deltagarnas ansvar och bidrag Fundera över varför tänker jag som jag gör? Lyssna Bidra Ge både sig själv och andra plats

13 SYNLIGGÖRANDE BEKRÄFTANDE BJUDA MOTSTÅND MED HJÄLP AV FRÅGOR KUNSKAPANDE BEFÄSTANDE Bild Åsén Nordström 2018 s. 36

14 Den sökande tystanden den begrundade tystnaden Tystnad som lyssnande Den protestbärande tystnaden Den passionerade tystnaden Den skapande tystnaden

15 Ett samtals tystnader kan jämföras med tystnader i musiken, uppehållet mellan tonerna och de inlagda pauserna som bildar pulsen och fraseringen och uttrycket i musiken, som skapar tempot och ger musikstycket dess karaktär. Också ett samtal har en sådan puls, och pauseringarnaoch deras kvaliteter formar samtalets rytm och karaktär (Crafoord).

16 Visar intresse och nyfikenhet En vilja att förstå Söker efter det kända och det okända Närvaro LYSSNANDET Ta paus från sina åsikter Hur lyssnar vi Öppet lyssnande kan leda till att småningom kritiskt våga granska Visar betydelsen av den som ges möjlighet att formulera sig

17 Allas tankar duger Respekt för oliktänkande Tankerespekt (Jönsson, B) Fördjupa och ge motstånd till formuleringar/begrepp som formuleras när arbetslagets pedagogiska praktik formuleras

18 Fråga Ifrågasättande

19 Öppna Att tänka på när man ställer frågor Fördjupande På ett sätt att det inte upplevs som ifrågasättande

20 Teorier Erfarenheter (beprövad) Praktik

21 Hur kommer man åt lärande som går på djupet? Timperley skiljer på professionell utveckling och på professionellt lärande Utveckling delta Lärande handlar om engagemang

22 I professionellt lärande som förskolepersonal är barnen i fokus

23 Att ta reda på Vilka kunskaper behöver vi för att kunna möta de här barnen och hur ska vi på ett engagerat sätt arbeta för att tillägna oss dessa kunskaper.

24 Vad har faktiskt hänt i arbetet med barnen?

25 Man kan inte bara prata fram lärande Det är när man provar /handlar som lärande utvecklas

26 Att lyfta fram teorier snarare än att avfärda dem och göra [...] till en vana att undersöka sina nuvarande övertygelser inom relationer kännetecknade av respektfullt och utmanande förhållningssätt, är centralt för att lösa oenighet på ett sätt som leder till ömsesidigt lärande och förändring. (Timperley s. 145)

27 Kollaborativ. Prefixet kol- står för samman eller något man gör tillsammans, medan - laborativ innebär praktiskt/prövande/laborerande. För oss implicerar således kollaborativt lärande någon form av laborativt arbete, vilket inte kollegialt lärande nödvändigtvis gör (Hirsh 2017, s. 12).

28 När fungerar det kollegiala lärandet som bäst Energi, kreativitet och lust att utveckla undervisningen. En gemensam tanke om verksamheten. Olika åsikter är en tillgång. Delar gärna med sig av sitt arbete. Nyfikna och intresserade av forskning. Arbetsenergi och genuin arbetsglädje. (Robertsson, C, 2018 s 245)

29 Reflektera över hur organisationen kan skapa zoner för expanderat lärande både för barn och pedagoger

30 Delaktighet och kollegialt lärande drivkrafter för verksamhetsutveckling Utgångspunkten är barnens nyfikenhet, fantasi och kreativitet. Utveckla och involvera all personal i ett kollegialt lärandesystem. Ledarskapets betydelse för utvecklingen av en förskola. Om att bygga en vänlighetens atmosfär, värden som anger en riktning och som avgör vilket arbetssätt som gestaltas.

31 Vilka vägar erbjuder vi barnen till att bli ett: skrivande, läsande, gestaltande, språkrikt barn?

32 Referenslista Alnervik, K. & Alnervik, P. (2017). Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärandet i förskolan. Stockholm. Liber. Crafoord, C. (2005). Människan är en berättelse: tankar om samtalskonst. Stockholm: Natur och kultur. Engeström, Y. (2005). Developmental work research: expanding activity theory in practice. Berlin: Lemanns Media.Hirsh, Å. (2017) Formativ undervisning. Utveckla klassrumspraktiker med lärande i fokus. Stockholm. Natur och kultur. Robertson, C. (2018). Skapa optimala förutsättningar för lärande. Om undervisningens dynamik. Stockholm. Natur och kultur. Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur. Åsén Nordström, E (2017) Kollegialt lärande genom pedagogisk handledning och lärande samtal. Stockholm. Liber.