Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

Transkript

1 Tid Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén Kaffe. Val av lärområde Storgrupp, 20- grupp, lärgrupp Storgrupp. Akvarium Lunch Att formulera en lärfråga Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster Samtal med andra deltagare för att få ytterligare underlag för kunskapsbildningen i den egna lärgruppen.

2 Lärgrupp Storgrupp Kaffe Lärande samtal Tillämpning av viktningsmodellen. Betydelsen av att arbetsorganisationen samspelar med utvecklingsorganisationen dvs med de lärdomar man gör i det kollegiala lärandet. Todaysmeet-frågor Avslutande fördjupande föreläsning om att leda professionell skolgemensam kunskapsbildning utifrån Todaysmeetsfrågorna.

3 Att leda kollegial och professionell kunskapsbildning Förändringsprocesser som leder till högre kvalitet -> Helhetsidé -> Föreställningskartor Strukturerade lärande samtal utifrån erfarenhetslärande -> Se mönster, kategorier Tabellmetoden ->

4 Olika sätt att utveckla verksamheten Föreskriva eller anmoda vissa arbetssätt Lära av andra eller av varandra (Best practice) Gemensam kunskapsbildning (Next practice)

5 Timperley 2007 Utökad lärtid är en nödvändig men otillräcklig. Lärprocesserna varade mellan sex månader och två år och man träffades oftast en till två gånger i månaden. Extern expertkunskap är nödvändig men otillräcklig. Effektiva professionella lärgrupper karaktäriserades av att lärarna stimulerades till ny fördjupad förståelse och till att undersöka hur denna förändrade förståelse skulle kunna omsättas praktiken undersöka vilka effekter nya arbetssätt fick på barnens lärande. Kollektivt ansvarstagande för barnens lärande ersatte ett individualistiskt synsätt med autonoma lärare. Aktivt skolledarskap. Effektiva skolledare gav ett aktivt stöd till lärarna lärande och deltog delvis i lärandet själva. De skapade organisatoriska förutsättningar för lärarnas lärprocesser och utvecklande en lärandekultur på skolan.

6 Forskning Resultatförbättringarna är tydligast på de skolor där lärare och skolledare ägnar sig åt att beforska och analysera sin egen yrkesverksamhet (Hattie, 2009; Timperley, 2012; Timperley, 2007; Robinson, 2007; Holtappel, 2007, McKinsey, 2011; Scherp, 2003, 2007,2013)

7 Analys och kunskapsbildning Analys innebär att förstå sig på samband mellan det man gör och det man uppnår med det man gör i relation till det man vill uppnå.

8 Man studerar något som har hänt i relation till något som man vill uppnå för att fördjupa sin förståelse av samband mellan det man gör och det man uppnår med det man gör samt dra lärdomar om hur man kan bli allt bättre på att uppnå det man vill uppnå.

9 Analys och systematisk kunskapsbildning Variation Process Förståelse av uppdraget? Variation Resultat! Sambandet mellan process och resultat ->

10 ->-->

11 Agerande Erfarenheter Planering Reflekterar.. Föreställningar Slutsatser Lärdomar Utmanande möte -> Forskning, andras erfarenheter

12 Varför tabellmetoden och hemuppgiften kategorisering? Träna på en metod Träna på att se mönster. Varför det?

13 Förmåga att se mönster Grundläggande för kunskapsbildning Relevanta mönster för det man vill lära om. (Våra kategorier + ett par ytterligare exempel samt kategoriseringen av kategorier)

14 Ta del av befintlig kunskap Lärprocess Gemensamt skapa kunskap Definition av problem eller lärområde Föreläsning Böcker etc. Föreställningar förståelse lärdomar Skaffa ett tillförlitligt underlag Se mönster Förstå varför mönstret ser ut som det gör lärdomar Handling Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken

15 Att se mönster Resultat M = 5 M = 2 M = 4 M = 2,5 M = 3,5 M = 3 M = 3,5?? Runda former!

16 M =? M = 5 M = 2 M = 4 M = 2,5 M = 3,5 M = 3 M = 3,5?? Runda former

17 Hur skapa kategorier, dimensioner som grund för helhetsidén? Antal kategorier, dimensioner Hur har ni tänkt om vad som ingår i kategorierna? Olika nivåer. Byrå och byrålådor Syftet? Risk: Fascinationen i att upptäcka mönster oavsett relevans för den egna frågan.

18

19 Hur bygga upp helhetsidén? Vad handlar kategorierna om? Process-resultat

20 Trygghet, bra klimat, studiero Lust att lära och nyfikenhet glädje Variation i arbetssätt Motivation: Meningsfullhet Utgå från elevens verklighet, medskapande Utmana eleverna/höga förväntningar Goda relationer Modella Återkoppling? Resultat-Progression? Formativ Struktur och tydlighet Samsyn Lärares lärande, reflektion Engagerad lärare

21 Skolledare Pedagoger Barn/Elever Process Medel 1 Lär- och utvecklingsmiljö Organisationsstruktur Styrning 3 Lär- och utvecklingsmiljö Arbetsorganisation Ledning 5 Lär- och utvecklingsmiljö Arbetssätt Organisation Schema... Resultat Mål 2 Föreställningar om... ledarskap... undervisning Kompetenser Egenskaper 4 Föreställningar om... lärande... undervisning Kompetenser Egenskaper 6 Föreställningar om... sig själv... omvärlden... olika ämnesområden Kompetenser Egenskaper

22 Förskolechefer /rektorer Pedagoger Barn/elever Process Lärares lärande, reflektion Meningsfullhet Utgå från elevens verklighet, medskapande Utmana eleverna/goda relationer Modella Återkoppling? Resultat- Progression? Formativ Struktur och tydlighet Resultat Samsyn Engagerad lärare Höga förväntningar Trygghet, bra klimat, studiero Lust att lära och nyfikenhet glädje

23 Hur bygga upp helhetsidén? Något begrepp som är mer centrala? Atomistisk, interaktionistisk, holistisk.

24

25 Lärfrågor Hur individualiserar vi i de heterogena grupper vi har? Hur utmana och ställa krav på våra barn/elever så att deras lust att lära ökar? Hur kan vi hjälpa elever som tappat lusten att lära att återfå den? Hur knyter vi an till och utgår från barnens/elevernas erfarenhetsvärld?

26 Att formulera lärfrågan

27 Lärfrågans betydelse Ska bidra till att bli allt bättre på att förverkliga den egna skolans/förskolans pedagogiska verksamhetsidé. Kännas angelägen och energirik. Utgå från det egna pedagogiska vardagsarbetet i relation till helhetsidén. Ligga inom den egna påverkanssfären Avgränsad Förstå samband mellan det man gör och det man uppnår med det man gör

28

29 Lärfrågor Hur BEMÖTER vi våra ungdomar så att de utvecklar kreativitet och självtillit? (1 grp) Hur får vi våra elever att ta ett större ANSVAR när vi arbetar elevaktivt? (3 grpr) Hur hjälper vi elever med BEHOV AV SÄRSKILT STÖD? (1 grp) Hur INDIVIUALISERAR vi i de heterogena grupper vi har? (2 grpr) Hur kan vi få elever att känna mer LUST och NYFIKENHET inför det vardagliga skolarbetet? (1 grp) Hur kan vi lära mer om att UTMANA och ställa krav på våra elever? (1 grp) Hur kan vi hjälpa elever som TAPPAT LUSTEN att lära att återfå den? (2 grpr) Hur kan vi genom ÄMNESÖVERGRIPANDE ARBETSSÄTT öka elevers lust att lära? (1 grp) Hur kan vi hjälpa OKONCENTRERADE och splittrade elever? (1 grp) Hur kan vi koppla undervisningen till LIVSLÅNGT LÄRANDE? (1 grp)

30

31 Lärfrågor 1.Hur kan vi på ett lustfyllt sätt få barnen att våga ställa en hypotes och sedan reflektera 2.Hur kan vi skapa utmanande lärmiljöer inne och ute för att stimulera barnens nyfikenhet kring naturvetenskap? 3.Hur utmanar vi de yngre barnen i våra lärmiljöer och hur gör vi för att reflektera med de yngsta barnen? 4.Hur ser och fångar vi naturvetenskap i vardagen och kommunicerar detta med barnen för att hålla kvar deras intresse? 5.Hur jobbar vi för att "alla ska lyckas"? Vad innebär det för oss i vår vardag? 6.På vilket sätt kan vi vara medforskande? En balans mellan att lyssna in och driva framåt?

32 Pedagogisk helhetsidé Tips?-! + Goda exempel Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess Fördjupad förståelse av problemets natur

33 Hur man formulerar problemet har betydelse Hur förstår vi. Hur kan vi bidra till? -...att elevers lust att lära ökar? - att elevers matematiska tänkande utvecklas? - att elever känner sig trygga i skolan? Ibland kan man behöva dela upp lärområdet i flera delfrågor för att lärprocessen ska bli hanterbar

34 Vad man fokuserar på har betydelse Kvaliteten i lärprocessen ökar om lärandet tar sin utgångspunkt i ett pedagogiskt problem med fokus på relationen mellan process och resultat

35 Analys och systematisk kunskapsbildning Variation i Process? Variation i Resultat! Sambandet mellan process och resultat

36 Eleverna är omotiverade. De har ingen lust att lära. Svårt att komma igång med arbetet, tröttnar snabbt och börjar prata med varandra, med följd att det blir oroligt i klassrummet, dessutom upplever vi att de sällan ställer egna frågor även när de ges möjlighet att göra det. [LGr11, Skolans helhetsidé, forskning?] Problem /Utvecklingsområde Hur kan vi bidra till att elevernas lust att lära i skolan ökar? Lärfråga Lärdom 1: Start av arbetsområde Lärdom 2: Återkoppling Forskningsfråga Forskningsfråga Forskningsfråga Start av arbetsområde Återkoppling

37 Agerande Erfarenheter Planering Reflekterar.. Föreställningar Slutsatser Lärdomar Utmanande möte Forskning, andras erfarenheter

38 Viktningsmodellen För att skapa en helhetsidé utifrån prioritering av olika kategorier För att avgränsa en lärfråga För att synliggöra variation i erfarenheter eller lärdomar som grund för kunskapsbildning.

39

40

41

42 Viktningsmodellen Sök på Viktningsmodellen i Google

43

44 Helhetsidé Vision Verksamhetsidé -> Förebygger och åtgärdar störningar. Anpassar omvärlden påverkar utformningen av stabiliserar och påverkar??? Pedagogiska verksamheten!!! ->? ligger till grund för lärandet i Störningar = påverkar utvecklingsbehov Anpassar verksamheten vägleder och utvecklar Arbets- Organisationen skapar förutsättningar för -> påverkar utformningen av <- Utvecklings- Organisationen -> ->

45 Arbets- resp utvecklingsorganisation

46 Arbetsorganisationen: Vad ska vi göra med de elever som skolkar? Utvecklingsorganisationen: Vad ska vi göra med de lektioner som eleverna skolkar ifrån? Betyg: Mått på kvalitet i elevers kunskaper eller kvaliteten i den pedagogiska verksamheten

47 Arbetsorganisation - Utvecklingsorganisation