Välkomna *ll nätverkets 23:e nätverksträff! A6 leda entreprenöriella lärprocesser

Transkript

1 Kouze och Posner Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om att drömmar kan bli verklighet. De öppnar ögonen på oss och gör oss motiverade. De bygger upp förtroende och stärker våra relationer. De står stadigt i motståndets blåst och ger oss mod att fortsätta sökandet. Vi kallar dessa människor ledare. Välkomna *ll nätverkets 23:e nätverksträff! A6 leda entreprenöriella lärprocesser

2 Lärande A6 ge och få kunskap A6 söka kunskap A6 skapa kunskap

3 The Improvement and Innovation Paradigms Best practice Current focus Academic/policy generated Evidensbaserat Adoptive Fidelity emphasised Pilots Next Practice Future focus Practitioner/user generated Adaptive Context sensitive Trials

4 Einstein: Vi behöver nya sä6 a6 tänka för a6 lösa problem som orsakats av gamla sä6 a6 tänka.

5 Ta del av befintlig kunskap Lärprocess Gemensamt skapa kunskap Definition av problem eller lärområde Föreläsning Böcker etc. Föreställningar förståelse lärdomar Fånga variationen som underlag. Se mönster i variationen Förstå varför mönstret ser ut som det gör à lärdomar Handling Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken

6 Forskning McKinsey Ledarskapsstudie i Göteborg Hersey & Blanchard: Situa*onsanpassat ledarskap Örnsköldsvik Göteborg

7

8 McKinsey: How the world s most improveed school systems keep geqng be6er 20 länder världen över som förändrats i posi*v riktning under en sexårsperiod Poor Fair Good Great - Exellent A system can make significant gains from wherever it starts and these gains can be achieved in as short as six years Each stage of the school system improvement journey is associated with a unique set of interven*ons, from poor to fair to good to great to excellent

9

10 The engine of sustained and continuous improvement from good performance onwards is collaborative professional practice Collaborative practice is school professionals working with each other to improve their practice Study groups, professional learning communities using research and data Teachers visiting each other's class rooms Teachers doing demonstration lessons together and jointlesson-planning Teachers mentoring and coaching each other and working with specialist coaches and principals on instructional practice Schools, subject groups, or system developing a consensus model of good practice Teacher and leaders reviewing student performance data together and jointly developing solutions

11 Skolutveckling och styrning på systemnivå Dålig à Tät central kontroll Ganska bra Minimera varia*onen i arbetssä6 mellan lärare och skolor och mellan skolor Bra Mycket bra à Utmärkt Vida riktlinjer för undervisning och lärprocesser Krea*vt innova*onsarbete leds av medarbetare på skolan

12 Omvärlden är nöjd 10 Medarbetaren är missnöjd 1 10 Medarbetaren är nöjd 1 Omvärlden är missnöjd

13 Omvärlden är nöjd Medskapande Tydlig med helhet (Handlingskraftig) Medarbetaren är missnöjd (Medskapande) Tydlig med helhet Medarbetaren är nöjd (Föreskrivande) Tydlig med delar Handlingskraftig Föreskrivande Tydlig med delar (Handlingskraftig) Omvärlden är missnöjd

14 Situa>onsanpassat ledarskap (Hersey & Blanchard) Relationsinriktad Samråda Övertyga Instruera Delegera Sakinriktad Mogen: Kan och vill Omogen: Kan inte, vill inte

15 Helhetsidé Vision Verksamhetsidé - > Förebygger och åtgärdar störningar. Anpassar omvärlden påverkar u\ormningen av stabiliserar och påverkar??? Pedagogiska verksamheten!!! - >? ligger *ll grund för lärandet i Störningar = påverkar utvecklingsbehov Anpassar verksamheten - > vägleder och utvecklar Arbets- Organisa>onen skapar förutsä6ningar för - > påverkar u\ormningen av <- Utvecklings- Organisa>onen - >

16 Arbets- resp utvecklingsorganisa*on

17 Koppling mellan elevinvolvering och meritvärden Ackumulerade differenser mellan residualvärden Ackumulerde differenser mellan meritvärden Grad av elevinvolvering _2009 Hög grad (3 skolor) 10,33-3,33 11,80-5,40 Mellan (5skolor) -3,80-13,40 2,52-6,26 Låg grad (2 skolor),00-20,00 -,85-29,55

18 Koppling mellan lärares medskapande helhetsidé och meritvärde Släktskolor Grad av medskapande helhetsidé Ackumulerade differenser mellan residualvärden Ackumulerade differenser mellan meritvärden Hög grad (6 skolor) 5,1667-8,8333 7,4833-5,8333 Låg grad (4 skolor) -4, ,0000, ,9000

19 Koppling mellan kvaliteten i helhetsidén (processen) och meritvärden Helhetprocess kat Ackumulerade differenser mellan residualvärden Ackumulerade differenser mellan meritvärden (5 skolor) 5,00-8,20 6,12-8,24 2 (3 skolor -9,33-20,67-1,77-21,93 3 (2 skolor) 7,50-7,00 10,50,20

20 Kvalitet i utvecklingsorganisationen och meritvärden Ackumulerade differenser mellan residualvärden Ackumulerade differenser mellan meritvärden Utvecklingsorganisation Hög kvalitet (5 skolor) 5,00-8,20 6,12-8,24 Låg kvalitet (5 skolor) -2,60-15,20 3,14-13,08

21 Koppling mellan VISKA och meritvärden Ackumulerade differenser mellan residualvärden Ackumulerade differenser mellan meritvärden Högt (5 skolor) 5,00-8,20 6,12-8,24 Lågt (5 skolor) -2,60-15,20 3,14-13,08

22 Medelvärden: Förekomst av lärdomar (Skala 0-1) Socioekonomisk status Anpassa >ll barnens tankar och frågor SäPa delar i rela>on >ll helhet Pedagogen planerar >llsammans med barnen 1 0,44 0,48 0,46 2 0,54 0,56 0,45 3 0,83 0,61 0,65

23 Systema*sk kunskapsbildning Variation i process? Variation i resultat Bakgrundsvariabler! Sambandet mellan process och resultat

24 Samvariation med konstruktivistisk helhetsidé Socio- ekonomisk status Meritvärde 2010 Medel- meritvärde Medel- residual Utvecklings- grad residual **.24.28

25 Entreprenöriellt lärande? Betoning av den inre mo*va*onen och den inre drivkraben Lärdomar som omsä6s i handling Ini*a*vförmåga, ansvarstagande och problemlösningsförmåga Från lärande u*från best prac*ce *ll kunskapsbildning för utveckling av next prac*ce

26 Varför entreprenöriellt lärande Från FLUM *ll Ideal Läroplanen: företagande - > företagsamhet - > medborgarfostran Höja kvaliteten i lärprocessen och kunskapsbildningen Rädda den planet vi bor på. Från best prac*ce *ll next prac*ce

27

28 A6 fånga varia*onen

29 Ta del av befintlig kunskap Lärprocess Gemensamt skapa kunskap Definition av problem eller lärområde Föreläsning Böcker etc. Föreställningar förståelse lärdomar Fånga variationen som underlag. Se mönster i variationen Förstå varför mönstret ser ut som det gör à lärdomar Handling Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken

30 Varia*on som hinder eller förutsä6ning för skolutveckling Hinder i arbetsorganisa*onen Förutsä6ning i utvecklingsorganisa*onen. Hur gör man när man tänker för lika?

31 Helhetsidé Vision Verksamhetsidé - > Förebygger och åtgärdar störningar. Anpassar omvärlden påverkar u\ormningen av stabiliserar och påverkar??? Pedagogiska verksamheten!!! - >? ligger *ll grund för lärandet i Störningar = påverkar utvecklingsbehov Anpassar verksamheten - > vägleder och utvecklar Arbets- Organisa>onen skapar förutsä6ningar för - > påverkar u\ormningen av <- Utvecklings- Organisa>onen - >

32 Skolutveckling Implementering av best prac>ce Ini*ering Implementering Ins*tu*onalisering Spridning Lärande om next prac>ce Dissonans Avlärande Nylärande Befästande Motstridiga uppfa6ningar Motstånd Bromsklossar Bra med bromsklossar för de får oss a6 tänka *ll en gång *ll Motstridiga uppfa6ningar Bidrag *ll varia*onen som underlag för gemensamt lärande

33 Trygghet som grund för lärande Inledningsvis en upplevelse av kompetensbrist Känna varandra Rä6- fel, bra dåligt - > varia*on som grund för lärande

34

35 Lydnadskultur - Görandekultur

36 Ansvarskultur - Lärandekultur

37 Är all varia*on av godo för lärandet? Begränsas av helhetsidén Begränsas av uppdraget

38 Katrinelunds pedagogiska helhetsidé Vårt arbete präglas av a6: Vi intresserar oss för och försöker förstå elevernas tänkande och förståelse. Vi skapar intressanta lek*oner genom a6 utmana elevernas föreställningar Vi vågar utmana oss själva för a6 ständigt lära och utvecklas. Vi utvecklar verksamheten genom forskning u*från vårt vardagsarbete. (modell- /forskar skola)

39 Helhetsidén Mönstret i våra lärdomar om hur man på bästa sä6 bidrar *ll barnens lärande och utveckling.

40 A6 hi6a mönster som hjälper oss a6 fördjupa lärandet om vår fråga. Relevanta mönster Jfr Biblioteket

41 Förståelseinriktat lärande Resultat M = 5 M = 2 M = 4 M = 2,5 M = 3,5 M = 3 M = 3,5?? Runda former!

42 M =? M = 5 M = 2 M = 4 M = 2,5 M = 3,5 M = 3 M = 3,5?? Runda former

43 Relevanta mönster För a6 kunna upptäcka relevanta mönster som kan leda *ll fördjupad kunskapsbildning behöver underlaget vara djupare än det man redan vet. De förståelsefördjupande frågorna vid intervjuer eller enkäter behöver överskrida den redan befintliga kunskapsnivån.

44 A6 upptäcka vad som avviker från mönstret som grund för fördjupat lärande. (Individualisering i matema*kundervisningen)

45 Skolledare Lärare Elever 1 Lär- och utvecklingsmiljö 3 Lär- och utvecklingsmiljö 5 Lär- och utvecklingsmiljö Process Organisationsstruktur Styrning Arbetsorganisation Ledning Arbetssätt Organisation Schema... Resultat 2 Föreställningar om... ledarskap... undervisning 4 Föreställningar om... lärande... undervisning 6 Föreställningar om... sig själv... omvärlden... olika ämnesområden Kompetenser Egenskaper Kompetenser Egenskaper Kompetenser Egenskaper

46 Eleven som mopagare Eleven har inflytande Eleven är medskapande Dimensioner: Syn på.. 1 Kunskapsnivå Elevintresse Elevfrågor Anpassning av lärstoffet Anpassa *ll elevernas mognads- /kunskapsnivå Knyta an *ll elevernas intressen Anpassa *ll elevernas specifika tankar och frågor inom lärområdet 2 Förmedla kunskaper Eleverna söker kunskap Utmanande möten Undervisning Förmedla kunskaper Eleverna söker kunskap u*från frågor. Utmanande möten där lärarens och elevernas olika föreställningar utgör utgångspunkt. 3 Individuellt arbete Eleverna lär av varandra Interak>v kunskapsbildning Individualisering Individuellt arbete Var och en arbetar för sig själv i sin egen takt. Eleverna lär av varandra Interak*vt arbete där elevers olika erfarenheter, tänkande och kunskaper ligger *ll grund för gemensam ny förståelse eller kunskapsbildning. 4 Lärandet avskilt från omvärlden Lärande med omvärldsexempel Lärande u>från omvärldsupplevelser Rela:on skola- omvärld Lärandet i skolan avskild från omvärlden. Lärandet fördjupas med omvärldsexempel? 5 Ämnesstruktur och kursplanemål styr Vägledande struktur för lärprocessen Pedagogen planerar arbetet u*från den logiska ämnesstrukturen och kursplanemålen. Tydliggör betygskriterier. Målen i kursplanerna diskuteras med eleverna Målen i kursplanerna presenteras. Elevernas synpunkter och frågor inhämtas vareber pedagogen lägger fast arbetsgången. Lärande utgår från frågor som uppstå6 i elevernas omvärldsupplevelser Elevernas frågor är vägledande Elevernas frågor inom lärområdet är vägledande för lärprocessen. Gemensam förståelse av läroplanen och frirummet i kursplanerna utgör ramarna för det kommande lärarbetet. 6 Hanterbara delar Elevpåverkade delar Meningsskapande helhet Helhet Delar Struktur Sammanhang Pedagogen delar in kunskapsområdet i mindre hanterbara delar som lärs in bit för bit och sammanfogas sedan *ll en helhet Elevernas frågor inom respek*ve del påverkar lärarens undervisning 7 Påverkansmetod Ömsesidig respekt Förstå Dialog, lyhördhet Förtroendefull rela:on Bygga upp en förtroendefull rela*on *ll eleverna så a6 de anstränger sig Ömsesidig respekt Bryr sig om vad eleverna tycker 8 YPre presta>on Inre fram>dspresta>on Lust ap lära Mo:va:on, drivkrao Y6re krav på presta*on i nuet. Tävlingar: Vem lyckas bäst? A6 vara eller bli bäst 9 Värderande återkoppling Inre krav på presta*on. Y6re fram*dskrav. Fram*da meningsfullhet. A6 ständigt lära mer Eleverna deltar i en meningsskapande lärprocess som bygger på deras *digare föreställningar För a6 förstå elevernas förståelse Lust a6 lära. Meningsfullhet. A6 vara berörd. A6 ständigt lära mer. Nyfikenhet

47 Eleven som mopagare Eleven har inflytande Eleven är medskapande Dimensioner: Syn på.. 11 Eleverna lyssnar Eleverna frågar Ivriga samtal Arbetsro Si6a s*ll och lyssna Lyssna och ställa frågor *ll läraren Ivriga kunskapande samtal i olika lärgrupper 12 Auktoritet Bryr sig Lärprocessen Trygghet I någon som vet, t ex läraren I a6 den som vet bryr sig om mina synpunkter I ämnesinnehåll, uppgib och lärprocess 13 Lärarbedömning Lärarbedömning elevsynpunkt Gemensam bedömning Utvärdering av lärprocessen Läraren bedömer elevresultat och elevak*vitet Läraren beskriver sin bedömning och eleverna ger synpunkter Eleverna och läraren gör varsin bedömning av vad de lärt och om lärprocessen vareber man samtalar om konsekvenser för fortsa6a lärprocesser

48 Eleven som mopagare Eleven har inflytande Eleven är medskapande Dimensioner: Syn på.. 1 Kunskapsnivå Elevintresse Elevfrågor Anpassning av lärstoffet Anpassa *ll elevernas mognads- / kunskapsnivå Knyta an *ll elevernas intressen Anpassa *ll elevernas specifika tankar och frågor inom lärområdet 2 Förmedla kunskaper Eleverna söker kunskap Utmanande möten Undervisning Förmedla kunskaper Eleverna söker kunskap u*från frågor. Utmanande möten där lärarens och elevernas olika föreställningar utgör utgångspunkt. 3 Individuellt arbete Eleverna lär av varandra Interak>v kunskapsbildning Individualisering 4 Individuellt arbete Var och en arbetar för sig själv i sin egen takt. Lärandet avskilt från omvärlden Eleverna lär av varandra Lärande med omvärldsexempel Interak*vt arbete där elevers olika erfarenheter, tänkande och kunskaper ligger *ll grund för gemensam ny förståelse eller kunskapsbildning. Lärande u>från omvärldsupplevelser Rela:on skola- omvärld Lärandet i skolan avskild från omvärlden. Lärandet fördjupas med omvärldsexempel? Lärande utgår från frågor som uppstå6 i elevernas omvärldsupplevelser 5 Vägledande struktur för lärprocessen Ämnesstruktur och kursplanemål styr Pedagogen planerar arbetet u*från den logiska ämnesstrukturen och kursplanemålen. Tydliggör betygskriterier. Målen i kursplanerna diskuteras med eleverna Målen i kursplanerna presenteras. Elevernas synpunkter och frågor inhämtas vareber pedagogen lägger fast arbetsgången. Elevernas frågor är vägledande Elevernas frågor inom lärområdet är vägledande för lärprocessen. Gemensam förståelse av läroplanen och frirummet i kursplanerna utgör ramarna för det kommande lärarbetet. 6 Hanterbara delar Elevpåverkade delar Meningsskapande helhet Helhet Delar Struktur Pedagogen delar in kunskapsområdet i mindre hanterbara delar som lärs in bit Elevernas frågor inom respek*ve del Eleverna deltar i en meningsskapande

49 Organisa>onsperspek>v Dimensioner: Syn på.. Medskapande och meningsskapande Ra:onell styrning och kontroll. Hierarkisk modell Förändringsprocessen Utveckla next prac>ce Tillämpa best prac>ce Kompetens och kompetensutveckling Lära i vardagsarbetet Kurser Utvecklingsarbete Fortlöpande utvecklingsarbete Projekt Utgångspunkt för kompetensutveckling och utvecklingsarbete Egna frågor Kvalitetsarbete Process resultat Resultat U>frånini>erade områden Stöd Skapa strukturer för gemensamt lärande Coacha individer Styrning Pedagogisk helhetsidé Kontrollera. Strukturer Tydlighet Helheter Delar Hantering av varia:on Underlag för lärande Likriktning av görande Måluppfyllelse Hela uppdraget Meritvärden Mo:va:on Inre mo>va>on YPre mo>va>on Utvärdering För ap förstå För kontroll Dialog, lyhördhet Ta >llvara medarbetarnas kompetens Påverkansmetod Ledare:k Värdebaserat Instrumentellt

50 Organisa>onsperspek>v Dimensioner: Syn på.. Medskapande och meningsskapande Ra:onell styrning och kontroll. Hierarkisk modell Förändringsprocessen Utveckla next prac>ce Tillämpa best prac>ce Kompetens och kompetensutveckling Lära i vardagsarbetet Kurser Utvecklingsarbete Fortlöpande utvecklingsarbete Projekt Utgångspunkt för kompetensutveckling och utvecklingsarbete Egna frågor U>frånini>erade områden Kvalitetsarbete Process resultat Resultat Stöd Skapa strukturer för gemensamt lärande Coacha individer Styrning Pedagogisk helhetsidé Kontrollera. Strukturer Tydlighet Helheter Delar Hantering av varia:on Underlag för lärande Likriktning av görande Måluppfyllelse Hela uppdraget Meritvärden Mo:va:on Inre mo>va>on YPre mo>va>on Utvärdering För ap förstå För kontroll Dialog, lyhördhet Ta >llvara medarbetarnas kompetens Påverkansmetod Ledare:k Värdebaserat Instrumentellt

51 A6 se mönster i varia*on

52 Mönster och lärande Ference Marton, Varia*onsteori

53 Förmågan a6 se mönster

54 Varför är det vik*gt a6 upptäcka och beskriva mönster? - e6 exempel från förskolan - > Problem Ø Många konflikter i barngruppen Lärfråga (process och resultat) Ø Hur kan vi bidra till att förbättra det sociala samspelet mellan barnen på våra förskolor? Hur agerar vi när det uppstår konflikter mellan barnen? U\orskande fråga U\orskande fråga Loggbok, Observationer

55 Kategorier Ø Man går in och löser problemet åt barnen och sä6er ord på vad det är som händer. T T ex - Nu var det hon som var först, sen blir det din tur! - Om du tar den där så kan han få han den här istället, så kan ni byta sen! - Kom så hi\ar vi på något annat a\ göra så länge!

56 Ø Man låter barnen försöka lösa problemet själva, men bidrar med sin kunskap genom att föreslå vad man kan säga eller göra. T ex - Du kanske kan fråga henne varför hon gjorde så? - Har du frågat om du får vara med? - Har du talat om för henne a\ du inte vill...? - Du kanske kan pröva a\...? och sam*digt finnas med och vara e6 stöd för barnen när de provar a6 agera själva.

57 Ø Man låter barnen lösa det på egen hand. T ex - Det där får ni reda ut själva!

58 Ø Man går in och löser problemet åt barnen och sä6er ord på vad det är som händer (Strategi 1) Ø Man låter barnen försöka lösa problemet själva, men bidrar med sin kunskap genom a6 föreslå vad man kan säga eller göra (Strategi 2) Ø Man låter barnen lösa det på egen hand (Strategi 3)

59 Slutsatser baserade på dessa mönster Vi (vuxna i och utanför) förskolan tenderar a6 tappa bort den andra strategin. Den första strategin, övergår gärna, i den tredje utan a6 barnen har få6 särskilt mycket hjälp eller träning i a6 själva lösa problem och hantera konflikter.

60 Svårigheter 1) A6 hi6a relevanta mönster (som leder *ll fördjupat lärande) 2) A6 få ordning i e6 stort och spre*gt material

61 Vad är e6 relevant mönster? Organisa*on Tid Resurser

62 Mo*va*on Hur kan vi bidra *ll a6 elevernas mo*va*on ökar? Inifrånstyrning Utifrånstyrning När känner eleverna lust a6 lära? Frågeställning Frågeställning Intervjuer med elever

63 Mönster som leder vidare Eleverna känner lust a6 lära (är inifrånmo*verade) när. De får vara med och bestämma Läraren kan förklara så a6 de förstår De får berä6a om sina egna tankar och erfarenheter osv.

64 Relevanta mönster För a6 kunna upptäcka relevanta mönster som kan leda *ll fördjupad kunskapsbildning behöver underlaget vara djupare än det man redan vet. De förståelsefördjupande frågorna vid intervjuer eller enkäter behöver överskrida den redan befintliga kunskapsnivån.

65 2) A6 få ordning i e6 stort och spre*gt material

66 Rektor Pedagog Elev Process (Hur?) Ledares lärmiljö Vad ska känneteckna den? Pedagogers lärmiljö Vad ska känneteckna den? Barns lärmiljö Vad ska känneteckna den? Vad behöver ledare vara med om, uppleva, få, bemötas av? Vad behöver pedagogerna vara med om, uppleva, få, bemötas av? Vad behöver barnen vara med om, uppleva, få, bemötas av? Resultat (Vad?) Lärande/Utveckling Vad ska ledare lära/ utveckla? Lärande/Utveckling Vad ska pedagogerna lära/utveckla? Lärande/Utveckling Vad ska barnen lära/ utveckla? (Kunskaper, erfarenheter, förmågor, ageranden) (Kunskaper, erfarenheter, förmågor, ageranden) (Kunskaper, erfarenheter, förmågor, ageranden)

67 Induk*on Deduk*on

68 Verktyg Tabellmetoden Viktningsmodellen SPSS

69 Hur kan vi hjälpa barnen/ eleverna att utveckla sin förmåga att se mönster?

70 barn hamnar i konflikter om leksaker ( den är min!, jag hade den först! ) barn hamnar utanför (inte får vara med och leka) barn slåss eller kränker varandra ( hon slog mig!, han är dum! ) - >

71 Eleverna känner lust att lära. När lärarna är glada När läraren är glad och flörtar lite, då sätter det igång hjärnan. 1 Läraren ska vara glad och ge beröm. 1 När läraren är glad och jag får beröm då vill jag lära mig mer. 1 När lärarna är glada och när jag är glad, kan jag jobba. 1 När lärarna är snälla 2 Fröknar är snälla och hjälper oss. 2 Våran fröken är snäll. Hon förklarar saker bra, så att jag förstår. Hon hjälper mig när jag behöver hjälp. Om man kommer in för sent från rasten blir hon inte så arg. 2 Att det finns så snälla fröknar på fritids, tycker bara att de är snälla för de hjälper barnen och är rättvisa. 2 Min magister är rolig och snäll (Dubbel) 2 När man får hjälp (t ex när läraren förklarar så man förstår) 3 Våran fröken är snäll. Hon förklarar saker bra, så att jag förstår. Hon hjälper mig när jag behöver hjälp. Om man kommer in för sent från rasten blir hon inte så arg. 3 1