Enkät till skolledare

Transkript

1 Enkät till skolledare 1. Kommun: 2. Kön: kvinna man 3. Befattning: Jag är Ansvarsområde: (sätt X för de alternativ som stämmer med ditt huvudsakliga ansvarsområde) 4. Jag arbetar på gymnasieskolan med ansvar för teoretiska program yrkesförberedande program teoretiska och yrkesförberedande program 5. Jag arbetar på grundskolan med ansvar för F-3 F-6 F a) Jag har arbetat som skolledare i 0 5 år 6 10 år mer än 10 år b) Jag har arbetat som skolledare på den här skolan i 0 5 år 6 10 år mer än 10 år OBS! Med undervisning avses inom förskolan sättet att arbeta och bemöta barnen. Med elev avses även barn inom förskola. Begreppet lärare inkluderar förskollärare. 7. Min skola Följande påståenden handlar om din skola. Markera med ett kryss det svarsalternativ som du tycker stämmer bäst in. På min skola Vet inte a. samtalar lärare ofta med varandra för att fördjupa sin förståelse av läraruppdraget som det beskrivs i läroplan och skolplan. b. råder mycket olika uppfattningar om hur man bör undervisa. c. finns en anda som uppmuntrar lärare att variera upplägget av undervisningen. d.... utvärderas verksamheten regelbundet. e. utgår kompetensutvecklingen från de problem som uppstår i den dagliga verksamheten. f. utgår kompetensutvecklingen från skolans olika centrala måldokument 1

2 På min skola Vet inte g. påverkar arbetslagen i hög grad innehållet i kompetensutvecklingen. h. dokumenteras de lärdomar om lärande och undervisning som visat sig vara hållbara på skolan. i..har vi en vision om verksamhetens inriktning. j. sammanställs lärdomar till en för skolan gemensam kunskapsbank om lärande och undervisning. 8. Ledarskapet Nedan följer ett antal påståenden som rör ditt ledarskap på skolan. Hur väl stämmer dessa påståenden in enligt din uppfattning? Markera med ett kryss det svarsalternativ som stämmer bäst. Jag Vet inte a. trivs mycket bra som skolledare b. trivs mycket bra som skolledare på min skola c. upplever mitt arbete som mycket meningsfullt d. förlitar mig på lärarnas bedömning av vad som är lämpligt i olika undervisningssituationer. e. ägnar mycket kraft åt att tydliggöra mina intentioner med skolans arbete. f. ägnar mycket till att sätta mig in i hur lärare ser på skolans uppdrag. g. har påverkat lärarnas syn på sitt uppdrag som lärare. h. ser till att det utformas arbetsplaner så att vi får en enhetlighet hur man ska hantera olika situationer. 2

3 Jag Vet inte i. framhåller ofta skolans uppdrag t ex genom att samtala om läroplanen och/eller skolplanen. j. framför argument i pedagogiska frågor även om de är av ifrågasättande karaktär. k. har en syn på önskvärd pedagogisk utveckling för vår skola som stämmer överens med de flesta av lärarnas uppfattning. l. har en syn på önskvärd pedagogisk utveckling för vår skola som stämmer överens med förvaltningschefens uppfattning. m. ser till att lärarnas lärande utifrån vardagsarbetet tas till vara och dokumentera n. har rykte om mig att säga vad jag tycker o. har huvudansvaret för att initiera och se till att förändringar görs i verksamheten p. genomför årliga medarbetarsamtal där lärarens slutsatser och lärdomar om lärande och undervisning är huvudtemat. q. är mycket krävande. r. engagerar mig i pedagogiska debatter utanför min skola. s. ser till att vi har en gemensamt formulerad pedagogisk inriktning på vår skola t. är snabb till handling u. ser till att jag har ett stort stöd i lärargruppe innan jag vidtar några förändringar v. känner mig som en av lärarna på skolan 3

4 Jag Vet inte w. deltar aktivt i diskussioner som rör pedagogiska visioner x. är bättre på att invänta och fånga upp förslag och initiativ till förbättringar än att själv vidta förändringar y. uppmuntrar och stimulerar till variation i arbetssätt. z. låter hellre de ivriga vänta ett tag än att driver på och tar risken att de tveksamma körs över 9. Vad påverkar ditt sätt att leda skolverksamheten? I hur hög grad har följande omständigheter påverkat ditt sätt att leda verksamheten? Sätt ett kryss för det svarsalternativ som stämmer bäst med din uppfattning. Mycket hög grad Hög grad Viss mån Inte alls a. mina direkta erfarenheter i samspelet med medarbetare och elever b. samtal med andra skolledare c. samtal med förvaltningschefen och/eller kommunpolitiker d. samtal med lärarna om hur de upplever ledningen och styrningen av skolan e. läsning av ledarskapslitteratur f. läsning av pedagogisk facklitteratur g. läroplan och/eller skolplan h. mina erfarenheter utanför skolan i. organiserad kompetensutveckling 4

5 Ledningsgruppen (Om du inte har någon ledningsgrupp på skolan där representanter för lärare ingår gå vidare till fråga 17) Om du har en ledningsgrupp i vilken det ingår lärarrepresentanter fortsätt med nästa fråga. 10. Vad talar ni om på era ledningsgruppsmöten? 1 = mest = minst Pedagogiska frågor Administrativa/organisatoriska/ekonomiska frågor Elevärenden Uppdraget, läroplan, skolplan Lednings- eller styrningsfrågor Annat 11. Vad tycker du att ni BORDE tala om på era ledningsgruppsmöten? 1 = mest = minst Pedagogiska frågor Administrativa/organisatoriska/ekonomiska frågor Elevärenden Uppdraget, läroplan, skolplan Lednings- eller styrningsfrågor Annat 12. Varifrån initieras de frågor som tas upp i ledningsgruppen? 1 = mest = minst Skolledning Lärare/arbetslag Myndigheter/politiker Elever/föräldrar Skolledning 5

6 13. Varifrån tycker du att de frågor som tas upp i ledningsgruppen BORDE initieras? 1 = mest = minst Skolledning Lärare/arbetslag Myndigheter/politiker Elever/föräldrar Skolledning 14. Hur ser samspelet i ledningsgruppen ut? - (när ni inte lyssnar på information) 1 = mest = minst Diskussion och debatt (övertyga varandra) Dialog (försök till att förstå varandras perspektiv) Vardagsprat (som inte rör skola) Erfarenhetsutbyte (upplevelser i arbetet) Diskussion och debatt (övertyga varandra) 14. Hur tycker du att samspelet BORDE se ut i ledningsgruppen? 1 = mest = minst Diskussion och debatt (övertyga varandra) Dialog (försök till att förstå varandras perspektiv) Vardagsprat (som inte rör skola) Erfarenhetsutbyte (upplevelser i arbetet) Diskussion och debatt (övertyga varandra) 15. I vår ledningsgrupp a. har vi en gemensam syn på hur barn och ungdomar lär sig. Vet inte b. undersöker vi kritiskt olika undervisningssätt. c. talar vi ofta om vad vi kan lära oss av det som sker i vardagsarbetet. 6

7 17. Skolutveckling Bedömningar bland såväl skolledare som lärare och forskare om vad som påverkar skolutveckling på ett gynnsamt sätt skiljer sig åt. Ge uttryck för din uppfattning genom att ta ställning till följande påståenden. Skolutveckling gynnas bäst om a. om man skapar konkurrens mellan olika skolenheter inom kommunen. b. om utvärdering i huvudsak genomförs för att ge underlag för lärarnas lärande om undervisning. c om man tydliggör den bristande överensstämmelsen mellan målen och den faktiska verksamheten utifrån centrala utvärderingar. d om man stimulerar arbetslagen till att främst lära om och vidareutveckla de undervisningsmönster de i huvudsak tillämpar. e man stimulerar arbetslagen till att främst lära om och utveckla andra undervisningsmönster än vad de hittills i huvudsak tillämpat. f. om utvärderingarna grundar sig på medelvärden och frekvenser utifrån mätningar av verksamhetsresultat. g om man på central nivå bryter ned skolans övergripande mål till mätbara delmål som sedan tydliggörs för skolan. h om utvärdering främst genomförs för att kontrollera resultaten i förhållande till målen. i om man på central nivå arbetar med att fördjupa förståelsen av uppdraget eller skolans bärande idé hos skolans medarbetare utan att precisera mål. j om man fångar upp och utgår från de vardagsproblem som lärare beskriver i sin vardagsverksamhet. k om utvärderingarna grundar sig på reflekterande samtal bland skolans medarbetare. l man betonar samarbete mellan olika skolenheter inom kommunen 7

8 18.Framgångar och problem i verksamheten beror oftast på a. egenskaper, kompetenser eller tillkortakommanden hos enskilda lärare eller barn/ungdomar. b. omständigheter i skolmiljön som vi kan påverka. c. omständigheter utanför våra påverkansmöjligheter. 17. Undervisningsmönster (gäller ej förskola) Det är svårt att ge en rättvisande bild av undervisningsmönstret på en skola. Olika lärare tillämpar olika sätt att undervisa. Försök ändå att ge en bild av huvudmönstret på skolan. Nedan har jag försökt att ange fem olika områden av undervisningen. Två ytterligheter beskrivs för varje område. Bedöm vilka arbetssätt som bäst beskriver din skolas pedagogiska praxis respektive dina ideal genom att ringa in ett värde på varje skala a. 1 = Merparten av lärarna informerar och förklarar för elever. 5 = Eleverna arbetar i hög grad självständigt. Merparten av lärarna är främst handledare. b. 1 = Arbetet utgår i hög grad från elevernas frågor och erfarenhetsvärld. 5 = Merparten av lärarna avgör utifrån sina erfarenheter vilka kunskapsområden eleverna ska arbeta med. c. 1 = Merparten av lärarna utmanar ofta elevernas föreställningar och tänkande när de arbetar med kunskapsområdet. 5 = Merparten av lärarna håller sig i bakgrunden och låter eleverna arbeta på egen hand efter att ha givit dem uppgiften inom kunskapsområdet. 8

9 d. 1 = Eleverna i undervisningsgruppen arbetar med samma saker. 5 = Eleverna i undervisningsgruppen arbetar med olika kunskapsområden e. 1 = Merparten av lärarna ser till att eleverna i hög grad arbetar med problemlösning och/eller med egna undersökningar. 5 = Merparten av lärarna låter i hög grad eleverna lära genom att lyssna och läsa. Tack för hjälpen! 9