EN VÄLSKÖTT SKOLA Där varje barn och elev. Kommer att nå målen i alla ämnen. Trivs och mår bra

Transkript

1 Antagen Reviderad EN VÄLSKÖTT SKOLA Där varje barn och elev Trivs och mår bra Kommer att nå målen i alla ämnen Kontinuerligt utvecklar sina förmågor och kunskaper Har huvudrollen i sitt och skolans arbete Plattform Så leder och styr nämnd och förvaltning Timrå kommuns skolväsende

2

3 INNEHÅLL Välskött skola... Kännetecken på en välskött organisation... Bärande principer för ledning och styrning... Barn- och utbildningsnämndens uppdrag... Förvaltningschefens uppdrag... Skolledarens uppdrag... Systematiskt kvalitetsarbete... Kvalitetshjulet... Nämndens mål... Följa upp... Analysera och lära... Planera

4 Vi tror på att en välskött organisation med kompetenta medarbetare når goda resultat

5 Välskött skola Det finns ett direkt samband mellan en skolenhets utveckling som organisation och den utveckling som barnen/eleverna uppnår. Det är därför skollagen ställer krav på att ett systematiskt kvalitetsarbete ska finnas på huvudmannanivå och på skolenhetsnivå. Andemeningen med systematiskt kvalitetsarbete är att en organisation ska tänka igenom och anpassa sitt sätt att arbeta och organisera sig i syfte att öka kvaliteten och måluppfyllelsen för dem den är till för. Detta illustreras i bilden nedan. Organisationens utveckling Barns/elevers utveckling - 4

6 Kännetecken på en välskött organisation En välskött organisation är tydlig med vad den vill vara, genomsyras av tillsammansarbete, engagemang och öppenhet. Den vet hur verksamheten går och förbättrar ständigt sin kvalitet och organisation. En välskött organisation har en välskött ekonomi och uppvisar goda resultat över tid. För att de kvaliteter som kännetecknar en välskött organisation ska uppstå behöver organisationen ha: en samlande, levande idé som förstås av alla och som fungerar som plattform för allt organisationen gör. 5 systematiserade arbetssätt processer för att förverkliga idén. positioner som är relaterade till idé och till processer. ett systematiskt arbetssätt för uppföljning och utveckling av verksamheten i syfte att öka måluppfyllelsen.

7 Bärande principer för ledning och styrning Det är i varje skolenhet som barn och elevers utvecklingsmöjligheter skapas och sker. Därför utgår nämnden och förvaltningsledningen från brukarna och enheterna i allt sitt arbete. Läraren är den viktigaste resursen för barnens och elevernas utveckling och för förbättring av undervisningen. Skolledaren är den viktigaste ledningsresursen för att skolenheten ska utvecklas till en välskött enhet så att det pedagogiska arbetet får rätt förutsättningar. Ledning och styrning inom barn- och Ledarskap utövas på systemteoretisk utbildningsnämndens ansvarsområde grund och beslut tas på den nivå de hör hemma och överlåts inte till annan nivå. vilar på följande principer: Ansvar för överlämnade uppdrag och resurser utkrävs. Underskott i förmåga ska Systematisk uppföljning och analys föregår planering och genomförande av inte kompenseras utan hanteras genom målinriktad utveckling eller avveckling. verksamheten. Långsiktighet och värde för brukare präglar alla beslut och åtgärder rörande verksamheten. Kreativitet uppmuntras, nya idéer prövas och ses som en naturlig del i utvecklingen. Beslut vilar på en väl underbyggd kun- Kommunikation och information om skap om enheternas och barnens/elever- verksamheten är saklig, tydlig och ocennas utveckling samt på kunskap om skol- surerad. lag och tillhörande styrdokument. Skolledarpositionen, som definieras med ett helhetsansvar för verksamheten, ges betydande befogenheter och ett minimum av restriktioner. 6

8 Barn- och utbildningsnämndens uppdrag Barn och utbildningsnämnden fullgör kommunens ansvar som ägare av och huvudman för Timrå kommuns skolverksamhet i egen regi. Uppdraget som ägare är att se till att varje enhet är välskött och attraktiv. Uppdraget som huvudman är att se till att barn och elever får en utveckling i enlighet med nationella styrdokument och nämndens mål enligt detta dokument. Nämnden genomför uppdraget, i dialog och samverkan med förvaltningschefen, genom att: besluta om verksamhetsplan med strategi, budget och resursfördelning. besluta om skolstruktur. företräda verksamhetens intressen och behov i relation till andra delar av kommunen. Därutöver ta myndighetsbeslut kopplade till ansvaret som huvudman. fastställa en långsiktig inriktning för verksamheten i form av målbild och riktlinjer för ledning och styrning, det vill säga detta dokument. tillsammans med förvaltningschefen systematiskt följa upp verksamhetens utveckling, analysera samband mellan resultat och andra faktorer samt initiera/ ta beslut om åtgärder för ökad måluppfyllelse. 7

9 förvaltningschefens uppdrag Förvaltningschefen är barn- och utbildningsnämndens verkställande chef och leder kommunens skolverksamhet. Förvaltningschefen verkställer nämndens uppdrag, det vill säga att verksamheten bedrivs så att varje enhet är välskött och attraktiv samt att varje barn och elev Trivs och mår bra Kontinuerligt utvecklar sina förmågor och kunskaper Kommer att nå målen i alla ämnen Har huvudrollen i sitt och skolans arbete. Förvaltningschefen genomför uppdraget genom att: föreslå en skolstruktur så att den består av enheter med grundförutsättningar att utvecklas till en organisatoriskt och ekonomiskt välskött enhet. rekrytera, utveckla och avveckla skolledare så att varje enhet har ledare som fyller skolledarpositionen så som den är definierad (Se sida 9). leda skolledarna i deras uppdrag att skapa och bibehålla välskötta enheter. systematiskt följa upp och analysera barnens/elevernas utveckling mot målen och enheternas utveckling mot välskötthet. Bevaka utvecklingen i omvärlden. Identifiera och vidta de åtgärder som huvudmannanivån behöver göra för att öka måluppfyllelsen. förse nämnden med analyser som grundar sig på fakta, visar samband och utgör underlag för nämndens ställningstaganden och beslut. föra dialog med skolledarna kring enhetens uppföljning, analys och kring de åtgärder som behövs för att öka respektive enhets måluppfyllelse. dimensionera och organisera administrativa och gemensamma resurser samt resurser på ledningsnivå. tillsammans med nämnden bevaka verksamhetens intressen och behov i relation till andra delar av kommunen. 8

10 BRUKARE Enhet Enhet Enhet FÖRVALTNINGSCHEF PLATTFORM för ledning och styrning NÄMNDEN Huvudman för det offentliga skolväsendet 9

11 skolledarens uppdrag Skolledarens uppdrag är att organisera och leda enheten så att den är välskött, attraktiv och så att barn och elever utvecklas i enlighet med nationella styrdokument och nämndens plattform för ledning och styrning. Skolledaren ansvarar för att skolenheten: har en samlande, levande idéplattform som grund för all verksamhet inom enheten. har etablerat ett systematiskt arbetssätt (de viktigaste processerna) så att idén förverkligas. har varje position bemannad med personer som uppvisar den förmåga som positionen kräver, vilket sker genom rekrytering, utveckling eller avveckling. har ett konstruktivt tillsammansarbete i hela enheten med fokus på nämndens och de nationella styrdokumentens mål. systematiskt följer upp och analyserar barnens/elevernas utveckling och enhetens utveckling mot välskötthet och vidtar de åtgärder som behövs för att öka måluppfyllelsen. Skolledaren kan komma att medverka i förvaltningsgemensamma uppgifter. 10

12 Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå och på enhetsnivå har fokus på både organisationens utveckling och på barnens/elevernas utveckling. följa upp Gör Organisationens utveckling analysera /Lära Planera Kvalitetshjulet 11 För att ett systematiskt kvalitetsarbete ska vara till nytta krävs det att tid avsätts för analys, reflektion och lärande utifrån den uppföljning som görs innan planering för nästa steg sker. Det är en utmaning och det måste organiseras. Skollagen ställer krav på att detta ska vara ett naturligt arbetssätt i verksamheten. I en välskött organisation är det så. Kvalitetshjulet illustrerar vilka huvudaktiviteter som ett kvalitetsarbete förutsätter. Kunskapen om barnens/elevernas utveckling och upplevelser av skolan används för att förbättra organisationen, dess arbetssätt, dess förhållningssätt, dess sätt att organisera resurser med mera. Resultatet blir en allt mer välskött organisation som ger barnen/eleverna en allt bättre utveckling mot läroplanens och nämndens mål.

13 Nämndens mål Barns/elevers utveckling Varje barn/elev trivs och mår bra kommer att nå målen i alla ämnen utvecklar kontinuerligt sina förmågor och kunskaper har huvudrollen i sitt och skolans arbete. Organisationens utveckling Varje enhet är välskött i aspekterna organisatoriskt så som det beskrivits under avsnitt 1. ekonomiskt i betydelsen att ekonomin är i balans. Följa upp Barns/elevers utveckling Grundinformationen består av elevens och skolans mål för elevens utveckling, uppfångad i utvecklingssamtalet. skolans bedömning av elevens hittills förvärvade kunskaper och förmågor i form av betyg respektive omdöme. barns/elevers/vårdnadshavares upplevelse av skolan, i relation till nämndens fyra mål. Organisationens utveckling Grundinformationen består av ekonomiska rapporter, utfall mot budget. självskattning av välskötthet med kommentarer från respektive enhet. enhetens resultat av sitt kvalitetsarbete, det vill säga konkreta åtgärder för ökad nivå av välskötthet och för ökad måluppfyllelse för barn/elev. 12

14 Analysera och lära Helhetsanalys av den samlade information som uppföljningen ger sker två gånger per år, under hösten och våren. I analysen undersöks samband mellan bland annat följande dimensioner: barns/elevers resultat/utveckling. Uppdelat på skolform, kön, årskurs och ämne (där det är relevant) och nyanländ. barns/elevers och vårdnadshavares upplevelse av skolan. interna faktorer såsom undervisningens planering och genomförande, förhållningssätt, betyg och bedömning, processen för överlämnande, processen för mottagning, planering och genomförande av utvecklingssamtalet, mentorsstödets utformning och relevanta organisatioriska faktorer. ekonomi/resursfördelning och andra förutsättningar. samhällsförändringar. 13

15 Planera På nämndsnivå beslutas om verksamhetsplan en gång per år. Verksamhetsplanen innehåller beslut om inriktning och resursfördelning för de närmaste tre åren. På enhetsnivå sker prioritering och beslut flera gånger per år. Kvalitetshjulet behöver snurra fortare där eftersom varje dag, vecka och termin har stor betydelse för barnets/elevens utveckling. I den årliga strategiska utvecklingsplanen på enhetsnivå bestäms fokusområden för det kommande året. Arbetet på enheterna ska dessutom involvera medarbetare, elever och deras vårdnadshavare respektive vårdnadshavare till barn i förskolan. Skolledaren ansvarar för att kvalitetsarbetet på enhetsnivå genomförs på detta sätt (skollagen kap 4, 3-6). 14

16 Köpmangatan TIMRÅ. Tfn: