Nätverksträff för skolledare och förvaltningschefer i PBS-nätverk 1 och 2 grundskolan på CCC i Karlstad april Program

Transkript

1 Program Tisdagen den 9 april Kaffe Storgrupp erfarenheter Inledning från PBS-arbete i Karlstads kommun Per Uppman, förvaltningschef BUF i Karlstad Vilka kopplingar finns mellan elevers upplevelser av skolledarskapet och skoltrivsel samt resultat? Hugo Wikström, fil dr i pedagogik vid Karlstads univ..5.0 Lunch erfarenheter Olika valbara lärområden Tre pass där man väljer om man vill ta del av andras erfarenheter av att tillämpa PBS delta i kunskapande seminarier och bidra till kunskapsbildningen inom områden som vi ännu inte har så mycket erfarenhet av delta i work-shops där man får möjlighet att träna och utveckla sin kompetens i att tillämpa verktyg inom PBS. Se närmare beskrivning nedan Olika valbara lärområden pass Kaffe Olika valbara lärområden pass Tid för kommunträffar och/eller individuell reflektion 9.0 Middag

2 Program Onsdagen den 0 april (Storgrupp ) Mönster och lärdomar utifrån den samlade PBS-inspirerade forskningen om skolledarskap och skolutveckling. Hans-Åke Scherp fil dr i pedagogik och Martin Kristiansson, doktorand i pedagogik vid Karlstads univ Kaffe Olika valbara lärområden pass.00.0 Lunch (Kommungrupper) Erfrenheter erfarenheter, forskning Erfarenhetsutbyte Lärares och skolledares reaktioner och reflektioner utifrån mötet med PBSperspektivet Vilka nya intressanta, tankar, frågor, lärdomar och lösningar har vi mött under de två dagarnas lärarbete? Vad får PBS för konsekvenser för arbetet på hemmaplan under det kommande året? Möjligheter och dilemman Ev samarbeten mellan kommuner/skolor/arbetslag fram till nästa nätverksträff (Storgrupp) Avslutning 5.00 Kaffe

3 Valbara lärområden från praktiker Pass Skolledare, lärare och elever från skolor som arbetar problembaserat Lärområden (se bifogad beskrivning av områdena) Örebro kommun redovisar sitt PBS-arbete inom såväl grund- som gymnasieskolan. Karlstads kommun presenterar sitt PBS-arbete Åre kommun presenterar sitt PBS-arbete Hur organisera kompetensutveckling genom lärgrupper? - Hur börjar man? Grupp A Medarbetarsamtal utifrån ett PBS-perspektiv. - Hur börjar man? Erfarenhetsutbyte utan speciell inriktning. Tag upp den fråga du finner vara angelägen. Kunskapande och erfarenhetsbaserade seminarier Hur fortsätter man ett påbörjat arbete med kompetensutveckling med hjälp av lärgrupper? Grupp B Medarbetarsamtal, lönesamtal och lönekriterier. - Erfarenhetsutbyte mellan dem som redan har påbörjat lärande medarbetarsamtal. Eleverna som medskapare i stället för föremål för utvecklingsarbetet. Kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning. Lärande besök Att arbeta med PBS utifrån ett kommunperspektiv. Förvaltningen som en lärgrupp. Tydlighet i ledning och styrning av skolverksamheten. Utvärdering som grund för lärande. Hur få en god kännedom om vardagsverksamheten? Att utforma en tydlig vision för såväl skola som ledarskap. Politisk styrning av skolverksamheten. Interaktiv styrning/dialogstyrning. Kunskapande seminarier Fördjupningar utifrån presentationen av forskningsresultaten. Hugo Wikström Fördjupningar utifrån presentationen av forskningsresultaten Martin Kristiansson Vad betyder PBS-arbetet för specialpedagogernas och elevhälsans möjligheter att bidra till kvaliteten i verksamheten? PBS i förskolan. Dokumentation och kollektivt minne.

4 Valbara lärområden Pass Lärområden (se bifogad beskrivning av områdena) Work-shops Träning i att tillämpa olika verktyg Viktningsmodellen eller fokusgrupper. Att använda föreställningskarta vid samtal. Hur kan vi bli bättre på att upptäcka mönster som grund för lärande? Beskrivning av de valbara lärområdena PBS i kommunerna Karlstad presenterar sitt PBS-arbete. Åre presenterar sitt PBS-arbete som utgångspunkt för ett samtal om hur man kan organisera utvecklingsarbetet. Örebro redovisar sitt PBS-arbete inom såväl grund- som gymnasieskolan. Lärande medarbetarsamtal, kompetensutveckling genom lärgrupper, lärande utvärdering och kvalitetsarbete. Politisk styrning av skolverksamheten. Interaktiv styrning/dialogstyrning. Gymnasienämnden i Örebro utprövar under våren en ny form av politisk styrning av skolverksamheten. Hur organisera kompetensutveckling genom lärgrupper Hur skapar man lärgrupper och hur tar man vara på de lärdomar som växer fram? Hur får man spridning på lärdomarna? Nätverk mellan arbetslag? När skapar man nya lärgrupper? Grupp A: Riktar sig främst till dem som planerar att komma igång med lärgrupper. Grupp B: Riktar sig främst till dem som redan kommit igång med lärgrupper. Lärande medarbetarsamtal, lönesamtal och lönekriterier. Koppling mellan föreställningar och handling. Lärarportfolio? Grupp A: Riktar sig främst till dem som ännu inte har kommit igång med lär. medarbetarsamtal. Grupp B: Riktar sig främst till dem som redan kommit igång. Erfarenhetsutbyte/lärande samtal utan förutbestämt innehåll. Tag upp den fråga du finner vara angelägen. Hur tillämpa PBS i förskolan? Skiljer sig förutsättningarna från den övriga skolan och vad får det i så fall för konsekvenser för tillämpningen av PBS i förskolan? Eleverna som medskapare i istället för föremål för utvecklingsarbetet. Att involvera elever i lärgrupper om lärande och undervisning. Kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning. Tillämpningar och erfarenheter av PBS-modellen. Hur kan en kvalitetsredovisning se ut och hur går det bakomliggande arbetet till? Att arbeta med PBS utifrån ett kommunperspektiv. Förvaltningen som en lärgrupp. 4

5 Tydlighet i ledning och styrning av skolverksamheten Att som skolledare vara aktiv ledare av PBS-processen. Skapa sammanhang och mening. Vad menas med utmanande möten och hur skapar man dem? Skolledarrollen - lärledarrollen vid PBS. Utvecklingsledarens roll. Utvärdering som grund för lärande. Hur få en god kännedom om vardagsverksamheten? Hur skapa ett tillförlitligt underlag för lärande? Att utforma en tydlig vision för såväl skola som ledarskap. Vilken skola vill jag vara med och utveckla? Hur ser jag på det ledarskap som behövs för att bidra till denna utveckling? Att utarbeta en vision för skolverksamheten. På vilken nivå och vilka områden bör en vision formuleras utifrån ett PBS-perspektiv? Fördjupning utifrån presentationen av forskningsresultaten. Vad betyder PBS-arbetet för specialpedagogernas och elevhälsans möjligheter att bidra till kvaliteten i verksamheten? Bidrag till planering av höstens nätverksträff för specialpedagoger och elevhälsan. Dokumentation och kollektivt minne. Hur kan man ta tillvara de lärdomar som växer fram i olika lärgrupper. Hur kan vi bli bättre på att upptäcka mönster som grund för lärande? Att upptäcka mönster i lärdomar och utifrån föreställningskartor med hjälp av datorn. Att se mönster utifrån de individuella föreställningskartorna som grund för att skapa en gemensam föreställningskarta. Viktningsmodellen eller fokusgrupper. En metod att sortera upp hur bra vi upplever att vi är på det som vi anser viktigt. Med vad skall vi börja? Metoden ger alla en möjlighet att göra sin röst hörd i ett problemlösningsarbete. Att använda föreställningskarta vid samtal. Lärande besök. Pedagoger och ledare från en kommun besöker en enhet i grannkommunen med efterförljande samtal där man tillsammans analyserar och försöker se mönster. 5