bjuder in till Lärstämma

Transkript

1 Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i Sundvall träffas för att i lärande samtal delge varandra och andra intresserade de erfarenheter och lärdomar vi dragit under året. Externa gäster är välkomna och vi önskar ge Er en inblick och förståelse för hur två skolor arbetar för att få systematik i skolutvecklingsarbetet som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

2 På S:t Olofsskolan och Katrinelundsskolan i Sundsvall har lärare och övrig pedagogisk personal arbetat i två år för att utveckla sitt arbetssätt. De fördjupar sig tillsammans i vardagsproblem i skolan och angriper dem vetenskapligt. Det gör de genom att först skapa en forskningsfråga om vardagsproblemet för att sedan metodiskt arbeta fram en lösning. Utvecklingsarbetet ska leda till att eleverna når kunskapsmålen i högre utsträckning och det övergripande syftet är att utveckla skolan och lärandet på vetenskaplig grund. Att bygga en utvecklingsorganisation kräver att verksamheten organiseras för att bygga in möjligheter till fördjupad gemensam reflektion i vardagen. Alla pedagoger tillhör därför en lärgrupp som får schemalagd tid till att systematiskt fördjupa sin förståelse kring sina forskningsfrågor.

3 Lärprocessen utifrån ett Problembaserat skolutvecklingsperspektiv

4 Lärområden på Modell-Forskarskolorna: Data/IT S:t Olofsskolans alla klassrum är digitalt utrustade. Vår föreställning är att om eleverna arbetar med datorn kan det stötta deras lärande, bidra till ökad motivation och lust att lära. Därmed är det här ett angeläget lärområde för skolan. Eftersom vi tror att arbete med datorn också kan främja elevernas språkutveckling blev vår första frågeställning: Hur kan datorn främja/stödja barnens språkutveckling med fokus på berättandet? Det finns inte så mycket forskning om ämnet, men Trageton (2002) menar att man sett en tydlig inlärningseffekt när barn fått använda datorn som skrivmaskin. Vår undersökning läråret 10/11 har stärkt vår tro att datorn kan främja barnens språkutveckling. Undersökningen visar också att barnen vill använda datorn och att de då blir mer motiverade. Vi behöver få mer kunskap om hur vi kan använda datorn i undervisningen och vill fortsätta att arbeta med detta lärområde. Läråret 11/12 jobbar vi med frågeställningarna: Blir texterna längre och mer innehållsrika när barnen skriver med hjälp av datorn? Ökar elevernas lust att skriva när de skriver med hjälp av datorn? Lust att lära Joanna Giota (2002) har i sin forskning kommit fram till att de duktiga eleverna klarar av att vara både inre och yttre motiverade samtidigt, men för svagare elever riskerar den inre motivationen att dö om kraven på prestation blir för starka. En inifrånmotiverad elev känns igen då eleven arbetar för sin egen skull och arbetet skapar glädje hos eleven, utan krav på belöning. Frågeställningen blev: Vad är det som får elever att känna lust att lära? Vi kom fram till 7 viktiga faktorer som bidrar till elevers lust att lära; att läraren förklarar på ett bra sätt, att läraren har ett förhållningssätt som är kopplat till relationer och trygghet för eleverna, att läraren är glad, att undervisningen utgår från elevernas intressen, att eleverna blir bekräftade, att läraren återkopplar till eleverna och att de har ett positivt bemötande mot alla. Matematik Generellt sett kan vi konstatera att matteboken styr undervisningen i matematik och att individuellt arbete dominerar undervisningen. Resultaten i matematik på skolorna har varit låga och vi har saknat en röd tråd i undervisningen.

5 Det är tydligt enligt LGR 11 att just förmågan att kunna använda matematiken i vardagen och praktiken är av stor vikt och något som eleven ska kunna. Många elever har också dåligt självförtroende när det gäller sina matematikkunskaper och de tycker att matematik är tråkigt och abstrakt. På S:t Olofsskolan är frågeställning att arbeta vidare med: Hur kan vi utforma vår matematikverkstad för att den ska bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att samtala kring matematik? På Katrinelunds skola är frågeställningen: Hur kan vi bidra till att matematik blir mer konkret och intressant? Om matematiken blir mer konkret så antar vi att fler elever förstår och kan se kopplingar mellan matematik, vardag och andra ämnen. Då tror vi att fler elever lyckas med matematiken och intresset ökar. Detta kan leda till att elevernas självförtroende förbättras, att de lättare ser kopplingen mellan teori och praktik och att elevernas måluppfyllelse höjs. Nolltolerans Likabehandling är viktigt att arbeta med för att uppnå nolltolerans på skolan. Det är viktigt att värna allas lika värde och att all personal på skolan drar åt samma håll och har en gemensam värdegrund. S:t Olofsskolan: Vad upplever våra elever som kränkande? Vad tror personalen att eleverna upplever som kränkande blev våra frågeställningar. Lärdomar vi dragit av detta arbete är att eleverna upplever det fysiska våldet som mest kränkande. Pedagogerna har inte rätt bild av vad eleverna upplever som mest kränkande. Arbetet med nolltolerans är något som alla på skolan arbetar aktivt med. Vi vill öka andelen främjande insatser med andelen åtgärdande insatser. Det förebyggande arbetet bör vara kopplat till våra olika roller och vår arbetsvardag. Katrinelunds skola: Gruppens fokus blev det förebyggande arbetet eftersom det på skolan fanns ett väl fungerande främjande och åtgärdande arbete. Lärgruppens frågeställning blev Hur bidrar vi pedagoger till att få trygga elever? Tydliga mönster som framkom var att en trygg elev vågar be om hjälp, vågar vara en avvikare, visa glädje, är nyfiken, känner tillit, har ett lugnt kroppsspråk och har en god förståelse för skolkoder. En lärdom som vi dragit är att allt som vi kommit fram till gäller för eleverna gäller också för personalen för att de ska känna trygghet och för att de ska kunna stötta eleverna i deras lärande på bästa möjliga sätt.

6 Språkutveckling En stor andel elever på S:t Olofsskolan är andraspråkselever. Alla elever har olika förståelse beroende på olika bakgrunder och de har alla kommit olika långt i sin språkutveckling. Det är därför intressant att se om olika pedagoger på skolan använder samma metoder och arbetssätt för att arbeta språkutvecklande med våra elever. Det resulterade i frågeställningen: Vad uppfattar skolans pedagoger är viktigt för god språkutveckling? För att avgränsa frågan blev den slutgiltiga frågan: Hur kan eleverna läsförståelse förbättras genom arbete med förförståelse. En lärdom vi dragit är att skolan bör utveckla en helhetsidé och plan för det språkutvecklande arbetet på skolan. Genom att alla pedagoger blir medvetna om språkets betydelse för inlärning gynnas alla elever, andraspråkselever i synnerhet, av ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Lärmiljö Lärgruppens övergripande problemområde är lärmiljö och de inledande samtalen handlade till stor del om rutiner, struktur, arbetsro och om eleverna skulle tjäna på att något slags mönster gällde på lektionerna. Vi förde lärande samtal om vilken innebörd som var och en lade i begrepp som struktur, igenkänning, arbetsro, trygghet och motivation. Under lärprocessen förflyttades fokus från lärmiljö i stort, till vad som påverkar tryggheten i klassrummet. Vår frågeställning blev: Vad kännetecknar en lärmiljö som bidrar till ökad trygghet? Gruppens samlade erfarenheter sa att utsikterna att lyckas med motivation och arbetsro inte var stora om eleverna inte kände sig trygga i sin lärmiljö. Värdegrund Bemötande Vi har omotiverade elever som förstör för andra, har låg tilltro till sig själva, inte ser sin egen roll i lärandet och socialt samspel och inte förstår varför de går i skolan. Detta skapar en otrygg arbetsmiljö för såväl elever som lärare. De lärdomar vi utgår ifrån i vårt fortsatta arbete är följande: Lärarens roll är en viktig del av hur eleven uppfattar skolan och sin skolsituation. En bra relation mellan lärare och elev är en förutsättning för att nå fram till eleven. Läraren ska vara positiv, uppmuntrande och ge beröm. Elever och lärare ska lyssna på varandra. Läraren ska förklara så eleven förstår. Läraren ska vara rättvis och bemöta alla elever lika. Vår frågeställning är: Hur kan vi genom vårt bemötande bidra till att eleverna utvecklar sin empatiska förmåga och tar mer ansvar för sitt lärande och sitt beteende?

7 Motivation Återkoppling En av slutsatserna som framkom i motivationsgruppen var att många elever är betygsmotiverade. Andra lärdomar som flera lärgrupper har dragit är vikten av goda relationer mellan lärare och elev. Det har betydelse att läraren förklarar så eleverna förstår, att läraren lyssnar på eleverna och att läraren är positiv och uppmuntrande. Med tanke på att flera av våra elever är betygsmotiverade och att vi upplever att eleverna inte alltid vet var de befinner sig kunskapsmässigt och vad som förväntas av dem, inte minst utifrån de nya kursplanerna och kunskapskraven så vill vi utveckla oss så vi blir tydligare mot eleverna. Frågan vi ställer oss då är hur kan vi ge återkoppling på ett sådant sätt som främjar deras lärande och motivation? Forskning visar också att lärarens roll är helt avgörande för om bedömning ska främja eller hämma lärandet. Det framkommer också att det är skillnad på att ge summativa eller formativa återkopplingar till eleverna. Vår frågeställning blir då: Hur kan vi genom att göra återkopplingen mer formativt bidra till att eleverna ökar sin lust att lära?

8 Program Lärstämma 8.30 Välkomna 8.45 Tvärgrupper; delger varandra årets erfarenheter och lärdomar. Externa gäster: Föreläsning av skolornas forskningsledning Fika Gästföreläsare Lunch Föreläsning: Hans-Åke Scherp Fika Fortsatt arbete i tvärgrupperna Återsamling Dagen avslutas. Produktion: Addera Kontorsservice, 2012 Vi önskar deltagare från nämnden, förvaltningen och andra skolor särskilt välkomna! Kostnad: 350 kronor. Anmälan senast 1 juni via e-post till Åsa Jerfsten, utvecklingspedagog S:t Olofsskolan asa.jerfsten@skola.sundsvall.se