Modell- /forskarskolorna i Sundsvall. Lust att lära läsåret

Transkript

1 Modell- /forskarskolorna i Sundsvall Lust att lära läsåret Inledning Giota Joanna (2002) har i sin forskning kommit fram till att de duktiga eleverna klarar av att vara både inre och yttre motiverade samtidigt, men för svagare elever riskerar den inre motivationen att dö ut om kraven på prestation blir för starka. En inifrån motiverad elev känns igen då eleven arbetar för sin egen skull och arbetet skapar glädje, utan krav på belöning. Lust att lära, viljan att lära är inifrånmotivation. I vår tidigare lärprocess har vi kommit fram till 7 faktorer som har stor betydelse för den inre motivationen och därmed kom att ligga till grund för hur vi arbetar i vår fortsatta lärprocess. Dessa är: förklara på ett bra sätt förhållningssätt kopplat till relationer och trygghet vara glad utgår från egna intressen blir bekräftade positivt bemötande mot alla. återkoppla till eleverna Bakgrund I S:t Olofskolans vision och vår vägledande pedagogiska helhetsidé står: Varje elev ska uppleva trygghet, arbetsro och engagerade pedagoger. Vi bidrar till det livslånga lärandet. Vårt arbete präglas av lust, arbetsro, nyfikenhet och engagemang. Att vi intresserar oss för och lyfter fram det bästa hos alla elever utifrån deras intressen och möjligheter. Att vårt språkutvecklande arbete är långsiktigt och omfattar alla ämnen. Att vi utvecklar verksamheten genom att systematiskt fördjupa våra lärdomar om elevernas lärande och utveckling.

2 I vardagen upplever vi att elever pratar utan att vänta på sin tur, tappar tråden, ofta toalettbesök, dricker vatten, bråttom med sina arbeten som leder till slarv. De kvalitéer vi är ute efter är att eleven ska visa nyfiken och känna engagemang, känna en lust och glädje samt komma till ro i sitt skolarbete, även ha fokus på sitt lärande. Utifrån våra tidigare lärdomar och resonemang lyder vår forskningsfråga: Hur kan vi bidra till en ökad lust att lära hos eleverna? Vi vill undersöka vilken av faktorerna som eleverna och personal, trodde var viktigast för elevernas ökade lust att lära. Den faktorn ligger till grund för vårt fortsatta görande i processen. Metod Viktning personal Vi ville få fram vilken av de sju faktorerna som var viktigast att arbeta med i vår fortsatta lärprocess. Detta därför att ha en konkret frågeställning att utgå från, när det gäller vårt görande. Vi har valt att använda oss av viktningsmetoden, som är ett sätt att tillvarata allas röster och systematisera dessa. Personalen fick vikta de 7 faktorerna som låg till grund för vårt arbete. De fick både skatta sig själva, i vilken utsträckning de utförde dessa faktorer i vardagsarbetet och vikta i vilken utsträckning de trodde att faktorerna påverkade elevernas lust att lära. Personalen fick motivera sina svar och ställa förståelsefördjupande frågor till varandra, utifrån de svar de gav. Vidare viktade vi, samma 7 faktorer med elever på skolan, där de fick svara i vilken utsträckning de tyckte att dessa påverkade deras lust att lära. Eleverna från år 1 5 samt elever från grundsärskolan i år 1 5 har deltagit. Totalt har 35 elever deltagit. Undersökning en jämförelse mellan tre olika lektionsupplägg I klassrummet har vi gjort en mindre undersökning om hur man förklarar på ett bra sätt. En pedagog började med att tydligt förklara under en matematik lektion att syftet vara att lära sig kvadrat, rektangel, triangel, cirkel. Eleverna fick först en kortare föreläsning där man talade om begreppen. Sedan fick de rita formerna och klippa ut dem. De fick använda formerna till att göra olika figurer. Efter lektionen fick de sätta post it lappar på dörren när de gick ut. De fick svara på om de tyckte att läraren hade förklarat på ett bra sätt? Sedan fick

3 de fästa dem på glad eller ledsen gubbe. Resultatet blev 14 glada och 2 ledsna. En liknade lektion, som handlade om bråk, genomfördes och med liknande resultat. En kemilektion genomfördes utan någon beskrivning av målet. Nya begrepp introducerades, BTB är en reagens som färgar utandningsluften gul. Detta för att utandningsluften innehåller koldioxid och påvisar surt. Eleverna fick blåsa genom ett sugrör i en mugg vatten med BTB. Alla tyckte att det var roligt. På frågan om de förstått vad som hände blev resultatet 12 ledsna gubbar och 2 glada. Resultat Resultat av viktning hos pedagogerna Förhållningssätt kopplat till relationer och trygghet kom på första plats, vidare i fallande ordning: förklara på ett bra sätt blir bekräftade ett positivt bemötande mot alla återkoppla till eleverna utgår från egna intressen vara glad Resultat av självskattning hos pedagogerna: Förhållningssätt kopplat till relationer och trygghet kom på första plats, vidare i fallande ordning: blir bekräftade ett positivt bemötande mot alla vara glad förklara på ett bra sätt återkoppla till eleverna utgår från egna intressen

4 Resultat från viktning med eleverna För eleverna var det viktigast att läraren förklarar på ett bra sätt, vidare i fallande ordning: att eleverna var trygga på skolan att alla på skolan var snälla mot varandra att de vuxna på skolan är glad att de vuxna visar intresse för eleverna att eleven får berätta vad som är intressant. Resultat av undersökningen en jämförelse mellan tre olika lektionsupplägg Tydlig förklaring, glada gubbar, 2 ledsna gubbar Tydlig förklaring glada gubbar och 2 ledsna gubbar Ingen förklaring 1. 2 glada gubbar, 12 ledsna gubbar. Resultat av lärande samtal För att få reda på vad förklara på ett bra sätt kan vara, hade vi ett lärande samtal där vi kom fram till att det kan vara: Ta sig tid. Förklara verbalt. Förstärka med sitt kroppsspråk. Använda sig av bildstöd. Dramatisera. Ordförståelse och textsamtal. Pedagogiska planeringar. Strukturerad arbetsgång. Diskussion

5 En fråga som kan ha missuppfattats av pedagogernas viktning är, utgår fån egna intressen. Den är dåligt formulerad och vilket kan ha bidragit till att man trodde att det var pedagogernas intresse som åsyftades, trots att det var elevernas intresse som var i fokus för frågeställningen. Förklara på ett bra sätt är viktigt, kom 1:a hos eleverna, men personalen skattade den som 5:a. Eleverna tyckte att det var mest relevant och personalen tyckte att de inte arbetade så mycket med detta. Efter diskussioner och jämförelser beslutade gruppen att jobba vidare med denna fråga, att förklara på ett bra sätt. Även om all personal är medveten om att förklara på ett bra sätt är viktigt, behöver man lyfta det och medvetandegöra detta för alla igen, för att tydliggöra vilka effekter det får för elevers lust att lära. Vi valde att omformulera våra 7 faktorer för eleverna, så att de lättare skulle förstå vad vi menade. I vår jämförelse mellan tre olika lektionstillfällen syntes det tydligt att förklara på ett bra sätt är grunden för elevernas förståelse och lust att lära. De elever som fäste sin lapp på en ledsen gubbe var elever med stora behov av stöttning. Vi vet inte om det har betydelse men vi tror att för dessa elever har tydligheten ännu större betydelse. Detta grundar vi på resultatet, trots att undersökningen var väldigt liten. Vi tyckte oss se tendenser till att förklara på ett bra sätt är av avgörande betydelse. Tredje lektionen, där ingen förklaring gavs, blev ett förväntat resultat. Begrepp, förförståelse saknades. När eleverna inte fick någon förklaring så blev resultatet markant fler ledsna gubbar. Eleverna trodde att sur var samma som ledsen. Eleverna vet vad koldioxid är. Vi tror att pedagoger är medveten om att förklara på ett bra sätt är viktigt. Men vi tror att det är viktigt att tydliggöra detta i vårt vardagsarbete och samtidigt kunna påvisa betydelsen av detta för elevernas lust att lära. Lärdomar De lärdomar som vi dragit utifrån vårt arbete är: Eleverna och pedagogernas föreställning om vad som ger elever lust att lära överensstämmelse inte alltid. Om man inkluderar eleverna i sitt arbete och tydliggör målen ökar elevernas förståelse och lust att lära En enkel utvärdering av lektionen/arbetsområdet göra genom att fästa post it lappar på glad eller ledsen gubbe, eller variant på detta. Att förklara på ett bra sätt är avgörande för elevers lust att lära.

6 Fortsatt arbete och lärande Hur kan vi omsätta våra lärdomar i: Vad gör man? Hur gör man? Vad säger man? Vi vill fortsätta att göra undersökningar i det vardagliga arbete, i våra olika verksamheter. Detta för att kunna visa på vilka olika sätt vi kan tydliggöra målen för eleverna. Det kan vara systematiskt beskriva på tavlan, koppla till bilder, strukturera mm, samt fokusera på vårt språk och begrepp. Ett paper från lärgruppen lust att lära. Åsa Hallberg, Siw Gamvik, Patrik Högström, Farima Yaghmaei Kerstin Lundberg,