Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Transkript

1 Kompetens Utmaning Sammanhang Aktivitet Förväntningar

2 är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta på sidan 7. Vi lär oss att lära tillsammans Innefattar både personalens och elevernas kompetens. På Kviingeskolan har vi behörig personal som hela tiden utvecklas och som baserar sin undervisning på vetenskaplig grund. Vi arbetar med eleverna kring lärandestrategier, eleverna får lära sig lära. Vi arbetar med att utveckla elevernas förmågor och medvetandegöra eleverna om lärprocessen. Eleverna växer i sina relationer och i den sociala kompetensen.

3 Vi har kontinuerlig IKT-utbildning, vilket gör att vi hela tiden är up to date med våra digitala verktyg och kan använda dem på ett effektivt sätt i undervisningen. Vi använder oss av ett kollegialt lärande där vi delar med oss till varandra både av våra framgångar och av våra misslyckanden. Vi startar upp varje läsår med en gemensam upplevelse kring ett tema som sedan genomsyrar undervisningen under året. Även på fritidshemmen arbetar vi med teman där eleverna ges inflytande efter intressen och personalen ser elevernas behov. Att arbeta med teman som bearbetas tillsammans med elever och personal är ett sätt att se delar av ett sammanhang. På Kviingeskolan jobbar personal, elever och föräldrar tillsammans. Vi samarbetar över klasserna och med undervisningen i modersmål och svenska som andraspråk. Vi visar på målen både för elever och för föräldrar så alla vet varför vi gör det vi gör i skolan. Om man vet varför man gör en sak och vart man är på väg är chansen att lyckas betydligt större. Med vårt förhållningssätt skapar vi en positiv attityd till lärandet så att eleverna upplever ett meningsfullt sammanhang i skolan och där föräldrar upplever att deras medverkan är viktig.

4 På Kviingeskolan har vi höga förväntningar på eleverna. Detta leder till ökad trivsel och nya lärdomar. Att samordna elevernas och personalens förväntningar skapar trivsel och meningsfullhet. Vi tror att alla kan utvecklas och nå sin högsta nivå. Dit når vi genom att eleverna får stödjande och utvecklande feedback från både kamrater och pedagoger samt genom att vi medvetandegör eleverna om nästa steg, vad som ligger precis utanför den zon de just nu befinner sig i. Du kan nästan, men inte riktigt än Snart så! Vi har ett förhållningssätt där vi visar engagemang och lust för arbetsområdet. Barn gör som du gör - ett brinnande intresse och glädje från pedagogens sida där vi är medvetna om hur vi möter eleverna i deras kunskaper och om hur våra kommentarer kan påverka studieresultatet. Det finns en längtan efter utveckling och ett lustfyllt lärande. Vi väljer våra aktiviteter mycket medvetet och vi väljer dem efter vilken effekt de ger på studieresultatet. Vilken förmåga som för tillfället ska utvecklas är också avgörande för valet av aktivitet. Vi hjälper eleverna att hitta studietekniker som passar dem.

5 Alla elever är delaktiga i aktiviteter och kreativt skapande som känns meningsfullt. Elevernas intressen och behov står i centrum och deras åsikter spelar roll. Att delta i aktiviteter leder till stimulans på olika plan; socialt, kognitivt och emotionellt. På Kviingeskolan vill vi utmana varje elev där den är, genom att ställa rätt frågor vid rätt tillfällen. Vi är medvetna om vart vi är på väg och vad vi vill uppnå och stödjer eleverna att nå så långt som möjligt i sin utveckling. Om det kommer upp frågor som pedagogen inte kan svaret på så kan de frågorna bollas tillbaka till eleven Jag vet inte, men du kan väl ta reda på det till nästa gång? och sen stödjer pedagogen eleven i sökandet efter svaret om det behövs. Vi använder oss av öppna frågor som kan belysas från olika håll där alla svar är lika viktiga och spännande och inget svar är fel utan kan användas för att bredda eller fördjupa diskussionen. Vi vill ständigt utmana eleverna utifrån ålder och mognad och ha en progression i verksamheten. Genom att våga pröva nya och okända saker utmanar vi eleverna och får dem att växa. Detta är grunden för vår vision, det är hit vi i dagsläget är på väg. När vi nått hit kommer ny vision så att vi kan fortsätta utvecklas. Skolan är dynamisk och för att lyckas måste vi hela tiden utvecklas. Det som inte utvecklas avvecklas!

6 Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en sammanställning Våra tankar kring bygger på lärandeteorierna konstruktivism, sociokulturellt perspektiv och variationsteorin som bygger på fenomenografi. Kviingeskolan har ett starkt inslag av konstruktivism, Piagets teori om lärande, där varje elev konstruerar sin egen kunskap. Eleven försöker skapa förståelse av de sammanhang hon eller han ingår i. Tänkandet om vissa fenomen delas in i stadier inom ett specifikt ämneskunnande. Kompetens handlar om att ha insikt i att elevers tänkande utvecklas över tid. Enligt Piaget finns det fyra inlärningsfaser. Först ser eleverna världen ur sin egen synvinkel, därefter blir de skickligare på att använda symboler. Efterhand börjar eleverna tänka logiskt på ett konkret sätt för att slutligen utveckla abstrakta resonemang. Elevens förståelse av ett begrepp beror på att han eller hon gjort mängder av erfarenheter i sitt liv, som i sin tur skapat en viss sorts helhetsbild. Lärandet är en aktiv process där den lärande människan själv konstruerar sin uppfattning. Den lärare som arbetar efter en konstruktivistisk teori bör förstå hur varje elev i klassen tänker. Även Vygotskijs tankar, om att alla präglas av den miljö man växt upp i och att lärande är sociokulturellt, är något vi förhåller oss till. Vygotskij betonar också språkets betydelse för lärandet. Det betyder att människor som t.ex. lever i en arktisk miljö har andra kunskaper och ett annat språk än de som lever i en tropisk miljö. En parallell som kan göras här är vårt förhållningssätt gentemot de nyanlända elever som kommer till skolan och har ett annat språk med sig och är präglade av en annan miljö. Det är genom att delta i ett sammanhang, vara i en kontext, som lärandet äger rum. Först befinner eleven sig i periferin och så småningom rör sig

7 eleven från periferin mot centrum. Detta beskrivs som ett legitimt perifert deltagande. Fritidshemmen på skolan är ett exempel på en arena där ett sådant lärande äger rum. Ett uttryck, zone of proximal development, används för att förklara att varje människa som befinner sig i en lärande situation har en zon inom vilken utveckling skulle kunna vara möjlig bara man får rätt handledning. I förhållande till lärande och är det viktigt att se på vad ny forskning säger om lärande och här börjar vi förstå lite av hur Martons variationsteori kan prägla och utveckla lärandet i klassrummet. Variationsteorin härstammar från fenomenografin där uppfattningar som finns av vissa fenomen kartläggs. Att ta reda på hur människor tänker om något eller uppfattar något kallas inom den fenomenografiska forskningen för ett andra ordningens perspektiv. Första ordningen är när forskaren beskriver något utan att visa på eller problematisera den subjektiva sidan av fenomenet. En fenomenografisk studie där 30 elever intervjuas kan resultera i att fyra kvalitativt skilda kategorier av tänkande eller uppfattningar presenteras som resultat. En uppfattning är alltså inte individuell, den är kollektiv. Det betyder för lärarens del att det går att undervisa de 30 eleverna samtidigt, bara läraren tar upp och bemöter de fyra uppfattningar som finns i gruppen. Inom variationsteorin handlar det om att ta sin utgångspunkt i hur lärare undervisar. Det betyder att lärarens undervisning aktivt ska lyfta fram variationen av uppfattningar eller erfarenheter av de fenomen som undervisningen handlar om så att eleven blir varse de olika sätten att erfara fenomenet. Med teorin en känsla av KASAM ger Antonovskij oss förklaringar till hur vi kan förstå och stödja elevers sociala utveckling. En känsla av sammanhang kan skapas genom att vi gör elevernas vardag begriplig, hanterbar och meningsfull. Genom att ställa oss

8 några enkla frågor kan vi göra vardagen så mycket bättre för elever och utveckla ett salutogent* förhållningssätt. Vad är hälsa och glädje för oss på skola och fritidshem? Vilka kompetenser och förmågor finns hos våra elever, lärare och föräldrar? Vad gör mig glad och motiverad i skola och på fritidshem? Vad vill jag utveckla och lära mig mer om? Begripligt Förmåga att bedöma och kommunicera begripligt Hanterbart Resurser, verktyg, relationer, strategier, metoder etc. Meningsfullt Livsmål, arbetsmål, glädje, delmål etc. *Salutogent betyder att förhålla sig till det friska. Carol Dwecks teori om statiskt mindset och dynamiskt mindset visar tydligt hur påverkar människors inställning till lärande och deras förmåga till att prestera. Utgångspunkten i ett dynamiskt mindset är att återkoppling på elevernas ansträngningar leder till ett ökat lärande och att alla elever kan utveckla sina färdigheter samt eftersträva nya utmaningar. Ett statsikt mindset begränsar prestationerna men med ett dynamiskt mindset får

9 eleven ett tydligt fokus, en ordentlig ansträngning och en stor portion strategier. På så sätt får de en förmåga att mobilisera sina resurser för lärande. De utvecklas och gör framsteg. Personer med ett statiskt mindset upplever misslyckande som en motgång, det betyder att du inte är smart eller begåvad för om du varit det hade du inte behövt anstränga dig. För personer med ett dynamiskt mindset är ansträngning det som gör dig smart eller begåvad. Carol Dweck visar att det går att byta mindset samt att alla kan träna sig att bli smartare. John Hattie visar i sin bok Synligt lärande på vilken påverkansfaktor olika har på lärandet. De mest framgångsrika har en hög effekt på lärandet och undervisningen. I tabellen nedan visas de 12 mest framgångsrika strategierna. 1. Självskattning av betyg/elevens förväntningar 1,44 2. Piagets program 1,28 3. Respons på intervention* 1,07 4. Lärarens trovärdighet 0,90 5. Formativ bedömning 0,90 6. Videoanalys av undervisning 0,88 7. Klassrumsdiskussion 0,82 8. Mångsidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd 0,77 9. Lärarens tydlighet 0, Återkoppling 0, Ömsesidig undervisning 0, Relationen lärare elev 0,72 *Intervention att arbeta hälsofrämjande

10 sker på Kviingeskolan på olika nivåer. Elever elever, lärare elever, skolledning lärare. Enligt Dweck är förväntningar och förhållningssätt viktigt, eftersom lärare som tror att elevers prestationer kan ändras och som betonar ökade ansträngningar välkomnar mångfald och en tilltro till alla elevers delaktighet och lärande. Enligt Hattie ligger utmaningen i att lärare måste veta i vilken inlärningsfas det är bäst att placera eleven att lära sig på ytlig nivå och gå vidare till en djupare tolkning och vidareutveckling. Om elever ska redogöra med minimala ytliga kunskaper kan det leda till utarmat djuplärande.