Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Transkript

1 Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet

2 Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet 1 kap 5 Begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ges ingen definition i Skollagen

3 Skolinspektionen Kommunen måste uppväga skilda förutsättningar Förskolan behöver mer fokus på lärande uppdraget Mer stimulans behövs i fritidshemmet Grundskolan ser inte till att alla når målen Gymnasieskolan ger inte tillräckligt stöd och utmaningar Det behövs högre förväntningar på eleverna i särskolan Vuxenutbildningen inte tillräckligt flexibel

4 Skolinspektionen Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse (rektor behöver leda och organisera, skapa arbetsformer för uppföljning, analys och utveckling, stimulera till delaktighet i förbättringsarbete) Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten. ( Rektors ledning för framgångsrik undervisning måste stärkas, roller, ansvar och ledning av utvecklingsarbetet måste stärkas, pedagogisk utveckling måste stärkas)

5 Kvalitetsarbete i förskola och skola De nationella utvärderingarna Utvärdering av elevprestationer Decentralisering och behov av kontroll och uppföljning Kvalitetsredovisningar Systematiskt kvalitetsarbete

6 Vad är systematiskt kvalitetsarbete Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän för förskola och skolenhet systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning.

7 Vad är vetenskaplig grund? Vetenskap handlar om att systematiskt utforska tillvaron för att ge förståelse och perspektiv på tillvaron. Att ifrågasätta och att problematisera utgör vetenskapens motor. Det vetenskapliga arbetet kännetecknas av att man kritiskt granskar, prövar och sätter enskilda faktakunskaper in i ett sammanhang. Det finns en strävan efter teoretisk förankring och ett krav på empirisk grund. Ett växelspel mellan teori och empiri är väsentligt.

8 Vad är beprövad erfarenhet? Erfarenheten skall vara dokumenterad Erfarenheten skall vara kommunicerad så att den kan delas av andra Erfarenheten skall var granskad utifrån kriterier som är relevanta för verksamheten Erfarenheter skall vara prövad utifrån etiska principer (allt är inte gott)

9 Prövningens allvar (relevans) Erfarenhet/praktik som ursprung Utbredning av individens erfarenhet Dimensioner av beprövad Utbredning av erfarenhet av undervisning i olika situationer Vems erfarenhet (lärarkollektivet, rektorer, egen erfarenhet, andras erfarenhet etc) erfarenhet Hur många ska pröva? Hur ofta skall prövning ske? (Läkartidningen, 2015)

10 Vilken forskning skall utgöra den vetenskapliga grunden? Forskning om den pedagogiska yrkesverksamheten Forskning för den pedagogiska yrkesverksamheten Forskning tillsammans med de pedagogiskt yrkesverksamma

11 Lärare och rektorer och forskningen Lärare och rektorer tar del av forskning i huvudsak från massmedia Lärare och rektorer läser sällan vetenskapliga texter Lärare och rektorer deltar sällan i forskningskonferenser Lärare och rektorer deltar sällan i utbildningar anordnade av högskolor och universitet

12 Tolka och tillämpa forskning i den egna verksamheten Många bedömer sin förmåga att tillägna sig forskning som svag Många bedömer sin förmåga att tillämpa forskning i den egna verksamheten som svag Många bedömer sin förmåga att granska kvaliteten i forskning som svag

13 Skapa förutsättningar för en vetenskaplig grund Bedömer att tillgången till populärvetenskapliga texter och experter måste öka Bedömer att tiden för att läsa och reflektera är begränsad Bedömer att det inte finns en tillåtande miljö i kollegiet Bedömer att det finns för lite tid för kollegiala samtal kring undervisningsrelaterade frågor

14 Reflektioner Få medarbetare läser kontinuerligt vetenskapliga artiklar och rapporter Många medarbetare uppger att de inte alltid är lätt att översätta forskning till den egna praktiken Många får info om forskning genom sina arbetskamrater Flertalet har utveckla ett arbetssätt med dokumentation men man saknar tid för analys och reflektion Många uppger att de inte tar del av andra förskolor/skolors dokumentation Mer tid behövs för att utveckla ett arbetssätt som bygger på beprövad erfarenhet

15 Spridningsmodellen Utbildningsmodellen Mäklarmodellen Interaktiv modell Om relationen forskning och praktik

16 Forskningsprocessen Faser i forskningsprocessen Problemformuleringsfasen Vad vet vi redan? Hur ska undersökningen genomföras Analytiska begrepp vid tolkningen Resultat och slutsatser för skolutveckling

17 Processen Utvärdering Kartläggning Uppföljning Analys Åtgärder

18 Användning av data Data-informerade beslut Data-drivna beslut Olika typer av data måste ingå i analysen Datainsamling måste styras av tydliga syften och frågeställningar Datainsamling måste kopplas till formulering av förbättringsåtgärder

19 Analys i forskning och i pedagogisk praktik Analys i forskning har vanligen en återblickande inriktning och försöker förstå och förklara resultat utifrån tidigare forskning och teorier Analys i ett skolutvecklingssammanhang är vanligen framåtblickande och försöker finna åtgärder som kan bidra tll att utveckla verksamheten.

20 Att analysera Jämförelser Tolkningar Förklaringar Problematisering

21 Utvecklingsarbetet Prioritera utvecklingsarbetet utifrån betydelsen och tidsperspektivet Vad behöver göras snarast? Vad kan vi arbete med på längre sikt? Vad har stor betydelse för vår förskola/skola? Vad har mindre betydelse för vår förskola/skola? Formulera förväntningar och se över vilka resurser som kan användas för utvecklingsarbetet Bestäm på vilka nivå utvecklingsarbetet skall genomföras.

22 Likvärdighet Process faktorer - pedagogiska relationer - undervisning - interaktion lärare barn Strukturella faktorer - personalen utbildning - möjlighet till kompetensutveckling - kollegialt lärande - mm (Persson, 2015)

23 Processfaktorer The most important aspects of quality in preschool education are stimulating and supportive interactions between teachers and children and effective use of curricula (Broooks-Gunn m fl, 2013 Förskolepersonal gör det möjligt för barnet att demonstrera sin kunskap och kompetens Förskolepersonalen uppmuntrar barnens deltagande och bidrag Förskolepersonal har en dialog med barnen som möjliggör ett dialogiskt utrymme för delande av tankar utifrån barnens initiativ. (Rasku-Puttonen, Lerkkanen, Poikkeus & Siekkinens, 2012)

24 Processfaktorer Pedagogiska relationer Förskolepersonalens stöd till barns självreglering och känsla av självkompetens Inkluderande pedagogik och mångfald en förutsättning för likvärdighet Barns röster och inflytande Föräldrars röster och inflytande

25 Strukturella faktorer Förskolepersonalens utbildningsnivå och kompetens Förskolepersonalens villkor personaltäthet, barngruppernas storlek, personalomsättning, lön, planeringstid. Förskolans tillgänglighet

26 Ledning och kvalitet Forma en vision Skapa ett tillåtande och prövade klimat bland medarbetarna Utveckla ledarskap i andra Förbättra undervisningen Hantera människor, information och processer Wallace Foundation, 2012

27 Ledning och kvalitet Formulera och kommunicera lärandemål och förväntningarna Strategisk användning av resurser med fokus på lärande och undervisning Delta och led planering, koordinering och utvärdering av lärandemål och undervisning Stimulera och delta i lärares egen kompetensutveckling Tillse att det finns en tillåtande och stödjande miljö för utveckling Five dimensions (Robinson, 2007)

28 Några reflektioner om ledarskap i förskola och skola I vilka avseenden tar ert eget ledarskap hänsyn till aktuell forskning och/eller beprövad erfarenhet om vad som påverkar verksamheten i förskola och skola? Hur ser balansen ut vad gäller ledarskap i relation till kontroll och utveckling?

29 Några reflektioner vad gäller kvalitetssystem I vilken grad bygger SKA på vetenskap och beprövad erfarenhet? Personalens involvering i kvalitetsarbetet? På vilket sätt ger de olika underlagen information om hur verksamheten med barnen/eleverna kan/bör utvecklas? Balansen mellan kontroll och utveckling? Från fokus på demokratiska värden till fokus på individuella prestationer Vilka resultat ligger till grund för uppföljning, analys och bedömning av verksamheten?