Program för nätverksträffen den 5 6 oktober i Karlstad DAG 1
|
|
- Niklas Filip Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Program för nätverksträffen den 5 6 oktober i Karlstad DAG Kaffe Inledning Uppläggning av konferensen från förra årets nätverksträff, Margareta Ljungkvist och Kicki Egebo Gott redovisar en analys av lärares och skolledares reflektioner och lärdomar utifrån förra nätverksträffen. erfarenheter (Se grupplista 1) Vad har hänt i din verksamhet som har med PBS att göra? Margareta och Kicki redovisade slutsatserna från förra nätverksträffen Hur stämmer de med vad som hänt på hemmaplan? Vilka hinder och svårigheter har du stött på? Vilka lärdomar har ni dragit om PBS och om förverkligandet av PBS under det första samarbetsåret? Lunch (Se grupplista 2) Vilka mönster kan vi se när vi tar del av de olika befattningsgruppernas lärdomar, hinder och svårigheter? Likheter? Skillnader? Lösningsförslag erfarenheter, forskning Kaffe Aktuell forskning om skolutveckling PBS - Vad har hänt under det första året? Annika Åstrand och Hans-Åke Scherp BUS-projektet.-En studie av sex utvecklingsengagerade skolor: Katina Thelin Forskning Val av och uppsökande av lokal för temaområde 1
2 Olika valbara temaområden pass 1 Det första av två pass där man väljer om man vill ta del av andras erfarenheter av att tillämpa PBS, delta i kunskapande seminarier och bidra till kunskapsbildningen inom områden som vi ännu inte har så mycket erfarenhet av eller att delta i work-shops där man får möjlighet att träna och utveckla sin kompetens i att tillämpa metoder inom PBS. Se närmare beskrivning nedan. erfarenheter från praktiker Skolledare, lärare och elever från skolor som arbetar problembaserat. Medarbetarsamtal utifrån ett PBS-perspektiv. Koppling mellan föreställningar och handling. Kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning. Tillämpningar av PBS-modellen för kvalitetsarbete. Kunskapande seminarier Vad betyder PBS? Mönster som förbinder. Väven i PBS. Från individuella till gemensamma visioner. Förståelse av uppdraget. Kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning. (Avser referensgruppen för kvalitetsarbete utifrån PBS-modellen). Work-shops Träning i att tillämpa olika verktyg Föreställningskartor. Att upptäcka mönster i lärdomar och föreställningskartor med hjälp av datorn. Dokumentation och kollektivt minne (Individuellt eller i valfria grupper) er utifrån dagens arbete. 2
3 20.00 Middag på CCC Program för nätverksträffen den 5 6 oktober i Karlstad DAG Försöksverksamheten utan timplan - Ledning och styrning av skolverksamheten. Martin Kristiansson - Elevers respektive lärares ansvar för lärprocessen. Åsa Söderström FILL-projektet - En femårig studie av åtta Forskning kommuners försök att utveckla skolan till en lärande organisation: Hans-Åke Scherp Kaffe från praktiker Skolledare, lärare och elever från skolor som arbetar problembaserat Olika valbara temaområden pass 2. Medarbetarsamtal utifrån ett PBS-perspektiv. Koppling mellan föreställningar och handling. Kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning. Tillämpningar av PBSmodellen för kvalitetsarbete. Att arbeta med PBS utifrån ett kommunperspektiv. Hur skapa en långsiktig helhet av PBS olika delar. Kunskapande seminarier Mönster som förbinder. PBS i hela organisationen Styrning av skolan utifrån ett PBS-perspektiv. (Främst avsett för politiker och förvaltningschefer) Lärande besök Work-shops Träning i att tillämpa olika verktyg Föreställningskartor. Att upptäcka mönster i lärdomar och föreställningskartor med hjälp av datorn Lunch 3
4 (Se grupplista 1) Vilka nya intressanta, tankar, frågor, lärdomar och lösningar har vi mött under de två dagarnas lärarbete? Vad får PBS för konsekvenser för arbetet på hemmaplan under det kommande året? Möjligheter och dilemman Ev samarbeten mellan kommuner/skolor/arbetslag fram till nästa nätverksträff. erfarenheter, forskning Rådslag med kommunernas kontaktpersoner (Gäller endast resp. kommuns kontaktperson) Att arbeta med förståelse av uppdraget och med lärares samt elevers lärdomar om hur man på bästa sätt bidrar till elevernas lärande och utveckling. Avslutning Kaffe Beskrivning av de olika temaområdena Elever och lärare från Sandö räddningsgymnasium i Kramfors berättar om sina erfarenheter av och lärdomar om problembaserat lärande. av att bidra till det gemensamma lärandet utifrån vardagsarbetet. Utvecklingspedagogen Monika Evermark i Karlstad och lärledaren Karin Fridholm i Sundsvall berättar vad det innebär att leda det gemensamma lärandet.. Olika exempel på hur man kan arbeta med lärande samtal. Rektor Anna Marklund, i Hjo berättar om hur lärarna i en skola bjöd in lärarna i en annan skola till ett lärande samtal. Varje skola hade formulerade en frågeställning som de brottades med och ville höra hur den andra skolan resonerade om de hade haft samma problemställning. Annika Davidsson på BUF i Karlstad visar hur man vid lärmöten använder av en struktur för erfarenhetsutbyte där man lyfter in uppdraget bl a. En lärledare från Sveg, Erik Thunell, berättar om hur man har lärande samtal i lärgrupper på en 7-9 skola för att hantera problem i verksamheten. Rektor Hasse Knutsson, Örebro medverkar med några medarbetare dag 1 och rektor Per Hagström d:o dag 2 Hur skapar man ett systematiserat underlag för erfarenhetslärandet, som bidrar till att de lärdomar man gör tas till vara i det vanliga vardagsarbetet? Utvärdering i lärandets tjänst innebär att man formulerar vad man vill eller behöver lära om, kommer fram till vilket underlag man behöver skapa, genomför insamlingen av data t ex genom intervjuer eller lärande besök, drar lärdomar utifrån det underlag man inhämtat för att utpröva sina lärdomar i handling. Dag 1: Karin Sjöberg och Christer Ferm. Dag 2: Karin Sjöberg, Christer Ferm och Katina Thelin. Medarbetarsamtal utifrån ett PBS-perspektiv. Koppling mellan föreställningar och handling. P-O Johnsson, rektor på en F-6 skola delar med av hur han arbetar med föreställningskartor och lärarportfolio, Ylva Winther, rektor på en 6-7 skola visar tillsammans med en medarbetare hur hon genomför samtal och Thomas Gustafsson, rektor på en 4-6 skola, hur han utgår från varje lärares egna lärdomar när han genomför medarbetarsamtal. För att få in lärandet i vardagsarbetet bestämde man sig för på Bosvedjeskolan i Sundsvall att kompetensutvecklingen skulle bygga på de situationer som man dagligen befinner sig i. Var och en i personalen fick skriva ned några vardagsproblem, som man ville fördjupa sin förståelse av. Utifrån dessa bildades sedan lärgrupper som skulle lära om respektive problemområde. Eva Jönson, rektor och Monica Petterson, lärledare delar med sig av sina erfarenheter 4
5 Kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning. Tillämpningar av PBS-modellen för kvalitetsarbete. Eva Jönsson, Bosvedjeskolan i Sundsvall, Peter Sundelin, Per Brahegymnasiet i Jönköping och Åke Malmeling, Hjo kommun talar om hur de har arbetat med kvalitetsarbete med utgångspunkt från lärares (och elevers) lärdomar. Kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning. (Gäller referensgruppen för kvalitetsarbete utifrån PBS-modellen). (Endast dag 1) Avsett för den grupp som i förväg läst texten om kvalitetsarbete. Seminariet avser att vara en kritisk granskning av texten samt förslag till förbättringar av PBS-modellen för kvalitetsarbete. Att arbeta med PBS utifrån ett kommunperspektiv. Hur skapa en långsiktig helhet av PBS olika delar. (Endast dag 2) Jan Mellgren, förvaltningschef i Kortedala, Göteborg, delar med sig av hur man arbetar med lärande utifrån de problem som kan uppstå i en mångkulturell kommundel. Mönster som förbinder. PBS i hela organisationen Lars-Erik Larsson, förvaltningschef i Mölndal samtalar tillsammans med Stefan Bergstrand, kontaktperson för Mölndal från PBS-gruppen, om hur de tänker om helhetsarbetet i en stor kommun. Vad innebär PBS? Problembaserad skolutveckling är sätt att tänka om utveckling och lärande som bl.a får konsekvenser för styrning och ledning av skolan. Hans Egonsson reder ut innebörden och delar med sig av sina erfarenheter. Från individuella till gemensamma visioner. Förståelse av uppdraget. (Endast dag 1) Katina Thelin och Martin Kristiansson diskuterar utifrån sina undersökningar av betydelsen av gemensam vision och förståelse av uppdraget. Styrning av skolan utifrån ett PBS-perspektiv. (Främst avsett för politiker och förvaltningschefer) (Endast dag 2) Under seminariet avser vi att belysa konsekvenserna av PBS för den politiska styrningen av skolan så att skolans uppdrag i högre grad blir levande i skolvardagen. Hans-Åke Scherp Föreställningskartor Prova på hur det är att skapa en föreställningskarta. Genom att det som sägs i en intervjusituation skrivs ner på ett stort papper så att den intervjuade kan se sina tankar växa fram som en kartbild, bidrar man till en tydligare bild av ett komplext fenomen t ex hur man förstår sitt uppdrag. Annika Åstrand Att upptäcka mönster i lärdomar och föreställningskartor med hjälp av datorn. Med hjälp av en enkel funktion i ett vanligt Word-program kan man lätt hantera ett stort datamaterial i form av lärdomar eller föreställningskartor så att man får en överblick för att kunna se mönster eller undersöka hur olika personer beskriver ett fenomen. (Ta med gärna egen dator, eftersom vi bara kan erbjuda ett begränsat antal datorer att arbeta med) Gun-Britt Scherp En metod att sortera upp hur bra vi upplever att vi är på det som vi anser viktigt. Med vad skall vi börja? Metoden ger alla en möjlighet att göra sin röst hörd i ett problemlösningsarbete. Per Fagerström Dokumentation och kollektivt minne (Endast dag 1) Maria Holm beskriver hur man kan ta tillvara de lärdomar som växer fram Lärande besök. (Endast dag 2) Christer Ferm beskriver hur man kan göra lärande besök som syftar till att spegla, uppmuntra och utmana pedagoger i vardagen för att förbättra möjligheterna för barn/ungdomars utveckling och lärande. Lärande besök görs av tränade observatörer (pedagoger och rektorer) utifrån en beställning från arbetslag eller enhet. Besöket följs av ett lärande samtal och dokumenterande i en lärplan. I Härryda har man börjat prova detta. Deltag i ett lärande samtal med fokus på det lärande samtalet, där deltagarna lyfter fram sina erfarenheter, frågor och reflektioner kring det pedagogiska samtalet. Stigerik Börjars 5
Nätverksträff för skolledare och förvaltningschefer i PBS-nätverk 1 och 2 grundskolan på CCC i Karlstad april Program
Program Tisdagen den 9 april 005 9.0 0.00 Kaffe 0.00.5 Storgrupp erfarenheter Inledning från PBS-arbete i Karlstads kommun Per Uppman, förvaltningschef BUF i Karlstad Vilka kopplingar finns mellan elevers
Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.
Resurscentrum 2006-04-05 Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.
ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR
ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR Lärgruppsplan Lärgruppsplan Hur mycket, och vad, du äter spelar en stor roll för förmågan att prestera, såväl fysiskt som psykiskt. Vill du optimera din prestation kan det till och
Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.
Boken om Teknik Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. PROVLEKTION: Teknikens arbetssätt att göra på riktigt Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Teknik. Uppslaget som är hämtat
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Kollegiala observationer 2016-01-19 Hummelstaskolan Enköpings kommun. Hummelstaskolan. Kollegiala observationer bakgrund, syfte, mål och arbetsgång.
Kollegiala observationer bakgrund, syfte, mål och arbetsgång. 1 Innehållsförteckning... 1 Kollegiala observationer på... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Gemensamt ansvar... 3 Kollegialt lärande... 3
Qualis kvalitetssäkringssystem
Qualis kvalitetssäkringssystem Qualis kvalitet i grundskolan 2013 / 2014 Syftet med Qualis Syfte: Synliggöra sambanden mellan faktorer som skapar bra resultat och god kvalitet. Bidra till att kommunicera
Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.
I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som följde på första mötet, och inspirationsmaterial i
Bedömning för lärande. Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun 2013-09-12
Bedömning för lärande Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun 2013-09-12 Workshop 2013 är elevens år eleverna ska känna sig förtrogna med formativ bedömning... de ska i alla fall veta skillnaden
Särvuxpedagogernas rikskonferens 2010
Särvuxpedagogernas rikskonferens 2010 Skolinspektionens granskning av särskola och särvux Åsa Rehnberg och Agneta Sandén Skolinspektionens fokus Alla elevers och studerandes rätt till en god utbildning
Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Skolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.
Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen
Policy för bedömning i skolan
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-10-04 Handläggare: Anna-Carin Dalborg Telefon: 08-508 33 572 Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 33 010 Till Utbildningsnämnden
Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!
Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström
Elevinflytande i planeringen av undervisningen BFL-piloter 121114 Mats Burström Ur Lgr 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,
Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.
Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten.
Rutin för lönegrundande medarbetarsamtal
Rutin för lönegrundande medarbetarsamtal Det lönegrundande medarbetarsamtalet syftar till att: vara ett instrument för planering, styrning och utvärdering, vara ett medel för att föra ut verksamhetens
Framgångsrika skolkommuner SKL
Framgångsrika skolkommuner SKL Framgångsrika skolkommuner Vad kännetecknar kommuner som under flera år visat bra resultat eller förbättrat sina resultat i skolan? Inom projektet Framgångsrika skolkommuner
Syftet med en personlig handlingsplan
Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om
VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?
VÄRDERINGSÖVNINGAR Vad är Svenskt? Typ av övning: Avstamp till diskussion. Övningen belyser hur svårt det är att säga vad som är svenskt och att normen vad som anses vara svenskt ändras med tiden och utifrån
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Lärkan förskola, Öja Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret
Skolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
Rapport uppdrag. Advisory board
1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,
Vill du bli en ännu bättre chef i höst? Ta del av allt från seminarier och chefsevent till ledarskapsutbildningar.
2016 Vill du bli en ännu bättre chef i höst? Ta del av allt från seminarier och chefsevent till ledarskapsutbildningar. Få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Vision arrangerar en mängd utbildningar
Ånge förskolors utvecklingsområden. Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011
Ånge förskolors utvecklingsområden Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011 Mål med kvällen Att skapa förståelse för hur vårens arbete på förskolorna ska ske Att öka er medvetenhet om hur läroplanen
Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?
Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning? Självständigt arbete 7.5hp Rektorsprogrammet Linnéuniversitetet Mars 2014 Bakgrund Formativ bedömning är ett
Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering:
Talesmannapolicy AcadeMedia Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering: Anställda på AcadeMedia som vill delta i
Handlingsplan för skolutvecklingen på Toråsskolan 2014-2016
2014-09-11 Handlingsplan för skolutvecklingen på 2014-2016 torasskolan@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Sweden 2014-09-10 Skolledningen har ordet Framtidens skola finns redan här. För att skapa förutsättningar
Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1
Kursplan i svenska Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket kan människor utveckla sin identitet, uttrycka känslor och tankar och förstå hur andra känner
Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Olle Bergh Birgitta Gisterå Katarina Roland Datum 2016-04-18 Diarienummer UBN-2016-1403 Utbildningsnämnden Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris Förslag till beslut
Kvalitetsredovisning 2014. Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening
Kvalitetsredovisning 2014 Föräldrakooperativet Pinocchio Olympia ekonomisk förening 1. Förutsättningar Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening är en personal- och föräldradriven förskola. Den löpande
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Kiruna kommun. Medarbetarenkäten är en
Modellkommun för lärande
för lärande En onsdag då alla hjälps åt för att.. Detta är Aneby kommun Men vem är Bosse? Vad sker i en modellkommun för lärande?... Blev en Lärande organisation med inspiration från Hans-Åke Scheerp och
SKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE
Ämne: Samhällskunskap, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Elevdemokrati innebär en möjlighet att vara med och påverka och det innebär också ett ansvar. GENOMFÖRANDE Övningen inleds med
Vi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola
Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola En kulturskola med hög kvalitet En kulturskola med hög kvalitet har ett utbud som ger möjlighet till både bredd och fördjupning. Där finns speciella undervisningsformer
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER
VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER Dubbelklicka på aktuell ruta och välj Markerad KUNSKAPER NORMER OCH VÄRDEN ELEVENS ANSVAR
Motiverande Samtal MI introduktion
Motiverande Samtal MI introduktion Göteborg, 2 november 2011 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com 070-5548568 1 Egencentrerat förhållningssätt
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen Ansvarig förskollärare Sandra M Karlsson
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Samtals- och dokumentationsunderlag Steg 1 Information till elev och vårdnadshavare före
Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16
Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Under en månads tid kommer du att få lära dig mer om livet i de svenska fjällen, vilka djur och växter som trivs där samt vilka ekosystemstjänster som är tillgängliga.
Syfte med Pysslingens LärandeINDEX
U N D E R L A G f ö r B E D Ö M N I N G a v K V A L I T E T E R I L Ä R A N D E T i P Y S S L I N G E N S F Ö R S K O L O R Syfte med Pysslingens LärandeINDEX Kvalitetssäkra - Utveckla Pysslingen väljer
Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott
Sammanfattning Rapport 2015:04 Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott Sammanfattning Bland de elever som började gymnasieskolans yrkesprogram 2011, erhöll endast 67 procent en examen vårterminen
Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015
Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015 Det talade ordet gäller Det är höst i ett Sverige som börjar tvivla på framtiden. Ett växande utanförskap där en av sju fastnar utanför arbetsmarknaden.
Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.
Likabehandlingsplan Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016. 1 Ansvariga Ansvariga för planen är pedagogerna och förskolechefen vid Vitå förskola. Vår vision är En förskola för alla På Vitå
För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN
För dig som är valutaväxlare Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN MARS 2016 DU MÅSTE FÖLJA LAGAR OCH REGLER Som valutaväxlare ska du följa
Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling
Minnesanteckningar från föräldramöte på 9/10 2014 Tack till er alla som nyfiket och intresserat deltog under kvällen. Under kvällen berättade pedagogerna hur vi möter vardagen tillsammans med era barn
Ämnesdidaktik Ht-12 (3 hp + 3 hp)
Ämnesdidaktik Ht-12 (3 hp + 3 hp) Välfärdsbegrepp i samhällsvetenskapen och Välfärdsstatens utveckling Upplägg, uppgifter & examination 27/8 kl 13-15 Introduktion/planering Vi diskuterar upplägget i didaktik
Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna?
Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna? Vi och vår skola Undervisningslyftet Samarbete Karlskrona kommun och Högskolan i Jönköping Föreläsningar, seminarier, handledning Möjlighet att ta
Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?
Föräldrabroschyr Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan? Vad ska barnen lära sig i skolan? Tanken med den här broschyren är att ge Er föräldrar en bild av
Beslut för grundsärskola
rn Beslut Frösunda Omsorg AB Org.nr. 556386-7398 Beslut för grundsärskola efter tillsyn av Frösunda Omsorg AB 3(7) För att huvudmannen ska kunna ta ansvar för att eleverna i grundsärskolan får en utbildning
Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Åke Gustafsson 2015-08-27 BUN 2015/0660 0480-45 30 17 Barn- och ungdomsnämnden Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns
BRA VIBRATIONER. Namn: Klass: Ett ämnesövergripande område i Bi,Fy,Tk 8a,8b och 8e ht.2012.
BRA VIBRATIONER Ett ämnesövergripande område i Bi,Fy,Tk 8a,8b och 8e ht.2012. Namn: Klass: Förmågor som vi kommer att träna på: Genomföra systematiska undersökningar i fysik. Använda begrepp, modeller
LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:
LPP laboration Syfte: Eleverna ska få möjlighet att undersöka vardagliga naturvetenskapliga händelser och skapa förståelse kring varför dessa händelser äger rum. Eleverna ska göra det med hjälp av naturvetenskapliga
Tema 3 Pythagoras - Årskurs 4
Pythagoras för årskurs 4 Syfte Syftet med arbete är: - Att eleverna ska få se, höra och känna lukten av en autentisk fabriksmiljö från tidigt 1900-tal. - Att eleverna ska veta vilka funktioner som krävs
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till
Kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Mobacken/Villan Ort Hammerdal Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Mobacken/Villans förskola Moviksgatan 1 83070 Hammerdal
Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?
Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då? Vad säger omvärlden? Youtube? Bra brandman? Google? Bra brandman? Varför bedömning som lärande? Många föreställningar och erfarenheter Inget är så dåligt
Karriärtjänster i praktiken Förstelärare i Sundsvalls kommun. Anna-Karin Westman och Katina Thelin, Centrum för kunskapsbildning (CFK), Sundsvall
Karriärtjänster i praktiken Förstelärare i Sundsvalls kommun Anna-Karin Westman och Katina Thelin, Centrum för kunskapsbildning (CFK), Sundsvall Innehåll Karriärtjänster: reformen med exempel från Sundsvalls
Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight
Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram Vital, StavaRex och SpellRight Elevens namn:.. Skola: Datum:.. Varför behövs en handledning? Denna handledning är tänkt att användas
Smedbergsskolans likabehandlingsplan 2013/2014
Smedbergsskolans likabehandlingsplan 2013/2014 Likabehandlingsplan 2013/2014 Främja Smedbergsskolans värdegrund ska ligga till grund för all verksamhet i skolan. Smedbergsskolans värdegrund Alla på skolan
Lärarförbundet Skolledare är det självklara valet
Lärarförbundet Skolledare är det självklara valet Mål Skolledare företräds av och representeras av skolledare. Vi jobbar mot att skapa en tydlig skolledaridentitet i förbundet. Våra skolledarutbildningar
Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd 2015-09-17, 44.
1 Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Fastställd 2015-09-17, 44. 1 2 Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt
Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.
EN LITEN KAMPANJSKOLA Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet. Finns det något man kan tänka på när man ska sprida ett
Centralt innehåll år 1-3
Röda tråden Bild Årskurs 1-3 Centralt innehåll år 1-3 Ämne: Bild Åk 1 Åk 2 Åk 3 Bildframställning Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. Framställning av berättande bilder, till exempel
Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.
Likabehandlingsplan Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015. 1 Ansvariga Ansvariga för planen är pedagogerna och förskolechefen vid Vitå förskola Vår vision är En förskola för alla På Vitå
Upplägg och genomförande - kurs D
Upplägg och genomförande - kurs D Provet består av fyra delprov: Läsa A och B Höra Skriva Tala Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel
Vid ett flertal tillfällen ställde individer frågor till Edgar Cayce om
8 Är intuition och medial förmåga samma sak? Av Kevin J. Todeschi Vid ett flertal tillfällen ställde individer frågor till Edgar Cayce om hur man kan utveckla sin egen mediala förmåga. Frågorna formulerades
Beslut för fritidshem
Beslut Lerums kommun Lerums.kommun@lerum.se Beslut för fritidshem efter tillsyn i Lerums kommun Beskgt 2 (6) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen har
Lärdomar om elevaktiva arbetssätt och lärandeorienterat ledarskap
Karlstad 2003-06-22 Lärdomar om elevaktiva arbetssätt och lärandeorienterat ledarskap Utvärdering av ett utvecklingsprojekt i Jämtland Karlstads universitet Institutionen för utbildningsvetenskap Fil dr
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011 - Hagagymnasiets plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1. Inledning Bestämmelser i 14 a kap.
Matematikundervisningens mål och innehåll
Föräldraguide till Föräldraguide till matematikserien Innehåll Matematikundervisningens mål och innehåll Vad kan jag göra för att hjälpa mitt barn? Möjligheter i Mästerkatten Tid för reflektion och eftertanke
Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium 15.3.2010 Salla Tuori
Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium 15.3.2010 Salla Tuori Möten i det mångkulturella Etnografi (2002-2004) i ett sysselsättningsprojekt
Vilka är Pysslingen Förskolor?
Vilka är Pysslingen Förskolor? Pysslingen startar 1986 Finns 2015/2016 i Stockholms Län Knivsta Enköping Västerås Kristianstad Lund Höganäs Helsingborg 89 förskolor 1 förskola 1 förskola 3 förskolor 2
Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering. Urban Integration HT12 Malmö högskola
Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering. Urban Integration HT12 Malmö högskola Cecilia Överström, Eva Norman, Jaana Jelacic, Karolina Rosén, Mattias Nilsson, Max Andersson. Hur startade projektet?
Verksamhetsplan HT -09 och VT -10
Verksamhetsplan HT -09 och VT -10 Vi på Solen har under hösten märkt att det finns en nyfikenhet och lust i barngruppen på att titta närmare på detaljer, upptäcka skillnader, mäta och jämföra. Barnen har
Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar
Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar Sibbebos verksamhet Vi arbetar efter vårt årshjul Temat planeras gemensamt i maj månad Vi arbetar efter visionen Jag vill, jag kan, jag vågar Reggio filosofin/barnsynen
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL
Åk 9 Historia & Svenska Namn: UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL Du ska skriva en debattartikel på 1-2 sidor (Times new roman 12). Den ska ta upp exempel på hur mänskliga rättigheter försvagas i dagsläget.
Edgar Allan Poe läsförståelse- och funderingsfrågor samt skrivövning
en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Edgar Allan Poe läsförståelse- och funderingsfrågor samt skrivövning Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion
Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4
Ur Kunskapskrav Lgr11 Bedömningsaspekter Förstå recept och instruktioner Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Behöver lärarstöd med att förstå och följa ett recept. Är
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer
KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9
101001 KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö 001 Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas
Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll
1 Boll-lek om normer Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet bygger på en övning där eleverna, genom en lek med bollar, får utmana sin förmåga att kommunicera
Hur motiverad är patienten?
Hur motiverad är patienten? Hur intresserad/beredd är du att sluta röka på en skala 0 10? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kort MI-övning 1 Berättaren berättar om något hon/han tänkt på att ändra i sitt liv, men
IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016
IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016 Reviderad februari 2016 Tallbackens vison med IKT Nyckelord Nyfikenhet Delaktighet Medvetenhet Kompetens Organisation Teknik 1. Nyfikenhet: På Tallbackens förskola uppmuntras
FÖRSKOLEKLASS VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTET ANGÅENDE FÖRSKOLEKLASS 13 APRIL 2011. 19.00 ca 21.00. BengtÅke Gindemo
VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTET ANGÅENDE FÖRSKOLEKLASS 13 APRIL 2011 19.00 ca 21.00 BengtÅke Gindemo Innehållet för kvällen: -Presentation av personal som är här i kväll -Info från rektor om förskoleklass
Sandeplanskolan. Kunskap, arbetsro och trivsel. Likabehandlingsplan 2011-06-01
Sandeplanskolan Kunskap, arbetsro och trivsel Likabehandlingsplan 2011-06-01 På Sandeplanskolan vill vi ge våra elever bästa möjliga utbildning och omsorg. Ingen på skolan ska utsättas för mobbning, diskriminering,
Omfattning: 2 + 2 heldagar samt tre coachtillfällen med personlig coaching. För mer information och frågor kontakta oss på info@shifteducation.
SHIFT 1 Vänder sig till dig som samarbetar med människor. SHIFT 1 är en utbildning i det coachande förhållningssättet och grundläggande kunskaper i coaching som metod. Du får praktiska verktyg baserade
P-02/03 säsongen 2016
P-02/03 säsongen 2016 AGENDA DU ÄR VÄRDEFULL IDROTTENS VÄRDEGRUND LAGANDA = VI TILLSAMMANS VINNARE I LÄNGDEN DU ÄR VÄRDEFULL 1. VARFÖR ÄR VI TRÄNARE & VARFÖR SPELAR NI FOTBOLL? (grupperna skriver varsin
Avsikt På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta mönster som uppkommer.
Strävorna 4A 100-rutan... förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande.... grundläggande
Rektor har ordet. Sandared- och Sandhultskolan F-6 Postadress: Borås Stad Stadsdelsförvaltningen Väster 501 80 Borås
Februari 2016 Sandared Rektor har ordet Då har vi precis startat upp igen efter ett, förhoppningsvis, härligt sportlov. Fritidsverksamheten har varit igång som vanligt och det hände en massa roliga saker