Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning Hans-Åke Scherp

Transkript

1 Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning Hans-Åke Scherp Värmlandsprofessur Tf professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot skolutveckling vid Karlstads universitet

2 Bakgrund Samarbetsavtal mellan Region Värmland och Karlstads universitet för att stärka utvecklingen i regionen. Totalt 10 miljoner/år under tre år varav ca 1 miljon satsas påvärmlandsprofessuren i utbildningsvetenskap med inriktning mot skolutveckling. Möjlighet till förlängning ytterligare två år. Samfinansiering.

3 Professurens inriktning Vara en motor i skolutvecklingsarbete och i arbetet att utveckla systematiskt vetande om skolors verksamhet arbeta påden internationella arenan med kunskapsbildning inom områden som skolutveckling och skolledarskap utgöra en dialogpartner till skolornas personal vad det gäller att bedöma värdet av systematiskt framtagen kunskap om skolverksamhet, dess effektivitet och utvecklingsförmåga stimulera skolor och kommuner att jämföra sina insatser med varandra överbrygga gapet mellan teoretiserande forskning och praktiskt fungerande kunskap om skolverksamhet bidra till att de yrken som verkar i skolorna får högre anseende

4 ta ansvar för att en mötesplats institutionaliseras för en kontinuerlig dialog mellan skolornas verksamma och de forskningsansvariga kring vilka frågor som ska läggas till grund för systematisk kunskapsbyggnad se till att kvalificerade utbildningar anordnas bland lärare och skolledare som innehåller kunskap om skolors utveckling och om hur skolpersonal kan ta fram eget systematiskt vetande verka konsultativt i förhållande till skolor och kommuner så att initiativ tas till skolutveckling och till systematiskt kunskapsbyggande bidra till att utbildningen av lärare vid universitetets lärarutbildning stimuleras till nära samarbete med den utveckling som försiggår vid skolor i kommunerna

5 Skola 2011 All verksamhet ska vila påvetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Att ta del av vetenskaplig kunskapsbildning Att vara medaktör i den vetenskapliga kunskapsbildningen om lärande och undervisning Systematiskt kvalitetsarbete

6 Hans Larsson (1909) Kunskapslivet Läraren ska först fråga sitt sunda förstånd och sin erfarenhet, innan han inhämtar order från psykologien; ta vart fall för sig, fråga sig inför varje uppgift, hur den bäst ska lösas, hur han mest praktiskt skall behandla ett visst kapitel eller i ett givet fall förfara med en lärjunge. Det är icke nyttigt om han därunder för fort börjar inrikta sig efter någon psykologisk lag eller allmän regel.

7 Fråga er: efter vilka principer är detta gjort, varför har jag gått i den eller den ordningen? Det skall ofta leda till, att ni av psykologien får bekräftelse på, att ert sunda förstånd gått rätta vägen stundom ocksåtill motsatsen, såatt ni finner er icke ostraffat ha brutit mot en oomkullrunkelig psykologisk princip. Och såkommer därtill det, att ni genom att gåtillbaka till de psykologiska principerna kan ge skäl för ert förfaringssätt. Det är gott och väl att man har rätt och att man mången gång får ha lov att hålla påsitt, även om man icke kan precis bevisa att det är det riktiga; men har man rätt, bör det väl ocksåfinnas något sätt att visa det, och den pedagogiska debatten får icke alltför mycket röra sig med argumentet: så tycker jag. (s. 6-7) Hans Larsson

8 Systematiskt kvalitetsarbete samt vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Beprövad erfarenhet?? Vetenskaplig grund? Pedagogisk verksamhet? Måluppfyllelse Skola 2011

9 Skolutveckling? Centralistiskt perspektiv : Mål, planer, utvärdering, inspektioner. Aktörsperspektiv: När vi stöter påproblem i vardagsverksamheten Erfarenhetslärande

10 Agerande Erfarenheter Planering Reflekterar.. Föreställningar Slutsatser Lärdomar Utmanande möte Forskning, andras erfarenheter

11 Stöd: Varför gör vi det vi gör när det som händer händer Tradition Risk: Traditionella lösningar återskapar problemen Tips, lösningar eller krav från andra Risk: Passar Meningsskapande och vägledande inte helhetsidé in i det egna Risk: För undervisningsmönstret svårt

12 Mönster i forskningen om skolutveckling Lärande organisationer Lärande gemenskaper Lärande nätverk

13 Holtappel (2009): Studie av 278 skolor Teacher trainings on methods are not sufficient to gain important effects on teaching quality and teaching patterns in classrooms Teacher collaboration in institutionalized teams like PLCs focusing student learning and teaching development has important impacts on quality and improvement of teaching and is more effective than teacher trainings (R=.73 resp.33) Professional collaboration and learning in PLCs is able to enhance self-efficacy and readiness for innovation and belong to key conditions for improvement of instruction and student achievements

14 Timperley 2007 Utökad lärtid är en nödvändig men otillräcklig. Lärprocesserna varade mellan sex månader och tvåår och man träffades oftast en till tvågånger i månaden. Extern expertkunskap är nödvändig men otillräcklig. Det rådande sättet att samtala om och förstå undervisning samt elevers lärande behöver utmanas. Att fokusera pålärprocessen istället för att förklara dåliga resultat med brister hos eleverna samt flytta fokus från faktainlärning till mer undersökande arbetssätt och fördjupad förståelse.

15 Effektiva professionella lärgrupper karaktäriserades av att lärarna stimulerades till ny fördjupad förståelse och till att undersöka hur denna förändrade förståelse skulle kunna omsättas praktiken undersöka vilka effekter nya arbetssätt fick påelevernas lärande. Kollektivt ansvarstagande för elevernas lärande ersatte ett individualistiskt synsätt med autonoma lärare. Överensstämmelse mellan lärdomar och forskning samt policy. Aktivt skolledarskap. Effektiva skolledare gav ett aktivt stöd till lärarna lärande och deltog delvis i lärandet själva. De skapade organisatoriska förutsättningar för lärarnas lärprocesser och utvecklande en lärandekultur påskolan.

16 Hattie ( studier) The remarkable feature of the evidence is that the biggest effects on student learning occur when teachers become learners of their own teaching, and when students become their own teachers. (p. 22) Most changes they experience are to structural and working conditions. But what if the changes were to their own conceptions of teaching and learning (p.251)

17 Louise Stoll & Karen Seashore Louis 2007 It is extremely difficult to develop learning communities.

18 Medelvärdesförändringar Skala 1-5 Medelvärde 2006 Förändring skolområde 1-2 Förändring skolområde 3-6 Lärandekultur Medskapande Lärande orienterat PBSledarskap Inre motivation som grund för barns lärande 3,55 0,01 0,21 3,50-0,13 0,22 3,32 0,08 0,36 Meritpoäng år 9 201,25-1,35 11,18

19 Helhetsidé Vision Verksamhetsidé-> förebygger och åtgärdar störningar. Anpassar omvärlden påverkar utformningen av stabiliserar och påverkar??? Pedagogiska verksamheten!!! ->? ligger till grund för lärandet i störningar = påverkar utvecklingsbehov Anpassar verksamheten vägleder och utvecklar Arbets- Organisationen -> skapar förutsättningar för påverkar utformningen av Utvecklings- Organisationen ->

20 Arbets- resp utvecklingsorganisation

21 Sanktioner Lust att lära.73 Arbetsro Meningsfullhet.84 Medskapande

22 Den pedagogiska verksamheten???????!!??!??!!?!!!!!! Arbetsorganisation Schema, arbetslag, arbetsplaner, tjänstefördelning Utvecklingsorganisation Lärgrupper, lärledare, lärplaner Internt nätverk Externt nätverk År 1 År 2 År 3 År 4 År 5

23 Einstein: Vi behöver nya sätt att tänka för att lösa problem som orsakats av gamla sätt att tänka.

24 Vägledande helhet? Helhet Händelse Händelse Agerande

25 Elever Lärdomar från skola A Text med instuderingsfrågor och genomgång av svar med läraren är ett effektivt sätt att lära sig. Lektionerna bör vara strukturerade med en tydlig plan och angivna sidhänvisningar. Regelbundna prov och diagnoser behövs. Strukturerade genomgångar där jag får anteckna. Nivågruppering, stöd, läxhjälp. Tydlig planering av varje moment (Vad ska jag kunna? Hur blir jag bedömd? När sker prov?). Hans-Åke Scherp Karlstads universitet

26 Lärdomar från skola B Elever: Att ta det som hänger ihop oavsett ämne ger en högre motivation som underlättar lärandet. Man blir inte motiverad av att höra att något kommer på skrivningen utan man blir motiverad av att ställas inför ett problem. När man märker att man inte har tillräckliga kunskaper för att kunna lösa problemet blir man motiverad att lära sig det. Om man har någon som bara matar in då är det någon som redan hittat lösningen men om man i en basgrupp försöker hitta lösningen på problem vi måste lösa och vi måste hitta informationen själva då måste jag bearbeta min hjärna för att kunna förstå det här. Jag måste kunna förklara för andra hur jag tänker och byta tankar. Man kan koppla ihop sina erfarenheter med vad som står i böckerna. Man behöver tänka själv. Istället för att man har en lärare som står och pratar hela tiden ger man tid till diskussion, reflektion och bearbetning som gör att man lär sig bättre. I basgruppen delar med sig vad man lärt sig. Kan kolla om man fattat rätt. Man lär av varandra. Man har ett samarbete med lärarna. Hans-Åke Scherp Karlstads universitet

27 Styrningsformer Styrning och ledning av första ordningen genom direkt övervakning, Styrning och ledning av andra ordningen genom planer och rutiner samt Styrning och ledning av tredje ordningen består av gemensamma föreställningar och förståelser som medarbetare använder för att förståen situation och som underlag för beslut och handling. (Perrow)

28 Arbetsorganisationen Beslutssystem Informationssyste m Uppföljningssystem Tjänstefördelning Schema Lokaler Budget Belöningsssystem Ordningsregler Små belöningar Stora belöningar Leder till Leder inte till Förändringar av föreställningar

29 Utvecklingsorganisationen Lärande besök Lesson studies Aktionslärande Forskningscirklar Fördjupad förståelse av vardagsproblemen Skapa nya lärdomar om lärande och undervisning Lärgrupper Lärande samtal Utmanande möten

30 Ta del av befintlig kunskap Lärprocess Gemensamt skapa kunskap Definition av problem eller lärområde Föreläsning Böcker etc. Föreställningar förståelse lärdomar Skaffa ett tillförlitligt underlag Se mönster Förstå varför mönstret ser ut som det gör d v s lärdomar Handling Utprövning av lärdomarna i praktiken

31 Tips?-! + Goda exempel Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess Fördjupad förståelse av problemets natur