Kommunala utförares skolstrategi Alla i Mål Förskola Fritidshem - Grundskola Särskola - Gymnasium

Transkript

1 Skolstrategi Skolkontoret Kent Norström Revidering Dnr SVV/2013:18 Kommunala utförares skolstrategi Alla i Mål Förskola Fritidshem - Grundskola Särskola - Gymnasium Nivå: Nämndspecifikt styrdokument Antagen: Den 27 februari 2013, 9 Reviderad: Den 11 februari 2016, x Giltig t.o.m: November 2017 Ansvarig ägare: Utbildningschef

2 Bakgrund och syfte Resultaten i Upplands Väsbys kommunala skolor är inte i nivå med vad medborgare, vårdnadshavare eller lagstiftaren kan förvänta sig. Skolan är därför ett av kommunens främsta prioriteringsområden. Verksamheten har enligt med utbildningsnämndens vision för skolverksamheten tagit fram följande strategi för att utveckla verksamheten utifrån ett perspektiv som är hämtat från vetenskap och beprövad erfarenhet på det sätt som skollagen föreskriver. Arbetet med att ta fram en strategi påbörjades hösten 2012 och beslutas om under februari månad Föreliggande strategi är en revidering av den tidigare strategin. Här beskrivs övergripande den strategi som gäller för alla resultatenheter inom den kommunala verksamheten. (Förskola, Fritidshem, Grundskola, Gymnasium). På varje enhet/skola upprättas utifrån denna strategi konkretiserade verksamhetsplaner. Vill man också ha ytterligare bakgrundsinformation kan man också läsa det material alla i mål som alla lärare ska ha läst under våren Nationell politik på området Den kommunala skolverksamheten är en statlig beställning på kommunen där kommunen ansvarar inför staten att de lagar och förordningar, ämnes och kursplaner som finns blir uppfyllda. Skollagen (SFS 2010:800) innehåller tre huvudsakliga ansvarsnivåer inom skolan. Dels huvudmannen med det övergripande ansvaret för hur verksamheten bedrivs och utvärderas. På varje skolenhet ska det vidare finnas en rektor som bestämmer om den inre organisationen och leder det pedagogiska arbetet. Slutligen reglerar skollagen också att undervisningen ska genomföras av legitimerade lärare. Skollagen innehåller också bestämmelser om att man inom skolan ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå och på skolenhetsnivå. I det sistnämnda ska vårdnadshavare ha möjlighet till medverkan. På elevnivå finns skrivningar om elevers rätt till inflytande och skolning i demokratiska värden och mänskliga rättigheter. Huvudmannen är enligt skollagen skyldig att tillse att alla elever ges möjlighet att nå målen för undervisningen. När det gäller grundskolan finns ett förtydligande i Skolförordningen (SFS 2011:185) att alla elever ska ges det stöd de behöver för att nå minst godkänt i alla ämnen. Kommunala verksamhetens skolstrategi Vision: alla i mål En grundläggande komponent i strategin för kommunala verksamhetens skolutvecklingsprogram är att alla elever ska lyckas i skolan. Det finns en mängd skäl till detta, ett är att gällande skollagstiftning kräver det, ett annat att det är viktigt ur demokratisk och samhällsekonomisk synpunkt men till syvende och sist eftersom alla barn är värda att kunna förverkliga sina drömmar. Eftersom vi har skolplikt är det lägsta krav en vårdnadshavare kan ställa på den obligatoriska skolan att den tar hand om alla barn så att de kan nå så långt som är möjligt efter sina förutsättningar, och minst godkänt i alla ämnen. Kritik mot att detta inte sker i landets kommuner framförs ofta från både Skolinspektionen och

3 Skolverket. I sin rapport om huvudmannaskapet i ett antal kommuner i Sverige skriver Skolverket: Hur får vi då en skola som uppfyller lagens krav, kommunens mål och där alla lyckas? Föreliggande strategi utgår från en analys av aktuell vetenskap och beprövad erfarenhet inom området. Vi har valt att kalla arbetet alla i mål. Devisen vill betona att måluppfyllelse är en del i ett ständigt pågående arbete och även om en av strategins viktigaste mål är att lyfta de lågpresterande är vårt uppdrag alltid att ge förutsättningar så att alla kan nå sina mål och lyckas även de som har det lättare i skolan ska nå sina högre mål. Nedan finns en lista med de områden som den här strategin fokuserar på och som förklaras i nästa avsnitt: 1. Kollegialt lärande effektiv fortbildning 2. Renodla få mål och fokusering 3. Utvärderingskultur utan skuldbeläggning (systematiskt kvalitetsarbete) 4. Formativ bedömning och pedagogiskt ledarskap 5. Läsning och matematik upptäcka tidigt 6. Rutiner och skyddsnät särskilt stöd 7. It strategi som pedagogiskt stöd 8. Skolorna egna strategier utifrån skolans analys 1. Kollegialt lärande effektiv fortbildning Det mest, och enligt en mycket forskning enda, effektiva sättet att utveckla skolors undervisning är när lärare tillsammans utvecklar sin undervisning. Därför är olika former av kollegialt lärande den centrala metoden för verksamhetsutveckling i denna strategi. Det kollegiala lärandet kan ta sig olika former, till exempel deltagande i det statliga matematiklyftet och läslyftet, göra en learning study eller andra former av strukturerat kollegialt lärande. Skolorna kommer att efter analys av behov hos sina elever arbeta med de metoder som lämpar sig för att nå måluppfyllelse inom de områden man identifierat. Strategin innebär också att bra idéer och fungerande koncept ska kunna röra sig lateralt från skola till skola. En grundläggande förutsättning för strategin är alla lärare i alla Väsbys skolor ska ges möjlighet att arbeta med kollegialt lärande. Det är rektorernas ansvar att se till att så sker. Detta gäller även andra verksamheter som finns inom skolan. 2. Renodla få mål och fokusering Det är viktigt att man ser över skolornas verksamheter om man ska lyckas med det övergripande målet. När situationen är att inte alla elever når målen, är det viktigt att vi uppvärderar betydelsen av undervisningen så att man på skolorna inte tillåter andra händelser att ta värdefull tid från elevernas kunskapsutveckling. Detta gäller såväl den enstaka lektionen som skolans planering i stort. 3. Utvärderingskultur I det kollegiala lärandet på lärarnivå, men också aggregerat på skolnivå, ska skolorna arbeta med att utvärdera och utifrån analyser förbättra sina verksamheter. Det är viktigt att detta sker som en naturlig del av verksamheten. Om man upplever det som att det sker på grund av man vill kontrollera eller skuldbelägga kan det bli kontraproduktivt.

4 Utvärdering på klassrumsnivå innebär att man regelbundet kollar att alla elever hänger med, på skolnivå att man följer upp resultaten i alla ämnen och på kontorsnivå att man följer upp resultat på nationella prov och betyg. Det viktiga är att detta sker för att utveckla verksamheten. Att vi analyserar resultaten och gör förändringar för att förbättra. Det är helt okej att misslyckas så länge man som helhet och över tid rör sig framåt. Rektorsgruppen och ledningen för utbildningskontoret behöver föra kontinuerliga diskussioner kring vad man ska mäta på de olika nivåerna och också bestämma vilka typer av utvärderingar som vi ska göra gemensamt. De nationella proven och betygen fungerar naturligtvis också som avstämningspunkter. 4. Formativ bedömning och pedagogiskt ledarskap En klassrumsnära nivå av utvärderingskultur är att arbeta inom det fält som kallas formativ bedömning. De metoder och det synsätt som samlas ihop under den benämningen tillhör de mest effektiva metoderna enligt forskning. Därför ska skolorna arbeta med att utveckla ett formativt arbetssätt. Mycket forskning visar också på betydelsen av det pedagogiska ledarskapet både på övergripande, rektors- och på klassrumsnivå. Det finns en ganska samstämmig bild från ett antal forskningsfält att en av de stora bristerna i svensk pedagogisk utveckling har varit ett felaktigt fokus på elevens ansvar för sitt lärande och en svag lärarroll som följt av detta. Formativ bedömning som nämndes ovan innebär bland annat ett tydligt ledarskap och ansvarstagande i klassrummet för det lärande som sker hos alla elever. För att formativ bedömning och ett starkare pedagogiskt ledarskap ska bli verklighet krävs utbildning och djup praktisk förståelse av hur man kan arbeta med de frågorna. Utbildningspaket ska tas fram och kunskaper från skolor som har jobbat med det ska hämtas in i organisationen. 5. Läsning och matematik upptäcka tidigt I de analyser man gör i Finland om varför man kommer så högt upp i internationella kunskapsmätningar kommer man fram till att den viktigaste anledningen är att man tidigt sätter in stöd till de barn som riskerar att halka efter. För att kunna göra det har man också ett utvecklat system av diagnostiska test. Men eftersom det är av avgörande betydelse för alla ämnen att man hänger med i läsförståelse och matematik redan från början behöver vi utveckla det här på våra skolor. Detta kommer att återspegla sig i det systematiska kvalitetsarbetet. 6. Rutiner och skyddsnät särskilt stöd Det finns elever där det normala stödet som undervisande lärare gör inte räcker till. För dessa elever ska vi skapa tydliga system och arbeta upp bra samverkan mellan undervisande personal, elevhälsa och i förekommande fall sociala myndigheter, barnpsykiatrin eller andra. Personal som arbetar med dessa frågor ska också ges stöd och fortbildning. 7. Digitaliseringen som pedagogiskt stöd Digitaliseringen i skolans verksamheter är nödvändig för att spegla samhället i övrigt.

5 Det finns gott om exempel på när enstaka it-insatser ger god effekt på elevers lärande men den sammantagna bilden är att it i sig inte ger något mer lärande. Det avgörande är hur man använder den teknik man har tillgång till. Strategier ska tas fram för hur digitaliseringen används som ett pedagogiskt verktyg för att förstärka lärandet. 8. Skolorna egna strategier utifrån läge Det är viktigt att ta hänsyn till att alla skolor och klassrum har sina specifika utmaningar och möjligheter. Därför är det viktigt att varje skola under den här strategins paraply och i enlighet med skollagens skrivning om rektors ansvar för skolans verksamheter och ges förutsättningar att arbeta med de mål och de brister i måluppfyllelse som man identifierar på just den skolan. Varje skola ska upprätta sina verksamhetsplaner utifrån strategin. Viktiga förutsättningarna för att nå strategins mål Karriärvägar för lärare kommer ses över, liksom möjligheter att kunna rekrytera nya. En kompetensförsörjningsplan för framtiden ska tas fram. Geografiskt ligger Upplands Väsby mellan två lärarutbildningar och har därför möjlighet att locka nyutexaminerade lärare till kommunen. Närheten till universiteten ger också möjligheter till, att genom den verksamhetsförlagda delen i utbildningen, skapa relationer med unga lovande lärare. En del i arbetet med att bli en attraktiv arbetsgivare är skolstrategin. Möjligheten att få arbeta i en verksamhet som utvecklas och att också själv få utvecklas, upplevs av de flesta som stimulerande. En god lärmiljö är en förutsättning för alla skolans verksamheter att lyckas. Kommunal verksamhets arbete med att utveckla skolornas allaverksamheter är beroende av externa förutsättningar främst olika beslut i den övergripande kommunala organisationen. Det finns ett antal områden vi har identifierat som är av betydelse för att strategins mål ska uppfyllas. Dessa är: Tydligt regelverk Bra organisation kring nyanlända, modersmålsundervisning och studiehandledning Tydlighet i huvudmannaskapsfrågan Positiv inställning till den egna verksamheten Uppföljning och utvärdering Grundläggande ska mycket av utvärdering göras med hjälp av kvantitativa instrument som finns i verksamheten, till exempel betyg och resultat på nationella prov, medarbetarenkäter, med flera. Dessa kan kompletteras med specialinriktade enkäter och samtal. Ett viktigt instrument är det systematiska kvalitetsarbetet med de nyckeltal som är kopplade till detta. Varje verksamhet ska utifrån sina resultat ta fram tre prioriterade utvecklingsområden som ska fokuseras på under nästkommande år.