Förskolechefs sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016/2017 med strategisk inriktning för läsåret 2017/2018

Transkript

1 Förskolechefs sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016/2017 med strategisk inriktning för läsåret 2017/2018 Ekenhillsvägens förskola Sofia Hertzberg Förskolechef

2 Inledning Förskolechefs systematiska kvalitetsarbete har sin utgångspunkt i läroplan och skollag samt de kommunala målen för förskolans verksamhet vilka är formulerade i åtaganden. I förskole ledningens systematiska kvalitetsarbete sammanfattas den agregerade bilden av förskolans resultat. Skolchefens analys och slutsats sammanfattas och anger en strategisk inriktning. Det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas i enlighet med Skolverkets allmänna råd. Detta dokument är endast en sammanfattning av enhetens systematiska kvalitetsarbete. Varje förskolechef ansvarar själv för att: skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på enhetsnivå, se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer enhetens kvalitetsarbete se till att personalen på enheten kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen På förskolan har vi gemensamma mål, men däremot väljer varje avdelning sina egna aktiviteter kopplade till målen utifrån nuläge och barngruppens sammansättning. Både förskollärare och barnskötare är involverade i arbetet då vi ser vikten av att hela arbetslaget är delaktigt i kvalitetsarbetet. På varje arbetslagsreflektion som sker en gång i veckan utgår vi från ett reflektionsunderlag som bland annat innehåller en kort avstämning av målen, hur går arbetet och hur går vi vidare för att nå målen. Detta underlag finns tillgängligt på internportalen så att jag som förskolechef enkelt kan följa arbetslagets arbete även om jag inte är närvarande vid varje arbetslagsreflektion. På så sätt kan jag också säkerställa att arbetslagsreflektionen används till det den ska. Avstämningar sker i utvecklingsgruppen en gång under höstterminen och en gång under vårterminen. Gruppen består av en förskollärare från varje avdelning samt förskolechef. På så sätt får varje avdelning en möjlighet att ta del av varandras arbete och även ges en möjlighet till tips, råd och stöd av varandra. Tidigare år har vi alltid genomfört utvärderingen under en av våra stängningsdagar då jag som förskolechef gått runt i alla arbetslag under dagen. Det jag som förskolechef fått syn på är att medarbetarna har svårt för att formulera sig och mycket av tiden har gått till att hitta rätt ord, samt att jag känt att jag inte räckt till som stöd och hjälp till alla. Utifrån det införde jag i år att avsätta en heldag till varje enskilt arbetslag för utvärdering. Det genererade till att jag som förskolechef fick en ökad möjlighet att ta del av arbetslagets arbete under hela läsåret, samt kunna ställa fördjupande frågor för att få svar på rätt frågor och samtidigt öka medarbetarnas kunskap och förståelse kring arbetet. Jag har också varit sekreterare vilket gjort att medarbetarna inte behövt lägga fokus på själva skrivandet. 2.1 Normer och värden För att öka måluppfyllelsen behöver vi arbeta ännu mer medvetet med likabehandlingsplanen vilket gjorde att vi la till den som en obligatorisk del i reflektionsunderlaget. Det har bidragit

3 till att varje arbetslag varje vecka diskuterar varje enskilt barn och gruppens sammansättning för att få syn på eventuella brister och åtgärder. Att dela den stora barngruppen i mindre grupper såg vi som en möjlighet till ökad trygghet och ett ökat lärande hos varje enskilt barn, vilket har gjort att vi framöver behöver i ännu högre grad dela upp gruppen i mindre gruppen under större delen av dagen. Målet är uppnått till stor del. Genom ett medvetet och systematiskt likabehandlingsarbete kan vi i vår verksamhet se att alla flickor och pojkar visar tydlig respekt och empati för varandra samt att de vågar vara sig själva. Vårdnadshavare påpekar både i det dagliga samtalet och i det barndelaktiga utvecklingssamtalet att de känner att deras barn är tryggt på förskolan. Analys av resultat Genom en tydlig planerad verksamhet och närvarande, engagerade och medvetna pedagoger kan vi idag se att varje enskilt barn dagligen ges möjlighet till att utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, vilket lett till att vi idag kan se att vi har harmoniska barngrupper. Den stora barngruppen delas dagligen in i mindre grupper under större delen av dagen, vilket är ett måste eftersom barngrupperna på förskolan är stora. På så sätt ges varje enskilt barn möjlighet till en ökad trygghet, ökad förståelse för andra och möjlighet till att bli sett och lyssnat på. Alla flickor och pojkar har dagligen erbjudits aktiviteter som inbjuder till sociala möten mellan barn och barn och barn och pedagog. Genom att arbeta i mindre grupper har pedagogerna en ökad möjlighet att se varje enskilt barn och deras behov, önskemål och intressen. Vi arbetar hela tiden utifrån att varje enskilt barn ska få taltid och bli lyssnat på, både av oss pedagoger och av de andra barnen. Vi är noga med att alltid ta oss tid till att förklara och återkoppla till barnen och vid eventuella konflikter mellan barnen är vi alltid med och vägleder. I vår verksamhet arbetar vi systematiskt med likabehandlingsarbetet. Vi genomför trygghetsronder och intervjuer/observationer utifrån olika frågeställningar tillsammans med alla barn varje termin. På så sätt får vi tydligt syn på hur varje enskilt barn upplever sin vistelse på förskolan. en analyseras sedan under arbetslagsreflektionstid och eventuella åtgärder vidtas. Vi har arbetat med tema olika för att alla barn ska få syn på olikheter. Vi har i temaarbetet bland annat pratat om hur vi ser ut, vart vi kommer ifrån, varför vi ser ut som vi gör, hur en familj kan vara uppbyggd och att vi visar känslor på olika sätt. Som verktyg har vi använt oss av litteratur som berör ämnet olika och känslodockor för att tydliggöra olikheter för barnen. Genom ett medvetet arbetssätt kan vi tydligt se att konflikterna i barngrupen har minskat och att alla flickor och pojkars förståelse för varandra har ökat. Vid varje arbetslagsreflektion arbetar vi med likabehandlingsplanen och lyfter varje enskilt barn och barngruppens sammansättning för att få syn på eventuella brister och vidta åtgärder. Vi använder oss också av BRUK som ett underlag till diskussioner i arbetslaget samt en möjlighet till att få syn på förbättringar. Varje termin har vi så kallade lärmiljödagar då varje arbetslag tillsammans med chef och pedagogikutvecklare får en möjlighet att utveckla avdelningens lärmiljö så att den anpassas efter barngruppens sammansättning, ålder, behov och intressen. Vi kan tydligt se att en medveten lärmiljö ökar möjligheten för varje enskilt till en lugnare inomhusmiljö och utveckling och lärande.

4 Slutsats att ta med sig i planeringen av det fortsatta arbetet Vi ser tydligt att närvarande, engagerade och medvetna pedagoger ökar tryggheten hos varje enskilt barn. Att dela den stora barngruppen i mindre grupper under större delen av dagen ger varje enskilt barn en ökad möjlighet till trygghet, ökad förståelse för varandra och att bli sett och lyssnat. Att arbeta systematiskt med likabehandlingsarbetet har ökat förståelsen och kunskapen hos både barn och pedagoger. Framöver behöver vi lägga mer arbete på att öka dokumentationen kring trygghetsronderna som görs varje termin för att ännu tydligare få syn på varje enskilt barns upplevelse kring sin vistelsetid på förskolan. Vi behöver också fundera på hur vi ska arbeta med alla diskrimineringsgrunderna i likabehandlingsplanen på ett naturligt sätt tillsammans med barnen på alla avdelningar. 2.2 Utveckling och lärande Vi har tagit lärdom av att lärmiljön är en otroligt viktig del för varje enskilt barns möjlighet till utveckling och lärande och därför behöver vi fokusera ännu mer medvetet på att skapa tydliga lärmiljöer utifrån barnets behov, ålder, intresse, kunskap och utmaningar. För att öka möjligheterna för samtliga förskollärare och barnskötare till extra planeringstid, både enskilt och i grupp, så behöver vi fortsätta med våra mötesveckor på förskolan där förskolechefen ansvarar för att strukturera upp veckorna på bästa sätt. Detta leder då till att alla flickor och pojkar får ökade förutsättningar till en väl planerad verksamhet vilket leder till en ökad nyfikenhet och ett ökat lärande för varje enskilt barn utifrån dess behov och kunskap. Målet är uppnått till stor del. Vi kan tydligt se att alla flickor och pojkar har utvecklat självständighet och tillit till sin egen förmåga och kunskap om det egna lärandet genom ett medvetet arbetssätt hos samtliga pedagoger och genom dokumentationer och reflektioner tillsammans med en pedagog. Analys av resultat Genom medvetna, närvarande och engagerade pedagoger, tillsammans med uppmuntran och beröm har varje enskilt barn dagligen fått en möjlighet till att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga. Alla flickor och pojkar ges i alla situationer en möjlighet till att få tid till att prova själva med stöd ifrån en pedagog. I alla våra rutiner utvecklar varje enskilt barn tillit till sin egen förmåga och lust att lära utifrån att barnet själv får delta i rutiner så som att hämta matvagnen, klä på och av sig, duka, bädda, ta mat själva osv. Under större delen av dagen delar vi den stora barngruppen i mindre grupper för att öka varje enskilt barns förutsättningar till undervisning. På så sätt ges alla flickor och pojkar en ökad möjlighet till att bli sett och lyssnat på samt att få stöd i sitt lärande av en pedagog. I de mindre grupperna har varje avdelning arbetat temainriktat med fokus på barnets lärande och utveckling. Ett verktyg har varit litteratur och kommunens lässatsning. Genom observationer kring alla flickor och pojkars intresse för och kunskap om böcker, bokstäver, siffror, talspråk, skriftspråk, ordförråd och begrepp har pedagogerna skaffat sig ett nuläge kring varje enskilt

5 barns kunskap och intresse. Utifrån det har varje avdelning sedan arbetat systematiskt med att ge alla flickor och pojkar en möjlighet till att utveckla sitt talspråk, ordförråd, begrepp och sitt intresse för skriftspråket. Detta har skett genom tydliga, planerade aktiviteter med böcker anpassade efter varje enskilt barns ålder, kunskap och behov. Pedagoger och barn har bland annat tillsammans läst böcker, fördjupat sig i böckernas innehåll, diskuterat ord och dess betydelse, jämfört bokstäver i böckerna kopplade till barnets namn och olika materiella saker, arbetat med skapande material utifrån böckernas innehåll, besök på stadsbiblioteket och bokbussen och dokumentationer utifrån barnets lärprocesser. Pedagogernas medvetna tänk kring lärmiljöerna har i hög grad bidragit till varje enskilt barns lust till att leka och lära utifrån behov, intresse och kunskap. Varje enskilt barn får syn på sitt eget lärande genom dokumentationer och reflektioner antigen enskilt eller i grupp tillsammans med en pedagog. Reflektionerna hålls alltid i direkt anslutning till genomförd aktivitet för att barnet lättare ska få syn på sitt eget lärande. Pedagogerna är noga med att hela tiden prata med barnet om vad de lär sig och använder ordet lär hela tiden. I det dagliga samtalet med vårdnadshavare och i det barndelaktiga utvecklingssamtalet som erbjuds 1 gång per termin, synliggörs det enskilda barnets lärprocesser för både vårdnadshavare och barn. Alla flickor och pojkar är med och gör sina dokumentationer inför det barndelaktiga utvecklingssamtalet utifrån sin egen förmåga och de äldre barnen håller alltid i samtalet själva. Dokumentationerna är alltid kopplade till läroplansmålen vilket skapar en tydlighet för vårdnadshavare kring förskolans arbete. Slutsats att ta med sig i planeringen av det fortsatta arbetet Genom närvarande, engagerade, medvetna och lyhörda pedagoger ges varje enskilt barn en ökad möjlighet till utveckling och lärande samt undervisning utifrån barnets intresse och behov. Att låta arbetet ta den tid det tar och låta det löpa som ett temaarbete över hela läsåret gör att barnet får en möjlighet till fördjupad kunskap och utveckling. Att dela den stora barngruppen i mindre gruppen ger samtliga flickor och pojkar en ökad möjlighet till att bli sedda och lyssnade på och på så sätt öka barnets möjlighet till utveckling, lärande, självständighet, delaktighet och tillit till sin egen förmåga. En tydlig systematik av dokumentationer kring barnets lärprocesser kopplade till läroplanen skapar en stor förståelse och kunskap hos både barn och vårdnadshavare kring barnets lärande och utveckling, men också en ökad kunskap om de nationella målen. 2.3 Barns inflytande För att öka varje enskilt barns möjlighet till inflytande och på så sätt kunna vara med och påverka sin vistelse på förskolan, behöver vi dela in den stora barngruppen i mindre grupper under större delen av dagen. Målet är uppnått till stor del. I vår verksamhet ger vi dagligen varje enskilt barn möjlighet till inflytande genomlyhörda och närvarande pedagoger. Att dela den stora barngruppen i mindre grupper under större delen av dagen har i hög grad bidragit till ett ökat inflytande hos alla flickor och pojkar. Analys av resultat

6 Genom att barnen under större delen av dagen delas in mindre grupper ges varje enskilt barn en ökad möjlighet till att få uttrycka sina tankar och åsikter och därmed kunna påverka sin situation. Pedagogerna är noga med att lyssna på och se alla barn samt ge barnet den tid det behöver i olika situationer och aktiviteter. I våra aktiviteter arbetar vi hela tiden med turtagning, vikten av att lyssna på varandra, hjälpa varandra, förståelse för varandra, ansvarstagande och uppmuntran. I våra aktiviteter följer vi barnets intresse vilket gör att redan planerade aktiviteter många gånger blir annorlunda. Vi ser dagligen till att bemöta varje enskilt barn utifrån dess behov och intresse genom att som närvarande pedagog lyssna på vad barnet har att säga och respektera dess tankar och åsikter. Varje morgon vid lämning ser vi alltid till att en pedagog möter upp barnet och utifrån barnets behov och önskemål säger hej då till dess vårdnadshavare. Även om barnet av olika anledningar inte alltid kan få sina önskemål beviljade, så är vi noga med att alltid förklara varför för att barnet ska förstå. Genom en tydlig lärmiljö och tillgängligt material som är framtaget utifrån barnets intresse, kunskap, ålder och behov samt ges varje enskilt barn möjlighet till påverka sin möjlighet till utveckling och lärande utifrån behov, intresse och kunskap. Genom ett systematiskt likabehandlingsarbete på förskolan får vi bekräftat från varje enskilt barn att det känner sig tryggt på förskolan och blir bemött med respekt från samtliga pedagoger. Slutsats att ta med sig i planeringen av det fortsatta arbetet Vi ser tydligt vikten av närvarande, engagerade, medvetna och lyhörda pedagoger. Alla flickor och pojkar upplevs trygga med oss pedagoger eftersom de alltid vågar säga vad de tycker, känner och vill. Att dela barngruppen i mindre grupper under större delen av dagen ökar varje enskilt barns möjlighet till inflytande. Genom ett medvetet likabehandlingsarbete får vi syn på varje enskilt barn och dess möjlighet och upplevelse till att påverka sin situation på förskolan. Vi upplever att barn som blir respektfullt bemötta vågar vara sig själva, vågar prova nya utmaningar, utvecklar självständighet och ökar kunskapen genom en medveten undervisning. För att ge alla flickor och pojkar en ännu högre grad till inflytande kommer en avdelning under kommande läsår att låta barnet vara med och planera och bestämma olika aktiviteter. 2.4 Förskola och hem Tydlig struktur, tydliga rutiner och en väl fungerande kommunikation leder till trygghet för både barn och vårdnadshavare. En medveten närhet och ett medvetet engagemang hos pedagogerna leder till att barn och vårdnadshavare upplever att de bemöts respektfullt. Målet är uppnått till stor del. Vårdnadshavare uttrycker tydligt i det dagliga samtalet att de upplever att deras barn är tryggt på förskolan och att pedagogerna är lyhörda för både barn och vårdnadshavares önskemål och behov.

7 Analys av resultat På förskolan genomför vi alltid föräldraaktiv inskolning vilket innebär att barnets vårdnadshavare är med under minst tre dagar på förskolan för att ta del av förskolans rutiner och aktiviteter. På så sätt skapas en god relation redan från början mellan pedagogerna och vårdnadshavare och vårdnadshavare får också en insyn i förskolans pedagogiska verksamhet. Vi genomför alltid uppföljningssamtal efter inskolningen samt erbjuder alla vårdnadshavare barndelaktiga utvecklingssamtal en gång per termin. Vi har föräldramöten varje höst, föräldraråd en gång per termin och bjuder in vårdnadshavare att delta i vår verksamhet närhelst de önskar och vill. I det dagliga samtalet med vårdnadshavare är vi alltid lyhörda för deras önskemål och behov, samt att vi lägger tyngden på att påvisa barnets lärande och utveckling. På föräldramöten och föräldraråd lyfter vi vårt arbete på förskolan utifrån de nationella målen och utifrån likabehandlingsplanen. Möjlighet för vårdnadshavare att diskutera och påverka finns alltid på dessa möten men också i det dagliga samtalet. Pedagogerna upplever att vårdnadshavare vågar fråga om allt och komma med synpunkter och idéer. Vid lämning och hämtning bemöter pedagogerna alltid barn och vårdnadshavare utifrån deras önskemål och behov. Om lämningen varit jobbig är vårdnadshavare alltid välkommen att ringa till avdelningen för att höra hur det gått och i många fall skickar pedagogerna antingen ett sms eller ett mms för att påvisa att deras barn mår bra. Slutsats att ta med sig i planeringen av det fortsatta arbetet Genom ett gott och respektfullt bemötande mot både barn och vårdnadshavare och ett nära samarbete mellan förskolan och hemmet skapar en tillit och ett förtroende hos vårdnadshavare och de upplever att deras barn är tryggt på förskolan. Förskolan behöver fortsätta arbeta medvetet med ett respektfullt bemötande för att bibehålla det goda resultatet. 2.5 Övergång och samverkan Samarbetet förskola skola fungerar utan anmärkning. Målet är uppnått helt. Förskolan och Hällby skola har ett nära och bra samarbete med en tydlig överinskolningsplan. Analys av resultat Förskolan och Hällby skola har i många år haft ett väl fungerat samarbete och en tydlig överinskolningsplan. Biträdande rektor, förskolechef, lärare från skolan och pedagoger från förskolan träffas i juni månad för att utvärdera vårens samarbete samt sätta riktlinjerna inför kommande läsår. I oktober träffas samma personer igen för att utvärdera hela läsårets samarbete samt sätta exakta datum för kommande möten och besök.

8 Planerade besök påförskolan av lärare och planerade besök på skolan av pedagog från förskolan och berörda barn genomförs vid flera tillfällen under vårterminen, både med och utan vårdnadshavare. Slutsats att ta med sig i planeringen av det fortsatta arbetet Eftersom förskolan och Hällby skola har ett bra och genomarbetat samarbete kring övergången från förskola till skola så är det viktigt att bibehålla det genom att fortsätta ha en bra kommunikation och ett bra samarbete. Mitt pedagogiska ledarskap Skriv en kortfattad reflektion över hur läsårets utvecklingsarbeten, resultat, analyser och slutsatser påverkat dig i hur du resonerar kring ditt pedagogiska ledarskap inför kommande läsår. Jag som förskolechef upplever att förskolan har hög kvalitét och hög måluppfyllelse. Pedagogerna arbetar medvetet och systematiskt med stöd ifrån mig som förskolechef. Genom en närvarande, medveten, engagerad och lyhörd förskolechef skapas tillit och respekt för varandra och ökade förutsättningar för samtliga medarbetare att genomföra sitt pedagogiska arbete på bästa sätt. Det leder till en ökad utveckling och lärande och en stor trygghet hos varje enskilt barn och vårdnadshavare. På varje apt har jag infört pedagogiska diskussioner eller work shops för att öka det kollegiala lärandet hos varje enskild pedagog och på så sätt också ta tillvara på all den kunskap som alla medarbetare besitter och möjlighet till att få dela med sig av den. Mötesveckorna har bidragit till en minskad stress hos medarbetarna och en ökad måluppfyllelse. Jag som förskolechef ansvarar för att strukturera upp dessa veckor och tillgodoser alla medarbetares önskemål och behov av tid. Att ha ett tydligt reflektionsunderlag som dessutom finns på internportalen har bidragit till ett mer medvetet likabehandlingsarbete och en ökad måluppfyllelse. Dessutom har jag som förskolechef en ökad möjlighet till att säkerhetsställa avdelningarnas arbete. Jag strävar efter att kunna fortsätta vara den närvarande förskolechef jag är idag även under kommande läsår då Gredby förskola startas. Strategisk inriktning på nästa läsårs utvecklingsarbete Vi ser tydligt att närvarande, engagerade och medvetna pedagoger ökar tryggheten hos varje enskilt barn och bidrar till en ökad utveckling och lärande hos alla flickor och pojkar. Att dela den stora barngruppen i mindre grupper under större delen av dagen ger bara positiva effekter hos alla barn och pedagoger. Att arbeta systematiskt med likabehandlingsarbetet ökar förståelsen och kunskapen hos både barn och pedagoger. Framöver behöver vi lägga mer arbete på att öka dokumentationen kring trygghetsronderna som görs varje termin för att ännu tydligare få syn på varje enskilt barns upplevelse kring sin vistelsetid på förskolan. Vi behöver också fundera på hur vi ska arbeta med alla diskrimineringsgrunderna i likabehandlingsplanen på ett naturligt sätt tillsammans med barnen på alla avdelningar

9 För att ge alla flickor och pojkar en ännu högre grad till inflytande kommer en avdelning under kommande läsår att låta barnet vara med och planera och bestämma olika aktiviteter. Förskolan behöver fortsätta arbeta medvetet med ett respektfullt bemötande för att bibehålla det goda resultatet. Eftersom förskolan och Hällby skola har ett bra och genomarbetat samarbete kring övergången från förskola till skola så är det viktigt att bibehålla det genom att fortsätta ha en bra kommunikation och ett bra samarbete.