Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Transkript

1 Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren 10 dec 2009

2 Stort fokus på individen både i förskola och skola kan leda till att: problemen söks och förläggs utanför den pedagogiska verksamheten och att didaktiken på så sätt förblir oproblematiserad. (Nordin-Hultman, 2004)

3 Uppdraget kring dokumentation handlar om Att kunna relatera barns/elevers kunskapsutveckling till den pedagogiska planeringen som ligger till grund för undervisningen. Att kunna följa och stödja barns/elevers utveckling i förhållande till målen i läroplanen och kursplaner. Att vara en hjälp för den utvärdering som ska ligga till grund för de skriftliga omdömena och IUP i skolan.

4 Pedagogisk dokumentation Innebär att olika; händelser och lärprocesser dokumenteras och sedan används som utgångspunkt för samtal i personalgruppen om den pedagogiska verksamheten. Metoden kan ses som ett kollektivt utvärderingsinstrument och skiljer sig därmed från individuella utvecklingsplaner och andra typer av dokumentation som rör enskilda individer. (Förslag till ny läroplan, Skolverket, 2009)

5 Dokumentation blir först pedagogisk då den; används för att förstå och fatta nya beslut om nya utmaningar för barns och vuxnas lärande (Åberg & Lenz Taguchi, 2006)

6 Barns utveckling och lärande sker i samspel med omgivningen Barnens perspektiv är centralt Utvärderingarna (dokumentationen) ska bland annat behandla; i vilken utsträckning verksamheten utgår från barnens erfarenheter, förutsättningar och intressen i vilka sammanhang som barnet visar gensvar, engagemang och motivation

7

8 Lokal pedagogisk planering ska tillgodose att elever får möjlighet att tillägna, utveckla och använda sig av olika innehåll och lärostoff Mål att sträva mot vilka har läraren valt ut? Vilka kunskaper fakta, begrepp osv. ska läras? Vilka färdigheter och förmågor ska tränas och utvecklas? Hur ska detta bedömas? Hur involveras/informeras barnen? Val av stoff och arbetssätt Undervisning uppföljning dokumentation (Birgitta Högberg, Skolverket, 2009)

9 Arbetslagets dokumenterade planering (lokal pedagogisk planering) Innehåll: Vad vill vi att barnen/eleverna ska lära sig? Strävansmål, kompetenser. Vad innebär det att kunna? Koppling till mål i läroplan och kursplan Diskussioner och dokumentation av sådana samtal Undervisning: Hur gör vi för att nå målen? Val av arbetssätt och material. Hur tar vi reda på och använder barns/elevers tankar och idéer i planeringen? Diskussion och dokumentation kring detta Pedagogiska diskussioner som dokumenteras, analyseras och ligger till grund för vidare planering Planering Hur planerar vi vår undervisning och utifrån vilken dokumentation? Analys: Varför väljer vi att göra som vi gör? Vad grundar vi våra beslut på? Mål? Teorier? Hur vet vi att alla barn/elever förstått det vi avsåg att de skulle förstå?

10 Man kan inte dokumentera allt Viktigt att göra ett urval och fördjupa sig inom detta. Skifta fokus olika perioder Gör barnen/eleverna delaktiga i dokumentationen Ser vi generella kompetenser i dokumentationen som inte är ämnesspecifika?

11 Dokumentationsmetoder Loggbok/dagbok (pedagogers och barns) Samtal/intervjuer Observationer Foton Teckningar, skrifter och övriga produktioner Videoinspelningar, bandinspelningar IT-teknik (digital storytelling; PIM etc) Portfolio, IUP, åtgärdsprogram

12 Reflektionsprocess Gemensamt Vilket område ska vi granska? Individuellt Vad hände? Individuellt Hur upplevde jag det? Individuellt Vilka erfarenheter har jag gjort? Vad tänker jag om det? Hur formulerar jag min reflektion? Individuellt Hur planerar jag att genomföra det? Hur komma igång? Individuellt Vilka strategier? Pedagogiska konsekvenser? Gemensamt Vilka olika reflektioner gör vi? Hur beskriver vi problemetgranskningsområdet? Vilken forskning finns? Myndigheten för skolutveckling, Att lyfta den pedagogiska praktiken Hur påverkar det vårt arbete? Hur går vi vidare?

13 Hjälpreda vid dokumentation av arbetslagets planering Protokoll: Datum: Område: Syfte med träffen var... Vi pratade om Reflektioner under träffen Slutsatser/lärdomar under träffen Inför nästa träff tänker vi att Svårigheter i lärprocessen Deltagare Dokumentatör (Scherp 2008)

14 Dokumentationsmatris stora likheter med aktionsforskningsprocessen Planera, agera, dokumentera, reflektera Varför/mål Kompetenser eller områden vi vill utveckla i vår verksamhet. Frågor vi ställer oss. Vad/fokus Prioriterat område för dokumentationen Hur/metod Olika sätt vi valt att dokumentera på Utvärdering Detta har vi uppnått Så märks/syns det i vår verksamhet, barngrupp/klass Så märks det i vår planering

15 Empati 3-5 årsgrupp Varför/mål Kompetenser/områden vi vill utveckla i vår verksamhet. Frågor vi ställer oss. Utveckla barns empatiska förmåga Vilka möjligheter skapar vi för barn att utv. empati? Barns fria lek Vad/fokus Prioriterat område för dokumentationen Organiserade aktiviteter Videoobservationer Pnina Kleins kriterier Observationer Hur/metod Olika sätt vi valt att dokumentera på Loggbok/postitlapp Utvärdering Detta har vi uppnått Så märks det i vår verksamhet Så syns det i planeringen Börjat att kritiskt granska oss själva Ger mer beröm Ser samspel barn emellan, barn/vuxna Klimatet omtänksamt Barnen löser konflikter verbalt Förhålln.sätt positivt vuxna förebilder Planerar och tänker på att göra empatin synlig i alla situationer under dagen

16 Varför/mål Matematiken Vad/fokus Hur/metod Synliggöra och utveckla matematiken i förskolans vardag, för barn och pedagoger Hur förstår och lär barn matematik? Hur utvärderar och dokumenterar vi? Matematik i vardagen i förskolan i lek, rutinsituationer, samlingar etc. Loggbok Barnintervjuer Observationer Videoobservation Barnteckningar Fotografier Övriga alster Utvärdering Pedagogernas medvetenhet ökat, barn utvecklat sitt matematiska kunnande Märks i verksamhet Barnen räknar, talar och ritar matematik, använder matematik som lösning av problem Syns i planering Vi planerar för att synliggöra vardagsmatematiken. Matematik som tema

17 Varför/mål Läsglada barn år F-3 Vad/fokus Hur/metod Hur får vi läsglada elever? Alla uppleva sig som läsare Läsning genomsyra verksamheten Läsning livslångt behov och lärande Daglig egen läsning, högläsning efterfrågas Hemmen engagerats Klassen läser 100 böcker tillsammans, läser för varandra Duktiga läsare Medvetna lärare Utvärdering Dagliga sagoläsningen Tyst läsning Bokcirklar Dramatiseringar Biblioteksbesök Märks i verksamhet Biblioteken välbesökta Läsning efterfrågas Eleverna kommit långt i sin läsutveckling, mål att sträva mot Eleverna utnyttjar sin kunskap till att hämta information Loggbok Elevintervjuer och samtal Observationer Recensioner Digitalfoto Bilder Syns i planering Elevers önskemål följs upp elevinflytande ökat Tid för observation och dokumentation Elever får oftare recensera, muntligt och skriftligt anpassade krav

18 Analysen är viktig Dokumentation inte bara en metod att samla dokument. Arbetet med dokumentation och utvärdering kräver att lärare kan analysera. Att analysera innebär att man ställer sig själv, sina kollegor och barnen/eleverna frågor och kopplar det till styrdokument och eventuell forskning. Vad ville vi? Hur gjorde vi? Hur gick det? Vad blev det för resultat? Vilka generella slutsatser kan vi dra? Hur stämmer det med läroplaner och kursplaner? Hur går vi vidare?

19 Ofta föregås utvecklingssamtal av kartläggningsfrågor eller intervjufrågor - vart leder dessa frågorna vår blick? Hur visar barnet hänsyn och omsorg? Hur visar du hänsyn och omsorg? (skolan) Sådana frågor måste sättas i relation till vilka möjligheter vi och vår verksamhet gett barnet att utveckla sådan kompetens. Hur arbetar vi för att barn skall utveckla förmågan att visa hänsyn och omsorg Det är i förhållande till den sista frågan vi kan förstå vad barn/elever kan!

20 Kan barnet återberätta så att andra förstår? Och Hur arbetar vi för att barnet skall utveckla en förståelse för sammanhang och kunna återge ett händelseförlopp? Det är i förhållande till vårt sätt att arbeta med ett sådant innehåll vi kan veta hur barnet tagit till sig och utvecklat kunskapen!

21 Detta borde få konsekvenser För Hur vi talar med barn/elever vårt förhållningssätt och bemötande Hur vi ser på förskolans och skolans uppdrag och roll Hur vi planerar och vilket innehåll vi väljer att synliggöra för barnen/eleverna Hur vi genomför våra utvecklingssamtal Hur vi talar och skriver om barn/elever (Individuella utvecklingsplaner, Åtgärdsprogram)

22 Verksamhetsplan Beskrivning av verksamheten på avd: Utifrån arbetslagets dokumenterade förhållningssätt och planering, läroplanens mål, barns intressen och rätt till lärande, utveckling och omsorg kommer vi att terminen att prioritera följande områden i vår verksamhet: * * Datum:

23 Individuell planering För att främja god utveckling och lärande hos: Barnets namn Kommer vi att i vår verksamhet ge rika tillfällen till att: Så här kommer vi göra: Vem ansvarar: Annat som är viktigt att tänka på just nu? Planeringen gäller under tidsperioden Dagens datum Med på utv.samtalet var:

24 Maj: Utvärdering verksamhetsberättelse kvalitetsredovisning April: Analys och reflektion. Ev. nya aktioner. Hur ger vi barnen och oss nya utmaningar? Mars: Analys och reflektion. Reviderad planering nya aktioner och dokumentation Februari: Aktioner Planerade aktioner och dokumentation Utv.samtal Juni: Inläsning litteratur, pedagogiska diskussioner Portfolio Ny IP (IUP) Avslutnings samtal Överlämning Finns ngt i portfolion som visar på processen? Hur anv. vi vår och barnens dokumentation för vår planering? Vad vill vi? Hur gör vi? Vilka mål strävar vi mot? Portfolio Juli Hur kan vår dokumentation samverka? Hur skapar vi en meningsfull verksamhet? Portfolio nya barn IP (IUP) ev barnintervjuer. Planerar vi utifrån vår dokumentation och barnen? (IUP) Finns ngt i Portfolion som styrker detta? Augusti: Inskolning och fortsatt verksamhet Observera, vara tillgängliga. Portfolio Vad händer hos barnen? September: kartläggning av verksamhet (Vp) och observation av barns intressen. Utv. samtal Oktober: Utv. arb. Valt fokus (mål) och aktioner, ped.dok kring verksamhet. November: Analys och reflektion. Vad vill vi? Vad ser vi? Hur tänker vi? Koppling till Lpfö. Reviderad planering -> nya aktioner -> dokumentation Januari: Utv.arb. Ev. nytt fokus kopplat till Lpfö, kom.mål. Kartläggning av nuläge December:Utvärderig dokumentation som underlag. Vad har vi uppnått? Hur syns det i vår verksamhet? Konsekvenser för vår planering? Ann-Charlotte Lindgren 09

25 Summering Dokumentation är ett redskap för kvalitetsarbete på flera nivåer: (samhälls-, lärar-, barn/elev- och verksamhetsdimensionen) Strukturkvalitet yttre villkor Processkvalitet förhållningssätt och arbetssätt i förskolan och skolan Resultatkvalitet måluppfyllelse

26 Detta kräver att Lärare i förskolan, skolan och på fritids kan, har och tar tid till att: I detta arbete är rektor viktig! Diskutera uppdraget och kunskapssynen i läroplanen Diskutera hur kunskaper bedöms, fördelar och nackdelar med olika bedömningsinstrument Välja mål och konkretisera dessa Organisera, genomföra och utvärdera undervisningen Observera (samspel, sammanhang) Dokumentera och har metoder för det Reflektera Analysera Skriva fram resultat