Bedömning för Lärande och Likvärdighet. Uppfattningar om bedömning och betygsättning

Transkript

1 Nätverksträff för Språk-, läs- och skrivutvecklare 29 februari 2012 Bedömning för Lärande och Likvärdighet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet Uppfattningar om bedömning och betygsättning Garanti för rättvisa och likvärdighet Granskning, mätning, kontroll Makt & Disciplinering Dömning Gå till tandläkaren Positiv Pedagogisk Potential + En möjlighet att stärka likvärdighet

2 Lärande Undervisning Bedömning Bra undervisning befrämjar bra lärande Bra undervisning förutsätter och kräver bra bedömning Bra undervisning och bra bedömning har ett antal gemensamma drag, till exempel, Relevans; Bredd; Tydlighet; Lyhördhet; Rättvisa; Ansvar; Respekt; Samverkan OCH, viktigast av allt: Bra undervisning och Bra bedömning har samma mål: Bra Lärande och Utveckling LÄRANDE UNDERVISNING BEDÖMNING PROV Människor är olika och lär sig på många olika sätt ingen lär dem Människor lär inte alltid in det läraren tror sig ha lärt ut Undervisningen ska anpassas efter individen, inte tvärtom Undervisningsformer ska varieras Man bedömer inte människor utan deras kunskaper/utveckling i relation till uppsatta mål Bedömning kan och ska gå till på många olika sätt Bedömning ska stödja lärande vara tydlig och synlig (inte farlig ) Lärare och elever bedömer tillsammans Prov och bedömning signalerar vad som är viktigt och hur detta viktiga ska behärskas

3 Bedömning Att se tydligt det som ska ses Att kunna kommunicera vad man ser Att finna bra sätt att gå vidare på basis av vad man ser Lärare och Elever! Interaktiv bedömningsmodell Dialogschema ( > Kursplaner och betyg > Bedömningsexempel > Engelska) Både läraren och eleven ges i ett s.k. dialogschema möjlighet att kommentera hur och hur väl eleven når målen i det successiva arbetet och i enskilda uppgifter eller prov. Materialet syftar till att öka medvetenheten om och tydligheten kring bedömningen, samt att bidra till en tydlig dokumentation av betygsunderlaget. Att Hur? PROCESS PRODUKT Bedöma Vad? Elevens kommentarer Elevens kommentarer Lärarens kommentarer Lärarens kommentarer [Kurs-/Ämnes- [Kunskap visad i dagligt [Kunskap visad i uppgifter, plan; syfte, CI, arbete, samarbete etc.] projektarbeten, prov etc.] kunskapskrav] Att Diskutera Styrkor/Svagheter Gillande/Ogillande Arbetsinsatser/Resultat Planer för fortsättningen

4 Formativ och Summativ bedömning Ingen motsättning båda är självklara och nödvändiga; Varandras förutsättning; Metoder och syften kan variera men samma grundprinciper gäller Behov av att definiera och distingera mellan bedömning och feedback Behov av att - i någon mån - definiera när bedömning görs, för att undvika att göra livet till ett enda oändligt prov för eleven och till en byråkratisk mardröm för läraren. (Gemensam europeisk referensram för språk: Lärande, undervisning och bedömning, sid. 183) Det ska dock påpekas att det utifrån ett pedagogiskt perspektiv är viktigt att eleverna inte upplever att allt de gör bedöms hela tiden. Det är därför viktigt att eleverna är införstådda med när och hur läraren tänker följa upp deras kunskaper och vad som fokuseras vid olika tillfällen. (Skolverkets Allmänna råd: Planering och genomförande av undervisningen sid. 25) Apropå formativt och summativt When the cook tastes the soup, that s formative. When the guests taste the soup, that s summative (R. Stake, in Scriven, 1991) * * * Scriven gave us a very powerful tool with the distinction of SA and FA he permitted us to add the dimension of assessment for learning. He did not wish to create a dichotomy, and clearly indicates that the second dimension of FA can only be in addition to SA for assessment. The power of FA, i.e. assessment for learning, is continuing to be eroded because Scriven s advice has not been heeded and a false separation has been created between SA and FA. The separation has been self-destructive and self-defeating. (Taras, 2005)

5 Att tänka på vid bedömning Att betrakta och behandla bedömning som en integrerad del av helheten Att Feed back och Feed forward Att bäras åt Att kartlägga vad människor kan inte primärt vad de inte kan Att göra det viktigaste bedömbart inte det lätt mätbara till det viktigaste Att kommentera förtjänster före brister starka sidor före svaga Att skilja på fel som stör och fel som förstör [kommunikationen] Tydlighet Kommunikation Dokumentation Grundläggande fortlöpande frågor VARFÖR? VAD? HUR? VEM? OCH?

6 Grundläggande begrepp VALIDITET RÄTT saker, slutsatser, åtgärder, konsekvenser Inte för lite (Construct under-representation) Inte något annat (Construct irrelevant variance) RELIABILITET RÄTTVIST : tillförlitlighet, konsekvens, jämförbarhet, likvärdighet Att minimera inflytande av slump Att vara överens med andra (Interbedömarreliabilitet) Att vara överens med sig själv (Intrabedömarreliabilitet) Några möjliga diskussionspunkter Feedback, kontinuerlig bedömning respektive prov Syften, metoder, proportioner, traditioner, dokumentation; Likheter/skillnader, effekter Fokus och metoder i bedömning Relation till kurs-/ämnesplaner; En del mindre/mer än annat? Om ja, vad och varför? Olika metoder styrkor, svagheter, möjligheter, risker (SWOT) Självbedömning, kamratbedömning Hur vanligt? Hur genomfört? Erfarenheter? (SWOT) Samverkan i bedömning Med vem/vilka? Hur vanligt? Hur genomfört? Samstämmighet i bedömning Kontrollerad hur? Hur god? Hur öka? Nationella prov och Övrigt bedömningsstöd Behov Användning Tolkning Effekter?