Lärande Bedömning Betygsättning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Lärande Bedömning Betygsättning"

Solveig Eklund
för 7 år sedan
Visningar:

1 LAU januari 2013 Lärande Bedömning Betygsättning Göteborgs universitet Inst. för pedagogik och specialpedagogik Uppfattningar om bedömning Garanti för lärande, rättvisa och likvärdighet Granskning, mätning, kontroll Makt & Disciplinering Dömning Gå till tandläkaren 1

2 Lärares dubbla bedömningsuppdrag Samma grundprinciper av relevans, tydlighet, kommunikation och respekt Befrämja lärande, reflektion och [därmed] utveckling ( PPP ) Var är du nu, vart är du på väg, hur ta dig dit? Att bedöma rätt saker på olika sätt OCH Säkra kvalitet och att [därmed] befrämja rättvisa och likvärdighet Hur visar du dina kunskaper på bästa sätt? Att bedöma rättvist, så fritt från slump och med så stor överensstämmelse mellan bedömare som möjligt Lärande Undervisning/Verksamhet Bedömning Bra undervisning befrämjar bra lärande Bra undervisning kräver bra bedömning Bra undervisning och bra bedömning har ett antal gemensamma drag, till exempel, Relevans; Bredd; Tydlighet; Lyhördhet; Rättvisa; Ansvar; Respekt; Samverkan OCH, viktigast av allt: Bra undervisning/verksamhet och Bra bedömning har samma mål: Bra Utveckling & Lärande gudrun.erickson@ped.gu.se 2

3 LÄRANDE UNDERVISNING BEDÖMNING PROV Människor är olika och lär sig på många olika sätt ingen lär dem Människor lär inte alltid in det läraren tror sig ha lärt ut Undervisningen/Verksamheten ska anpassas efter individen, inte tvärtom Undervisningsformer ska varieras Man bedömer inte människor utan deras kunskaper/utveckling i relation till uppsatta mål Bedömning kan och ska gå till på många olika sätt Bedömning ska stödja lärande vara tydlig och synlig (inte farlig ) Lärare och elever bedömer tillsammans Prov och bedömning signalerar vad som är viktigt och hur detta viktiga ska behärskas Bedömning Att se det som ska ses Att kunna kommunicera vad man ser Att finna bra sätt att gå vidare på basis av vad man ser Lärare och Elever! Bemötande och Kommunikation gudrun.erickson@ped.gu.se 3

4 Ur läroplanerna särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd sin utveckling föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande genomföra utvecklingssamtal allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper Bedömning / Betygsättning Individrelaterad [Normrelaterad/ relativ ] Målrelaterad * * * * * Individuell UtvecklingsPlan = I + M för eleven och skolan * * * * * Betygens funktion anses bl.a. vara att dokumentera, informera, kontrollera, motivera, stimulera, selektera * * * * * Diskussioner om betyg, bl.a: Om..? När..? Av, och i relation till vad..? Antal steg..? Effekter..? Alternativ..? gudrun.erickson@ped.gu.se 4

5 Formativ och Summativ bedömning Ingen motsättning båda självklara och nödvändiga; Varandras förutsättning; Metoder och syften kan variera men SAMMA GRUNDPRINCIPER GÄLLER Behov av att definiera och delvis distingera mellan bedömning och feedback Behov av att - i någon mån - definiera när bedömning görs, för att undvika att göra livet till ett enda oändligt prov för eleven och till en byråkratisk mardröm för läraren. (Gemensam europeisk referensram för språk: Lärande, undervisning och bedömning, sid. 183) Det ska dock påpekas att det utifrån ett pedagogiskt perspektiv är viktigt att eleverna inte upplever att allt de gör bedöms hela tiden. Det är därför viktigt att eleverna är införstådda med när och hur läraren tänker följa upp deras kunskaper och vad som fokuseras vid olika tillfällen. (Skolverkets Allmänna råd: Planering och genomförande av undervisningen sid. 25) Kommunikation kring kunskap Bedömning Kommunikation kring och av kunskap ê Kommunikation kring visad kunskap ê Feedback ê Bedömning ê Skriftliga omdömen; Betygsättning gudrun.erickson@ped.gu.se 5

6 De grundläggande frågorna kring lärande, undervisning/verksamhet och bedömning VARFÖR? VAD? HUR?/NÄR? VEM? OCH? Grundläggande begrepp VALIDITET RÄTT saker, slutsatser, åtgärder, konsekvenser Inte för lite Inte något annat RELIABILITET RÄTTVIST : tillförlitlighet, konsekvens, jämförbarhet, likvärdighet Att minimera inflytande av slump Att vara överens med andra Att vara överens med sig själv Validitet förutsätter reliabilitet gudrun.erickson@ped.gu.se 6

7 Bedömning som gemensam angelägenhet Att bäras åt Självbedömning Kamratbedömning [Peer assessment] Lärarbedömning Extern bedömning Att tänka på vid bedömning Att betrakta och behandla bedömning som en integrerad del av helheten Att Feed back och Feed forward Att bäras åt Att kartlägga vad människor kan inte primärt vad de inte kan Att göra det viktigaste bedömbart inte det lätt mätbara till det viktigaste Att kommentera förtjänster före brister starka sidor före svaga Att skilja på fel som stör och fel som förstör [kommunikationen] Tydlighet Kommunikation Dokumentation 7

8 Nationella styrdokument Skollag + Förordningar (SKOLFS) // Allmänna råd Läroplaner Kursplaner / Ämnesplaner Ny betygsskala A-F & ; Kunskapskrav /A, C, E/ * * * * * Omfattande kommentarmaterial Nationella prov Bedömningsstöd Exempel på material kring bedömning Allmänna råd, övriga skrifter, website, filmer Material kring IUP Bedömarträningsmaterial inför ämnesproven i åk 6 Bedömningsexempel/Kommentarmaterial för likvärdig bedömning och betygsättning Nationella prov och övrigt bedömningsstöd gudrun.erickson@ped.gu.se 8

9 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå De nationella proven kan också bidra till att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna en ökad måluppfyllelse för eleverna * * * * * Bedömningsstöd I flera ämnen erbjuder Skolverket bedömningsstöd i form av diagnosmaterial, kartläggningsmaterial, prov och enskilda uppgifter. Stöd för bedömning publiceras löpande både generellt och specifikt för de olika ämnena. Texter, filmer, diagnosmaterial, provuppgifter, provbanker [ > Prov och bedömning] Nationella prov och övrigt bedömningsstöd Diagnostiska material (gr) Ämnesprov (gr) - Obligatoriska Kursprov (gy) - Obligatoriska Provbank (gr + gy) Formativt material, självbedömningsmaterial (gr + gy) Programprov (vissa yrkesprogram; gy; samtliga framgent) Bedömning i yrkesämnen - dilemman och möjligheter (Skolverket, 2011) Sfi-prov (vuxna) - Obligatoriska gudrun.erickson@ped.gu.se 9

10 Utveckling av nationella provmaterial ( GG ) Analyser av styrdokument och relevant forskning Kontinuerligt samarbete med breda expertgrupper (bl.a. med specialpedagogisk kompetens) > Konstruktion av uppgifter Miniutprövningar > Modifieringar Storskaliga utprövningar i slumpvis valda elevgrupper i landet (n 400 elever per uppgift/språk) Analyser av resultat OCH av elevers och lärares uppfattningar och förslag (kvalitativa och kvantitativa metoder) Sammansättning av provmaterial (referensgrupper) Standard setting ( gränssättning ) and benchmarking (val och kommenterande av elevexempel) i brett sammansatta expertgrupper Analys/forskning (resultat &uppfattningar) > Rapportering Exempel på frågor som diskuteras runt nationella provmaterial För många För få Innehåll Svårighetsgrad Bias Lärares bedömning av egna elevers prov Stöd Styrning (Vad är lagom stöd..?) Standardisering Anpassning Stabilitet över tid Presentation / Användning av resultat Sekretess Fusk Papper & Penna Datorbaserat Datoradaptivt Kostnader > 90% av lärarna/skolorna generellt nöjda med materialen gudrun.erickson@ped.gu.se 10

11 Relation provbetyg (np) / slutbetyg åk 9 vt 2012 Sb<Pb Sb=Pb Sb>Pb Engelska 6 % 86 % 8 % Svenska 6 % 79 % 15% Matematik 1 % 74 % 26 % Biologi* 2 % 61 % 38 % Fysik* 3 % 73 % 23 % Kemi* 2 % 63 % 35% * 1/3-delssample Det svenska systemet sett utifrån En inklusiv skola en skola för alla Betyg sent; få betygssteg; betygen för urval So you actually trust the teachers? Ej examensprov / de nationella proven som stöd Många provmaterial många syften Formativt (diagnostiskt) och summativt Omfattande material betydande formatvariation; skriftliga och muntliga delar; reflektiv kompetens Uttalat fokus på kvalitativa bedömningar Lärare och elever i regel mycket positiva till de nationella provmaterialen Kollaborativt utvecklingsarbete Elevfokus elevmedverkan i utvecklingsarbetet gudrun.erickson@ped.gu.se 11

12 Viktiga egenskaper i bedömning och prov [i språk] enligt ca elever i 10 europeiska länder, inklusive Sverige Variation Fokus på kommunikation / nytta Möjlighet att lära sig något Klarhet och tydlighet Rättvisa Tillräckligt med tid Utmaning Erickson, G. & Gustafsson, J-E. (2005). Some European Students' and Teachers' Views on Language Testing and Assessment > Resources Och till slut! It s nice to do nice exercises, that is the thing which teachers should remember. Even tests can be nice. Europeisk 15-åring (2005) gudrun.erickson@ped.gu.se 12

Relevanta dokument

Bedömning FÖR och AV Lärande

SLP 400/450 Bedömning FÖR och AV Lärande Göteborgs universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Gudrun.Erickson@ped.gu.se Uppfattningar om bedömning Granskning och kontroll Makt & Disciplinering