Revisionsrapport Mjölby kommun

Transkript

1 Revisionsrapport Utbildningsnämndens uppföljning av elevernas kunskapsutveckling inom grundskolan Mjölby kommun Johan Cöster Håkan Lindahl

2 Innehållsförteckning Revisionell bedömning 1 Bakgrund och revisionsfråga 2 Metod 2 Granskningsresultat 3 Inledning 3 Rutiner och verktyg för att följa elevernas kunskapsutveckling 3 Uppföljning på förvaltningsnivå 3 Rutiner för att fånga barns/elevers kunskapsnivå 4 Tester och prov 4 Kommentarer och förslag 5 Information om målen i skolan och elevernas kunskapsutveckling 5 Inledning 5 Individuella utvecklingsplaner (IUP) 5 Skriftliga omdömen och utvecklingssamtal 7 Kommentarer och förslag 7 Stödåtgärder för att elever ska nå målen 8 Inledning 8 Organisation för stöd till eleverna 8 Åtgärdsprogram 8 Kommentarer och förslag 9 Rutiner för återrapportering till nämnd angående elevernas kunskapsutveckling 9 Mjölby kommun

3 Revisionell bedömning Granskningen visar att utbildningsnämnden i allt väsentligt säkerställer att elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse under hela grundskoletiden följs på ett ändamålsenligt sätt. Beträffande de olika delfrågor som ska besvaras visar granskningen följande: Finns det ändamålsenliga rutiner och verktyg för att följa och utvärdera elevernas kunskapsutveckling på både individ- och aggregerad nivå? Nämnden har tagit tydliga och mätbara mål för elevernas kunskapsutveckling och man har rutiner och verktyg för att kunna följa upp detta på skol- och kommunnivå. Förvaltningen har utarbetat en excelmodell där man för varje skola, i varje årskurs, i varje ämne och för pojkar och flickor separat ska kunna följa upp andelen elever som beräknas nå förväntade mål enligt läroplanen. Från centralt håll följs inte eleverna upp på individnivå detta sker på respektive skola. Ges eleverna och deras vårdnadshavare en tydlig information om elevernas kunskapsutveckling och vilka mål eleverna ska uppnå? I huvudsak fungerar informationsöverföringen till elever och vårdnadshavare bra. Samtidigt framkommer att rutinerna för hur de skriftliga omdömena ska utformas och vad de bör innehålla inte är helt tydliga och skolorna gör lite olika enligt lärare och rektorer. Någon central rutin har enligt uppgift inte tagits fram och någon gemensam diskussion bland rektorerna har inte heller skett. Finns det fungerande rutiner för att dokumentera vilka stödåtgärder som sätts in för elever som befarar att inte nå målen? I de fall de generella insatserna som görs på varje skola inte är tillräckliga utan en elev behöver ytterligare stödinsatser, finns en centralt utarbetad rutin för hur skolorna ska agera. Rutinen är känd av rektorer och lärare och används i linje med vad som fastlagts i skollagen. Får nämnden återrapportering av hur elevernas kunskapsutveckling ser ut? De mål om elevernas kunskapsutveckling som nämnden fastställt följs upp och återrapporteras till nämnden i samband med årsredovisningen. Granskningen visar att nämnden själv inte tagit några ytterligare initiativ för att informera sig om hur kunskapsutvecklingen ser ut på olika skolor. Mjölby kommun 1 av 9

4 Bakgrund och revisionsfråga Grundskolan ska, enligt skollagen, ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Minst en gång per termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan (IUP) ge omdömen om elevens kunskapsutveckling och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Revisorerna har i sin bedömning av väsentlighet och risk beslutat att granska utbildningsnämndens arbete för att följa upp hur resultaten i grundskolan utvecklas. Den revisionsfråga som granskningen ska besvara är följande: säkerställer utbildningsnämnden att elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse under hela grundskoletiden följs på ett ändamålsenligt sätt. För att besvara revisionsfrågan har följande granskningsmål fastställts: finns det ändamålsenliga rutiner för hur elevernas kunskapsutveckling ska följas och utvärderas? finns det verktyg för att kunna följa och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen under grundskolans alla år på både individ- och aggregerad nivå? ges eleverna och deras vårdnadshavare en tydlig information om elevernas kunskapsutveckling och vilka mål eleverna ska uppnå? finns det fungerande rutiner för att dokumentera vilka stödåtgärder som sätts in för elever som befarar att inte nå målen? får nämnden återrapportering av hur elevernas kunskapsutveckling ser ut? Metod Underlaget till denna rapport har inhämtats genom intervjuer med ställföreträdande förvaltningschefen, fyra rektorer, elva lärare samt sexton elever vid Trojenborgsskolan, Vifolka- skolan, Lagmansskolan samt Egebyskolan. Vi har dessutom tagit del av olika typer av styrande och stödjande dokument från både central nivå och från respektive skola, som belyser de frågeställnigar som granskats. Mjölby kommun 2 av 9

5 Vi har även tagit in fem slumpvis utvalda individuella utvecklingsplaner (IUP) från varje skola och granskat dessa utifrån de krav som ställs i Skolverkets allmänna råd. Granskningsresultat Inledning I den nya skollagen framgår tydligt att alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Det sägs även att skolan har en skyldighet att informera elev, vårdnadshavare och även vårdnadshavare till barn i förskolan om elevens/barnets utveckling. Sammantaget ställer detta krav på att det finns rutiner och verktyg för att systematiskt kunna arbeta med att följa barnets/elevens utveckling från förskolan och under hela skoltiden och rutiner för att löpande informera elev och föräldrar om detta. Rutiner och verktyg för att följa elevernas kunskapsutveckling Uppföljning på förvaltningsnivå Utbildningsnämnden har satt upp följande mål avseende elevernas kunskapsutveckling: - Andelen elever i åk. 3 som minst når nationella kunskapsmålen i svenska och matematik ska öka med minst 5 procentenheter jmf. med Andelen elever i åk 6 som minst når nationella kunskapsmålen i svenska och matematik ska öka med minst 3 procentenheter jmf. med Andelen elever i åk 9 som minst når godkänt i samtliga ämnen ska öka med minst 3 procentenheter jmf. med Förvaltningen har tagit fram en excelmodell där man för varje skola, i varje årskurs, i varje ämne och för pojkar och flickor separat ska kunna följa upp andelen elever som beräknas nå förväntade mål enligt läroplanen. Centralt använder man informationen för att följa upp både de olika skolornas resultat och resultatet för hela kommunen. På central nivå gör man normalt däremot ingen uppföljning på individnivå utan detta sker på respektive skola. Man använder även resultatet av uppföljningen i viss mån som underlag för fördelning av resurser till skolorna. Hösten 2011 sammanställde förvaltningen centralt ett omfattande statistikmaterial som användes vid en halvdags analysdiskussioner med samtliga skolledare. Mjölby kommun 3 av 9

6 Rutiner för att fånga barns/elevers kunskapsnivå En viktig del i skolans möjlighet att kunna ge elever den stimulans och det stöd de behöver är att man, då eleven kommer till skolan från förskolan eller byter skola, får en god bild av elevens kunskapsnivå och om eleven har haft någon form av stöd tidigare. På de skolor som ingår i granskningen har man olika rutiner för att hantera övergångar mellan stadier, men lärare och rektorer upplever att det i allt väsentligt fungera bra. Tidigare hade men ofta s.k. överlämnandekonferenser där avlämnande och mottagande skolas lärare träffades för att utbyta information om eleverna. Detta sker numera i mer begränsad omfattning. På några av skolorna träffar speciallärarna sina kollegor från avlämnande skolor för att diskutera lämplig klassammansättning och om det finns elever som kan ha behov av extra stöd. Mycket av informationen om eleverna som man tidigare diskuterade på konferenserna, finns numera inlagt i det IT-baserade skoladministrativa programmet Infomentor. På flera skolor upplever man fortfarande att det varierar mellan avlämnande skolor hur väl man dokumenterar elevernas utveckling, stöd mm. Vid överlämning från förskolan till skolan uppger man på några av skolorna att det ibland också uppstår problem med sekretessen som kan försvåra för skolan att få en klar bild av vissa barn/elever. På en skola uppger rektor att en avlämnande skola vägrade att ge den mottagande skolan tillgång till elevernas IUP och åtgärdsprogram trots att man begärde detta. Samtidigt uppger en annan rektor att hon, via Infomentor, har tillgång till all information om de elever som skolan tar emot. Hon har även tillgång till klassöversikter i varje ämne vilket utgör ett bra underlag för interna diskussioner med lärarna. Tester och prov För att skapa bästa förutsättningar för skolan att stötta eleverna görs olika former av tester eller screening då eleven börjar i en ny skola. Då eleverna börjar i årskurs 1 genomförs språktest på alla skolor. På vissa skolor genomförs även test eller diagnostiskt prov i andra ämnen som matematik och engelska, oftast i samband med att eleverna byter stadium/skola. Resultaten av tester, screening och diagnostiska prov används som underlag för att planera skolarbetet på bästa sätt utifrån elevernas olika förutsättningar och behov. Alla elever genomgår också nationella prov vars syfte är att: - Stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning - Utgöra underlag för analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå samt på nationell nivå. De nationella proven genomförs i årskurserna 3, 6 och 9. I årskurs 3 omfattar proven matematik, svenska och svenska som andraspråk. I årskurserna 6 och 9 omfattar proven engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk och ett av ämnena kemi, fysik och biologi och ett av ämnena historia, samhällskunskap, geografi och religionskunskap. Mjölby kommun 4 av 9

7 Proven tillsammans med lärarnas kunskap i övrigt om eleverna utgör grunden för en bedömning av elevens kunskapsutveckling och de omdömen man skriver, vad som läggs in i elevens IUP samt vilket betyg eleven får i respektive ämne. Under 2011 utarbetade förvaltningen ett uppföljningssystem för förskolan utifrån den läroplan som förskolan har. Målen i läroplanen har brutits ner till mätbara punkter inom språk, matematik, teknik och natur. Målen följs upp på individnivå, men man gör ingen bedömning av de enskilda barnen utan det är verksamheten i sin helhet som bedöms. Från förskolan är det främst information om barnens språkliga utveckling man beskriver och överlämnar till skolan. Kommentarer och förslag Nämnden har tagit tydliga och mätbara mål för elevernas kunskapsutveckling och man har rutiner och verktyg för att kunna följa upp detta på skol- och kommunnivå. Man har också centralt genomfört en första analys med hjälp av insamlade data. Granskningen visar att det i huvudsak finns fungerande rutiner för att hantera överlämning mellan skolor och från förskolan till skolan. Det har dock förekommit att enskilda rektorer/skolor vägrat att överlämna information om åtgärdsprogram och individuell utvecklingsplan för elever. Detta kan försvåra en skolas möjlighet att ge elev det stöd som eleven har behov och rätt till. Förvaltningen måste tydliggöra vilka regler som gäller så att det fortsättningsvis inte är upp till en enskild rektor att avgöra vilken information man ska lämna över till en mottagande skola. Information om målen i skolan och elevernas kunskapsutveckling Inledning Under de senaste åren har kommunen infört ett skoladministrativt system, Infomentor, som fungerar som ett dokumentationsstöd för skolpersonalen. I systemet finns inlagt de kunskapskrav som läroplanen har inom olika ämnen. Dessutom finns beskrivet vilka kunskapskrav man ska ställa för olika betygsnivåer i det nya betygssystemet. Tanken är att ansvariga lärare i systemet ska dokumentera elevens kunskaper och skriva omdömen om eleven i de olika ämnena. Denna dokumentation används sedan som underlag vid utvecklingssamtalen för att kommunicera med eleven och dennes vårdnadshavare kring hur väl eleven klarar sig i olika ämnen. Som hjälp för lärarna att skriva omdömen finns också förslag på färdiga fraser som kan användas, vilket man upplever som positivt. Individuella utvecklingsplaner (IUP) Enligt skollagen ska lärare, elev och dennes vårdnadshavare minst en gång varje termin ha ett utvecklingssamtal om elevens kunskapsutveckling. Detta ska enligt lagen ske i en skriftlig s.k. individuell utvecklingsplan. I denna ska man även sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapsmålen. Slutligen Mjölby kommun 5 av 9

8 ska man i utvecklingsplanen även dokumentera eventuella överenskommelser mellan lärare, elev och vårdnadshavare. Granskningen visar att rutinen för lärarnas att arbete med att utarbeta IUP är väl utvecklad på de skolor vi besökt. På några av skolorna har lärarna i grupp diskuterat hur man ska hitta ett gemensamt språk i det man skriver i IUP. En gemensam bild från de fyra skolorna är att lärare och rektor upplever att man nu är tydligare i kommunikationen till eleverna om vad kursplanerna i olika ämnen innehåller och vad varje elev måste arbeta med i förhållande till kunskapsmålen. På en av skolorna arbetar men så att eleverna i de lägre stadierna har sin IUP uppklistrad på en lapp på bänken och därmed kan se den varje dag. För de äldre eleverna arbetar man så att handledaren/mentorn varje vecka går igenom elevernas IUP. På en annan av skolorna får eleverna en tydlig skriftlig planering av vad man ska arbeta med inom varje arbetsområde och proven i olika ämnen finns inlagda tidsmässigt så att eleverna ska kunna planera sitt arbete på ett bra sätt. Samtidigt påpekar flera av lärarna att det är svårt att hitta en bra fungerande rutin för att hålla IUP levande för eleverna. Man försöker vara så konkreta som möjligt med att beskriva de mål eleverna ska nå och man gör etappindelning av målen i stället för att beskriva alla mål på en gång. På en av skolorna har man avsatt särskild tid varje vecka då eleverna enbart ska arbeta med det som står i elevens IUP. Detta upplevs av lärarna ha gett en bra stadga åt arbetet med att arbeta med kunskapsmålen. De elever vi träffat anser att man för det mesta får bra information om vilka mål man ska nå och vad man måste arbeta med. Flera av eleverna påpekar samtidigt att det varierar mycket mellan olika lärare hur tydlig man är i sin information. En del är tydliga medan andra är väldigt oprecisa och talar mer allmänt, vilket eleverna upplever negativt. Samtidigt betonar flera elever att det även är upp till eleven själv att ta ansvar för att få information och att förstå den information man får. När det gäller information om vad eleverna ska göra för att få ett visst betyg i ett ämne säger i stort sett samtliga elever att många lärare har svårt att förklara detta och inte heller vad de olika kunskapskraven konkret betyder. Ofta hänvisar lärarna till att betygssystemet är nytt och att man än så länge är ovan vid att sätt betyg i det nya systemet. På Trojenborgsskolan har man gjort en enkät till eleverna om hur de ser på arbetet med IUP. Man har där beslutat att man går igenom IUP två gånger per termin med varje elev. Den genomgång av individuella utvecklingsplaner från varje skola som vi gjort visar att de i stor sett motsvarar de krav som ställs i Skolverket allmänna råd. Det som kan förbättras är beskrivningen av elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne. Dessutom kan redovisningen av vilka insatser skolan ska göra för att eleven ska kunna nå uppsatta mål göras tydligare. Mjölby kommun 6 av 9

9 Skriftliga omdömen och utvecklingssamtal Utvecklingssamtalen mellan lärare/mentor och vårdnadshavre och elev är ett viktigt moment för att tydliggöra hur eleven utvecklas i förhållande till de mål som finns inom olika ämnen. Utvecklingssamtalen ska, enligt skollagen, hållas minst en gång per termin. Normalt hålls utvecklingssamtalen före höstlovet dvs. i slutet av oktober och före påsklovet. På en skola där man för första gången nu ska sätta betyg i årskurs 6, har man valt att tidigarelägga utvecklingssamtalen till september och tanken är att fortsättningsvis genomföra samtalen tidigt på hösten och i början av vårterminen för att ge elever en chans att under återstoden av terminen hinna arbeta för att förbättra sina resultat. Lärarna använder sig av utdrag ur Infomentor som underlag för utvecklingssamtalen. För varje ämne eleven läst markerar läraren hur väl eleven lyckas i förhållande till läroplanens mål. Läraren skriver också ett samlat omdöme för varje ämne om vad eleven bör arbeta vidare med. Om eleven riskerar att inte nå målen i ett ämne markeras detta med en röd varningstriangel. Utdraget ur Infomentor mailas eller skickas med post hem till vårdnadshavarna före utvecklingssamtalet för att kunna utgöra en grund för dialogen mellan lärare, vårdnadshavare och elev. Flertalet lärare upplever att volymen på den information som ska delges vårdnadshavaren är för omfattande. Om en elev har ämnen är dokumentationen i systemet för varje ämne 3-5 sidor vilket gör att det kan bli upp till 50 sidor som vårdnadshavaren får ta del av. Under våren började en skola använda en särskild föräldramodul i Infomentor där föräldrarna kan gå in och få information om sitt barns kunskapsutveckling, IUP, frånvaro mm. Under hösten är det planerat att fler skolor ska starta och under våren 2013 är planen att alla skolor ska använda föräldramodulen. Därigenom hoppas man dels få ett ökat intresse och engagemang från föräldrarna kring det egna barnets skolgång dels också kunna nå ut med viktig information löpande. Kommentarer och förslag Enligt flera av rektorerna är rutinerna för hur de skriftliga omdömena ska utformas och vad de bör innehålla inte helt tydliga och man upplever att skolorna gör olika, vilket inte är bra. Någon central rutin har enligt uppgift inte tagits fram och någon gemensam diskussion bland rektorerna har inte heller skett. Vi menar att det är viktigt att samtliga skolor i kommunen har ett gemensamt förhållningssätt och agerar likartat vad gäller informationen till elever och vårdnadshavare. Förvaltningen bör därför ta fram riktlinjer för detta och även initiera mer av gemensamma diskussioner i frågan. Det framgår att flera av skolorna önskar mer information/utbildning om hur man nyttjar stödsystemet Infomentor på bästa sätt. Förvaltningen bör överväga att Mjölby kommun 7 av 9

10 genomföra en gemensam satsning på detta för att säkerställa ett effektivt nyttjande av systemet. Stödåtgärder för att elever ska nå målen Inledning Den viktigaste insatsen för att eleverna ska nå uppsatta kunskapsmål är att undervisningen organiseras och bedrivs på ett sätt som ger alla elever det stöd de har behov av. Om det finns indikationer på att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska läraren, enligt skollagen, anmäla detta till rektor. Rektor ska då se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Om en elev ska ges särskilt stöd ska skolan utarbeta ett åtgärdsprogram. Organisation för stöd till eleverna På skolorna organiserar man arbetet på olika sätt för att ge eleverna bästa möjliga stöd i sin kunskapsutveckling. På samtliga skolor har man i arbetslagen en speciallärare som har ett särskilt ansvar för att arbeta med de elever som kan ha någon form av svårigheter, men även lärare och handledare/mentor har ett självklart ansvar att följa elevernas kunskapsutveckling. På Trojenborgsskolan har man organiserat arbetslagen så att man följer en elevgrupp de tre åren genom skolan. Lärarna lär på så sätt känna eleverna och får god kunskap om deras olika behov och vilken typ av stöd de kan behöva. Man har även avsatt två timmar per lärare och vecka i s.k. resurstid så att lärarna kan arbeta med att stötta elever som har extra behov av det. Skolan har även s.k. intensivveckor i svenska varje år för de elever som har problem inom det området. På Vifolkaskolan satsar men medvetet resurser på de lägsta åldrarna. Det innebär bl.a. att man i åk. 1-3 har två lärare och att man valt att låta en förskollärare följa med barnen upp till årskurs 1 där man då arbetar tillsammans med en grundskollärare under det första året. Därigenom får man en mjuk övergång från förskola till skola där man också har god kunskap om varje elevs förutsättningar. Man har också två dagar i veckan avsatt resurstid efter skoltiden då lärare finns tillgänglig för de elever som vill ha hjälp av något slag. I arbetslagen har speciallärarna inbokad tid för handledning med alla lärare där man kan diskutera hur insatser för olika elever kan utformas. På Lagmansskolan har organiserat verksamheten så att det varje vecka finns studietid där två lärare finns tillgängliga och man har även avsatt två timmar varje vecka för läxhjälp dit eleverna kan gå vid behov. Varje vecka finns också elevens val på 1½ timma som många elever utnyttjar för att få extra hjälp t.ex. inför ett prov. Åtgärdsprogram I de fall de generella insatserna som görs på varje skola inte är tillräckliga utan en elev behöver ytterligare stödinsatser, finns en centralt utarbetad rutin för hur skolorna ska agera. Rutinen är känd av rektorer och lärare och används i linje med vad som fastlagts i skollagen. Mjölby kommun 8 av 9

11 Enligt rektorerna fungerar den formella hanteringen av utredning och upprättande av åtgärdsprogram i huvudsak bra. Samtidigt menar några av rektorerna att man inte i tillräcklig omfattning hunnit med att följa upp om insatserna i åtgärdsprogrammen ger önskad effekt. Mycket av detta hanteras till vardags av berörda lärare, handledare och speciallärarna som man uppger har mycket god kontroll på detta. Kommentarer och förslag Granskningen visar att man på de besökta skolorna valt olika sätt att organisera stödet till eleverna på utifrån skolornas förutsättningar och de behov eleverna har. Över tid har man också varierat arbetssätt och arbetsformer. Det finns också fungerande regler och rutiner för hur skolorna ska arbeta med åtgärdsprogram. Rutiner för återrapportering till nämnd angående elevernas kunskapsutveckling De mål om elevernas kunskapsutveckling som nämnden fastställt följs upp och återrapporteras till nämnden i huvudsak i samband med årsredovisningen. Granskningen visar att nämnden själv inte tagit några ytterligare initiativ för att informera sig om hur kunskapsutvecklingen ser ut på olika skolor. Tidigare fanns kontaktpolitiker för varje skola och några rektorer menar att det vore en bra åtgärd att återinföra det systemet. Då skulle det finnas naturliga kontaktytor där respektive skola kan informera mer om hur man konkret arbetar och hur skolresultaten utvecklas. Mjölby kommun 9 av 9