Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1 (12) Handläggare Lena Öijen Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9 Sammanfattning Ingen uppföljning och analys av skriftliga omdömen årskurs 3 har kunnat göras eftersom det statistiska underlaget som förvaltningskontor idag kan ta ut har för många felkällor. Underlaget är inte tillförlitligt. Ett prioriterat arbete framöver för huvudman är att säkerställa att de administrativa rutinerna och systemen, vilka berör många medarbetare inom skolan, vidareutvecklas. Detta så att de data som finns i systemen kan användas på ett mer resurseffektivt sätt på alla nivåer. När det gäller andelen elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen är det totalt sett en marginell förbättring mot föregående läsår 13/14. I ämnena svenska som andraspråk, matematik och engelska får minst andel av elever betyget godkänt eller mer (d.v.s. A-E). Högst andel elever med A-E var i musik, bild och modersmål. Andelen A-E var i de flesta ämnen högre hos pojkar i förhållande till flickor. Men mätt i form av genomsnittlig betygspoäng så hade istället flickor högre resultat än pojkar i de flesta ämnen. Antalet A-betyg var nästan dubbelt så högt hos flickor än hos pojkar. Flickor hade 180 (64,7 %) av de totalt 278 A- betygen. Andel elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen ökade marginellt från föregående år. Över tid är den trenden nedåtgående. Genomsnittligt meritvärde för årskurs 9 är totalt sett praktiskt taget oförändrat. Andelen elever behöriga till yrkesprogram har totalt sett sjunkit från 2014 till 2015 och över tid är även den trenden nedåtgående. Andel A-E i årskurs 9 var lägst i svenska som andraspråk och matematik. Högst var andelen i musik och bild. Genomsnittlig betygspoäng var lägst i svenska som andraspråk och matematik, respektive högst i modersmål och bild. I de flesta ämnen hade flickor högre resultat, oavsett om genomsnittlig betygspoäng, andel A-E eller andel A mäts. Ett av undantagen är idrott och hälsa där pojkar hade högre resultat i alla tre avseenden. Betyg A var betydligt vanligare hos flickor än pojkar. Av de totalt 360 A-betygen fick flickor 254 (70,6 %) av dem. Flickor i årskurs 9 hade i jämförelse med pojkar i årskurs 9 högre genomsnittligt meritvärde, högre andel med godkänt betyg i alla ämnen och högre andel med behörighet till yrkesprogram. Vid en jämförelse mellan ämnen, mellan kön och mellan skolor framkommer vissa skillnader som avviker från den kommunövergripande bilden. Detta behöver problematiseras och tas hänsyn till vid insatser och vid uppföljning.

2 Tjänsteskrivelse 2 (12) Underlag Beslut om plan för återrapportering av kvalitet och resultat till barn- och utbildningsnämnden lå 2015/16, BUN Uppgifter avseende 2015: Procapitautdrag Uppgifter avseende tidigare år: SIRIS ( Powerpoint-presentation den 22 juni (BUN-sammanträde): Betygsstatistik vt-15 (Föredragande: Anneli Weman, verksamhetschef förskola/grundskola) Arbetsmaterial Betygsstatistik vt-15, senaste versionen (Sammanställd av Johan Jonsson, Region Örebro län) Årskurs 3 En gång per år ska lärare ta fram en skriftlig individuell utvecklingsplan (IUP). Med den innefattas skriftliga omdömen av den specifika elevens kunskapsutveckling samt en planering av elevens lärande i vilken läraren sammanfattar och beskriver vilka insatser som ska göras av skolan samt vad eleven och vårdnadshavaren kan göra för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt ( Bedömningen av elevers kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven för årskurs 1-5 sker i Karlskoga kommun i en tregradig skala: otillräckliga kunskaper, godtagbara kunskaper samt mer än godtagbara kunskaper 1. Från och med årskurs 6 sätts betyg (A-F). I Karlskoga kommun lägger lärare in elevernas skriftliga omdömen för sin(a) klasser via lärplattformen Edwise/skolan.se. Detta skapar förutsättningar, för såväl enhetsnivå som huvudmannanivå, att på ett lätthanterligt sätt kunna följa upp kunskapsläget, likvärdigheten i bedömning och betygssättning, även för de årskurser som inte får betyg. Skriftliga omdömen kan också ge en indikator på kunskaps- och bedömningsläget även för de ämnen som inte omfattas av nationella prov (svenska, matematik och svenska som andraspråk) i årskurs 3. Skriftligt omdöme Ingen kommunövergripande sammanställning av skriftliga omdömen för årskurs 3 görs till nämndsammanträdet september I dagsläget går det inte via utdrag från Edwise att göra en tillförlitlig kommunövergripande sammanställning. För att kunna ta fram tillförlitlig statistik behöver det finnas en förteckning över alla elevers slutomdömen från åk 3. En kvalitetssäkring av själva statistiken skulle från förvaltningskontorets sida kräva en manuell genomgång av inlagda 1 Denna skala är förenlig med den skala som finns på den omdömesblankett som finns att ladda ner via Skolverkets hemsida ( ).

3 Antal betyg Tjänsteskrivelse 3 (12) skriftliga omdömen, elev för elev. En översyn av bl.a. rutiner gällande skriftliga omdömen i Edwise behöver genomföras på förvaltningen för att förbättra förutsättningarna för enhetsnivå och huvudmannanivå att på ett effektivt och säkert sätt kunna ta fram de data om skriftliga omdömen som uppföljning och analys av verksamheten kräver. De analyser som gjorts i de skolgemensamma ämneslärargrupperna av de nationella provresultaten i svenska, svenska som andraspråk respektive matematik i årskurs 3 indikerar kunskapsläget i dessa ämnen. Basfärdigheter som läsa, skriva och räkna indikerar också förutsättningarna för en god kunskapsutveckling i andra ämnen för årskurs 3. Den bedömning som har gjorts i den skolgemensamma lärargruppen i svenska är att kunskapsnivån mot bakgrund av nationella provresultat, är att läsandet har blivit bättre, men skrivandet försämrats. Detta ter sig enligt svensklärargruppen vara ett gemensamt mönster för alla stadier, inte specifikt för årskurs 3. Årskurs 6 2 De betyg som delades ut i årskurs 6 utgår från en elevgrupp på 335 elever (47,5% flickor och 52,5% pojkar). Om inget annat anges räknas betygen för de nyanlända eleverna (22 stycken) in i resultaten här nedan. De utgör 6,6 % av det antal elever i årskurs 6 som fick betyg våren Diagrammet här nedan sammanfattar hur många betyg av respektive bokstav som delades ut för årskurs 6. Det är dessa betyg som ligger till grund för beräkning av de resultat som här nedan följs upp. Diagram 1. Fördelning av betygssteg, alla ämnen, årskurs Alla ämnen F/- E D C B A 2 Endast ett fåtal elever är inskrivna på grundsärskola och träningsskola, årskurs 6 respektive årskurs 9. En analys utifrån elevunderlaget för grundsärskolan som skolform redovisas därför inte i denna rapport.

4 Tjänsteskrivelse 4 (12) Andel elever som har uppnått de kunskapskraven som minst ska upp uppnås i alla ämnen Tabellen här nedan visar att det totalt sett är en marginell förbättring mot föregående år när det gäller andelen som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, d.v.s. lägst betyget E. Skillnaden mellan pojkar som grupp och flickor som grupp i Karlskoga kommun har minskat. Tabell 1. Andel elever som uppnått minst kunskapskraven i alla ämnen. Förändring i procentenheter Karlskoga, Totalt 73,7 74,3 0,6 Karlskoga, Flickor 77,7 75,5-2,2 Karlskoga, Pojkar 70,2 73,3 3,1 Riket, Totalt 79,5 Riket, Flickor 83,0 Riket, Pojkar 76,2 Noterbart är att det finns här en variationsbredd mellan de kommunala skolorna, från 64,8 3 till 94,9% andel av elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen för vårterminen I en uppdelning mellan pojkar och flickor med olika skoltillhörighet framkommer variationer. Elevgruppen flickor kan vid vissa skolor ha lägre andel som uppnått minst kunskapskraven i alla ämnen än elevgruppen pojkar vid samma skola. Om de nyanlända som grupp tas bort i underlaget så innebär det inte några markanta skillnader i andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen för årskurs 6 som helhet. Går man däremot ner på enhetsnivå kan det göra upp emot 11,7 procentenheter för en skola om nyanlända som grupp räknas med eller ej. Om skolan är liten så får ju även ett litet antal ett stort genomslag på ett resultat, men då såväl i positiv som i negativ bemärkelse. Skillnader mellan ämnen Stapeldiagrammet här nedan illustrerar betygssättningen inom varje ämne fördelat på betygsnivå 4. 3 Den fristående skolan Granbergsdal med 14 elever i årskurs 6 hade 50 %. 4 Skillnader mellan skolor har, av tidsbrist, inte systematiskt uppmärksammats. Uppföljningen och analyser av skillnader inom skolor och inom klasser, infattas i varje rektors respektive lärares ansvar att genomföra och diskutera med förvaltningsledning och kvalitetsledare.

5 Tjänsteskrivelse 5 (12) Diagram 2. Fördelning av betygssteg. Bild Engelska Hem och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Modersmål Musik Biologi Fysik Kemi Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik F/- E D C B A 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sammanfattningsvis, det är i de estetiska ämnena musik och bild samt modersmål som störst andel elever får betyget E eller högre. Kärnämnena svenska som andraspråk (SvA, elevgrupp på 55 elever) respektive matematik och engelska är de tre ämnen med lägst andel elever med betyget E eller högre. Andelen med minst betyget E var i de flesta ämnen högre hos pojkar som grupp i förhållande till flickor som grupp. Mätt i form av genomsnittligt betygspoäng så hade istället flickor som grupp högre resultat än pojkar som grupp i de flesta ämnen.

6 Antal betyg Tjänsteskrivelse 6 (12) Diagram 3. Fördelning av betygssteg, alla ämnen, flickor-pojkar Alla ämnen F/- E D C B A Flickor Pojkar Antalet A-betyg 5 var nästan dubbelt så högt hos flickor än pojkar. Flickor fick 180 (64,7%) av de totalt 278 A-betygen. Noterbart är att i ämnet svenska var det 15 elever som fick högsta betyget A. Samtliga av dessa var flickor. Förutom svenska utgör även ämnet bild respektive musik de ämnen där störst skillnad finns mellan flickor och pojkar gällande att få betyget A 6. Störst skillnader till flickornas fördel, utifrån genomsnittligt betygspoäng, är även här svenska respektive bild, men också hem- och konsumentkunskap 7. Idrott och hälsa är det ämne med störst skillnad mellan könen och som är till pojkarnas fördel, med avseende på andel A- E. Med avseende på genomsnittligt betygspoäng är det i idrott och hälsa ingen/marginell skillnad mellan könen. Pojkarna som grupp har således de lägre godkända-betygen medan flickorna som grupp de högre. Årskurs 9 De betyg som delades ut för årskurs 9 vårterminen 2015 baseras på en elevgrupp på 315 elever (54,3% flickor och 45,7% pojkar). Om inget annat anges räknas betygen för de nyanlända eleverna in i resultaten här nedan. Knappt var tjugonde (15 stycken) i detta elevunderlag på 315 stycken är en nyanländ elev med betyg. Diagrammet här nedan sammanfattar hur många betyg av respektive bokstav som delades ut för årskurs 6. Det är dessa betyg som ligger till grund för beräkning av de resultat som här nedan följs upp. 5 I enlighet med Mål och styrmått med start 2016 kommer betygen A och B att följas upp på huvudmannanivå (BUN ). 6 Med avseende andel A var skillnaderna störst i svenska (11,4 %-enheter), bild (8,9%- enheter) respektive musik (7,4%-enheter). 7 Med avseende på genomsnittligt betygspoäng var skillnaderna störst i svenska (3,0 betygspoäng), bild (2,1) respektive hem- och konsumentkunskap (1,9). Svenska som andraspråk (SvA) och modersmål är ej här inräknat då detta lästes av relativt få elever).

7 Antal betyg Antal betyg Tjänsteskrivelse 7 (12) Diagram 4. Fördelning av betygssteg, alla ämnen, årskurs Alla ämnen F/- E D C B A Av de betyg som satts på elevgruppen i årskurs 9 våren 2015 används betygsstegen E, D eller C i cirka sju av tio fall (71,8%). Av diagrammet här nedan framkommer att de högre betygen C, B och A var vanligare hos flickor än pojkar. Av exempelvis de totalt 360 A- betygen fick flickor 254 (70,6 %) av dem. Diagram 5. Fördelning av betygssteg, alla ämnen, årskurs 9, flickor-pojkar Alla ämnen F/- E D C B A Flickor Pojkar

8 % Tjänsteskrivelse 8 (12) Andel elever som har nått de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen Diagram 6. Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Karlskoga Riket Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen ökade marginellt från föregående år. Över tid är trenden nedåtgående. Totalen för Karlskoga på 71,1% inrymmer skillnader i andel mellan de tre högstadieskolorna i kommunen, från 66,7 till 77,5% 8. Flickorna hade några procentenheter högre andel med godkända betyg i alla ämnen än pojkarna (72,5% respektive 69,4%). Variationsbredden mellan flickor sett till skoltillhörighet är liten, från 71,2% till 74,4%. För pojkarna är variationen mellan de tre högstadieskolorna desto större, från 59,6% till 85,7% 9. Detta innebär således att den skola med högst andel pojkar som uppnått kunskapskraven i alla ämnen är fler jämfört med andelen flickor från övriga skolor. Genomsnittligt meritvärde Här nedan presenteras genomsnittligt meritvärde utifrån de 16 bästa betygen, enligt den beräkningsgrund som tidigare gällde. Detta görs för att få en jämförbarhet med tidigare år. På Skolverkets hemsida förtydligas vad meritvärde avser samt den förändring som skett från och med antagningen till gymnasiet läsåret 14/15 när meritvärdet avser 17 ämnen. Meritvärdet för 16 ämnen är summan av elevens 16 bästa ämnen. Betyg i modernas språk som språkval kan ingå bland de 16 ämnena. Max för meritvärdet är som tidigare 320 poäng. 8 Om elevgruppen nyanländas tas bort så är bredden på denna variation från 68,2 till 81,9%. 9 Flickor exklusive elevgruppen nyanlända 73,7%-76,9%. Pojkar exklusive elevgruppen nyanlända 60,9-90,0%.

9 Meritvärde Tjänsteskrivelse 9 (12) Meritvärdet för 17 ämnen är summan av elevens 16 bästa ämnen och där betyg i modernas språk som språkval läggs till som ett 17:e ämne. Max för meritvärdet är 340 poäng. Genomsnittligt meritvärde beräknas för de elever som har minst ett godkänt betyg, dvs lägst betyg E i ett ämne, lägst meritpoäng 10. Betygstegen A, B, C, D, E omvandlas till poängen 20, 17,5, 15, 12,5, 10. Ej godkänt betyg, F är 0 poäng. Det skiljer sig inte från tidigare läsår. ( statistik/vad-hander-kring-statistiken/17-amnen-ger-nytt-meritvarde ) Diagram 7. Genomsnittligt meritvärde (16 bästa betygen) Karlskoga Riket Genomsnittligt meritvärde (201,5) är totalt sett praktiskt taget oförändrat jämför med föregående år. Variationsbredden mellan skolor är 190,4-213,6 10. Genomsnittlig betygspoäng var lägst i svenska som andraspråk (5,3 poäng) och matematik (10,4 poäng). Högst var poängen i modersmål (15,7 poäng) och bild (14,2 poäng). I likhet med måttet andel flickor respektive pojkar som uppnått kunskapskraven i alla ämnen så finns också för genomsnittligt meritvärde en variationsbredd. Gruppen flickor har ett högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna (213,9 respektive 186,7) i kombination med mindre skillnader mellan flickor sett till skoltillhörighet (205,0-220,6). Gruppen pojkar sett till skoltillhörighet har en större variationsbredd (174,6-207). 10 Noterbart är att variationen ökar när gruppen nyanlända tas bort, till 198,2-223,7. Detta sker genom att skolan med högst meritvärde för sin åk 9 ökar med 10 poäng. Elevgruppen nyanlända var ojämnt fördelad mellan högstadieskolorna.

10 Tjänsteskrivelse 10 (12) Skillnader mellan ämnen Diagram 8. Fördelning av betygssteg. Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Moderna språk, språkval Modersmål Musik Biologi Fysik Kemi Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik F/- E D C B A 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sammanfattningsvis, de praktiskt-estetiska ämnena musik respektive bild var de två ämnen som eleverna i åk 9 fick högst andel A-E i 11. Lägst andel A-E var i svenska som andraspråk respektive (44,9%) respektive matematik (80,3%). Detta indikerar ett liknande mönster som för årskurs 6, att det är de praktiskt-estetiska ämnena som högst andel blir godkända i, medan lägst andel blir det i kärnämnena matematik och svenska som andraspråk. I de flesta ämnen hade flickor högre resultat, oavsett om genomsnittlig betygspoäng, andel A-E eller andel A mäts. Ett av undantagen är idrott och hälsa där pojkar hade högre resultat i alla tre avseenden. 11 Musik 98%, Bild 97,/%.

11 % Tjänsteskrivelse 11 (12) Behörighet till gymnasieprogram Diagram 9. Andel elever behöriga till yrkesprogram/nationella program Karlskoga Riket Andel behöriga till yrkesprogram 12 har totalt sett sjunkit från 2014 till 2015 och över tid är trenden nedåtgående. Återigen är variationen inom gruppen pojkar i förhållande till deras skoltillhörighet större (67,3-90,5) än för gruppen flickor i förhållande till deras skoltillhörighet (76,8-81,4). De fyra vanligaste anledningarna till obehörighet var 2015: Andel (%) av de Anledning till obehörighet Antal elever obehöriga Saknar En, Ma, Sv/SvA och fem ytterligare ämnen 20 28,6 Saknar En, Ma och Sv/SvA 16 22,9 Saknar Ma 14 20,0 Saknar En och Ma 8 11,4 Övriga kombinationer 12 17,1 Det är relativt små skillnader gällande elevers behörighet för de olika gymnasieprogrammen. Lägst var behörigheten till naturvetenskaps- och teknikprogrammen, 75,6 procent. Utmaningen består i att öka andelen behöriga åtminstone till yrkesprogrammen (godkänt i svenska, matematik och engelska samt fem andra ämnen). Skillnaden i behörighet till yrkesprogrammen mellan pojkar och flickor är relativt liten (2,5 procentenheter). 12 För behörighet till yrkesprogram krävs godkänt betyg (minst E) i: engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och fem ytterligare ämnen (för mer information, se

12 Tjänsteskrivelse 12 (12) Avslutande kommentarer De resultat som redovisas här ovan är inte på något sätt nyheter för förvaltningens ledning och rektorer. Ett förbättringsarbete pågår sedan tidigare, exempelvis kring: flickors och pojkars kunskapsresultat, bedömning och betygssättning, undervisningen i matematik, uppföljning och analys samt nyanlända som elevgrupp. Ett gemensamt fortsatt arbete på olika nivåer i styrkedjan är att skapa rutiner som säkerställer att såväl det dagliga arbetet som riktade satsningar systematiskt följs upp, analyseras och bedöms i förhållande till det statliga uppdrag som finns på skolan och den kvalitet som verksamhetens arbete genererar respektive förväntas uppnå. En viktig grundförutsättning för uppföljning och analys på såväl enhetsnivå som på huvudmannanivå är att data från olika system, undersökningar o.s.v. är pålitliga och relevanta för den verksamhet som den avser att belysa. Framöver är ett fortsatt viktigt förbättringsarbete för förvaltningen som helhet, att säkerställa olika underlags kvalitet. Barn- och utbildningsförvaltningens beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner ovanstående redovisning. Lena Öijen Kvalitetsledare Anneli Weman Verksamhetschef