Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2017 Grundskoleförvaltningen

Transkript

1 Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2017 Grundskoleförvaltningen Foto: Tomaz Lundstedt, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: November Matilda Liljeberg och Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Syfte och bakgrund... 5 Genomförande... 5 Om eleverna i Malmös skolor... 5 Föräldrars utbildningsnivå... 6 Nyanlända elever... 7 Utländsk bakgrund... 9 Grundskolan Betygsresultat årskurs Elevernas resultatutveckling över tid Betygsresultat årskurs Nationella provresultat Jämförelse mellan provbetyg och ämnesbetyg Måluppfyllelse årskurs Kunskapsresultat i relation till enkätresultat om grundskolan Fritidshemmet Kunskapsresultat i relation till enkätresultat om fritidshemmet Grundsärskolan Betyg årskurs Bilaga 1. Ämnesförkortningar Bilaga 2. Betygsresultaten på skolnivå

3 Sammanfattning I denna rapport redovisas kunskapsresultaten i Malmös grund- och grundsärskolor läsåret 2016/2017. Syftet med rapporten är att informera om i vilken utsträckning eleverna i Malmö stad når de uppställda kunskapsmålen samt att ge underlag för fortsatta analyser och beslut om insatser för en ökad måluppfyllelse på skol- och huvudmannanivå. Rapporten utgör ett av underlagen till förvaltningens årliga kvalitetsrapport där de viktigaste utvecklingsområden för det kommande året formuleras. I detta kapitel sammanfattas de övergripande resultaten i rapporten. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 för Malmös kommunala skolor har stadigt ökat över tid. Årets resultat innebär en viss minskning jämfört med förra året, men är det näst högsta som noterats historiskt. Det genomsnittliga meritvärdet är 228,5 exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund (214,8 för samtliga elever). Andelen elever i årskurs 9 som erhållit minst ett godkänt betyg har ökat i år. Detta påverkar det genomsnittliga meritvärdet, eftersom måttet endast baseras på elever som fått minst ett godkänt betyg. Andelen nyanlända elever och elever med okänd bakgrund med minst ett godkänt ämne har ökat jämfört med förra året, vilket drar ner meritvärdet. I år har endast 14 procent av de nyanlända eleverna och eleverna med okänd bakgrund inga godkända ämnen. Förra året var andelen 34 procent. Detta trots ett fortsatt högt mottagande av nyanlända elever. Måluppfyllelsen när det gäller den grundläggande gymnasiebehörigheten i årskurs 9 är i nivå med förväntat utfall enligt grundskoleförvaltningens resursfördelningsmodell. Det förväntade utfallet enligt modellen har minskat i år, vilket innebär att den socioekonomiska komplexiteten ökat i grundskolan. 81,1 procent av eleverna i årskurs 9 är behöriga till gymnasiet och 69,2 procent har nått målen i alla ämnen exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund (motsvarande uppgifter för samtliga elever är 73,1 respektive 61,8 procent). Resultaten innebär en minskning jämfört med förra året. Liksom tidigare år finns stora variationer mellan skolor gällande andel gymnasiebehöriga elever i årskurs 9. Årets resultat innebär att skillnaderna ökat något mellan de tre skolorna med högst respektive lägst gymnasiebehörighet. Även på individnivå kan noteras att skillnaderna ökar mellan Malmös hög- och lågpresterande elever i årskurs 9. Detta på grund av att högpresterande elevers resultat ökat över tid medan lågpresterande elevers resultat försämrats eller inte ökat lika snabbt som högpresterande elevers resultat över tid. Vid jämförelse av senaste läsårets avgångselevers kunskapsresultat i år och tidigare läsår framgår att matematik är det enda ämnet där eleverna som gått i kommunal skola i Malmö i snitt sänker sitt betyg mellan årskurs 6 och årskurs 9. Vid en analys per enskilda betygssteg av samma elever framgår att av de elever som i årskurs 6 fått F eller streck i betyg i matematik erhöll 68 procent, eller 154 elever, även F eller streck när de gick ut årskurs av dessa 154 elever hade endast behövt godkänt i matematik för att uppnå grundläggande gymnasiebehörighet. Måluppfyllelsen skiljer sig åt mellan olika ämnen. I svenska, modersmål, bild, slöjd och moderna språk är det störst andel av eleverna i årskurs 9 som nått målen. I svenska som andraspråk och matematik är måluppfyllelsen lägst. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 är högre bland flickor än bland pojkar, skillnaden är 25,9 poäng vilket innebär en ökning för tredje året i följd. Andelen elever som nått 3

4 målen i alla ämnen i årskurs 9 är lägre bland pojkar än bland flickor, skillnaden är 5,8 procentenheter vilket är en minskning från förra året. Andelen elever med behörighet till gymnasiet i årskurs 9 är lägre bland pojkar än bland flickor, skillnaden är 7,2 procentenheter vilket är en ökning jämfört med förra året. Av de elever i årskurs 9 som deltagit på nationella proven klarade 75 procent godkänt i matematik, 95 procent klarade godkänt i engelska, 94 procent klarade godkänt i svenska och 73 procent klarade godkänt i svenska som andraspråk. Även i år följer Malmö den nationella trenden när det gäller skillnader i överensstämmelse mellan provbetyg på de nationella proven i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 9 och 6 och de ämnesbetyg som senare sätts i ämnena. Av de elever i årskurs 6 som deltagit på nationella proven klarade 80 procent godkänt i matematik, 92 procent klarade godkänt i engelska, 93 procent klarade godkänt i svenska och 60 procent klarade godkänt i svenska som andraspråk. I årskurs 3 klarade 57 procent av eleverna alla delprov på de nationella proven i matematik, i svenska klarade 76 procent av eleverna alla delprov och i svenska som andraspråk klarade 37 procent av eleverna alla delprov. I årskurs 8 är måluppfyllelsen mellan 80 och 92 procent i alla ämnen utom i svenska som andraspråk där måluppfyllelsen är 59 procent. Exklusive nyanlända elever och elever med okänd bakgrund har 64,0 procent nått målen i alla ämnen, en ökning jämfört med året innan. Måluppfyllelsen i årskurs 7 är mellan 81 och 95 procent i alla ämnen utom i svenska som andraspråk där måluppfyllelsen är 58 procent. Exklusive nyanlända elever och elever med okänd bakgrund har 63,3 procent nått målen i alla ämnen, en minskning jämfört med året innan. I årskurs 6 är måluppfyllelsen mellan 80 och 97 procent i alla ämnen utom i svenska som andraspråk där måluppfyllelsen är 61 procent. Exklusive nyanlända elever och elever med okänd bakgrund har 68,5 procent nått målen i alla ämnen, en minskning jämfört med året innan. Andelen elever i kommunen som bedömts nått målen för undervisningen i årskurs 1 3 är mellan 85 och 95 procent i alla ämnen utom i svenska som andraspråk där måluppfyllelsen är lägre. I årskurs 4 5 är andelen elever som nått målen mellan 81 och 100 procent i alla ämnena förutom i svenska som andraspråk där måluppfyllelsen är lägre. Andel elever som nått målen i alla ämnen i årskurserna 1 5 är lägre än föregående år. I grundsärskolan ges betyg i årskurs 6 9 i alla ämnen om en elev eller dennes vårdnadshavare begär det. Av de som begärt betyg har 71 procent nått målen i alla ämnen, en ökning från förra året. I nästan alla ämnen har över 80 procent av eleverna i årskurs 6 9 nått målen. De allra flesta eleverna har betygen C-E medan få elever erhåller de högsta betygen B och A. 4

5 Syfte och bakgrund Denna rapport redovisar kunskapsresultaten i Malmös grund- och grundsärskolor läsåret 2016/2017. Syftet med rapporten är att informera om i vilken utsträckning eleverna i Malmö stad når de uppställda kunskapsmålen samt att ge underlag för fortsatta analyser och beslut om insatser för en ökad måluppfyllelse på skol- och huvudmannanivå. Rapporten utgör även ett av underlagen till förvaltningens årliga kvalitetsrapport där de viktigaste utvecklingsområden för det kommande året formuleras. I rapporten redovisas resultaten i första hand på huvudmannanivå. Skolorna har fått ta del av underlagt till rapporten som även omfattar resultat på skolnivå. Det har gett skolorna möjlighet att analysera sina resultat och tillsammans med annat underlag besluta om insatser för att nå ökad måluppfyllelse. Denna typ av rapportering har sedan 1997 årligen genomförts av Stadskontoret på uppdrag av kommunstyrelsen. I samband med en ny skolorganisation 2013 beslutade kommunstyrelsen att uppdraget att genomföra kommunövergripande uppföljningar av kunskapsresultaten i grundskolan skulle överföras till grundskolenämnden. Kunskapsresultaten som redovisas i rapporten är indikatorer på hur väl Malmös skolor lyckas med uppdraget att få eleverna att nå de nationella kunskapsmålen. Grundskolenämnden i Malmö har beslutat om följande nämndmål direkt riktade mot skolan: 1. Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål (likvärdighet) 2. Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt (måluppfyllelse) Denna rapport har särskilt fokus på dessa mål genom att följa upp elevernas kunskapsresultat och de skillnader som finns mellan elever och skolor. Genomförande Rapporten inleds med ett kapitel som beskriver de förutsättningar och demografiska förhållanden som grundskolorna i Malmö har och står inför samt hur dessa påverkar kunskapsresultaten. Därefter redovisas de kunskapsresultat som finns tillgängliga för respektive skolform under grundskolenämndens ansvar. För grundskolan beskrivs i huvudsak betygsresultat, resultat från nationella proven samt måluppfyllelsen i årskurs 1 5. För grundsärskolan beskrivs betygsresultaten. Uppgifterna om betygsutfallet i årskurs 6 9 samt årets resultat i de nationella ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 har hämtats från Skolverkets databas SIRIS samt registrerade uppgifter vid vårterminens slut i grundskoleförvaltningens elevsystem EXTENS/Hypernet stöd för utvärdering och analys. Förändringar i betygsutfallet till följd av sommarskola och prövningar redovisas i ett särskilt avsnitt i rapporten. I rapporten redovisas framför allt uppgifter på huvudmannanivå. I vissa fall görs jämförelser mellan skolor (exklusive skolor med färre än 10 elever och Mottagningsskolan Mosaik). Om eleverna i Malmös skolor Det finns ett antal faktorer utifrån elevers bakgrund som skolan inte kan påverka men som påverkar elevernas förutsättningar att nå kunskapskraven i skolan. Det innebär att elevsammansättningen i Malmös skolor har betydelse för betygsresultateten som presenteras i denna rapport. I detta kapitel beskrivs elevsammansättningen i Malmös skolor utifrån ett antal bakgrundsfaktorer 5

6 samt hur dessa påverkar elevernas kunskapsresultat. Denna information utgör en viktig del i analysen av kunskapsresultaten samt i bedömningen av hur skolan i Malmö lyckas med sitt uppdrag i förhållande till förutsättningar vad gäller elevsammansättning. Resultaten i Malmö jämförs i detta avsnitt med riket. I Skolverkets analysmodell SALSA (Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser) ställs elevernas faktiska resultat i relation till ett modellberäknat resultat efter att viss hänsyn tagits till elevsammansättningen. De faktorer som ingår i modellen och som påverkar elevernas resultat är föräldrarnas utbildningsnivå, andel nyinvandrade, andel födda utomlands, andel med utländsk bakgrund samt andel pojkar. Grundskoleförvaltningen har från och med 2014 en resursfördelningsmodell som kan prognosticera betygsutfall ännu mer träffsäkert än SALSA (se avsnittet Betygsutfall i förhållande till prognos längre fram i rapporten). Nedan beskrivs kunskapsresultaten i Malmö utifrån dessa faktorer. Resultat utifrån kön beskrivs dock senare i rapporten. Avslutningsvis redovisas det prognostiserade betygsresultatet utifrån grundskoleförvaltningens resursfördelningsmodell. Modellen bygger, utöver de variabler som ingår i SALSA, på variabler som beskriver elevernas skolmiljö, boendemiljö samt familjesituation. Föräldrars utbildningsnivå I nedanstående diagram visas elevernas genomsnittliga meritvärde år utifrån deras föräldrars utbildningsbakgrund. Diagrammet visar att föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för elevernas kunskapsresultat. Diagram 1: Genomsnittligt meritvärde utifrån föräldrarnas utbildningsnivå årskurs 9 Malmö och riket år /08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15* 15/16* 16/17* Malmö Förgymnasial eller gymnasial utbildning Riket Förgymnasial eller gymnasial utbildning Malmö Eftergymnasial utbildning Riket Eftergymnasial utbildning Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Uppgifterna omfattar kommunala och fristående skolor. I gruppen förgymnasial eller gymnasial utbildning ingår elever vars föräldrars högsta utbildning är genomgången folkskola/grundskola eller elever vars minst en förälders högsta utbildning är genomgången gymnasial utbildning. I gruppen eftergymnasial utbildning ingår elever vars minst en förälders högsta utbildning är eftergymnasial utbildning med minst 30 högskolepoäng (20 poäng om tagna innan 2007). Meritvärde beräknas utifrån 16 ämnen. * Fr.o.m. 14/15 beräknas meritvärde utifrån 17 ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår ej. 6

7 Diagram 2: Andel (%) elever behöriga till gymnasiet utifrån föräldrarnas utbildningsnivå årskurs 9 Malmö och riket år /08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 Malmö Förgymnasial eller gymnasial utbildning Riket Förgymnasial eller gymnasial utbildning Malmö Eftergymnasial utbildning Riket Eftergymnasial utbildning Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Uppgifterna omfattar kommunala och fristående skolor. Kraven för att uppnå grundläggande gymnasiebehörighet förändrades Utöver godkänt i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk behöver eleverna numera även vara godkänd i minst fem ytterligare ämnen. En lägre andel av eleverna i Malmö än i riket har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Läsåret 2016/17 var det ungefär 53 procent av eleverna i Malmö som hade föräldrar med eftergymnasial utbildning, ungefär 47 procent av eleverna hade föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning. I riket hade 56 procent av eleverna föräldrar med eftergymnasial utbildning, drygt 44 procent av eleverna hade föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning. 1 I Malmö har, på samma sätt som i riket, föräldrarna till eleverna i fristående skolor högre utbildningsnivå än föräldrarna till eleverna i kommunala skolor. Andelen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning har ökat i både i riket och i Malmö över tid. Nyanlända elever Sedan den 1 januari 2016 har Sverige en nationell definition för vilka elever som är att betrakta som nyanlända. Med nyanländ elev avses den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt i Sverige eller ska anses bosatt här och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då hon eller han fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige (3 kap. 12 a skollagen). Skolverket har i nuläget inte möjlighet att redovisa statistik i sin databas efter denna definition utan endast utifrån när en elev är nyinvandrad i Sverige. 2 Grundskoleförvaltningen kan det (för de senaste läsåren) och gör det när det gäller sin egen statistik som redovisas i rapporten. Nyanlända elever omfattas av samma kunskapskrav som övriga elever. Men deras förutsättningar att klara kunskapskraven skiljer sig från elever som inte är nyanlända på grund av skolbakgrund och kunskaper i svenska. Det är därför viktigt att följa upp kunskapsresultaten inklusive och exklusive nyanlända elever. Förutsättningarna att klara kunskapskraven skiljer sig också mellan ny- 1 Elever med okänd bakgrund ingår inte i statistiken. 2 I Skolverkets databas SIRIS definieras nyinvandrade elever som elever som har kommit till Sverige de senaste fyra åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svensk skola tidigare. 7

8 anlända elever bland annat utifrån elevernas tidigare skolbakgrund och deras föräldrars utbildningsbakgrund. Under de senaste åren har antalet nyanlända elever ökat i Malmö och i riket. Nyanlända elever finns huvudsakligen i de kommunala skolorna. I Malmö utgörs ökningen främst av pojkar vilka generellt sett har lägre betygsresultat än flickor. Andelen nyanlända (inklusive elever med okänd bakgrund) i årskurs 9 var läsåret 16/17 11,2 procent i Malmös skolor och 9,3 procent i riket. I följande diagram redovisas det genomsnittliga meritvärdet för elever i årskurs 9 i Malmö och riket, inklusive respektive exklusive nyanlända elever som gått i skola i Sverige som längst fyra år. Det genomsnittliga meritvärdet är högre då nyanlända elever exkluderas. Diagram 3. Genomsnittligt meritvärde utifrån nyanlända årskurs 9 Malmö och riket år /13 13/14 14/15* 15/16* 16/17* Malmö Alla elever Malmö Exkl. nyanlända Riket Alla elever Riket Exkl. nyanlända Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Uppgifterna omfattar kommunala och fristående skolor. Meritvärde beräknas utifrån 16 ämnen. Fr.o.m. 14/15 beräknas meritvärde utifrån 17 ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår ej. Från och med 14/15 förändras även Skolverkets redovisning av måluppfyllelse exklusive nyinvandrade till att även innefatta elever med okänd bakgrund (dvs. de elever som saknar uppgift om personnummer). Följande diagram visar andel gymnasiebehöriga elever i årskurs 9, inklusive respektive exklusive nyanlända elever som gått i skola i Sverige som längst fyra år. Gymnasiebehörigheten är högre då nyanlända elever exkluderas. 8

9 Diagram 4. Andel (%) elever behöriga till gymnasiet utifrån nyanlända årskurs 9 Malmö och riket år % 9 85% 8 75% 7 65% 12/13 13/14 14/15* 15/16* 16/17* Malmö - Alla elever Malmö - Exkl. nyanlända Riket - Alla elever Riket - Exkl. nyanlända Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Uppgifterna omfattar kommunala och fristående skolor. Från och med 14/15 förändras Skolverkets redovisning av måluppfyllelse exklusive nyinvandrade till att även innefatta elever med okänd bakgrund (dvs. de elever som saknar uppgift om personnummer). Utländsk bakgrund Utländsk bakgrund - vilket Skolverket definierar dels som personer som är födda utomlands, dels födda i Sverige men vars båda föräldrar är födda utomlands är ett trubbigt mått då invandringsåret har stor betydelse för dessa elevers förutsättningar att klara av den svenska skolan. Malmö har en stor befolkningsandel med utländsk bakgrund, vilket speglar elevsammansättningen i skolorna. Malmö har en betydligt högre andel elever med utländsk bakgrund än riket. Läsåret 2016/17 hade enligt Skolverkets definition ungefär 48 procent av eleverna i årskurs 9 i Malmö svensk bakgrund, det vill säga var födda i Sverige och hade minst en förälder född i Sverige. Ungefär 52 procent av eleverna hade utländsk bakgrund, det vill säga elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands (27 procent) och elever födda utanför Sverige som invandrat till Sverige (25 procent). Andelen elever med utländsk bakgrund har ökat i Malmö över tid. Den största andelen med utländsk bakgrund finns i Malmös kommunala skolor. I riket hade ungefär 75 procent av eleverna i årskurs 9 läsåret 16/17 svensk bakgrund och ungefär 25 procent hade utländsk bakgrund. 9

10 I följande diagram visas genomsnittligt meritvärde utifrån utländsk bakgrund år Diagram 5. Genomsnittligt meritvärde utifrån svensk och utländsk bakgrund årskurs 9 Malmö och riket år /08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15* 15/16* 16/17* Malmö Svensk bakgrund Malmö Utl. bakgrund, födda utomlands Riket Utl. bakgrund, födda i Sverige Källa: Skolverkets databas SIRIS. Malmö Utl. bakgrund, födda i Sverige Riket Svensk bakgrund Riket Utl. bakgrund, födda utomlands Not: Uppgifterna omfattar kommunala och fristående skolor. Meritvärde beräknas utifrån 16 ämnen. Fr.o.m. 14/15 beräknas meritvärde utifrån 17 ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår ej. Elever som saknar personnummer, dvs. har okänd bakgrund, ingår inte i redovisningen av svensk och utländsk bakgrund från 2014/15. Elever med okänd bakgrund ingick i redovisningsgruppen svensk bakgrund fram till och med läsåret 13/14. I följande diagram visas andel elever behöriga till gymnasiet utifrån utländsk bakgrund år

11 Diagram 6. Andel (%) elever behöriga till gymnasiet utifrån svensk och utländsk bakgrund årskurs 9 Malmö och riket år /08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17* Malmö Svensk bakgrund Malmö Utl. bakgrund, födda utomlands Riket Utl. bakgrund, födda i Sverige Källa: Skolverkets databas SIRIS. Malmö Utl. bakgrund, födda i Sverige Riket Svensk bakgrund Riket Utl. bakgrund, födda utomlands Not: Uppgifterna omfattar kommunala och fristående skolor. Elever som saknar personnummer, dvs. har okänd bakgrund, ingår inte i redovisningen av svensk och utländsk bakgrund från 2014/15. Elever med okänd bakgrund ingick i redovisningsgruppen svensk bakgrund fram till och med läsåret 13/14. Följande diagram visar andel elever med utländsk bakgrund och andel elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning per skola. På de skolor med hög andel elever med utländsk bakgrund är andelen elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning låg. Diagrammet visar den stora segregationen mellan skolor i Malmö. 11

12 Diagram 7. Utländsk bakgrund och eftergymnasial utbildning per skola årskurs 9 Malmö år Andel (%) elever med utländsk bakgrund Andel (%) elever med högutbildade föräldrar Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Uppgifterna omfattar kommunala och fristående skolor. Varje skola har en blå och en röd stapel jämte varandra som visar på andel elever som har utländsk bakgrund och andel elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Två skolor vars båda staplar visar höga värden är Malmö International School och Bladins International School of Malmö. Utländsk bakgrund definieras som personer som är födda utomlands eller är födda i Sverige men vars båda föräldrar är födda utomlands. Grundskolan Läsåret 2016/2017 gick ungefär 4100 elever i förskoleklass och knappt elever i årskurs 1 9 i Malmö stad. Av det totala antalet elever i grundskolan gick 16 procent i en fristående skola. I nästa tabell visas antalet elever per årskurs samt uppdelat för kommunal respektive fristående skola. Tabell 1. Antal och andel F-9-elever per årskurs och huvudman Malmö 2016/2017 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Mätdatum 15 oktober Betygsresultat årskurs 9 Från höstterminen i årskurs 6 får elever i grundskolan betyg. Eleverna ska få betyg i alla ämnen som de fått undervisning i bortsett från språkval. Betyg i språkvalet ska sättas från och med höstterminen i årskurs 7. Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F. A-E står för godkända resultat medan F inte är ett godkänt resultat. Betyget ska spegla elevernas kunskaper vid tiden för betygssättning i förhållande till de kunskapskrav som finns för varje ämne. Om det inte finns underlag för att göra en bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av att eleven varit 12

13 frånvarande ska betyg inte sättas i ämnet. Detta markeras med ett streck (-) i betygskatalogen och betygsdokumenten. Utifrån betygen i respektive ämne kan tre olika mått för elevens totala måluppfyllelse beräknas. Dessa mått är meritvärde, nått målen i alla ämnen och gymnasiebehörighet. Genomsnittligt meritvärde Meritvärdet beräknades fram till år 2013 som summan av betygsvärdena (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20) för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Från och med 2014 kan elever som läser fler än 16 ämnen samt moderna språk räkna in sitt betyg i moderna språk som ett 17:e ämne i sitt meritvärde. Det högsta möjliga meritvärdet är därför numera 340 poäng istället för 320 poäng som det var tidigare. För år 2014 beräknas det genomsnittliga meritvärdet utifrån 16 ämnen i Skolverkets statistik på grund av ett misstag vid insamlingen av den officiella statistiken. Följande diagram visar utvecklingen av genomsnittligt meritvärde över tid i Malmös kommunala skolor. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat över tid och är högre då nyanlända samt elever med okänd bakgrund exkluderas. Det genomsnittliga meritvärdet har dock minskat något från förra året. Andelen elever som erhållit minst ett godkänt betyg har ökat i år vilket kan påverka det genomsnittliga meritvärdet negativt. Det beror på dessa elevers meritvärdespoäng eftersom måttet endast baseras på elever som fått minst ett godkänt betyg. I år har endast 14 procent av de nyanlända eleverna och eleverna med okänd bakgrund noll godkända ämnen. Förra året var andelen 34 procent. Övergången från att beräkna meritvärde utifrån 16 till 17 ämnen förklarar en större ökning av meritvärdet mellan läsåren 2013/14 och 2014/15. Diagram 8. Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 Malmö kommunala skolor år Alla elever Exkl. nyanlända och (fr.o.m. 14/15) okänd bakgrund ,3 208,4 206,6 211,3 224,8 229,9 228,5 216,4 220,5 214, /13* 13/14* 14/15 15/16 16/17 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: * 12/13 och 13/14 är resultaten endast exklusive nyanlända elever. Meritvärde beräknas utifrån 16 ämnen. Fr.o.m. 14/15 beräknas meritvärde utifrån 17 ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyget E i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått lägst betyget E i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår ej. Elever med okänd bakgrund är elever som saknar uppgift om personnummer. 13

14 Andel elever som nått målen i alla ämnen Följande diagram visar utvecklingen av andel elever i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen som ingått i elevernas utbildning över tid i Malmös kommunala skolor. Andelen som nått målen i alla ämnen har minskat i Malmös kommunala skolor de senaste åren sett till samtliga elever. Andelen som nått målen i alla ämnen är högre då nyanlända (samt, från och med läsåret 14/15, elever med okänd bakgrund) exkluderas. Måluppfyllelsen 16/17 är lägre än året innan men på en något högre nivå jämfört med läsåret 14/15. Diagram 9. Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen årskurs 9 Malmö kommunala skolor år Alla elever Exkl. nyanlända och (fr.o.m. 14/15) okänd bakgrund ,3% 68,2% 68,9% 63,9% 65,7% 65,4% 64,3% 63,5% 61,8% 69,2% Källa: Skolverkets databas SIRIS. 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 Not: * 12/13 och 13/14 är resultaten endast exklusive nyanlända elever. Nyanlända elever har kommit till Sverige de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Här ingår även elever med okänd bakgrund, dvs. elever som saknar personnummer. Att personnummer saknas kan t.ex. bero på att eleven inte är folkbokförd i Sverige. 14

15 Gymnasiebehörighet För behörighet till ett nationellt program i gymnasiet krävs godkänt betyg (A-E) i ämnena engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk samt godkänt betyg i minst fem ytterligare ämnen. I beskrivningen nedan visas vilka ämnen som eleverna behöver ha ett godkänt betyg i för att uppnå behörighet att söka till de olika nationella programmen i gymnasieskolan. Behörighetskrav till gymnasieskolans nationella program Yrkesprogram Högskoleförberedande program Estetiska programmet Ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet Naturvetenskaps- och teknikprogrammet Svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska, + 5 ytterligare ämnen Svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska, + 9 ytterligare ämnen Svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska, geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, + 5 ytterligare ämnen Svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska, biologi, fysik och kemi, + 6 ytterligare ämnen Följande diagram visar utvecklingen av andel gymnasiebehöriga elever över tid i Malmös kommunala skolor. Andelen gymnasiebehöriga har under de senaste åren minskat i Malmö sett till samtliga elever. Gymnasiebehörigheten är högre då nyanlända (samt, från och med läsåret 14/15, elever med okänd bakgrund) exkluderas. Måluppfyllelsen 16/17 är lägre än året innan men lika hög jämfört med läsåret 14/15. Diagram 10. Andel (%) elever behöriga till gymnasiet årskurs 9 Malmö kommunala skolor år Alla elever Exkl. nyanlända och (fr.o.m. 14/15) okänd bakgrund ,5% 80,4% 80,4% 81,1% 78,3% 77,2% 75,8% 74,8% 73,1% 81,1% Källa: Skolverkets databas SIRIS. 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 Not: * 12/13 och 13/14 är resultaten endast exklusive nyanlända elever. Nyanlända elever har kommit till Sverige de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Här ingår även elever med okänd bakgrund, dvs. elever som saknar personnummer. 15

16 Följande diagram visar utvecklingen av andel gymnasiebehöriga elever per behörighetsgrupp över tid i Malmö för kommunala skolor. Andel behöriga elever har minskat i samtliga behörighetsgrupper. Diagram 11. Andel (%) elever behöriga till gymnasiet per behörighetsgrupp årskurs 9 Malmö kommunala skolor år Yrkesprogram Estetiskt program Ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogram Naturvetenskapligt och tekniskt program 79% 78,3% 77% 75% 73% 71% 69% 76,9% 74,8% 74,2% 77,2% 76,4% 73,7% 73,1% 75,8% 74,9% 72,8% 72,4% 74,8% 74,1% 72,1% 71,8% 73,1% 72,4% 70,4% 69,6% 67% 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 Källa: Skolverkets databas SIRIS. 16/17 Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Av eleverna i Malmös kommunala skolor i årskurs 9 läsåret 16/17 var det 210 elever (9,1 procent) som saknade godkänt i ett ämne för att nå grundläggande gymnasiebehörighet. 95 elever behövde godkänt i två ämnen, 79 elever saknade godkänt i tre ämnen och 235 elever behövde godkänt i fler än tre ämnen för att nå grundläggande gymnasiebehörighet. De elever som saknade godkänt i 1-2 ämnen för att nå gymnasiebehörighet behövde i de allra flesta fall godkänt i ett eller två av kärnämnena men hade godkänt i tillräckligt många ämnen för att nå grundläggande gymnasiebehörighet. 131 av de 211 elever som saknade godkänt i ett ämne för att uppnå grundläggande gymnasiebehörighet behövde klara godkänt i matematik. En kartläggning längre fram i rapporten visar att 53 av dessa 131 elever redan i årskurs 6 inte uppnådde godkänt i ämnet även fast de gått i kommunal skola i Malmö sedan lågstadiet (se avsnittet Elevernas resultatutveckling över tid ). Betygsutfall i förhållande till prognos Grundskoleförvaltningen har från och med 2014 en resursfördelningsmodell som bygger på en mer omfattande typ av SALSA-modell som innehåller fler variabler som förbättrar modellens träffsäkerhet. I modellen har ytterligare tydliggjorts att exempelvis invandringsår och föräldrarnas utbildningsbakgrund har stor betydelse för hur eleverna klarar sig i Malmös skolor. Utöver de variabler som även ingår i SALSA bygger Malmös resursfördelningsmodell på variabler som beskriver elevernas skolmiljö, boendemiljö samt familjesituation. Beräkningar enligt modellen genomförs av SCB inför varje nytt kalenderår baserat på elevunderlaget för innevarande läsår. Eftersom resursfördelningsmodellen bygger på flera noggrant kartlagda variabler som spelar roll för elevernas betygsresultat gör modellen det möjligt att, förutom på ett träffsäkert sätt fördela resurser till skolorna, prognosticera betygsutfall per skola och på huvudmannanivå i kommunen för årskurs 9. Av eleverna i Malmös kommunala skolor i årskurs 9 (exklusive eleverna med okänd 16

17 bakgrund, dvs. saknar personnummer) förväntades 75,7 procent uppnå gymnasiebehörighet. Utfallet blev 75,4. Differensen mellan prognos och utfall är ungefär samma som läsåret 14/15. Läsåret 15/16 överträffande Malmös kommunala skolor sin prognos med 2 procentenheter. Det förväntade utfallet enligt modellen har minskat i år vilket innebär att den socioekonomiska komplexiteten ökat i grundskolan. Diagram 12. Andel (%) elever prognosticerade och faktiskt behöriga till gymnasiet årskurs 9 (exklusive okänd bakgrund) Malmö kommunala skolor år Prognos (exkl. okänd bakgrund) Utfall (exkl. okänd bakgrund) 8 79% 79, 78% 77% 76,7% 76,9% 77, 76% 75% 75,7% 75,4% 74% 73% 14/15 15/16 16/17 Källa: SCB och Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Betyg per ämne Nästföljande diagram visar betygsfördelningen per ämne för 2017 i Malmös kommunala skolor. Uppgifterna baseras på de ämnen som ingått i respektive elevs utbildning. Diagrammet visar att det finns skillnader i resultat mellan olika ämnen. Störst andel elever har nått målen i svenska, modersmål, bild, slöjd och moderna språk. 17

18 Diagram 13. Betygsfördelning per ämne årskurs 9 Malmö kommunala skolor år % 1% 2% 2% 3% 3% 6% 5% 3% 2% 1% 1% 3% 2% 2% 12% 14% 13% 14% 14% 5% 6% 7% 13% 15% 12% 19% 14% 4% 3% 1% 1% 5% 5% 7% 15% 12% 21% 13% 13% 14% 13% 11% 37% 18% 19% 22% 22% 21% 19% 21% 16% 16% 23% 16% 17% 18% 13% 12% 16% 18% 15% 18% 16% 16% 18% 16% 26% 25% 16% 24% 22% 26% 25% 24% 27% 17% 22% 21% 22% 23% 22% 18% 18% 19% 18% 16% 18% 22% 15% 18% 14% 18% 13% 14% 14% 13% 15% 14% 13% 18% 17% 11% 11% 12% 18% 9% 12% 18% 18% 18% 17% 12% 8% 11% 11% 13% 5% 1% BI BL EN FY GE HI HKK IDH KE MA ML MU RE SH SL SV SVA TK 9 S F E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Förkortningar för respektive ämne förklaras i bilaga 1. S betyder betyget streck (-). Följande diagram visar andel godkända elever i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk i Malmös kommunala skolor över tid. Engelska, matematik samt svenska eller svenska som andraspråk är ämnen som eleverna måste vara godkända i för att få behörighet till gymnasiet. Andelen elever som klarat godkänt i ämnena har varit stabil under tidsperioden men det senaste läsårets resultat innebär en tydlig nedgång när det gäller svenska som andraspråk jämfört med tidigare läsår. Diagram 14. Andel (%) elever som nått målen i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk årskurs 9 Malmö kommunala skolor år Källa: Skolverkets databas SIRIS. Svenska Engelska Matematik Svenska som andraspråk 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 18

19 Andelen elever som läser svenska som andraspråk har ökat över tid läste 25 procent av eleverna ämnet istället för svenska var motsvarande andel 39 procent. 63 procent av eleverna i årskurs 9 i Malmös kommunala skolor har läst det valbara ämnet moderna språk, andelen är lika stor som förra året. Av dessa var det 93 procent som klarade godkänt, andelen är ungefär lika stor som förra året. 33 procent av eleverna i årskurs 9 i Malmös kommunala skolor har läst det valbara ämnet modersmål, förra året var andelen 31 procent. Av dessa var det 94 procent som klarade godkänt, andelen är ungefär lika stor som förra året. Skillnader mellan pojkar och flickor Generellt har flickor bättre skolresultat än pojkar. Det gäller såväl i Malmö som i riket. Följande diagram visar andel gymnasiebehöriga elever per kön i Malmös kommunala skolor. Skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat har ökat något jämfört med förra året. Diagram 15. Andel (%) elever behöriga till gymnasiet per kön årskurs 9 Malmö kommunala skolor år ,6% 74,5% 77,9% 76,6% 79, 72,7% 78,5% 71,8% 76,8% 69,6% 5 4 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Källa: Skolverkets databas SIRIS. 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 Följande diagram visar utvecklingen av det genomsnittliga meritvärdet för flickor och pojkar över tid i Malmös kommunala skolor. Det genomsnittliga meritvärdet är högre bland flickor än bland pojkar. Skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat har vuxit i Malmö de tre senaste läsåren. 19

20 Diagram 16. Genomsnittligt meritvärde per kön årskurs 9 Malmö kommunala skolor år ,0 193,4 216,5 197,8 227,3 206,0 231,8 209,2 228,1 202, Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 12/13* 13/14* 14/15 15/16 16/17 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: * Fr.o.m. 14/15 beräknas meritvärde utifrån 17 ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyget E i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått lägst betyget E i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår ej. Följande diagram visar utvecklingen av det andel elever som nått målen i alla ämnen för flickor och pojkar över tid i Malmös kommunala skolor. Andelen som nått målen i alla ämnen är högre bland flickor än bland pojkar, skillnaden har minskat från förra året. Diagram 17. Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen per kön årskurs 9 Malmö kommunala skolor år ,4% 59,6% 67, 63,9% 67, 61,7% 67,6% 59,8% 64,8% 59, 4 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 Källa: Skolverkets databas SIRIS. 20

21 En större andel av flickorna än pojkarna har godkänt per ämne utom i idrott och hälsa där en större andel av pojkar nått godkänt. Det skiljer minst 4 procentenheter i måluppfyllelse mellan pojkarna och flickorna i 14 av 19 ämnen. Skillnader mellan skolor och elevgrupper Följande diagram visar skolan med högst respektive lägst andel gymnasiebehöriga elever samt ett medelvärde för de tre skolor med högst respektive lägst andel gymnasiebehöriga elever per år från 2008 till Uppgifterna avser Malmös kommunala skolor. Det finns stora skillnader mellan olika skolor gällande andel gymnasiebehöriga elever. Årets resultat innebär att skillnaderna ökat något mellan de tre skolorna med högst respektive lägst gymnasiebehörighet. På de skolor i diagrammet med lägre andel gymnasiebehöriga elever finns en större andel nyanlända elever än på de skolorna i diagrammet med en större andel gymnasiebehöriga elever där det inte finns någon eller endast ett fåtal nyanlända elever. Diagram 18. Skillnader mellan skolor för andel (%) elever behöriga till gymnasiet årskurs 9 Malmö kommunala skolor år Skolan med lägst andel gymnasiebehöriga Skolan med högst andel gymnasiebehöriga Medelvärde för de tre skolor med lägst andel gymn.beh. Medelvärde för de tre skolor med högst andel gymn.beh ,2 99,3 99,3 100,0 97,9 97,3 96,9 98,6 98,0 95, ,2 50,3 47,3 46,0 42,3 39, ,6 36,0 38,4 31, Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Även på individnivå kan noteras att skillnaderna ökar mellan Malmös hög- och lågpresterande elever. Nedanstående diagram visar genomsnittligt meritvärde redovisat per kvintil - dvs. genomsnittligt meritvärde för den femtedel av eleverna med lägst poäng (kvintil A), näst lägst poäng (kvintil B), högst poäng (kvintil E), näst högst poäng (kvintil D) samt poäng för mittengrupp (kvintil C). Vid beräkning av genomsnittligt meritvärde inkluderas i denna sammanställning elever som saknar betyg i alla ämnen. Detta utifrån att syftet här är att visa på spridning mellan samtliga elevers resultat. Uppgifterna avser Malmös kommunala skolor. Diagrammet visar att skillnaderna ökar mellan Malmös hög- och lågpresterande elever. Detta på grund av att högpresterande elevers resultat ökat över tid medan lågpresterande elevers resultat försämrats eller inte ökat lika snabbt som högpresterande elevers resultat över tid. Resultatet för de elevgrupperna med högre resultat har ökat från förra året. Den elevgruppen med lägst resultat har också förbättrat sina resultat något från förra året. Detta beror på att fler elever klarat att få betyg i minst ett ämne (dvs. fler elever får ett meritvärde vilket bidrar till att sänka det genomsnittliga meritvärdet totalt i Malmös kommunala skolor). 21

22 Diagram 19. Genomsnittligt meritvärde per kvintil (elevgrupp) årskurs 9 Malmös kommunala skolor år Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Uppgifterna inkluderar elever som saknar betyg i alla ämnen. Meritvärde beräknas utifrån varje elevs 16 bästa ämnen, för 16/17 beräknas meritvärde utifrån varje elevs 17 bästa ämnen. Sommarskola och prövning Elever kan komplettera sina betyg efter avslutad skolgång med stöd av så kallad sommarskola och prövning. Sommarskola och prövning under sommaren ledde till att 37 elever i årskurs 9 förbättrade sina betyg i ett eller flera ämnen från ett icke godkänt betyg till ett godkänt betyg. Dessa resultatförbättringar gjorde att de flesta av dessa elever uppnådde behörighet för gymnasiala studier. Ytterligare 1,2 procentenheter av eleverna i årskurs 9 nådde gymnasiebehörighet. Den samlade andelen elever som nått behörighet till yrkesförberedande program efter årets sommarskola i Malmös kommunala skolor är därmed 74,5 procent. Förra årets sommarskola och prövning innebar att ytterligare 1,4 procentenheter av eleverna i årskurs 9 nådde behörighet till gymnasieskolan. År 2015 innebar sommarskola och prövning att ytterligare 2,6 procentenheter av eleverna i årskurs 9 nådde behörighet till yrkesförberedande program. Följande diagram visar betygsresultaten före och efter sommarskola och prövning i årskurs 9 i Malmös kommunala skolor. Uppgifterna redovisas inklusive och exklusive nyanlända samt elever med okänd bakgrund. Statistiken bygger på grundskoleförvaltningens data vilket gör att mindre avvikelser finns mot de uppgifter som tidigare redovisats i rapporten eftersom de bygger på de resultatuppgifter som finns i Skolverkets databas SIRIS. 22

23 Diagram 20. Betygsresultat före och efter sommarskola och prövning årskurs 9 Malmö kommunala skolor år 2016 Alla elever Exkl. nyanlända och okänd bakgrund 228,8 229,0 214,7 215,1 81,5 82,5 73,3 74,5 70,2 70,6 62,5 62,9 Före Efter Före Efter Före Efter Genomsnittligt meritvärde Gymnasiebehörighet (%) Nått målen i alla ämnen (%) Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Elevernas resultatutveckling över tid För de elever som avslutade årskurs 9 läsåret 2016/17 finns det, förutom deras betygsresultat från tidigare år, även resultat från när de skrev nationella prov i årskurs 3, förutsatt att de gått i Malmös kommunala skolor. Det gör det möjligt att följa kunskapsutvecklingen över en lång tidsperiod. I följande diagram visas utvecklingen av genomsnittlig betygspoäng i matematik och svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6 9 för de elever som gått i skola från årskurs 3 i Malmös kommunala skolor. I årskurs 3 dokumenterades dessa elevers måluppfyllelse på nationella proven utifrån kategorierna Helt nått kravnivå, Nått kravnivå otillräckligt samt På god väg att nå kravnivå. Betygspoängen utgörs av ett genomsnitt av betygsvärdena för respektive ämnesbetyg (F och streck=0, E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Diagrammet visar på ett starkt samband mellan de resultat eleverna presterar i årskurs 3 och vad de sedermera presterar betygsmässigt i årskurs 6 till 9. Från årskurs 6 till 9 kan en positiv betygsutveckling noteras i svenska/svenska som andraspråk medan den är tämligen oförändrad i matematik under samma period. Exempelvis har 75 av de 201 elever som nått kravnivån otillräckligt i matematik i årskurs 3 erhållit F eller streck i alla årskurserna 6 9. I svenska är motsvarande siffra 44 av

24 Diagram 21. Utveckling av genomsnittlig betygspoäng MA och SV/SVA för avgångseleverna 2016/2017 Malmö kommunala skolor 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Helt nått kravnivå i åk 3 - MA Helt nått kravnivå i åk 3 - SV På god väg nå kravnivå i åk 3 - MA På god väg nå kravnivå i åk 3 - SV Nått kravnivå otillräckligt i åk 3 - MA Nått kravnivå otillräckligt i åk 3 - SV 15,2 13,9 13,4 13,4 13,9 12,8 12,8 12,8 11,6 9,7 10,0 9,4 9,3 8,5 9,0 8,5 7,9 5,1 5,6 6,2 5,1 4,4 4,5 4,0 VT 14 åk 6 VT 15 åk 7 VT 16 åk 8 VT 17 åk 9 Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. När betygsutvecklingen för alla ämnen jämförs mellan årskurs 6 och 9 bland elever som gått i skola i Malmö sedan årskurs 3 eller tidigare framgår att matematik är det enda ämnet där eleverna som gått i kommunal skola i Malmö i snitt sänker sitt betyg mellan årskurs 6 och årskurs 9. Vid en analys per enskilda betygssteg av samma elever framgår att av de elever som i årskurs 6 fått F eller streck i betyg i matematik erhöll 68 procent, eller 154 elever, även F eller streck när de gick ut årskurs 9 (motsvarande resultat i övriga ämnen är som högst 48 procent). 53 av dessa 154 elever hade endast behövt godkänt i matematik för att uppnå grundläggande gymnasiebehörighet. 24

25 Diagram 22. Genomsnittlig betygspoäng per ämne i årskurs 6 och årskurs 9 för avgångseleverna 2016/2017 som gått i kommunal skola i Malmö sedan minst årskurs 3 Malmö kommunala skolor Genomsnittlig betygspoäng åk 6 Genomsnittlig betygspoäng åk 9 SL SH SV SVA TK BI BL EN FY GE HI RE HKK MU IDH ML MA M2 KE Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Betygsresultat årskurs 6 8 Betyg i grundskolan sätts enligt en nationell betygsskala med sex steg. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkänt och F står för ej godkänt. Betyget ska uttrycka i vilken mån en elev har uppnått de kunskapskrav som finns för varje ämne. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne, på grund av att eleven varit frånvarande, ska betyg inte sättas i ämnet. Detta markeras med ett streck (-) i betygskatalogen. Eftersom eleverna i årskurs 6, 7 och 8 inte läser alla ämnen i varje årskurs kan det vara missvisande att använda betygsmåtten meritvärde och gymnasiebehörighet för att redovisa betygsresultaten. Fokus i denna rapport är därför betygsresultaten på ämnesnivå samt andelen elever som nått målen i alla ämnen (som ingått i deras utbildning). Följande diagram visar andel elever som nått målen i alla ämnen i årskurs 6 8 i Malmös kommunala skolor år Resultaten redovisas inklusive och exklusive nyanlända samt elever med okänd bakgrund. Då nyanlända och elever med okänd bakgrund exkluderas är andelen elever som nått målen i alla ämnen större än då nyanlända och elever med okänd bakgrund inkluderas. 25

26 55, 65,1% 64,6% 70,5% 62,9% 68,5% 58,4% 64,9% 57,5% 63,3% 57,4% 56,4% 63,2% 56,4% 64, Diagram 23. Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen årskurs 6 8 Malmö kommunala skolor år Alla elever Exkl. nyanlända och elever med okänd bakgrund /15 VT 15/16 VT 16/17 VT 14/15 VT 15/16 VT 16/17 VT 14/15 VT 15/16 VT 16/17 VT Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad Andelen som nått målen i alla ämnen är större bland flickor än bland pojkar i alla de årskurser och för alla de läsår som visas i diagrammet ovan. Resultatskillnaden mellan pojkar och flickor för läsåret 16/17 i årskurs 6 var 6,5 procentenheter, i årskurs 7 10,9 procentenheter och i årskurs 8 7,9 procentenheter. Det finns också mycket stora skillnader mellan skolor vad gäller andel av eleverna som nått målen i alla ämnen. Läsåret 2016/17 skiljde det ungefär 78 procentenheter mellan den skolan med högst och den skola med lägst andel elever som nått målen i alla ämnen i årskurs 6, i årskurs 7 skiljde det 88 procentenheter och i årskurs 8 skiljde det 81 procentenheter. Måluppfyllelse årskurs 6 Följande diagram visar betygsfördelningen per ämne. Uppgifterna baseras på de ämnen som ingått i respektive elevs utbildning. Måluppfyllelsen är mellan 80 och 97 procent i alla ämnen utom i svenska som andraspråk där måluppfyllelsen är 61 procent. 26

27 Diagram 24. Betygsfördelning per ämne årskurs 6 Malmö kommunala skolor år % 3% 1% 1% 1% 11% 14% 11% 12% 12% 5% 1% 1% 16% 11% 4% 1% 1% 1% 3% 1% 5% 1% 16% 7% 1% 22% 16% 21% 24% 12% 11% 38% 28% 28% 25% 26% 27% 27% 27% 24% 29% 14% 25% 24% 18% 25% 21% 25% 19% 22% 18% 19% 19% 22% 6 19% 26% 29% 27% 28% 29% 22% 21% 23% 22% 19% 23% 21% 27% 23% 16% 18% 13% 15% 13% 16% 12% 14% 14% 12% 16% 19% 13% 14% 15% 13% 18% 7% 7% 7% 6% 6% 6% 11% 11% 6% 8% 9% 6% 6% 5% 7% 6% 4% BI BL EN FY GE HI HKK IDH KE MA ML MU RE SH SL SV SVA TK 6 S F E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Förkortningar för respektive ämne förklaras i bilaga 1. S betyder betyget streck (-). En större andel flickor än pojkar når målen i samtliga ämnen utom i idrott och hälsa där pojkarna når målen i större utsträckning än flickorna. Måluppfyllelse årskurs 7 Följande diagram visar betygsfördelningen per ämne. Uppgifterna baseras på de ämnen som ingått i respektive elevs utbildning. Måluppfyllelsen är mellan 81 och 95 procent i alla ämnen utom i svenska som andraspråk där måluppfyllelsen är 58 procent. Diagram 25. Betygsfördelning per ämne årskurs 7 Malmö kommunala skolor år % 5% 1% 1% 2% 2% 2% 3% 1% 1% 2% 1% 1% 14% 14% 14% 13% 15% 17% 13% 17% 11% 7% 1% 2% 2% 5% 1% 8% 1% 2% 2% 8% 12% 13% 22% 21% 25% 26% 41% 18% 14% 24% 28% 29% 29% 31% 32% 33% 32% 32% 24% 26% 19% 21% 27% 24% 19% 22% 22% 18% 21% 18% 22% 17% 21% 32% 29% 26% 28% 28% 23% 25% 26% 25% 21% 21% 24% 18% 21% 21% 22% 11% 12% 16% 15% 16% 14% 12% 11% 14% 13% 12% 8% 8% 9% 8% 8% 5% 6% 7% 4% 3% 3% 7% 6% 5% 6% 7% 8% 2% 2% 4% 4% 2% 4% BI BL EN FY GE HI HKK IDH KE MA ML MU RE SH SL SV SVA TK 7 S F E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1. S betyder betyget streck (-). 27

28 En större andel flickor än pojkar når målen i samtliga ämnen utom idrott och hälsa där pojkarna når målen i större utsträckning än flickorna. Måluppfyllelse årskurs 8 Följande diagram visar betygsfördelningen per ämne. Uppgifterna baseras på de ämnen som ingått i respektive elevs utbildning. Måluppfyllelsen är mellan 80 och 92 procent i alla ämnen utom i svenska som andraspråk där måluppfyllelsen är 59 procent. Diagram 26. Betygsfördelning per ämne årskurs 8 Malmö kommunala skolor år % 11% 6% 2% 2% 4% 3% 3% 2% 2% 3% 2% 1% 2% 2% 3% 2% 1% 3% 3% 16% 13% 15% 14% 9% 11% 7% 6% 7% 19% 15% 18% 13% 15% 17% 18% 21% 18% 21% 39% 27% 15% 11% 22% 25% 27% 28% 27% 28% 26% 22% 21% 17% 18% 21% 21% 19% 19% 18% 19% 19% 26% 16% 29% 21% 26% 25% 22% 26% 27% 25% 25% 19% 19% 19% 18% 17% 12% 16% 17% 19% 12% 11% 11% 17% 17% 15% 16% 16% 17% 11% 13% 14% 7% 8% 11% 7% 6% 6% 7% 9% 7% 7% 9% 9% 7% 6% 8% 8% 4% 8% 1% BI BL EN FY GE HI HKK IDH KE MA ML MU RE SH SL SV SVA TK 8 S F E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1. S betyder betyget streck (-). En större andel flickor än pojkar når målen i samtliga ämnen utom i idrott och hälsa där pojkarna når målen i större utsträckning än flickorna. Nationella provresultat Nationella prov genomförs i årskurs 3, 6 och 9. Syftet med proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning samt ge underlag för analyser av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls. I årskurs 3 gör eleverna nationella prov i ämnena svenska alternativt svenska som andraspråk och matematik. I årskurs 6 och 9 gör eleverna nationella prov i ämnena svenska alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i årskurs 9 i natur- och samhällsorienterande ämnen. Varje skolenhet tilldelas ett av de naturorienterande ämnena (NO) biologi, fysik och kemi och ett av de samhällsorienterande ämnena (SO) geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. De nationella proven är en del av lärarens bedömningsunderlag och ger inte på egen hand läraren en fullständig bild av elevens kunskaper i ämnet då inte alla delar av kursplanen prövas i de nationella proven. Då det skiljer sig åt mellan åren vilket centralt innehåll i kursplanen som prövas, är provresultatet som helhet inte jämförbart över tid. I årskurs 3 består ämnesproven av flera kortare delprov. I årskurs 6 och 9 består ämnesproven av 2 5 delprov som är mer omfattande. I årskurs 3 bedöms resultaten utifrån om eleverna uppnått 28

29 eller inte uppnått kravnivån för respektive delprov. I årskurs 6 och 9 erhåller eleverna ett provbetyg i respektive ämne. Vad som prövas och hur ämnesproven är utformade grundar sig i respektive ämnes kursplan. För att få ett provbetyg ska eleven ha deltagit i alla delprov inom respektive ämnesprov. Årskurs 3 Av eleverna i årskurs 3 som läst matematik deltog 93 procent i nationella proven i matematik. Av eleverna i årskurs 3 som läst svenska deltog 97 procent i nationella proven i svenska. Av eleverna som läst svenska som andraspråk deltog 78 procent i nationella proven i svenska. I följande diagram visas andel elever i årskurs 3, av alla elever, som nått kravnivån på alla delprov vårterminen Uppgifterna avser Malmös kommunala skolor. 57 procent av eleverna alla delprov på de nationella proven i matematik, i svenska klarade 76 procent av eleverna alla delprov och i svenska som andraspråk klarade 37 procent av eleverna alla delprov. En större andel flickor än pojkar klarade alla delproven i svenska och svenska som andraspråk. En större andel pojkar än flickor klarade alla delproven i matematik. Diagram 27. Andel (%) elever som klarat alla delprov MA, SV och SVA årskurs 3 Malmö kommunala skolor år ,5% 81,8% 69,6% 6 56,8% 55,8% 57,8% ,1% 41,4% 33,2% Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. MA SV SVA Det varierar mellan skolor hur stor andel av eleverna som klarat alla delprov på de nationella proven i matematik, svenska och svenska som andraspråk. Det skiljer ungefär procentenheter mellan den skola där högst och den skola där lägst andel elever klarat alla delprov på de olika nationella proven. Årskurs 6 Av eleverna i årskurs 6 som läst engelska deltog 91 procent i nationella proven i engelska. Av eleverna i årskurs 6 som läst matematik deltog 92 procent i nationella proven i matematik. Av eleverna som läst svenska deltog i 94 procent i nationella proven i svenska och av eleverna som läst svenska som andraspråk deltog i 82 procent i nationella proven i svenska som andraspråk. 29

30 80 procent av de elever som deltagit på nationella proven i matematik klarade godkänt på provet. 92 procent av de elever som deltagit på nationella proven i engelska klarade godkänt på provet. Av de elever som deltagit på nationella proven i svenska/svenska som andraspråk klarade 93 procent godkänt på provet i svenska och 60 procent klarade godkänt på provet i svenska som andraspråk. I följande diagram visas provbetygsresultat för årskurs 6 vårterminen 2017 fördelat på de olika betygsstegen A-F samt andel elever som ej deltagit (EJD). A-E står för godkänt och F står för ej godkänt. Elever som inte genomfört alla provmoment redovisas som ej deltagit. Uppgifterna avser Malmös kommunala skolor. Diagram 28. Betygsfördelning nationella prov MA, EN, SV och SVA årskurs 6 Malmö kommunala skolor år % 8% 6% 8% 7% 18% 19% 12% 22% 33% 23% 23% 24% 21% 26% 14% 13% 9% 15% 9% 5% 3% 3% EN MA SV SVA 6 EJD F E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Uppgifterna baseras på samtliga elever som läst respektive ämne. En större andel av flickorna än pojkarna (som deltagit i nationella proven) klarade godkänt i svenska och svenska som andraspråk. Resultatskillnaden i svenska är 7 procentenheter och 14 procentenheter i svenska som andraspråk. I matematik och engelska är skillnaden mellan andel flickor och pojkar som klarat godkänt liten. Det varierar mellan skolor hur stor andel av eleverna som klarat nationella proven i matematik, svenska/svenska som andraspråk och engelska. Det skiljer ungefär 65 procentenheter mellan den skola där högst andel elever klarat de nationella proven i matematik och den skola där lägst andel elever klarat de nationella proven i matematik. Årskurs 9 86 procent av eleverna i årskurs 9 deltog i nationella proven i engelska, 88 procent av flickorna och 83 procent av pojkarna. I matematik deltog 87 procent av eleverna, 88 procent av flickorna och 85 procent av pojkarna. I svenska/svenska som andraspråk deltog 84 procent, 86 procent av flickorna och 81 procent av pojkarna. 75 procent av de elever som deltagit på nationella proven i matematik klarade godkänt på provet. 95 procent av de elever som deltagit på nationella proven i engelska klarade godkänt på provet. 30

31 Av de elever som deltagit på nationella proven i svenska/svenska som andraspråk klarade 94 procent godkänt på provet i svenska och 73 procent klarade godkänt på provet i svenska som andraspråk. I följande diagram visas provbetygsresultat för årskurs 9 vårterminen 2017 fördelat på de olika betygsstegen A-F samt andel elever som ej deltagit (EJD). A-E står för godkänt och F står för ej godkänt. Elever som inte genomfört alla provmoment redovisas som ej deltagit. Uppgifterna avser Malmös kommunala skolor. Diagram 29. Betygsfördelning nationella prov MA, EN, SV och SVA årskurs 9 Malmö kommunala skolor år % 13% 11% 6% 26% 4% 11% 22% 15% 14% 19% 28% 25% 21% 26% 13% 17% 12% 17% 15% 6% 7% 6% 9% 3% EN MA SV SVA 9 EJD F E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Uppgifterna baseras på samtliga elever som läst respektive ämne. En större andel flickor än pojkar (som deltagit i nationella proven) klarade godkänt i svenska som andraspråk, resultatskillnaden var 11 procentenheter. I matematik, svenska och engelska är skillnaden mellan andel flickor och pojkar som klarat godkänt relativt liten. Det varierar mellan skolorna hur stor andel av eleverna som klarat nationella proven i matematik, svenska/svenska som andraspråk och engelska. Det skiljer ungefär 70 procentenheter mellan den skola där högst andel elever klarat de nationella proven i matematik och den skola där lägst andel elever klarat de nationella proven i matematik. I årskurs 9 genomförs nationella prov även i natur- och samhällsorienterande ämnen. Varje skolenhet tilldelas ett av de naturorienterande ämnena (NO) biologi, fysik och kemi och ett av de samhällsorienterande ämnena (SO) geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Det varierar därför i kommunen hur många elever som genomför respektive prov. Vilka elever som genomför vilket prov beror av skola. Detta gör det svårt att göra jämförelser av resultat på huvudmannanivå per ämne. Av de elever som tilldelats och deltagit i nationella prov i biologi, fysik eller kemi (NO) klarade sammanlagt 87 procent av eleverna godkänt. Av de elever som tilldelats och deltagit i nationella prov i geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap (SO) klarade sammanlagt 88 procent av eleverna godkänt. 31

32 Åk 6 Åk 9 Jämförelse mellan provbetyg och ämnesbetyg I detta avsnitt presenteras relationen mellan provbetyg från de nationella proven och ämnesbetyg i årskurs 6 och 9 för ämnena matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk. De nationella proven är en del av lärarens bedömningsunderlag och ger inte på egen hand läraren en fullständig bild av elevens kunskaper i ämnet då inte alla delar av kursplanen prövas i de nationella proven. Det är viktigt att ha i åtanke när betyg/måluppfyllelse och resultat från nationella prov jämförs. Följande diagram visar andel elever som har ett högre, lika samt lägre ämnesbetyg i förhållande till provbetyg. Likt tidigare år, och övriga riket, finns det fortsatt tydliga skillnader mellan ämnena när det gäller graden av överensstämmelse mellan provbetyg och ämnesbetyg. Diagram 30. Andel (%) elever med lägre, lika eller högre ämnesbetyg jämfört med provbetyg Malmö kommunala skolor år 2017 SVA 6% 58% 36% SV 7% 61% 33% MA 1% 55% 44% EN 11% 75% 14% SVA 5% 7 24% SV 5% 65% MA 3% 64% 33% EN 19% 74% 7% Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Lägre Lika Högre Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne förklaras i bilaga 1. Elever som inte deltagit i nationella proven ingår inte i urvalet. Måluppfyllelse årskurs 1 5 Våren 2017 genomfördes den årliga måluppfyllelseundersökningen av samtliga elever i årskurs 1 5 i Malmös kommunala skolor. Genom undersökningen följs elevernas kunskapsresultat i skolans ämnen upp regelbundet på kommunövergripande nivå. Undersökningen omfattar i årskurs 1 3 de tio ämnen där det i årskurs 3 finns kunskapsmål matematik, svenska, svenska som andraspråk, biologi, fysik, geografi, historia, kemi, religion och samhällskunskap. I årskurs 4 5 omfattar undersökningen åtta ytterligare ämnen bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, modersmål, musik, slöjd samt teknik där det finns kunskapsmål för årskurs 6. I nästföljande tabell visas andel elever som nått målen för undervisningen per ämne och årskurs samt totalt. Resultaten avser kommunala skolor. Andelen elever i kommunen som bedömts nå målen för undervisningen i årskurs 1 3 är mellan 85 och 95 procent i alla ämnen utom i svenska som andraspråk där måluppfyllelsen är betydligt lägre. I årskurs 4 5 är andelen elever som nått 32

33 målen mellan 81 och 100 procent i alla ämnena förutom i svenska som andraspråk där måluppfyllelsen är betydligt lägre. Andel elever som uppnått målen för undervisningen är lägre för årskurs 4 5 än för årskurs 1 3. Tabell 2. Andel (%) elever som nått målen per ämne årskurs 1 5 Malmö kommunala skolor år 2017 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 1-5 Bild 97% 95% 96% Engelska 85% 84% 84% Hem- och konusmentkunskap 10 97% 98% Idrott och hälsa 91% 89% 9 Matematik % 85% 83% 87% Modersmål 81% 84% 82% Musik 97% 96% 96% Biologi 94% 93% 91% 87% 86% 9 Fysik 93% 93% 91% 86% 86% 9 Kemi 93% 93% 91% 88% 86% 9 Geografi 93% 93% 91% 86% 86% 9 Historia 93% 93% 91% 87% 86% 9 Religion 93% 93% 92% 89% 86% 91% Samhällskunskap 93% 93% 92% 89% 87% 91% Slöjd 96% 95% 95% Svenska 94% 95% 92% 92% 91% 93% Svenska som andraspråk % 58% 61% 65% Teknik 95% 93% 94% Nått målen i alla ämnen 82% 83% 76% 63% 62% 74% Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Tomma fält betyder att eleverna i den årskursen inte har kunskapsmål i ämnet. Underlaget är exklusive elever som inte haft undervisning i ämnet. Nått målen i alla ämnen innebär att eleven nått målen i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Flickornas måluppfyllelse är högre än pojkarnas och skillnaden är störst i årskurs 4 5. Det varierar mellan skolor hur stor andel av eleverna som nått målen i alla ämnen i de olika årskurserna. Nästa tabell visar andel elever som nått målen i alla ämnen samt i matematik, svenska, svenska som andraspråk och engelska år Resultaten avser kommunala skolor. Andel elever som nått målen i alla ämnen i årskurserna 1 5 är lägre än föregående år. De största förändringarna från förra året finns i årskurs 1 där måluppfyllelsen minskat från 5 procentenheter, i årskurs 4 där måluppfyllelsen minskat från 12 procent samt i årskurs 5 där måluppfyllelsen minskat 9 procentenheter. 33

34 Tabell 3. Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen, engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk årskurs 1 5 Malmö kommunala skolor år Läsår Nått målen i alla ämnen Matematik Svenska Svenska som andraspråk Engelska 14/15 91% 95% 96% 84% Åk 1 15/16 87% 93% 96% 78% 16/17 82% 9 94% 7 14/15 83% 89% 94% 7 Åk 2 15/16 83% 9 94% 72% 16/17 83% 9 95% 7 14/15 76% 84% 92% 63% Åk 3 15/16 77% 84% 93% 65% 16/17 76% 85% 92% 64% 14/15 68% 84% 93% 64% 86% Åk 4 15/16 74% 84% 91% 6 96% 16/17 63% 85% 92% 58% 85% 14/15 64% 84% 92% 57% 84% Åk 5 15/16 71% 82% 94% 6 95% 16/17 63% 83% 9 62% 84% Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Tomma fält betyder att eleverna i den årskursen inte har kunskapsmål i ämnet. Underlaget är exklusive elever som inte haft undervisning i ämnet. Nått målen i alla ämnen innebär att eleven nått målen i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. I samband med undersökningen uppgav även skolorna huruvida Skolverkets bedömningsstöd använts för att bedöma elevernas måluppfyllelse i årskurs 1 3. För 97 procent av eleverna i årskurs 1 har Skolverkets bedömningsstöd både för läs- och skrivutveckling samt taluppfattning använts. Motsvarande andel var 59 procent i årskurs 2 och 29 procent i årskurs 3. Kunskapsresultat i relation till enkätresultat om grundskolan I detta avsnitt sätts skolornas kunskapsresultat i relation till deras resultat från de elevenkäter som genomfördes tidigare i år i grundskolan. Läs mer om enkätundersökningarna i rapporten Enkätresultaten 2016/2017 Elever i grundskolan. Jämförelsen görs i syfte att kartlägga eventuella samband mellan elevernas uppfattningar om sina skolor och skolornas kunskapsresultat. I enkäten besvarar eleverna frågor som rör deras lärmiljö. Enkätresultatet visar bland annat elevernas uppfattning vad gäller elevinflytande, studiero, trygghet, deras lust att lära, i vilken utsträckning undervisningen anpassas efter eleverna samt ger utrymme för argumentation och kritiskt tänkande, lärares förväntningar på eleverna samt lärares förmåga att förklara så att eleverna förstår. I enkäten gör eleverna även en bedömning av hur nöjda de är med sin skola som helhet. Enkätundersökningen har i år genomförts i årskurs 3, 5, 7 och 9. Kunskapsresultat-värdet bygger på andelen elever i årskurs 3, 6 och 9 (eller den/de årskurser av dessa som fanns på skolan) som nått målen i alla ämnena svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska 3 på de nationella proven, klarat godkänt i alla ämnen betygsmässigt (i årskurs 6) samt nått målen i alla ämnen enligt måluppfyllelseundersökningen (i årskurs 3). Kunskapsresultatet är ett medelvärde av dessa olika resultat. I följande diagram sätts kunskapsresultatet i relation till andel positiva elever per enkäthuvudfrågeområde. Resultaten bör tolkas med viss för- 3 Elever i årskurs 3 genomför inte nationella prov i engelska. Måluppfyllelse för årskurs 3 för de nationella proven baseras på andel elever som klarat samtliga delprov i matematik och svenska/svenska som andraspråk. I årskurs 6 och 9 anges måluppfyllelse på de nationella proven som sammanvägt provbetyg i ämnena. 34

35 Nått målen i alla ämnen och klarat kärnämnena på nationella proven - årskurs 3, 6 och 9 (%) siktighet eftersom det delvis är olika elever som ingår i urvalen för kunskapsresultat och enkätresultat. Det finns generellt ett mer eller mindre starkt/svagt samband mellan högre kunskapsresultat och flera av de huvudfrågeområden som enkäten behandlar gällande elevernas lärmiljö som beskrivs ovan. Starkast är sambanden mellan högre kunskapsresultat och en hög andel positiva svar på frågor om studiero, i vilken utsträckning undervisningen anpassas efter eleverna (individanpassning) samt andel elever som är nöjda med sin skola som helhet. Diagram 31. Kunskapsresultat i relation till andel (%) positiva svar på enkätfrågor om studiero Malmö kommunala skolor år Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Andel (%) positiva elever på frågor om Studiero Not: Varje blå punkt motsvarar en skolas enkät- och kunskapsresultat. I huvudfrågeområdet om studiero ingår frågorna Jag har studiero på lektionerna, Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna och På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet. 35

36 Nått målen i alla ämnen och klarat kärnämnena på nationella proven - årskurs 3, 6 och 9 (%) Diagram 32. Kunskapsresultat i relation till andel (%) positiva svar på enkätfrågor om individanpassning Malmö kommunala skolor år 2017 Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Varje blå punkt motsvarar en skolas enkät- och kunskapsresultat. I huvudfrågeområdet om individanpassning ingår frågorna Jag kan få svårare uppgifter om jag vill, Mina lärare hjälper mig i skolarbetet om jag skulle behöva det och Skolarbetet är för svårt för mig. Diagram 33. Kunskapsresultat i relation andel (%) positiva svar på enkätfråga om elever är nöjda med sin skola som helhet Malmö kommunala skolor år Andel (%) positiva elever på frågan Jag är nöjd med min skola som helhet Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Varje blå punkt motsvarar en skolas enkät- och kunskapsresultat. 36

37 Det är viktigt att notera i föregående diagram att även om trenden är tydlig så finns det skolor som avviker och har ganska positiva enkätresultat utan att ha särskilt goda kunskapsresultat, och även motsatt förhållande. Sambandet är med andra ord inte självklart på alla skolor. Det är också viktigt att ha i åtanke att diagrammen endast visar på ett samband. Diagrammen säger inget om sambandens riktning eller om sambandet påverkas av ytterligare faktorer. Fritidshemmet Fritidshemmet kompletterar förskoleklassen och skolan och gör det möjligt för föräldrar att förena föräldraskap med arbete eller studier. Fritidshemmets uppdrag handlar om att stimulera elevernas utveckling och lärande, erbjuda dem en meningsfull fritid samt främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Fritidshem är en pedagogisk gruppverksamhet för elever från 6 års ålder till och med vårterminen det år då de fyller 13 år. Kunskapsresultat i relation till enkätresultat om fritidshemmet I detta avsnitt avhandlas skolornas kunskapsresultat i relation till deras resultat från elevenkäten som genomfördes tidigare i år för elever som går i fritidshem. Läs mer om enkätundersökningen i rapporten Enkätresultaten 2016/2017 Elever i fritidshem. Jämförelsen görs i syfte att kartlägga eventuella samband mellan elevernas uppfattningar om sina skolors fritidshem och skolornas kunskapsresultat. Frågorna i enkäten handlar bland annat om hur eleverna i fridshemmet upplever sin lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra samt hur eleverna upplever sitt fritidshem som helhet. Enkätundersökningen har i år genomförts i årskurs 3 och 5. Kunskapsresultat-värdet bygger i detta avsnitt på andelen elever i årskurs 3 och 6 (eller den/de årskurser av dessa som fanns på skolan) som nått målen i alla ämnena svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska 4 på de nationella proven, proven, klarat godkänt i alla ämnen betygsmässigt (i årskurs 6) samt nått målen i alla ämnen enligt måluppfyllelseundersökningen (i årskurs 3). Kunskapsresultatet är ett medelvärde av dessa olika resultat. I nästföljande diagram sätts kunskapsresultatet i relation till andel positiva elever per enkäthuvudfrågeområde. Resultaten bör tolkas med viss försiktighet eftersom det delvis är olika elever som ingår i urvalen för kunskapsresultat och enkätresultat. Av kartläggningen framgår att det finns ett samband mellan högre kunskapsresultat och de frågor som berör tryggheten i fritidshemmet (vilket har betydelse för elevernas lärmiljö som beskrivs ovan). Inga övriga samband har identifierats. 4 Elever i årskurs 3 genomför inte nationella prov i engelska. Måluppfyllelse för årskurs 3 för de nationella proven baseras på andel elever som klarat samtliga delprov i matematik och svenska/svenska som andraspråk. I årskurs 6 och 9 anges måluppfyllelse på de nationella proven som sammanvägt provbetyg i ämnena. 37

38 Nått målen i alla ämnen och klarat kärnämnena på nationella proven - årskurs 3 och 6 (%) Diagram 34. Kunskapsresultat i relation till andel (%) positiva svar på enkätfrågor om trygghet i fritidshemmet Malmö kommunala skolor år % 7 75% 8 85% 9 95% 10 Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Andel (%) positiva elever på frågor om Trygg i fritidshemmet Not: Varje blå punkt motsvarar en skolas enkät- och kunskapsresultat. I huvudfrågeområdet om trygg i fritidshemmet ingår frågorna De vuxna på fritids reagerar om de får reda på att någon varit elak mot en elev, Jag känner mig trygg på fritids och Jag vet vem jag kan prata med om någon vart elak mot en elev på fritids. Grundsärskolan Grundsärskolan är ett alternativ till grundskolan för elever som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning. Utbildningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och består av nio årskurser. Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Utbildningen ska bland annat ge kunskaper och värden, bidra till personlig utveckling, social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhället. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som kallas träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Istället för enskilda ämnen omfattar träningsskolan ämnesområdena estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter samt verklighetsuppfattning Följande tabell visar antal elever i Malmös kommunala grundsärskola år samt andel elever i träningsskola och andel elever integrerade i grundskolan. Tabell 4. Elever i grundsärskolan Malmö kommunala skolor år / / / / /2017 Antal elever Andel elever i träningsskola 5 42% 49% 51% 43% Andel elever integrerade i grundskolan 1% 3% 4% 6% Källa: Skolverket Jämförelsetal. Mätdatum 15 oktober Not: Antal elever inkluderar elever som är integrerade i vanliga klasser i grundskolan. Integrerad elev går minst halva tiden tillsammans med elever som följer grundskolans läroplan. 38

39 Betyg årskurs 6 9 I grundsärskolan ges betyg i årskurs 6 9 i alla ämnen om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det. I de fall betyg sätts gäller samma regler för bedömning och betygssättning som för grundskolan bortsett från att betyget F inte används i grundsärskolan. Inom inriktningen träningsskolan sätts inte betyg. För senaste läsåret har det för 79 elever begärts att betyg ska sättas. I följande diagram visas fördelningen av betyg per ämne för grundsärskolans årskurs 6 9. Av de som begärt betyg har 71 procent nått målen i alla ämnen, det är en ökning från förra året, 64 procent. Andelen elever som nått målen i alla ämnen är större bland flickorna, 85 procent, än bland pojkarna, 64 procent. Flickorna utgör 34 procent av antalet elever i åk 6 9 i grundsärskolan. I nästan alla ämnen har över 80 procent av eleverna i årskurs 6 9, som begärt betyg, nått målen. De allra flesta eleverna har betygen C-E medan få elever erhåller de högsta betygen B och A. Diagram 35. Betygsfördelning per ämne grundsärskolan årskurs 6 9 Malmö kommunala skolor år % 4% 3% 6% 7% 6% 4% 9% 4% 3% 12% 16% 16% 21% 28% 26% 26% 31% 14% 38% 34% 44% 38% 34% 28% 22% 23% 24% 4 41% 4 27% 29% 28% 29% 27% 38% 31% 35% 44% 29% 21% 21% 27% 26% 27% 15% 16% 14% 12% 6% 1% 3% 4% 7% 11% 7% 3% 1% 1% 6% 4% 1% BL EN HKK IDH MA ML MU NO SL SO SV SVA TK Delt. E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Uppgifterna beräknas utifrån de elever som läst ämnena och begärt eller vars vårdnadshavare begärt att betyg ska sättas. Att antalet elever i grundsärskolan är få och att det endast sätts betyg för de elever där eleverna själva eller deras vårdnadshavare begär det, försvårar tillförlitliga jämförelser av betygsresultat med tidigare år. Ett återkommande mönster över tid är dock att de allra flesta eleverna klarar godkänt men att få elever erhåller de högsta betygen. 39