Ämnesprov 2011 årskurs 3 - andel elever som nått kravnivån. Köping (22) Åkerbo (19) Viktoria A (21)

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport Utbildningsförvaltningen A. Uppföljning av nationella mål Ämnesprov årskurs 3 Ämnesprov 2011 årskurs 3 - andel elever som nått kravnivån ma sv Gärdslösa (7) Rälla (4) Runsten (10) Köping (22) Åkerbo (19) Viktoria A (21) Viktoria B (19) I diagrammet framgår hur stor andel av eleverna i respektive klass som nått kravnivån i de bägge ämnena. Vi har slagit ihop resultaten för de olika delproven och räknat ut ett genomsnitt, något sammantaget provresultat ges nämligen inte i årskurs 3. Eftersom vi har en del väldigt små grupper måste vi vara medvetna om att en enda elev kan motsvara ganska många procent, t ex motsvarar en enda elev 25 % i Rälla. Matematik Det svåraste delprovet i matematik var B, Jämföra, mäta massa och tid, där elva av våra 102 elever inte nådde kravnivån. Nio av dessa elva var flickor, fem av de elva kom från Köpings skola. På Gärdslösa skola nådde tre av sju elever kravnivån i delprov F, Skriftliga räknemetoder. Förra året var skillnaderna mellan könen mycket små i matematik, i år kan man se att pojkarna i praktiskt taget varje delprov lyckats något bättre än flickorna. I snitt nådde 98 % av pojkarna målen medan siffran för flickorna var 92 %. Om vi beräknar ett genomsnitt för hur stor del av eleverna som når målen i de olika delproven ser vi att år 2010 var det 93 % som nådde kravnivån i matematik, i år 95 %. Svenska I svenska var det svåraste delprovet, precis som i fjol, E, Skrivuppgift: berättande text, där elva elever inte nådde kravnivån. Sju av dessa var pojkar. I fjol lyckades flickorna överlag bättre än pojkarna i de olika delproven i svenska. I år är 1

2 pojkarna ikapp och resultaten är i stort sett lika för pojkar och flickor, i snitt nådde 96 % målen. (Förra året var siffrorna 89 % för pojkarna, 98 % för flickorna.) Om vi beräknar ett genomsnitt för hur stor del av eleverna som når målen i de olika delproven ser vi att år 2010 var det 95 % som nådde kravnivån i svenska, i år 96 %. Analys Utbildningsförvaltningen konstaterar att resultatens fördelning mellan skolorna ser lite annorlunda ut om man jämför resultaten för år 2010 och Det kan finnas anledning att fundera över vilken betydelse beslutet att provgivande lärare inte rättar proven för sin egen klass spelat. I år skedde detta för första gången. För den intresserade läsaren finns möjlighet att jämföra de två åren genom att klicka på Resultat år 2010 under diagrammet. Sammanfattningsvis kan man med glädje konstatera att resultaten överlag ligger långt över rikssnittet och speciellt glädjande är att pojkarna utmärker sig extra positivt. Detta kan avläsas i Skolverkets databas Siris där uppgifterna publicerades i slutet av Åtgärder Under 2012 slutföra den matematikutbildning för lärare som påbörjades Fortsatt arbete i nätverken med stöd av matematikutvecklare samt språk-, läs- och skrivutvecklare. Uppföljning Kvartal 3 år 2012 Måluppfyllelse alla ämnen årskurs 1-7. Andelen elever som ej nådde målen i åk 1-7 i hela kommunen ht 2010 och vt ,0% 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% BD EN HKK IDH MA Språk MU NO BI FY KE TK SO GE HI RE SH SL SV SVA Ht 2010 Vt 2011 I diagrammet visas måluppfyllelsen sådan den redovisats i de skriftliga omdömena höstterminen 2010 och vårterminen Det är alltså fråga om samma elever i bägge mätningarna. Vi ser att andelen som inte nådde målen ökade något i många ämnen. 2

3 Andel elever i årskurs 1-6 som ej nådde målen vt BD EN HKK IDH MA Språk MU NO BI FY KE TK SO GE HI RE SH SL SV SVA Vt 2010 Om vi i stället bara redovisar resultaten för årskurs 1-6 får vi detta diagram. Det är huvudsakligen i de tre kärnämnena som man redovisar att elever inte nått målen. En jämförelse med den mätning som gjordes ht 2010 visar att det i samtliga kärnämnen är fler elever som inte når målen den här terminen, i matematik 16 fler, i svenska 7 fler och i engelska 12 fler Antal elever i årskurs 1-6 som inte nådde målen vt 2011 fördelade på kön totalt pojkar flickor Den ojämna fördelningen mellan könen består sedan förra mätningen och i engelska har den ökat något. Där är det nu dubbelt så många pojkar som flickor som inte når målen Matematik Svenska Engelska Måluppfyllelse per klass Analys Rektor Christina Lundberg skriver: Fokus ligger av tradition på svenska, matematik och engelska och har gjort så under väldigt många år. Undervisningen i de lägre åren fokuserar mycket på grunderna (svenska och matematik) eftersom dessa ämnen är så grundläggande för elevernas fortsatta studier. Nationella proven, som ju enbart funnits i svenska, matematik och engelska, har också styrt fokuseringen mot dessa ämnen. Även den tidigare intagningen till gymnasieprogram. Detta kan vara en förklaring till varför just de tre kärnämnen har sämre måluppfyllelse, det har med andra ord varit lättare att bedöma resultaten när man har stöd av nationella prov och därmed också lättare att påvisa brister. Resultaten i de nationella proven har varit mycket styrande. I takt med att vi har fått en tydligare Läroplan 2011 med syfte, centralt innehåll och kunskapskrav kommer det att bli enklare att bedöma alla ämnen. Analyserna av dessa resultat blir viktiga. Utbildningsförvaltningen instämmer i analysen. Åtgärder På organisationsnivå övergå från klasslärar- till ämneslärarsystem för att säkerställa att eleverna undervisas av behöriga lärare i alla ämnen. Detta arbete påbörjas läsåret 2012/13. Arbetet med Lokal pedagogisk planering kommer sannolikt att medföra att bedömning av elevernas kunskaper i alla ämnen förbättras. Uppföljning Kvartal 3 år

4 Måluppfyllelse årskurs 8 och 9 Måluppfyllelse åk 8 vt 2011 Antal som ej når målen resp får mvg vt 2011 Åk 8 Klass Skola BD EN HKK IDH MA SpråkBI FY KE TK GE HI RE SH SL SV SVA Merit når ej 8 Åkerbo målen 8A Slotts B Slotts C Slotts totalt pojkar flickor mvg 8 Åkerbo A Slotts B Slotts C Slotts totalt pojkar flickor I tabellen kan vi se hur många elever i de olika klasserna som inte nådde målen och hur många som fick betyget MVG i respektive ämne. Vi ser också könsfördelningen. Dessutom presenteras klassernas genomsnittliga meritvärde. Liksom förra året är det i kärnämnena samt i fysik och kemi som flest elever inte når målen och det stora flertalet som inte når målen är pojkar. Antalet MVG fördelar sig mycket jämnt mellan klasserna och de flesta MVG delas ut i ämnena hemkunskap och slöjd. I teknik och SVA delas inte ut några MVG. Förra året delades bara elva MVG ut till pojkar i årskurs 8, i år var det 45, d v s en fyrdubbling. Antalet MVG till flickor minskade från 78 till 56. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat med tio poäng sedan förra året, till 189. På Åkerboskolan gick under läsåret 25 elever i årskurs 8, på Slottsskolan 76. Andel elever (%) i åk 8 i Borgholm som ej nådde målen vt-10 och vt BD EN HKK IDH MA Språk BI FY KE TK GE HI RE SH SL SV SVA En jämförelse över två år visar att det i år är en betydligt större andel elever som inte når målen i matematik, svenska och SVA. Måluppfyllelsen har ökat mest i engelska, idrott och teknik. 4

5 Måluppfyllelse åk 9 vt 2011 Antal som ej når målen och antal som får mvg vt 2011 Åk 9 Klass Skola BD EN HKKIDH MA SpråkMU BI FY KE TK GE HI RE SH SL SV SVA Merit når ej 9A Åkerbo målen 9B Åkerbo A Slotts B Slotts C Slotts D Slotts Nya B totalt pojkar flickor mvg 9A Åkerbo B Åkerbo A Slotts B Slotts C Slotts D Slotts Nya B totalt pojkar flickor I tabellen kan vi se hur många elever i de olika klasserna som inte nådde målen och hur många som fick betyget MVG i respektive ämne. Vi ser också fördelningen mellan könen. Dessutom presenteras klassernas genomsnittliga meritvärde. Åkerboskolan hade i år full måluppfyllelse i årskurs 9. På Slottsskolan har man högst måluppfyllelse i 9D, lägst i 9C. Antalet icke uppnådda mål har tilldelats pojkar betydligt högre utsträckning än flickor. Men för MVG är det nära tre gånger fler som tilldelats flickor. Liksom förra året är det huvudsakligen i NO-ämnena som elever har svårt att nå målen. Även i matematik och engelska finns ett ganska stort antal som inte når målen. I svenska är det däremot bara ett fåtal. Flest MVG delas ut i slöjd, där 41 elever (31 %) får högsta betyget. I 9A på Åkerboskolan får 11 av 16 elever MVG i slöjd. Högst meritvärde får de båda niorna på Åkerboskolan. Kommunens genomsnittliga meritvärde är i år 208 poäng, vilket är detsamma som riksmedelvärdet för 2010 (något riksvärde för i år finns ännu inte). På Åkerboskolan gick under läsåret 30 elever i årskurs 9, på Slottsskolan/Nya Borgskolan 99. 5

6 Andel elever (%) i åk 9 i Borgholm som ej nådde målen vt-10 och vt BD EN HKK IDH MA Språk MU BI FY KE TK GE HI RE SH SL SV SVA Vi jämför här måluppfyllelsen i samtliga ämnen under två år och ser att staplarna för 2010 och 2011 överensstämmer ganska väl. Största förändringen ser vi i moderna språk, där det nu är betydligt färre som inte når målen än de tidigare åren. (Det är tre elever som inte når målen i tyska, en i spanska.) Behörighet till gymnasiet 13 av våra elever saknar betyg i ett eller flera kärnämnen och är därför inte behöriga att söka till gymnasiet. Sju av eleverna saknar betyg i ett kärnämne, fem saknar betyg i två ämnen och två i samtliga tre ämnen. Fem elever är, enligt de nya behörighetsreglerna, behöriga att söka till yrkesförberedande program eftersom de har betyg i kärnämnena samt ytterligare minst fem ämnen. Åtta elever saknar betyg i 1-4 ämnen (ej kärnämnen) men kan ändå vara behöriga att söka till högskoleförberedande program. Det beror på vilka program de vill söka till och vilka ämnen de har betyg i. Efter att sommarskolan genomförts i juni blev ytterligare några elever behöriga: Två pojkar blev behöriga att söka till högskoleförberedande program efter att ha nått målen i matematik respektive engelska. En pojke blev behörig att söka till yrkesförberedande program efter att ha nått målen i matematik. En flicka blev behörig att söka till högskoleförberedande program sedan hon nått målen i fysik. Hon hade sedan tidigare dispens i engelska. Det betyder att antalet elever som inte är behöriga att söka till gymnasiet minskade till nio vilket motsvarar 6 %. Riksgenomsnittet ligger på ca 12 %. Analys Utbildningsförvaltningen konstaterar att det finns stora skillnader i måluppfyllelse i de olika ämnena. Åtgärder Arbetet med Lokal pedagogisk planering kommer sannolikt att medföra att bedömning av elevernas kunskaper i alla ämnen förbättras. Fortsatt arbete i nätverken för ökad måluppfyllelse. Uppföljning Kvartal 3 år

7 Ämnesprov årskurs 9 Andel elever i åk 9 som nått kravnivån i ämnesproven en ma sv no Matematik Det är en större andel än i fjol som når kravnivån, men det är 17 elever som inte gör det, samtliga från Slottsskolan (11 pojkar och 6 flickor). Nio elever (2 p, 7 fl) får MVG på provet. Svenska För tredje året i rad sjunker andelen som når kravnivån (även om sänkningen sker från en mycket hög nivå och är relativt liten). Sex elever, samtliga från Slottsskolan (4 p, 2 fl) når inte kravnivån. Tio elever, samtliga flickor, får MVG på provet. Engelska En ungefär lika stor andel som förra året når kravnivån. Fyra elever gör det inte och de går på Slottsskolan och Nya Borgskolan och alla är pojkar. Det är 14 elever (5 p, 9 fl) som får MVG på provet. NO Slottsskolan har genomfört provet i fysik, Åkerboskolan i biologi. En betydligt högre andel än förra året nådde kravnivån. Sju elever gjorde det inte, två av dessa var flickor. Fyra elever, alla från Slottsskolan (2 p, 2 fl) fick MVG på provet. 7

8 Ej deltagit i provet Det kan finnas skäl att påpeka att vi har en grupp elever som inte fått något sammanfattande provbetyg därför att de inte deltagit i ett eller flera delprov. Dessa elever finns därför inte med i statistiken som redovisas här ovanför. I matematik handlar det om fyra elever från Slottsskolan, i svenska om sex elever från Slottsskolan, i engelska om nio elever (varav åtta pojkar) från Slottsskolan och Nya Borgskolan, i NO om elva elever (varav åtta pojkar), även dessa från Slottsskolan och Nya Borgskolan. Samtliga elever på Åkerboskolan har deltagit i sådan omfattning att de får ett provbetyg. Relationen betyg ämnesprov åk 9 Relation betyg - ämnesprov MA åk MA betyg MA ämnesprov Relation betyg - ämnesprov SV åk SV betyg SV ämnesprov

9 Relation betyg - ämnesprov EN åk EN betyg EN ämnesprov I diagrammen visas förhållandet mellan elevernas slutbetyg och provbetygen i de nationella ämnesproven under de senaste fem åren. Staplarna visar procent. För första gången är det inte de undervisande lärarna som rättat sina egna elevers ämnesprov utan man har bytt prov mellan skolorna. Analys NO-resultaten har stigit sedan 2010 och även matematikresultaten har stigit, dock från en mycket låg nivå. Ett faktum är att fler elever når målen i de nationella proven jämfört med måluppfyllelsen som redovisas i betygen särskilt i de naturorienterande ämnena. Engelskan uppvisar en likartad utveckling. Detta motiverar ett fortsatt utvecklingsarbete kring bedömning och betyg. Åtgärder Fortsatt byte vid rättning av nationella prov i syfte att stärka lärandet kring bedömning. Uppföljning Kvartal 3 år

10 Medel Björkviken Rälla förskola Gärdslösa förskola Näktergalen Solvändan Gläntan Sandhorvan Skogsbrynet Hasselbacken Medel Dagbarnvårdare Fritids Runsten Fritids Kattfoten Fritids Gärdet FritidsSandhorvan Fritids Köping Fritids Viktoria Fritids Åkerbo B. Uppföljning av kommunala mål Faktisk tid i förskola och fritidshem Faktisk tid förskolan % 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% vt 09 ht 09 vt 10 ht 10 vt 11 Faktisk tid fritidshemmen % 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% vt 09 ht 09 vt 10 ht 10 vt 11 Vi avslutar nu våra mätningar av bokad kontra faktisk tid i barn- och skolbarnsomsorg med en femte mätning. Vi ser att den faktiska tiden på förskolorna på kommunnivå är ganska lika termin efter termin. På fritidshemmen kan vi notera en ganska tydlig ökning vid den sista mätningen. 10

11 Budgetuppföljning Utbildningsförvaltningen Delårsprognos 2011 Månad: 12 Riktpunkt: 100,0% Intäkter Kostnader Resultat 614 Information på hemsidan Analys Vi har bristande information på hemsidan. Innehåll och uppdateringar av den lokala informationen varierar både till form och innehåll. Några av verksamheterna håller sig med egna hemsidor där informationen inte alltid korrelerar med den officiella hemsidan. Åtgärder Innehåll och form för hemsidorna ses över av it-pedagog. Avveckla lokala hemsidor så att vi enbart har en källa för information vid höstterminens start Uppföljning Kvartal 3 år