UN:s verksamhetsmål: Borgholms barn är kunnigast i Kalmar län

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport 1 år 2013 Sammanställning alla enheter UN:s verksamhetsmål: Borgholms barn är kunnigast i Kalmar län Måluppfyllelse åk 1-5 görs i kvartal 3 år 2013 Köpings skola Det är lättare att göra bedömning i eng, sv och ma. Diagnosmaterialet Dino (no-ämnena) bör användas. Det vore bra om alla skolor använder Dino för att få samsyn i Borgholms kommun. 1

2 Viktoriaskolan Fortfarande är det matematik, svenska och engelska som bedöms. Till detta bidrar de nationella proven. Det verkar orimligt att måluppfyllelsen i övriga ämnen är 100%. Hur bedömer vi dessa ämnen på ett likvärdigt sätt i hela landet? Det är lättare att göra bedömning i eng, sv och ma. Diagnosmaterialet Dino (no-ämnena) bör användas. Det vore bra om alla skolor använder Dino för att få samsyn i Borgholms kommun. I den undre tabellen kan vi se att resultaten i stort har blivit bättre. Rubriken är fel eftersom vi inte längre har mål i de olika ämnena. I omdömena behöver formuleringen ändras till Förväntas nå kunskapskraven resp Förväntas inte nå kunskapskraven. Eftersom vi har kunskapskrav i år 3 och 6 är diagrammet missvisande. Alla Kontinuerliga diskussioner och arbete kring Alla kunskapskravens innebörd. Samla LPP i en gemensam pärm. Södra området Roligt att se att antalet elever som inte nådde målen i engelska, matematik och svenska har minskat under mätperioden. Fortfarande ser man att det är bara i dessa ämnen som man inte når målen. Rektor Ämneskonferenser i fler ämnen med På AE-tid diskussioner om bedömning och måluppfyllelse Åkerboskolan Ett minskat antal elever som inte når målen är en positiv trend. De något lägre resultaten i Sv, En och Ma beror till en viss del på att det är grundläggande förmågor som sträcker sig över längre tid. I många andra ämnen har eleverna större möjligheter att på olika sätt visa sina förmågor. Arbetslagen/lärare Sätta in stödåtgärder för elever som är i behov av stöd. Ge ännu större möjligheter för eleverna att visa sina kunskaper på olika sätt. Fortlöpande under läsåret. 2

3 Slottsskolan Har vi en treämnesskola? Konstigt att bara ma, sv och en har elever som inte når målen. Når verkligen alla elever målen i so och no? Under 7 till 9 är det i dessa ämnen som flest elever inte når målen. Borde inte se ut så här, då eleverna inte kan allt när de kommer till sjuan. Det bör framkoma vad som ligger bakom siffrorna. Nedre bilden: ht 2011 och vt 2012 är ett läsår. Ht 2012 är ett nytt läsår och därmed andra elever. Fler NP löser inte elevernas svårigheter men lärare skulle få ett mätinstrument och se om undervisningen ligger på rätt nivå. I de ämnen där NP saknas kan, bör andra kartläggningsmaterial finnas. Betyg åk 6 görs i kvartal 3 år

4 Åk 6 Skola Klass Antal BD EN HKK IDH MA Språk MU BI FY KE TK GE HI RE SH SL SV S:a Merit Södra Betyg F Köping Viktoria Åkerbo totalt pojkar flickor Åk 6 Skola Klass BD EN HKK IDH MA Språk MU BI FY KE TK GE HI RE SH SL SV S:a Merit Södra Betyg A Köping Viktoria Åkerbo totalt pojkar flickor Köpings skola Många ambitiösa pojkar i klass 6. De stannar till och med kvar efter skolan för att hjälpas åt med läxor. Eleverna frågar ofta oss lärare vad de behöver göra för att få högre betyg. Med andra ord, det är ok för pojkarna i klass 6 att plugga, därav det (jämförelsevis) höga meritvärdet för pojkarna. Bedömningsgrupp som rättar kommunens alla nationella prov för likvärdig bedömning. Fördelning av centrala innehållet i kursplanerna måste delas upp mellan årskurs 4-5 och årskurs 6. Viktoriaskolan En anledning till det stora antal elever som icke är godkända i engelska kan vara att man inte lyckats lösa spec. undervisning i engelska. Under höstterminen har 60% permanent spectjänst ej blivit tillsatt. Statistiken talar om antalet betyg, inte antalet elever bakom betygen. Denna information kan vara vilseledande t. ex. när allmänheten läser och tolkar det som skrivs i pressen. Anmärkningsvärt att så stor del av eleverna fått betyget A i idrott både på Viktoriaskolan och Köpings skola. Vem har det yttersta ansvaret? Vi reagerar på att det är 16 plus 6 elever som fått betyg A i idrott. Klasslärare Idrottslärare Arbeta kring kunskapskraven i idrott och hälsa. Utreda vad F:en i idrott står för och tillsammans med elev och vårdnadshavare komma fram till lämpliga åtgärder. Bedömningsgrupp som rättar kommunens alla nationella prov för likvärdig bedömning. Fördelning av centrala innehållet i kursplanerna måste delas upp mellan årskurs 4-5 och årskurs 6. 4

5 Södra området När det nu finns tydligare målkriterier i varje ämne så är det inte bara i Sv., Ma. o Eng som eleverna inte når målen. När det gäller betyget F så ser man inte någon större skillnad mellan pojkar o flickor när det gäller antalet som fått F. Däremot kan man se att flickorna verkar vara svagare i Ma o No och pojkarna i språk. När det gäller betyget A så kan man ana en viss försiktighet att sätta det den första terminen. Ett ämne sticker dock ut och det är ämnet idrott, där % har betyg A på vissa skolor. Rektor Samla lärarna i nätverk för att diskutera bedömning även i de praktisk estetiska ämnena Minst en gång per termin. Åkerboskolan För att kunna göra meritvärdes-jämförelser måste man ta hänsyn till hur många ämnen som är betygsatta när man visar summerade meritpoäng. Det finns annars uppenbara risker att man sprider felaktiga bilder av betygsläget. Väldigt få elever med betyg A. Skillnader i separata ämnen visar på att sambedömning behövs i många olika ämnen. Nätverkssamordnare i varje grupp Bedömningskonferenser på kommunnivå Senast 1 månad innan betygssättning Slottsskolan Få elever som inte når målen i idrott. Betyg A i idrott: Viktoria har många och övriga skolor få. 22/29 betyg A i idrott. Varför? Väl invanda, trygga med samma lärare i princip. En, sv och ma lägst måluppfyllelse. Se Slottsskolans kompletterande analys sist i detta dokument! 5

6 Betyg åk 7. görs i kvartal 3 år 2013 Åk 7 Skola Klass Antal BD EN IDH MA Språk MU BI FY KE TK GE HI RE SH SL SV SVA S:a Merit Slotts 7A Betyg F Slotts 7B * Slotts 7C Åkerbo totalt pojkar flickor Åk 7 Skola Klass Antal BD EN IDH MA Språk MU BI FY KE TK GE HI RE SH SL SV SVA S:a Merit Slotts 7A Betyg A Slotts 7B Slotts 7C Åkerbo totalt pojkar flickor I åk 7 bedömdes i 19 fall att det inte fanns tillräckligt underlag för att sätta betyg (-), 10 av dessa var i idrott. Dessa redovisas inte i tabellen. Södra området Vad händer med pojkarna när de börjar sjuan? 80 st. F delades ut vilket låter mycket. Tyvärr verkar sedan utvecklingen gå åt fel håll när man tittar på resultaten för åk. 9. Nu är det ju inte samma elevgrupp så det går kanske inte att jämföra. Det blir intressant när vi till kommande år kan jämföra samma elevgrupp och se hur utvecklingen går. 6

7 Åkerboskolan Få elever med betyget A eller F på Åkerbo. Slottsskolan Få elever som har betyg A. Oj så mycket sämre än sexorna! Helt plötsligt sjunker resultaten i andra ämnen. Ma och no ligger lägst. Åk 7 börjar med en stor omvälvning. Lång inkörningsperiod, nya lärare, nya metoder. Det mesta är nytt. Har fritidsgården och ipads signalerat mer lek och fritid i vår skolbyggnad? Många kommer med dåliga förkunskaper i no. Den tidigare no-undervisningen spretar mycket mellan skolorna. Nätverken i no och so behöver komma igång igen. Nivån på no-undervisningen. Har vi för höga krav på sjuorna kontra sexorna? Se Slottsskolans kompletterande analys sist i detta dokument! Betyg åk 8 görs i kvartal 3 år

8 Åk 8 Skola Klass Antal BD EN HKK IDH MA Språk BI FY KE TK GE HI RE SH SL SV SVA S:a Merit Slotts 8A Betyg F Slotts 8B Slotts 8C Åkerbo totalt pojkar flickor Åk 8 Skola Klass Antal BD EN HKK IDH MA Språk BI FY KE TK GE HI RE SH SL SV SVA S:a Merit Slotts 8A Betyg A Slotts 8B Slotts 8C Åkerbo totalt pojkar flickor I åk 8 bedömdes i 14 fall att det inte fanns tillräckligt underlag för att sätta betyg (-). Dessa redovisas inte i tabellen. Åkerboskolan Få elever med betyget A eller F på Åkerbo. Slottsskolan Höjt meritvärde. Lite mer vana, kommit i ordning och tryggheten har ökat. Även här få elever med betyget A. Stor skillnad mellan klasserna. 8

9 I 8a går 4 svaelever, ensamkommande flyktingbarn och de har få betyg. Kemin utmärker sig. Det är ett svårt ämne ex. Kolkemin. Se Slottsskolans kompletterande analys sist i detta dokument! Betyg åk 9 görs i kvartal 3 år 2013 Åk 9 Skola Klass Antal BD EN HKK IDH MA Språk MU BI FY KE TK GE HI RE SH SL SV SVA S:a Merit Slotts 9A Betyg F Slotts 9B Slotts 9C Slotts 9D Åkerbo totalt pojkar flickor Åk 9 Skola Klass Antal BD EN HKK IDH MA Språk MU BI FY KE TK GE HI RE SH SL SV SVA S:a Merit Slotts 9A Betyg A Slotts 9B Slotts 9C Slotts 9D Åkerbo totalt pojkar flickor I åk 9 bedömdes i 38 fall att det inte fanns tillräckligt underlag för att sätta betyg (-), 7 av dessa var i idrott, 5 i biologi, 4 i hemkunskap och 4 i slöjd. Dessa redovisas inte i tabellen. 9

10 Södra området Bra statistik som är tydlig och intressant att analysera! Detta borde man kunna ta upp till diskussion med eleverna. - Hur vi kan vi förbättra resultaten i kommunen? - Vad skulle just du behöva hjälp med för att förbättra dina resultat? Mentor Samtal med eleverna Vid utvecklings-samtalen Åkerboskolan Få elever med betyget A eller F på Åkerbo. På kommunnivå är det också tydligt att det är fler flickor med betyget A än pojkar. Åkerbos få elever oavsett årskurs som får betyget F får till viss del tillskrivas att Åkerboskolan har mångsidiga insatser för elever med behov av stöd. Arbetslag Fortsatt satsning på mångsidiga insatser för elever i behov av stöd. Vi ska ha höga förväntningar på eleverna och få eleverna att ha höga förväntningar på sina resultat Fortlöpande under läsåret Slottsskolan Vi vill se dessa elevers betyg i i samma diagram. Är intressant att göra denna jämförelse. Vi har stora skillnader mellan klassernas meritvärden. Slump? Eller sätts klasserna ihop med tanke på detta? På Slottsskolan finns en grupp elever som har väldigt hög anmäld eller oanmäld frånvaro: låg måluppfyllelse. Personal/ledning misslyckas med att stödja dessa elever/lösa problematiken. Skolledningen/personal måste diskutera detta ofta! Ytterligare ordning, motiverade inför gymnasiet, meritvärden ökar. Vore mer intressant att se hur klasserna utvecklats från år 6 till 9. Grupper är inte homogena. Se Slottsskolans kompletterande analys sist i detta dokument! 10

11 Meritvärde åk 6-9 görs i kvartal 3 år 2013 Meritvärde fördelat på årskurser och kön ht 2012 Klass p f Södra Köping Viktoria Åkerbo Slotts 7A Slotts 7B Slotts 7C Åkerbo Slotts 8A Slotts 8B Slotts 8C Åkerbo Slotts 9A Slotts 9B Slotts 9C Slotts 9D Åkerbo Årskurs p f

12 Södra området När det gäller resultaten så verkar det oftast vara flickorna som har bra poäng. Ska vi höja meritvärdet i Borgholms kommun behövs det kanske en specialsatsning riktad mot killarna. Åkerboskolan Tyvärr kan man konstatera att den betygsutveckling, mätt som meritvärde, som vi trodde att vi skulle se när åk 6 fick betyg har besannats. Dvs ganska högt i åk 6 för att sedan sjunka i åk 7 och sedan sakta öka till åk 9. åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Ur ett Åkerboperspektiv så är skillnaden i betygsresultat mellan pojkar och flickor inte så stor utom i åk 9. Arbetslagen Betygskonferenser i fler ämnesgrupper. Hitta fler sätt för eleverna att visa sina förmågor. Förbättra den formativa bedömningen med hjälp av bla de lokala pedagogiska planeringarna. Fortlöpande under läsåret. Slottsskolan Är stor betygsskillnad mellan pojkar och flickor. Resultaten varierar så mycket mellan klasserna att det inte går att dra några klara slutsatser. Statistiken blir väldigt missvisande i små klasser där några elever sänker ordentligt. Det blir mycket intressant att följa upp åk 6 till åk 7 nästa år när de första eleverna som fått betyg börjar åk 7. Antal tjejer respektive killar borde gå att utläsa. 12

13 Se Slottsskolans kompletterande analys sist i detta dokument! Språkscreening Screening ht 2012 Staninepoäng görs i kvartal 1 år 2014 Åk 1 Fonologi Medelvärde 6, Antal p f p f p f p f p f p f p f p f p f Kö Vi 1A Vi 1B Rä Gä Ru Åk Total Åk 5 Läsförståelse Medelvärde 5, Antal p f p f p f p f p f p f p f p f p f Kö Vi 5A Vi 5B Rä Gä Ru Åk Total Åk 7 Läshastighet Medelvärde 4, Antal p f p f p f p f p f p f p f p f p f Åk Sl 7A Sl 7B Sl 7C Total Stanine Teoretisk % Borgholm Borgholm Borgholm

14 Använd dokumentet Stöd i analysarbetet av kommunövergripande screeningar när ni gör era analyser. Köpings skola (använd den avslutande analysdelen i ovanstående dokument) Årskurs 1.De två elever som på screeningen har stanine 3 har åtgärdsprogram och får specialpedagogiskt stöd efter det att screeningen genomfördes. Årskurs 5 Eleverna arbetar i svenska mycket med att läsa, skriva och samtala för en god språklig utveckling. Årskurs 1 Klasslärare och specialpedagog Årskurs 5 Klasslärare Årskurs 1 Specialpedagogiskt stöd till två elever. För att främja den språkliga medvetenheten så jobbar vi bland annat med läsning (enskilt och tillsammans med andra), läsförståelse och skriver i Loggbok mm. Daglig skönlitterär läsning, skrivträning 3 tillfällen i veckan (ex. skriva deckare), Bokcafe 1 gång/ månad, Samtal runt ord/ordförståelse varje vecka kopplat till Veckans ord. Årskurs 1: Åtgärdsprogrammen följs upp med Fonolek v Vid läsårets slut Årskurs 5: Vid läsårets slut. Specialpedagogisk stöd vid tre tillfällen/vecka. Kontinuerligt i undervisningen. 14

15 Viktoriaskolan (använd den avslutande analysdelen i ovanstående dokument) Man märker en förbättring i alla årskurser som visas. I år 1 ser vi även i år en skillnad på resultat mellan klasserna. Detta är ett mönster som varit återkommande de senaste åren. Det är oroande att se att resultaten sjunker ju äldre våra elever blir. Viktoriaskolans resultat är positiva. Många elever har goda resultat. Det som är spännande är att de som har bäst resultat är killar. Viktoriaskolan bryter därmed mot trenden att flickor har bättre resultat. Det är också glädjande att resultatet blivit bättre sen Diagrammet ovan ser negativt ut (resultatet dalar) men egentligen kan resultaten inte jämföras eftersom tre olika förmågor som testas. Södra området (använd den avslutande analysdelen i ovanstående dokument) Vi inledde vårterminen med att använda en halv studiedag per skola då specialpedagog och rektor besökte varje skola. Vi hade mycket intressanta och givande pedagogiska diskussioner utifrån materialet stöd i analysarbetet av kommunövergripande screeningar. Specialpedagog Lena Olsson har gjort en sammanställning av delen analys. arbete av kommunövergripande screeningar 2012 Rälla skola: Inleder vt.2013 med att ge eleverna i åk.4-6 en diagnos med text hämtade från materialet Läsförståelse A,B,C. I åk. 2-3 kommer Vårtest att göras. Detta sker i v.4 för att följas upp v.19 med samma tester på nytt. Därutöver kommer man att : använda mer läroböcker ge mer läsläxor i No-ämnet i åk. 5-6 köpa in mer läroböcker ägna mer tid till högläsning i åk.5-6. Runstens skola: Där kommer man att dela oftare i läsgrupper men också ha enskild- och parläsning. Man vill koppla diskussioner till det lästa liksom studieteknik. De kommer att använda sig av skönlitterära texter läroböcker dataprogram inom skolavtalet elevernas egna texter andra typer av texter. 15

16 Eleverna kommer att få visa sina förmågor muntligt och skriftligt, dramatisera och göra powerpoint-presentationer. Bedömningen följer kunskapskraven och uppsatta mål. Kontinuerligt kommer man att ha enskild högläsning. Under v. 4 kommer ett test att genomföras då eleverna ska läsa en text med innehållsfrågor. Nytt test i v.19 för åk Åk. 1 gör om Fonolek v.19. Gärdslösa skola Eleverna i alla klasserna ska skriva en text om sin familj och sitt boende. Vidare ska man arbeta med läsning enskild-/par- /gruppläsning - och högläsning. Skolan ska köpa in materialet Uppdrag språklyft. Övrigt material man kommer att jobba med är Läsdax åk.3, Pojken och tigern åk.4 Skriva svenska åk Eleverna ska visa sina förmågor skriftligt, muntligt och genom dramatiseringar. När det gäller bedömning av elevernas arbeten kommer man att vara lite mer kritiska som att ställa lite högre krav på t.ex. handstil, stavning, meningsbyggnad och textinnehåll. Lästest v. 3 och uppföljningstest v.19. Utvärdering Sammanställt av Lena Olsson Åkerboskolan (använd den avslutande analysdelen i ovanstående dokument) Screeningar är bra för att kontroll på varje elevs resultat. Den viktigaste frågan är: Är det någon av de elever som hamnar på Stanine 1 och 2 som vi inte känner till? Screeningen i åk 1 bör ersättas av något annat eftersom resultatet för andra året i rad visar en fördelning som inte är normalfördelad vilket hela systemet bygger på. Det är därför inte intressant att konstatera att Åkerbo ligger över medelvärdet på alla tre screeningarna. Slottsskolan (använd den avslutande analysdelen i ovanstående dokument) Läsförståelsen har höjts rejält för killarna. Har det satsats speciellt? Många ligger faktiskt lågt på läshastigheten. Vi måsta satsa på läsningen. Varför dalar medelvärden år från år? Bör det inte vara kring 5 för alla årskurser? Övergripande analys från lärare i svenska och spec. För att elevernas läshastighet ska öka behöver vi arbeta för en ökad läslust. En ökad läslust leder till mer läsning vilket i sin tur påverkar läshastigheten 16

17 o För att uppnå detta bör skolbibliotekarien Hanna få en större roll i arbetet med elevernas läsning. Mindre projekt där Hanna presenterar ett antal böcker i klassen och eleverna väljer sedan någon av dessa. Det är viktigt med olika typer av böcker men också med olika svårighetsgrad. Hanna följer läsningen genom korta besök i klassrummet och samtalar med eleverna kring den pågående läsningen. Projektet avslutas med att eleverna berättar om boken och sin upplevelse av den. Vi tror att Hannas deltagande skulle höja motivationen och att eleverna skulle inspireras av varandra. o Det är viktigt att vi inte släpper eleverna i den fri läsning. Läsningen måste följas upp och diskuteras för att vi ska kunna bedöma deras läsförmåga. Diskussioner kan öka motivationen men också förhindra att elever läser på utan att gå in i texten. o Vi behöver fundera över hur vi ska arbeta med åk 6. Det är viktigt med stort fokus på läsningen. Val av screeningmaterial Läshastigheten har betydelse för elevernas förmåga att ta sig igenom en stor textmängd, men testmaterialet blir för snävt. Att kartlägga eleverna flyt i läsningen skulle kunna vara ett alternativ. Flyt i läsningen är ett vidare begrepp och fångar upp både hastighet och förståelse. Frågan lyfts på kommande träff i screeninggruppen. Simkunnighet görs i kvartal 1 år 2014 Köpings skola Full måluppfyllelse Viktoriaskolan I kvartalsrapport 1 vill vi att ni redovisar simkunnigheten för årskurserna 4, 5, 8 och 9. Klass Antal elever Når ej målen 4A B A B 20 0 Eleverna har till år 6 på sig att klara kravet och de förväntas nå målen. Två av eleverna har inte haft simundervisning i sitt tidigare hemland. Inga speciella åtgärder krävs i dagsläget. Eleverna förväntas nå kraven inom 17

18 ordinarie undervisning. Södra området Vi har bra resultat på simkunnigheten men återkommer med redovisning i kvartalsrapport 3. Då har vi en sammanställning för hela läsåret 12/13 Åkerboskolan Alla elever i de 4 årskurserna är simkunniga. Vi borde precisera frågeställningen utifrån tex kraven i kursplanen annars blir svaret något flytande. Slottsskolan I kvartalsrapport 1 vill vi att ni redovisar simkunnigheten för årskurserna 4, 5, 8 och 9. Klass Antal elever Når ej målen 8A B 25 4* 8C 24 3* 9A 19 3* 9B C D 20 3* * Dessa elever har inte deltagit i simundervisningen, och eventuell simkunnighet har inte kunnat styrkas på något annat sätt än så länge. Egna utvecklingsområden Södra området Har under våren gjort klart våra tre grundpelare som vi strävar mot från förskolan till åk. 6. Slottsskolans komplettering: av resultat för att nå bättre måluppfyllelse på Slottsskolan På skolan måste vi försöka höja elevernas intresse och självkänsla för no-ämnen. Biologi har varit det ämne som flest elever visar intresse för. Vårt förslag är att vi redan i början av höstterminen gör en extra satsning på just dessa ämnen. Eftersom måluppfyllelsen var bättre hos elever i år 1-6 ska vi försöka ta vara på deras intresse när de nu börjar på Slottsskolan i höst. Vi ska bjuda in spännande personer som kan komma och berätta om sina intressen för kemi, biologi, fysik och teknik och på så sätt visa att det finns jobb inom denna sektor. Vi ska göra studiebesök och skapa utställningar där vi presenterar vad vi i skolan arbetar med. Vi ska helt enkelt försöka väcka både intresse och lust för dessa ämnen på ett mera medvetet sätt. Just detta läsår har motivation och intresse varit lågt för ämnet hos ovanligt många elever i 18

19 årskurs 7. Detta påverkar resultatet om elever stör arbetsron i klassrummet. När elever riskerar att inte nå tillräckligt bra resultat för att komma in på gymnasieprogram blir det lätt just no-ämnen som väljs bort i en anpassad studiegång. Det finns en allmän syn på att dessa ämnen är svåra och därför enklast att ta bort. Alla anpassade studiegångar måste noga övervägas men vi måste vara uppmärksamma så att inte no-ämnen väljs bort utan en djupare analys. Vi har haft en allmän diskussion om vikten av bedömningskompetens. Tydliga matriser och ett nära samarbete med erfarna kollegor hjälper. Att ha någon som är särskilt kunnig inom bedömning hjälper. Det är däremot inte svårare att bedöma no-ämnen än några andra ämnen. Vi diskuterade några kommuners val av speciella bedömningsgrupper som t.ex. rättar alla nationella prov. Fördelen med detta är att ett fåtal blir väldigt kompetenta och de gör då förhoppningsvis rättssäkra bedömningar, men samtidigt förlorar man fördelarna med att alla lärare blir bra på att göra säkra bedömningar. Lärare behöver den kunskapen i det dagliga arbetet. Nätverken får nu en viktig uppgift att se över det centrala innehållet i alla ämnen och i alla årskurser. Alla lärare behöver veta vad man fokuserar på under de åren man ansvarar för elevgruppen. Vi diskuterade också möjligheten att ha några gemensamma ämneskonferenser mellan olika skolor för att lära av varandra. Vi diskuterade även vikten av specialpedagogernas kompetens när det gäller arbetet med elever som riskerar att inte nå målen. Här kan vi behöva mera hjälp av specialpedagoger som har stor kunskap om hur man formulerar riktigt bra åtgärdsprogram som verkligen fungerar på olika nivåer och som lätt kan utvärderas. Under läsåret har specialpedagogerna/ speciallärarnas uppgifter spänt över ett stort fält, de har haft många och tuffa uppgifter och det är svårt att få tiden att räcka till allt. 19