Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår Ann-Christine Holst Rektor Svarteborgs skolor

2 Sida 2 av 9 Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. Allt kvalitetsarbete ska utgå från kvalitetshjulet : 1. Var är vi? 5. Åtgärder för utveckling 2. Vart ska vi? Mål 4. Hur blev det? Analys 3. Hur gör vi?

3 Sida 3 av 9 Innehållsförteckning 1 Dokumentation av kvalitetsarbete Sammanfattning Arbetsgång för kvalitetsarbete som redovisningen avser Verksamhetens förutsättningar Uppföljning av planer Barn och elevers lärande/ utveckling av undervisningen Värdegrundsarbete Resultat och måluppfyllelse Barn och elevers inflytande Svarteborgs rektorsområde Kommunikation med vårdnadshavare Svarteborgs rektorsområde... 9

4 Sida 4 av 9 1 Dokumentation av kvalitetsarbete 1.1 Sammanfattning 1.2 Arbetsgång för kvalitetsarbete som redovisningen avser 1.3 Verksamhetens förutsättningar Svarteborgs rektorsområde består av två skolor. Centrumskolan i Dingle och Hällevadsholms skola. Båda skolorna är f-6 skolor med fritidsverksamhet. I Rektors ansvarsverksamhet ingår även två kommundelsbibliotek placerade vid enheterna samt ansvar för kommunens modersmålsundervisning. Rektor 100%, skolassistent 80%, bibliotekarie 100% samt textil 50% och träslöjdlärare 50% delades mellan skolorna. Kurator och skolsköterska fanns tillgänglig på skolorna en dag i veckan. Vid behov av utredningar och handledning har skolorna haft tillgång till resursteamets psykolog, logoped samt specialpedagoger. Centrumskolan hade en central tilldelning av en elevassistent 88% och Hällevadsholm två elevassistenter 80% + 50%. Centrumskolan i Dingle ökade under läsåret i elevantal. I slutet av läsåret hade skolan 145 elever. Ökningen berodde främst på inflyttning av nyanlända elever. Tjänstetilldelningen för lärare var 10 heltidstjänster. En förberedelsegrupp fanns för de nyanlända eleverna. Förberedelsegruppens storlek varierade under läsåret 14/15 utifrån de nyanländas behov av introduktion. Fritidshemmet på Centrumskolan hade två avdelningar och ansvarade för 72 inskrivna elever. Personalen på fritidshemmet bestod av förskollärare och barnskötare. Tjänstetilldelningen för fritidshemmet var 3,35 heltidstjänster. Hällevadsholm skola hade under läsåret 91 elever. Tjänstetilldelningen för lärare var 6,8 heltidstjänster. Fritidshemmet hade två avdelningar och ansvarade för 52 elever. Personalen på fritids bestod av förskollärare och barnskötare. Tjänstetilldelningen var 2,6 heltidstjänster. Rektorsområdet arbetade utifrån ämnesbehörigheter och saknade behöriga lärare i ämnena hemkunskap, textil- (under utbildning) och träslöjd. Modersmålsundervisningen utökades under läsåret och 49 elever i kommunen fick modersmålsundervisning/studiehandledning i språken arabiska (29 st), ryska (5st) och romani (15 st). 1.4 Uppföljning av planer Språkplan: Enheterna har arbetat utifrån den kommungemensamma språkplanen. Några klasser genomförde dock inte alla delar av testerna. Anledningen till detta beror bland annat på att enheterna saknat speciallärare under läsåret samt att några lärare haft längre sjukfrånvaro under testperioden. Ansvaret för beställning, distribuering, rättning, sammanställning och återrapportering av dessa tester har då hamnat hos rektor, vilket inte rymts inom arbetstiden och därmed till viss del blivit lidande.

5 Sida 5 av 9 Likabehandlingsplan: Likabehandlingsplanen reviderades i september Enkäter under året visar att eleverna i Hällevadsholms skola känner sig trygga och har studiero på lektionerna. Föräldrarna uppger att deras barn känner sig trygga i skolan och på fritidshemmet. Eleverna på Centrumskolan upplever att de till största delen känner sig trygga och kan påverka sin skolgång. Föräldrarna uppger till största del att deras barn är trygga och har studiero. Eleverna på båda skolor upplever dock att det ibland är smutsigt/äckligt på toaletterna. Personalenkäten om lärarnas psykosociala miljö utgick i maj och något resultat kan inte återges. Personalen på skolan har under året fått tid avsatt på studiedagar och gemensam APT-tid för att diskutera främjande och förebyggande arbetssätt. En utredning av kränkande behandling har under läsåret genomförts. Efter omlagda rutiner för tillbudsrapportering ökade tillbudsrapporteringen framförallt på Centrumskolan markant. Under året gjordes 39 st. tillbudsrapporteringar. 33 st. anmäldes på Centrumskolan där 24 st. gällde barn/elev och 8 st. gällde personal. Fritidshemmet skrev 1 tillbudsrapportering. I Hällevadsholm gjordes 6st. tillbudsrapporteringar. Fritidshemmet anmälde 5 st. tillbudsrapporteringar. Alla tillbud i Hällevadsholm gällde barn/elev. Matematikplan: Två av enhetens lärare har varit med i att ta fram en kommungemensam matematikplan. Planen har under våren presenterats för alla lärare på enheten. Resultat från matematikplanens screening kan inte lämnas förrän hösten Kompetensutvecklingsplan: Rektorsområdet har under året haft studiedagar avsatta för IKT, värdegrund, implementering av språkplan, implementering av allmänna råd för Fritidshemmen, Skolverkets webbkurs betyg och bedömning. Personalen upplevde enligt utvärdering att IKT-dagen om ipads och datorer i undervisningen var mycket inspirerande och givande. IKT utbildningen i Office 365 föll till stor del på att inte nätet räckte till alla. Värdegrundsdagarna upplevdes som givande, men att för lite tid för diskussion kring läroplanens värdegrund finns i vardagen. Fritidshemspersonalen upplevde att det var bra att det satsades på Fritids och att det var givande att träffa de andra fritidshemmens personal. Betyg och bedömningskursen var mycket uppskattad och startade många diskussioner om bedömning, feedback och utveckling av undervisningen. 1.5 Barn och elevers lärande/ utveckling av undervisningen Hur har enheterna arbetat för att utveckla undervisningen i matematik och svenska/språk. Alla lärare på enheten har gått skolverkets webbaserade kurs i betyg och bedömning. En samstämmighet kring bedömning av elevers kunskaper gynnar eleverna i alla ämnen. Personalen arbetar efter den tidigare angivna kursen mer formativt. Två av enheternas lärare har ingått i en matematikutvecklingsgrupp och har arbetat fram en matematikplan för kommunen. Tidigare års deltagande i matematiklyftet har fortfarande genomslag genom att lärarna i större utsträckning diskuterar sin planering och undervisning med varandra. Det sker även över skolgränser inom rektorsområdet. En läsande klass har använts i undervisningen på båda skolor. Det reciproka arbetssättet har använts för att träna läsförståelse från förskoleklass och fram till år sex. Skolverkets material Språket lyfter används som avstämningsmaterial och som hjälp för lektionsupplägg.

6 Sida 6 av Värdegrundsarbete Hur har verksamheterna arbetat? Utveckling av värdegrundsarbetet har under läsåret 2015/16 skett på flera olika nivåer. På organisationsnivå har följande insatser gjorts: En hel studiedag var under hösten avsatt för lärande samtal kring läroplanens första kapitel Skolans värdegrund och uppdrag. Under våren var två gemensamma APT:er för båda enheterna avsatta för gemensamma lärande samtal utifrån diskrimineringsgrunderna. Under en halv studiedag i slutet av läsåret avsattes tid för att arbeta fram riktlinjer för skolans arbete med främjande och förebyggande insatser. EHT på enheterna har ägt rum minst var fjortonde dag. (Rektor, kurator, skolhälsovård har deltagit.) Förstärkt EHT (Rektor, kurator, skolhälsovård samt specialpedagoger, logoped och skolpsykolog från kommunens resursteam) har förekommit vid två tillfällen per termin. En tredjedel av EHT tiden har varit avsatt för diskussion kring allmänna tendenser på skolorna. Syftet med detta är att arbeta främjande och förebyggande samt att i tidigt skede fånga upp elever som riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen. På respektive skolnivå: Personalen på Centrumskolan har ett kontinuerligt arbete med värdegrunden i klasserna. Lärarna upplever dock att de gör detta på olika sätt. Ett faddersystem finns på skolan där äldre klasser är faddrar åt elever i yngre klasser. Antal aktiviteter och dess innehåll anpassas utifrån gruppernas behov och gemensamma önskemål. Ett antal dagar eller aktiviteter har genomförts på enheten för att skapa en vi-känsla bland eleverna. Däribland kan nämnas Tyftdagen, där de äldre eleverna på skolan ansvarar för aktiviteter och leder grupper med åldersblandade elever. Andra aktiviteter såsom skolgårdsdisco under lunchrasten har genomförts vid några tillfällen under året. Dessa aktiviteter har ett stort gruppstärkande värde. På Hällevadsholms skola arbetar personalen fortlöpande med värdegrundsarbetet i klasserna. Man har klassråd och elevråd där frågor om trivsel och miljö är stående inslag. Skolan har ett faddersystem där de äldre klasserna är faddrar till elever i yngre klasser. Ett kompisråd har haft träffar en gång i månaden. Flera aktiviteter anordnade av bl.a. komprisrådet har ägt rum under läsåret. Bland dessa kan nämnas kompisrådets rastlekar varje vecka, fångarna på fortet och lilla vasaloppet. Skolan har även startat en schackklubb. Dessa aktiviteter har ett stort gruppstärkande värde. 1.7 Resultat och måluppfyllelse Här redovisar verksamheterna resultat på nationella prov och betygsresultat samt andra resultat. Elevernas läsförmåga i slutet av åk 1. Centrumskolan: 18 elever har gjort 5 deltest i diagnosmaterialet Läsettan. Deltest 1 (stora bokstäver): 14 elever klarade alla rätt. 2 elever hade 1-5 fel. 2 elever hade fler än 5 fel. Två elever klarade inte tidsgränsen. Deltest 2 (små bokstäver): 9 elever hade alla rätt. 8 elever hade mellan 1-5 fel. 1 elev hade fler än 5 fel. Två elever klarade inte tidsgränsen. Deltest 3 (Funktionsord): 11 elever hade alla rätt. 5 elever hade 1-5 fel. 2 elever hade fler än 5 fel. Fyra elever klarade inte tidsgränsen. Deltest 4 (innehållsord): 13 elever hade alla rätt. 4 elever hade mellan 1-5 fel. 1 elev hade fler än fem fel. Två elever klarade inte tidsgränsen. Deltest 5 (Nonsensord): 16 elever hade alla rätt. 1 elev hade 1-5 fel och 1 elev hade fler än fem fel. En elev klarade inte tidsgränsen. Sammanfattning: De flesta eleverna klarar att avkoda med god förmåga, men det i vissa fall tar längre tid än önskvärt.

7 Sida 7 av 9 Hällevadsholm skola: 9 elever har gjort 5 deltest i diagnosmaterialet Läsettan. Deltest 1 (stora bokstäver): 6 elever hade alla rätt. 3 elever hade mellan 1-5 fel. 0 elever hade fler än 5 fel. 7 elever klarade inte tidsgränsen. Deltest 2(små bokstäver):6 elever klarade alla rätt.2 elever hade 1-5 fel och 1 elev hade fler än fem fel. 5 elever klarade inte tidsgränsen. Deltest 3 (Funktionsord): 8 elever klarade alla rätt. 1 elev hade fler än fem fel. 3 elever klarade inte tidsgränsen. Deltest 4 (innehållsord): 5 elever hade alla rätt. 2 elever hade 1-5 fel. 2 elever hade fler än 5 fel. 3 elever klarade inte tidsgränsen. Deltest 5 (Nonsensord):5 elever hade alla rätt. 3 elever hade mellan 1-5 fel. 0 hade fler än fem fel. 4 elever klarade inte den utsatta tidsgränsen. 1 elev deltog inte i detta deltest. Sammanfattning: Enligt språktesterna Läsettan i åk 1 nådde ca 80% av eleverna på Centrumskolan samt ca 60% av eleverna i Hällevadsholm minst staninevärde 4. De flesta eleverna i åk 1 klarar att avkoda med god förmåga, men de klarar inte den utsatta kravgränsen i tid. I oktober testades åk 2-6 med DLS tester. I åk 3 var det 2 elever på Centrumskolan som inte nådde upp till kravnivån i ett eller flera deltest. I Hällevadsholm var det 1 elev som inte nådde upp till kravnivån. I åk 4 var det 8 elever på Centrumskolan och 3 elever i Hällevadsholm som inte klarade kravnivån i ett eller flera deltester. I åk 5 var det 8 elever som inte nådde kravnivån på Centrumskolan. Motsvarande siffra i Hällevadsholms skola var 0 elever. I åk 6 var det 3 elever som inte nådde kravnivån i ett eller flera deltest på Centrumskolan och motsvarande siffra i Hällevadsholm var 3 elever. Resultat av nationella prov i svenska i åk 3: På Centrumskolan klarar 57% av eleverna samtliga deltest. I Hällevadsholms skola klarar 100% av eleverna samtliga deltest. Resultat av nationella prov i matematik i åk 3: På Centrumskolan klarar 50% av eleverna alla deltest. I Hällevadsholm klarar 100% av eleverna alla deltest. Resultat av nationella prov i svenska i åk 6: På Centrumskolan når 78% av eleverna lägst provbetyg E. I Hällevadsholms skola når 100% av eleverna lägst provbetyget E. Resultat av nationella prov i matematik i åk 6: På Centrumskolan når 100% av eleverna lägst provbetyg E. I Hällevadsholm skola når 100% av eleverna lägst provbetyget E. Resultat av nationella prov i engelska i åk 6: På Centrumskolan når 83% av eleverna lägst provbetyget E. I Hällevadsholm skola når 100% av eleverna lägst provbetyg E. Resultat av nationella prov i NO i åk 6: På Centrumskolan når 100% av eleverna lägst provbetyg E (fysik). I Hällevadsholm skola når 100% av eleverna lägst provbetyg E (biologi). Resultat av nationella prov i SO i åk 6: På Centrumskolan når 100% av eleverna lägst provbetyg E (Historia). I Hällevadsholms skola når 100% av eleverna lägst provbetyg E (geografi). Analys: Centrumskolan åk 3: 14 elever i år 3 på Centrumskolan genomförde nationella prov i matematik. Av dessa klarade 7 elever alla deltest. 14 elever skrev nationella prov i svenska. Av dessa elever klarade 8 elever samtliga deltest. I år tre på Centrumskolan är det två elever som betydligt drar ner resultatet. Brister i språkförståelsen ligger bakom. En av dessa två elever klarade inte kravnivån på något deltest. Den andra klarade kravnivån på endast ett deltest. I svenskan låg svårigheten hos eleverna i att skriva faktatexter.

8 Sida 8 av 9 Däremot har eleverna höga resultat i läsförståelsedelen. De svårigheter eleverna hade i matematik låg framförallt inom området skriftliga räknemetoder. Lärarnas åtgärder för att förbättra undervisningen: Arbeta med ELK och reciprokt arbetssätt. Varva arbetat med att skriva olika typer av text regelbundet. Öka samarbetet med Sva läraren. I matematik ska lärarna börja tidigare att visa olika skriftliga räknemetoder. Arbetssättet har hittills främst varit gemensam genomgång följt av eget arbete. Fortsättningsvis kommer arbetet utformas enligt följande: gemensam genomgång, arbete i par, återkoppling med olika elevexempel, eget arbete. Återkopplingen av diagnoser ska ge eleverna medvetenhet om vad de behöver träna mer på. Hällevadsholm skola: I Hällevadsholms skola skrev 6 elever nationella prov i matematik och svenska. Alla elever (6 st.) klarade samtliga deltest. En strukturerad undervisning med tydlig arbetsgång från åk 1 fram till åk 3 i svenska och matematik. Arbetat mycket med samtal om texter, fördjupning av texter och strategier. Eleverna har läst hemma och därefter har diskussioner förts om texterna i skolan. Läraren har använt sig av mycket läsprat. Erfarenheter från tidigare nationella prov samt ett gott resursutnyttjande ligger till grund för resultaten. Lärarnas åtgärder för att förbättra undervisningen: Arbeta mer med stavning redan från åk 1. Öva mer på att skriva faktatexter och mer strukturerat i skrivprocessen redan från början. Arbeta utifrån Cirkelmodellen. I matematik ska det arbetas mer med likhetstecknets betydelse. Att olika räknesätt hör ihop och hur man kan vända på exempelvis addition och subtraktion för att förenkla. Lärarna i de tidigare åren ska samarbeta och föra dialog. Diskutera det centrala innehållet i kursplanerna samt att ha höga förväntningar på eleverna. Centrumskolan åk 6: År 2015 skrev 19 elever i år 6 på Centrumskolan nationella prov i matematik, svenska, engelska, fysik och historia. Av dessa klarade samtliga elever lägst betyget E i samtliga ämnen utom engelska och svenska. Eleverna hade svårast att tala inför varandra och att skriva texter. På Centrumskolan kan man konstatera att trots att alla elever klarade provbetyget E i matematik var spridningen av provbetyget lågt. År 2015 fick 11 elever på Centrumskolan betyget E i matematik. Noll elever fick betyget A. De t eleverna hade svårast för i matematikproven var problemlösning, taluppfattning och huvudräkning. Moment som eleverna gjort i vardagsanknutna situationer har fäst bättre. Eleverna måste vänjas vid att uppgifter får ta tid. Lärarnas åtgärder för att förbättra undervisningen: Eleverna behöver få arbeta mer och oftare med de olika områdena i matematik. Arbeta mer praktiskt. Eleverna behöver mer tid i undervisningen till huvudräkning. De olika ämnena får gå in i varandra = tematiskt. Arbeta mer med presentationer av olika slag både muntligt och skriftligt samt mer arbete med att tolka och granska information. Diskrepans mot betyg: I svenskan fick fem elever ett steg högre betyg än betyget på nationella provet. I matematik fick 3 elever ett annat betyg än det nationella provbetyget. Samtliga elever fick sänkt betyg ett steg. I engelska fick fyra elever ett steg lägre betyg än det betyg som skrevs på nationella proven. Hällevadsholm skola åk 6: I Hällevadsholms skola skrev 17 elever nationella prov i matematik, svenska, engelska, biologi och geografi. Av dessa klarade samtliga elever lägst provbetyget E i samtliga ämnen. I Hällevadsholms skola fick 3 elever betyget E i matematik. 6 elever fick betyget A. Lärarna ser att undervisningen i grammatik i svenska och engelska behöver förbättras. Kartkunskaperna i geografi behöver förbättras. Lärarnas åtgärder för att förbättra undervisningen: Bättre struktur i undervisningen av grammatik i svenska och engelska. Mer arbete med resonemang i SO- och NOämnena, så eleverna utvecklar förmågor att jämföra och se större sammanhang.

9 Sida 9 av 9 Lärarna ska bli bättre på att kartlägga eleverna samt bättre på att följa upp övningarna. Diskrepans mot betyg: I matematik fick fem elever annat betyg än det nationella provbetyget. Fyra elever fick betyget sänkt ett steg och en elev fick betyget höjt ett steg. I engelska fick sju elever annat betyg än på nationella provet. Tre elever fick sänkt betyg med ett steg. Två elever fick höjt betyg med ett steg och två elever höjde betyget med två steg. Åtgärder för förbättring på organisationsnivå: Undervisningen ska utvecklas genom att: Lärarna träffas regelbundet för lärande samtal. Systematisk uppföljning och analys av elevernas resultat och kunskaper vid prov och screeningar görs av lärare, speciallärare och rektor. En uppdelning av låg- och mellanstadielärare för att endast lärare utbildade i läs- och skrivinlärning, matematikens grunder ska arbeta i de tidigare årskurserna. Personalen kompetensutvecklas i arbete med de förmågor som återfinns i läroplanens kursplanekrav. Resurser fördelas utifrån aktuella behov. Tidiga insatser i läs- och skrivinlärning samt i matematik. Elever som inte knäckt läskoden under höstterminen i åk 1 får extra lässtöd. Elever som gör utfall i matematikplanen får extra stöd. 1.8 Barn och elevers inflytande Svarteborgs rektorsområde Skolorna hade läsåret 2014/2015 elevråd en gång varje månad. Klasserna hade uppföljning i form av klassråd varje vecka. 1.9 Kommunikation med vårdnadshavare Svarteborgs rektorsområde Information och dialog fördes på ett skolgemensamt föräldramöte i samband med skolstart. Samtliga vårdnadshavare i rektorsområdet bjöds in till dialog om skolan i föräldrarådsmöte. Under vårens möte i Hällevadsholm den kom 10 föräldrar och till Centrumskolans föräldraråd den kom 17 föräldrar. Mentorer för respektive klass hade stadigvarande kontakt med hemmen om skolans verksamheter. Personalen på skolan hade kontakt med vårdnadshavare via Unikum, veckobrev eller kontaktböcker. Utvecklingssamtal erbjuds varje termin till alla vårdnadshavare.