Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

Transkript

1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING DNR BUN JONAS BERKOW SID 1/1 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden godkännner rapporten Resultat grundskolan. Ärendet i korthet Rapporten sammanfattar resultat i Vallentunas kommunala grundskolor Resultaten avser läsutveckling i årskurs 2, måluppfyllelse i årskurs 3 samt betyg och ämnesprov i årskurs 6 och 9. Handlingar 1. Rapport resultat grundskolan Eva Lod T.f. utbildningschef Ska expedieras till: Akten BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX BUF@VALLENTUNA.SE

2 R A PPORT BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2013 Resultat grundskolan Jonas Berkow

3 Resultat grundskolan Innehåll 1. Inledning Årskurs Läsutveckling Årskurs Nationella ämnesprov Delprov per skola Årskurs Nationella ämnesprov Betyg Jämförelse nationella prov och betyg Simkunnighet Årskurs Nationella prov Jämförelse nationella prov och betyg Minst betyget godkänt i alla ämnen Meritvärde Meritvärde per skola Behörighet till gymnasieskolan BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN BOX VALLENTUNA BESÖK: TUNA TORG 1 TFN: FAX: BUF@VALLENTUNA.SE

4 1. Inledning I rapporten sammanfattas resultaten i Vallentunas kommunala grundskolor Resultaten är preliminära och finns inte officiellt i Skolverkets statistik. Rapporten innefattar resultat för årskurs 2, 3, 6 och 9 med tyngdpunkt på årskurs 9. Från och med 2013 redovisas grundskolans betygsstatistik enligt den nya betygsskalan A-F. Betygen A-E står för godkända resultat och F innebär ej godkänt resultat. Rapporten är en del av Vallentuna kommuns kvalitetsarbete och är tänkt att användas som underlag för hur väl de kommunala målen har uppnåtts och vilka områden som bör prioriteras som gemensamma utvecklingsområden framöver. Med hjälp av Skolverkets statistik kan jämförelser göras som visar hur Vallentunas resultat står sig mot resten av riket. Dessa jämförelser görs dock med viss eftersläpning då Skolverket publicerar sin statistik i slutet av varje år. 2. Årskurs 2 I årskurs 2 följs resultaten upp för elevernas läsutveckling. Resultaten presenteras både på aggregerad nivå och per enskild skola. 2.1 Läsutveckling Vallentuna kommun har ett mål att fler elever i årskurs 2 ska kunna läsa. Skolorna följer varje elevs läsutveckling och i årskurs 2 kartläggs resultaten enligt Lundberg/Herrlins modell. Kartläggningen av barnets läsförmåga innefattar fem olika dimensioner: 1) fonologisk medvetenhet, 2) ordavkodning, 3) flyt i läsningen, 4) läsförståelse och 5) läsintresse. Alla elever följer inte samma utvecklingsförlopp exakt utan en elev kan avancera snabbt inom en dimension och stanna upp i en annan. Enligt Lundberg/Herrlin är kartläggningens viktigaste funktion att vara ett fungerande instrument så att läraren ser vad som händer med elevens läsutveckling. I slutet av årskurs 2 anger skolorna hur stor andel av eleverna som når ett bestämt antal steg inom respektive fas för de fyra första dimensionerna. 3

5 Diagram 1. Andel elever i åk 2 som når uppsatta riktmärken i samtliga dimensioner 1-4, Procent. 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 85% 84% 85% 80% 79% Andel elever (%) Når alla faser 1-4 (ej läsintresse) I år nådde 79 procent av eleverna de steg som är uppsatta som riktmärke för årskursen för de fyra första dimensionerna nådde 80 procent av eleverna riktmärkena och de senaste åren har denna andel legat runt procent så årets resultat är en nedgång. Tabell 1. Andel elever i åk 2 som når uppsatta riktmärken i samtliga dimensioner 1-4 per skola, Procent Bällstaberg Ekeby Gustav Vasa Hammarbacken Hjälmsta Karby Karlberg Kårsta Lovisedal Ormsta Resultaten varierar mellan de kommunala skolorna och över tid. År 2013 varierade andelen elever som hade nått de uppsatta riktmärkena i de fyra första dimensionerna mellan 37 och 100 procent. För 2012 varierade det mellan 61 och 97 procent. Det låga värdet för Karbyskolan beror till stor del på att många elever hade svårigheter med fas 1, fonologisk medvetenhet. Kårsta skolas låga värde förklaras till viss del av att elever hade svårt med fas 4, läsförståelse. 4

6 3. Årskurs 3 I årskurs 3 genomförs nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Resultaten presenteras både på aggregerad nivå och per skola. 3.1 Nationella ämnesprov De nationella ämnesproven syftar till att så allsidigt som möjligt pröva elevens förmåga inom ämnet och utgör underlag för bedömning av elevens kunskapsutveckling. I svenska prövas elevens läs-, skriv- och muntliga förmåga. I matematik får eleverna olika typer av räkneuppgifter och även möjlighet att visa sina kunskaper genom att skriva, samtala och rita. Diagram 2. Andel elever i åk 3 som uppnått kravnivån på alla delprov i respektive ämne, Procent. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 81% 78% 76% 72% 68% 75% 71% 68% 65% 62% Svenska Matematik I årskurs 3 blev liksom föregående år 68 procent av samtliga elever godkända på alla delprov i svenska. Det är det lägsta resultatet som har uppmätts i kommunen sedan 2009 då proven genomfördes för första gången i årskurs 3. I ämnesproven för matematik var det 65 procent av samtliga elever som blev godkända på alla delprov. Det är en försämring jämfört med föregående år då motsvarande andel uppgick till 72 procent. 5

7 3.2 Delprov per skola Tabell 2. Andel elever i åk 3 som uppnått kravnivån på alla delprov i svenska per skola, Procent Bällstaberg Ekeby Gustav Vasa Hammarbacken Hjälmsta Karby Karlberg Kårsta * Lovisedal Ormsta *Utesluts då resultatet baseras på färre än 10 elever Andelen godkända på samtliga delprov i svenska varierade mellan 42 och 81 procent. Tabell 3. Andel elever i åk 3 som uppnått kravnivån på alla delprov i matematik per skola, Procent Bällstaberg Ekeby Gustav Vasa Hammarbacken Hjälmsta Karby Karlberg Kårsta * Lovisedal Ormsta *Utesluts då resultatet baseras på färre än 10 elever Resultaten varierar mellan skolorna och över tid. Andelen godkända på samtliga delprov i matematik år 2013 varierade mellan 49 och 84 procent i de kommunala skolorna. I skolverkets statistik för riket beräknas andelen elever som uppnått godkänd nivå på alla delprov av antalet elever som har deltagit i alla delprov. Statistiken ovan däremot bygger på andelen godkända elever av totala antalet elever. 6

8 Tabell 4. Andelen elever i åk 3 (av de elever som skrivit alla delprov) i Vallentuna respektive riket som uppnått kravnivån på alla delprov i respektive ämne, Procent. Svenska Matematik Vallentuna Riket Vallentuna Riket * 63 59* *Bygger på ett urval av skolor Av de elever i Vallentuna som deltog i alla delprov i respektive ämne blev 70 procent godkända i svenska och 67 procent godkända i matematik. De senaste åren har Vallentunas elever haft ett bättre resultat i ämnesproven för matematik än genomsnittet för riket. I svenska har Vallentuna legat i nivå med riket och över genomsnittet år Årskurs 6 I årskurs 6 genomförs nationella prov i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Även simkunnigheten kartläggs. Resultaten presenteras både på aggregerad nivå och per skola. 4.1 Nationella ämnesprov Ämnesprovet i svenska består av fem delprov som innehåller muntliga uppgifter, läsförståelseuppgifter och skrivuppgifter. I matematik är det fyra delprov varav tre redovisas skriftligt och ett som redovisas muntligt. Det engelska ämnesprovet består av tre delprov innehållande muntlig framställning, läsa/lyssna och förstå samt skriftlig produktion. Tabell 5. *Andel elever i åk 6 som uppnått kravnivån på alla delprov i respektive ämne av totala antalet elever. ** Andel elever som uppnått kravnivån på alla delprov i respektive ämne av totala antalet elever som deltagit i alla delprov, Procent. Svenska Matematik Engelska NO-ämnen SO-ämnen * ** I årskurs 6 blev 97 procent av samtliga elever godkända på alla delprov i NO-ämnen och 94 procent i SO-ämnen. Av de elever som deltog i proven är det 99 procent som nått kravnivån i NO-ämnen och 98 procent i svenska. Vissa elever, exempelvis nyanlända, har inte deltagit i alla nationella prov. 7

9 Tabell 6. Andel elever i åk 6 som uppnått kravnivån på alla delprov i respektive ämne per skola, Procent. Svenska Matematik Engelska Bällstaberg 65 * 77 * 89 * Ekeby Gustav Vasa Hammarbacken Hjälmsta 70 ** 90 ** 80 ** Karby Karlberg Kårsta * * * * * * Lovisedal Ormsta *Utesluts då resultatet baseras på färre än 10 elever **Hjälmsta har ej åk Av eleverna i årskurs 6 vid Karlbergsskolan och Lovisedalsskolan är det 100 procent som uppnått kravnivån på alla delprov i svenska. I matematik är det 100 procent av eleverna i årskurs 6 vid Gustav Vasaskolan, Hammarbacksskolan, Karlbergsskolan och Lovisedalsskolan som uppnått kravnivån på alla delprov. I Gustav Vasaskolan och Karlbergsskolan är det även 100 procent av eleverna i årskurs 6 som uppnått kravnivån på alla delprov i engelska. 8

10 4.2 Betyg Läsåret 2012/2013 sattes betyg i årskurs 6 i grundskolan för första gången. I Vallentuna har 87 procent av eleverna i årskurs 6 fått minst betyget E i alla ämnen. Tabell 7. Andel elever i åk 6 som fått minst betyget E i alla ämnen per skola, Procent. Andel elever som fått minst betyget E Bällstaberg * Ekeby 98 Gustav Vasa 100 Hammarbacken 97 Hjälmsta ** Karby 96 Karlberg 100 Kårsta * Lovisedal 100 Ormsta 99 *Utesluts då resultatet baseras på färre än 10 elever **Hjälmsta har ej åk procent av eleverna i årskurs 6 vid Gustav Vasaskolan, Karlbergsskolan och Lovisedalsskolan har fått minst betyget E i alla ämnen. 4.3 Jämförelse nationella prov och betyg Tabell 8. Andel elever i åk 6 med lägre, lika eller högre betyg jämfört med provbetyget i respektive nationellt prov, Procent. Svenska Matematik Engelska Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre I svenska fick 75 procent av eleverna i årskurs 6 samma slutbetyg som provresultat på det nationella provet. Motsvarande siffra för matematik och engelska var 65 respektive 76 procent. Det är en större andel av eleverna i årskurs 6 som får ett högre slutbetyg jämfört med nationellt betyg i svenska än i matematik och engelska. 9

11 4.4 Simkunnighet För att få godkänt betyg i simkunnighet i årskurs 6 ska en elev kunna simma 200 meter varav 5o meter i ryggläge. Eleven ska även kunna hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. Av de som genomförde testet 2013 var det 98 procent som blev godkända. Det motsvarar 97 procent av alla elever i årskurs 6, vilket är i nivå med förra årets reslutat. 5. Årskurs 9 För årskurs 9 tas det fram ett flertal mått. Först presenteras resultaten för de nationella proven följt av en jämförelse mellan betyget på de nationella proven och slutbetygen som eleverna får. Statistik tas också fram över hur stor andel som får minst godkänt i alla ämnen, resultat för meritvärde samt för behörighet till gymnasieskolan. 5.1 Nationella prov I årskurs 9 genomförs nationella prov i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska. Sedan 2010 genomförs också nationella prov i biologi, fysik och kemi. En elev genomför prov i ett av de naturorienterade ämnena och Skolverket fördelar ämnena mellan skolorna. Tabell 9. Andel elever i åk 9 Vallentuna som når minst betyget godkänd på ämnesproven i svenska, matematik och engelska, Procent. Svenska Matematik Engelska Vallentuna Riket Vallentuna Riket Vallentuna Riket Andelen elever i årskurs nio som nådde minst betyget godkänt i svenska var 98 procent. Motsvarande siffror för matematik och engelska var 86 respektive 98 procent. Resultaten är i nivå med tidigare år. 10

12 Tabell 10. Andel elever i åk 9 som deltagit i alla delprov som når minst betyget godkänt på ämnesproven i svenska per skola, Procent. Andel godkända elever i svenska Bällstaberg 97 Ekeby 96 Hammarbacken 98 Hjälmsta 98 Karby 100 Lovisedal 100 I Karbyskolan och Lovisedalsskolan är det 100 procent av de elever i åk 9 som deltagit i alla delprov som når minst betyget godkänt på ämnesproven i svenska. Tabell 11. Andel elever i åk 9 som deltagit i alla delprov som når minst betyget godkänt på ämnesproven i matematik per skola, Procent. Andel godkända elever i matematik Bällstaberg 90 Ekeby 46 Hammarbacken 88 Hjälmsta 86 Karby 100 Lovisedal 100 I Karbyskolan och Lovisedalsskolan är det 100 procent av de elever som deltagit i alla delprov som når minst betyget godkänt på ämnesproven i matematik. Ekebys låga resultat beror på att flera elever har haft hög frånvaro och svårigheter med ämnet. Tabell 12. Andel elever i åk 9 som deltagit i alla delprov som når minst betyget godkänt på ämnesproven i engelska per skola, Procent. Andel godkända elever i engelska Bällstaberg 100 Ekeby 96 Hammarbacken 98 Hjälmsta 99 Karby 100 Lovisedal 96 I Bällstabergsskolan och Karbyskolan är det 100 procent av de elever som deltagit i alla delprov som når minst betyget godkänt på ämnesproven i engelska. 11

13 5.2 Jämförelse nationella prov och betyg De nationella proven är en del av bedömningsunderlaget för slutbetygen och ska vara ett stöd för lärarna att göra en likvärdig bedömning. De nationella proven kan inte prova elevens kunskaper mot alla mål och hur stor del som nationella prov ska utgöra av betygssättningen får bestämmas lokalt. Skolverket skriver att både en stor avvikelse och en mycket hög överensstämmelse mellan slutbetyg och provbetyg kan vara indikatorer på att arbetet med betygssättning behöver granskas. Tabell 13. Andel elever i åk 9 med lägre, lika eller högre slutbetyg jämfört med provbetyget i respektive nationellt prov, Procent. Svenska Matematik Engelska Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre I svenska fick 70 procent av eleverna i årskurs 9 samma slutbetyg som provresultat på det nationella provet. Motsvarande siffra för matematik och engelska var 67 respektive 75 procent. Andelarna har varierat de senaste åren men legat kring 80 procent de flesta åren. Det är en större andel av eleverna i årskurs 9 som får ett högre betyg i matematik än i svenska och i engelska. I år är avvikelserna mot nationella proven större än tidigare år och kräver en djupare analys. 12

14 5.3 Minst betyget godkänt i alla ämnen Vallentuna kommun har ett mål att andelen elever med minst betyget godkänt i alla ämnen ska överskrida det förväntade värdet som Skolverket tar fram, det s.k. SALSAvärdet. Detta har endast varit uppfyllt under år 2009 då det förväntade värdet överträffades med tre procentenheter. Diagram 3. Andel elever i åk 9 som fått minst betyget godkänt i alla ämnen, både det faktiska utfallet och det förväntade värdet (SALSA), Procent Utfall Salsa Andelen elever i årskurs 9 som fick minst betyget godkänt i alla ämnen var 78 procent år Värdet för 2013 avser minst betyget E. 13

15 5.4 Meritvärde Meritvärdet är summan av elevens sexton bästa betyg där betygen räknas om till siffror. Den högsta poängen man kan få är 320 vilket innebär högsta betyg i samtliga ämnen. I år är första året med det nya betygssystemet. Betygstegen A, B, C, D, E omvandlas till poängen 20, 17,5, 15, 12,5 och 10. Tabell 14. Meritvärde i åk 9 för Vallentuna och riket samt SALSA (förväntade värdet) för Vallentuna, Meritvärde Vallentuna SALSA Vallentuna Meritvärde riket Vallentunas meritvärde i år är 202 vilket är en nedgång jämfört med 2012 då meritvärdet var 207. Skolverket rankar kommunerna utifrån deras meritvärden och Vallentuna har ett mål att resultatet på sikt ska vara bland de 30 bästa kommunerna. Meritvärdet för 2012 gav Vallentuna kommun en placering på plats 79 och för att placera sig på plats 30 hade det krävts ett meritvärde på 218. Vallentuna har två skolor som uppfyller detta krav. Skolverket beräknar SALSA-värden även för denna indikator och Vallentuna kommun har som mål att de faktiska resultaten ska överträffa det förväntade värdet varje år. För åren 2009 och 2010 låg Vallentunas meritvärde över SALSA men var lägre år 2011 och Förutom år 2009 har Vallentuna legat i nivå med eller under genomsnittet för riket. 5.5 Meritvärde per skola Tabell 15. Meritvärde i åk 9 per skola, Meritvärde Bällstaberg 200 Ekeby 191 Hammarbacken 215 Hjälmsta 204 Karby 233 Lovisedal 233 Vallentuna har två skolor, Karbyskolan och Lovisedalsskolan, som uppfyller kravet med ett meritvärde på 218 (vilket hade krävts för att placera sig på plats 30). Meritvärdet uppgår till 233 för både Karbyskolan och Lovisedalsskolan. 14

16 5.6 Behörighet till gymnasieskolan Behörighet till yrkesprogram kräver godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt ytterligare fem ämnen. Högskoleförberedande program kräver godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt ytterligare nio ämnen. För humanistiska, ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen (EK, HU, SA) ska fyra av de nio övriga godkända ämnena vara geografi, historia, samhällsvetenskap och religionskunskap. För naturvetenskaps- och teknikprogrammen (NV, TE) ska eleven ha godkänt i biologi, fysik och kemi. För estetiska programmen är de nio ämnena valfria. Tabell 16. Andel elever i åk 9 som är behöriga till respektive gymnasieprogram i Vallentuna och genomsnittet för riket, Procent. Vallentuna Riket Yrkesprog. Estetiskt prog. EK, HU, SA NV, TE Yrkesprog. Estetiskt prog. EK, HU, SA NV, TE I år var 91 procent av eleverna behöriga till yrkesprogram och föregående år var det 90 procent. Dessutom var 90 procent behöriga till estetiskt program, 87 procent till humanistiska, ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen och 85 procent till naturvetenskaps- och teknikprogrammen. I år är resultatet högre än 2012, ett resultat som i sin tur var något över riksgenomsnittet. Det återstår att se om årets resultat är högre än motsvarande för riket. 15