Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet på IUP

Transkript

1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/ Utbildningsnämnden Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet på IUP Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar lagändringen vad gäller kravet på att upprätta individuell utvecklingsplan (IUP). 2. Utbildningsnämnden anser att det ska vara frivilligt för förskolor och skolor i Nacka att fortsätta arbeta som tidigare med den individuella utvecklingsplanen. 3. Utbildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige reviderar den utbildningspolitiska strategin vad gäller kravet på individuell utvecklingsplan när denna revideras. 4. Utbildningsnämnden beslutar att informationen till föräldrarna vad gäller elevernas kunskapsutveckling ska följas upp ur perspektivet av ett förändrat krav på individuell utvecklingsplan, dvs. vad innebär förändringen i lagstiftningen för den information som föräldrar och elever får om elevernas kunskapsutveckling och lärande. Sammanfattning Regeringen har i proposition 2012/13:195 föreslagit att riksdagen ändrar i skollagen enligt förslaget nedan. Lagändringen beräknas träda i kraft den 19 november Utbildningsnämnden bör därför ta ställning till om kravet på IUP i den utbildningspolitiska strategin fortsatt ska gälla eller om den bör revideras i enlighet med ändringen i skollagen. Regeringen tillsatte en utredning för att studera hur lärarnas arbetsbörda kan minskas. Utredaren föreslog bland annat att kravet på individuell utvecklingsplan (IUP) ska avskaffas i de årskurser i grundskolan där betyg har införts, dvs. från och med årskurs 6. IUP ska upprättas varje läsår i årskurs 1-5 i grundskolan. Detsamma gäller i grundsärskolan ifall betyg sätts. Om betyg inte sätts i åk 6-9 i grundsärskolan ska individuella utvecklingsplaner upprättas varje läsår. Något krav på att upprätta individuella utvecklingsplaner finns inte i förskoleklassen. Utvecklingssamtal ska hållas en gång per termin precis som tidigare. Lärarna är dock fortsatt skyldiga att dokumentera elevernas kunskapsutveckling och POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

2 2 (6) elevernas lärande samt kommunicera den med eleverna. Det är därför osäkert om lagändringen medför en minskad arbetsbörda för lärarna. Ärendet Regeringen har i proposition 2012/13:195, minskade krav på dokumentation i skolan, föreslagit åtgärder för att minska lärarnas arbetsbörda, enligt ovan. Den utbildningspolitiska strategin i Nacka anger emellertid att IUP ska upprättas varje termin och likalydande för både förskola, grundskola och gymnasieskola. Strategin anger däremot inte om IUP ska gälla i förskoleklassen men bör tolkas så. Skollagen innehåller krav på utvecklingssamtal i förskoleklassen men inte på individuella utvecklingsplaner. Utbildningsnämnden bör därför ta ställning till om skolorna i Nacka ska anpassa sig till skollagens reviderade krav, om utbildningsnämnden ska ställa högre krav än vad statsmakterna gör eller ett annat alternativ dvs. att enheterna själva får avgöra. I Nacka har det funnits krav på individuella utvecklingsplaner sedan 2002 i den utbildningspolitiska strategin. Kravet på att upprätta individuella utvecklingsplaner blev gällande för alla elever i Sverige 2008 då regeringen beslutade att föra in kravet i grundskoleförordningen. När den nya skollagen utarbetades fördes kravet in där bl.a. efter att Nacka lämna den synpunkten i remissen till skollagen. I 10 kap. 13 skollagen (2010:800) anges att läraren ska ge omdöme om eleven vid utvecklingssamtalet i en individuell utvecklingsplan i förhållande till kunskapskraven. Läraren ska även ange vilka åtgärder som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Motsvarande bestämmelse finns i 11 kap. 16 skollagen för grundsärskolan. Syftet med IUP är att alla elever ska ha ett dokument som stöd för arbetet med att nå målen, dvs. både för planering och uppföljning. Avsikten är också att elever och föräldrar ska få tydligare information om elevens utveckling och att den information som lämnas vid utvecklingssamtalet dokumenteras. IUP:n ska vara framåtsyftande och även innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling. Regeringen menar att en rad undersökningar pekar på att lärarna anser att deras arbetsbelastning har ökat och att många lärare upplever att de har för lite tid för sitt kärnuppdrag, dvs. att undervisa. Administration och uppgifter vid sidan av undervisningen tar för mycket tid och inkräktar på undervisningen. Regeringen framhåller även att informationen från skolan har blivit tydligare inom flera områden sedan kravet på IUP infördes. I propositionen föreslår därför regeringen att när nu kravet på IUP minskar i omfattning och avskaffas i vissa årskurser har det skett betydande förändringar som stärkt informationen för elever och föräldrar mot när kraven infördes. Läroplanerna har reviderats, en ny betygsskala med fler steg har införts, och betyg ges vid fler tillfällen, fler nationella prov finns och det finns även ett allmänt råd (SKOLFS 2012:16) om planering av

3 3 (6) undervisningen så att dokumentationen ger stöd åt god information åt vårdnadshavare och elever. I Ds 2013:23 Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner har arbetsgruppen följt lärares arbete med att skriftligt dokumentera elevernas kunskapsutveckling och kan konstatera att arbetet med IUP har lett till en ökad arbetsbelastning för lärarna. Arbetsgruppen menar dock att lärarna även fortsättningsvis behöver dokumentera elevernas kunskapsutveckling, fortfarande behöver kunna informera vårdnadshavarna om elevernas kunskapsutveckling och även lämna underlag till elevens mentor/klassföreståndare inför utvecklingssamtalet. Många som kommenterat förslaget anser därför att det i realiteten inte innebär någon minskning av lärarnas dokumenteringsskyldighet. Skolverket har fått i uppdrag att revidera de allmänna råden om IUP och även tagit fram blanketter som kan användas. Rektorn behöver fatta beslut om dessa ska användas vid den enskilda skolan eller om de ska utformas på annat sätt. Förskolan och IUP Förskolan berörs inte av den föreslagna förändringen i skollagen. Men frågan har diskuterats mycket i förskolorna, inte minst eftersom förskolans regelverk skiljer sig från skolans. Kravet på att dokumentera barnens lärande finns inte i skollagens åttonde kapitel som handlar om förskolan. Istället poängteras i 8 kap. 11 skollagen fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare och att ett utvecklingssamtal ska genomföras varje år. Det finns alltså inget krav på dokumentation eller bedömning som i grundskolan t.ex. I den utbildningspolitiska strategin anges följande för förskolan; Tydlig information Varje förälder ska minst en gång per termin få muntlig och skriftlig information om sitt barns utveckling och lärande. Individuell utvecklingsplan Varje barn ska ha en individuell utvecklingsplan som uppdateras kontinuerligt i samverkan mellan personal, föräldrar och barn. Förskolorna i Nacka har framfört att man inte vill bedöma barnen på det sätt som sker i grundskolan och att bedömningar av barn inte är i enlighet med läroplanen. Det finns inte heller något krav på hur dokumentationen ska vara utformad utan det som många har framhållit istället är att genom att arbeta med pedagogisk dokumentation av verksamheten kan man få syn på utveckling hos barnen eller på sin egen praktik, vilket kan leda till utveckling. Utbildningsnämnden har dock betonat att man vill behålla skrivningen ovan vad gäller individuell utvecklingsplan i förskolan.

4 4 (6) IUP och gymnasiekolan Lydelsen i den utvecklingspolitiska strategin för gymnasieskolan är, varje elev ska ha en individuell utvecklingsplan som uppdateras kontinuerligt i samverkan mellan elev, föräldrar och skola. Förändringen i skollagen berör egentligen inte gymnasieskolan heller. Det finns inget krav på någon individuell utvecklingsplan där. I gymnasieskolan finns däremot krav på upprätta en individuell studieplan (jfr. 16 kap. 25 skollagen). Alltså ett något annorlunda krav än det som infördes i den utbildningspolitiska strategin i Nacka En individuell studieplan är i många gymnasieskolor i Sverige endast en förteckning över de kurser som eleven planerar att läsa. Hur har IUP fungerat? Skolverket gjorde en utvärdering av individuella utvecklingsplaner 2007 genom en undersökning med 600 skolor som visade att de inte då hade den funktion som var avsikten. Det som togs upp i IUP:erna då var framförallt elevens resultat och de hade sällan den framåtsyftande karaktär som var avsikten. IUP:erna hade istället en summativ karaktär och riktade sig i många fall enbart till elever med låga reslutat fick IUP:erna en ny utformning och det tydliggjordes att de även skulle innehålla omdömen. Flera lärare i Nacka har arbetat med att ge IUP:erna dess mer framåtsyftande karaktär. Monica Seittu (då Widding) fick Fjädernpriset 2009 för en artikel om en modell för att få eleverna mer engagerade i IUP:erna 1. I korthet bygger modellen på att eleverna får mer tid att reflektera över lärarens omdömen och åtgärder och ska även skriftligt redovisa sina överväganden. Modellen bemöttes positivt men i utvärderingen kom ändå fram att den inte riktigt hanterade uppföljningen av samtalen. Seittus modell har utvecklats sedan dess och hennes uppfattning är att det innebär många vinster att engagera eleverna på detta sätt i sin kunskapsutveckling. Poängen med IUP enligt hennes modell är att eleverna själva reflekterar över kunskapskraven och deras väg dit, dvs. att eleverna gör arbetet. Hennes sätt att arbeta med IUP är inte ett allmänt vedertaget sätt i Nackas skolor. I kundundersökningen finns en fråga om individuella utvecklingsplaner (jag är nöjd med min/mitt barns individuella utvecklingsplan) som fått höga omdömen av eleverna var 89 procent av eleverna i år 5 (svarsalternativen var stämmer bra eller stämmer mycket bra ) nöjda eller mycket nöjda med sin IUP. I år 8 var resultatet 77 procent och i år 2 var 87 procent av föräldrarna nöjda eller mycket nöjda. Resultatet på denna fråga har legat stabilt och högt i flera år ända sedan Föräldrarna i Nacka och eleverna har alltså varit nöjda med IUP:erna. 1 IUP En modell för att engagera elever, lärare och föräldrar i kunskapsutvecklingen, Skolporten nr

5 5 (6) Kultur- och utbildningsenhetens bedömning vad gäller reviderat krav på IUP Utbildningsnämnden behöver alltså ta ställning om kravet i den utbildningspolitiska strategin ska fortsätta att gälla även när skollagen ändras. Utbildningsnämnden kan fatta ett beslut som innebär att nämnden ställer mer långtgående krav än skollagen. Remissopinionen till Ds 2013:23 var övervägande positiv till förslaget att minska kravet på att upprätta IUP. TCO föreslog att regeringen skulle besluta om ett förbud för huvudmännen att besluta om individuella utvecklingsplaner utöver vad som regleras. Men något sådant förbud finns alltså inte. Kultur- och utbildningsenheten kan konstatera att det finns starka skäl för att minska lärarnas arbetsbörda med olika administrativa uppgifter. Det finns dock skäl att påpeka att den ökande arbetsbördan även består av att sätta betyg oftare, rätta fler nationella prov och administrera dem, fylla i matriser med mera. Lärarna är fortsatt skyldiga att dokumentera elevernas kunskapsutveckling och elevernas lärande samt kommunicera den med eleverna. Det är därför osäkert om lagändringen i realiteten medför en minskad arbetsbörda för lärarna. Men skolverket har tagit fram ett material som kan användas för att skriva IUP, vilket kan underlätta. Man kan också konstatera att trots att många forskare pekar på vikten av formativ bedömning 2 för att eleverna ska lyckas, finns ett ökande antal inslag i dagens skola av summativ bedömning. Om lärarna arbetar enligt Seittus modell eller på liknande sätt dvs. där IUP används för att låta eleverna reflektera över sin kunskapsutveckling får IUP:erna en formativ karaktär. I någon mån innebär alltså ett beslut att minska omfattningen av IUP att tonvikten förskjuts mot summativ bedömning från formativ bedömning. Behovet av IUP har förändrats från det att kravet infördes i skollagen till idag och informationen till elever och vårdnadshavare har förbättrats sedan IUP:erna infördes i Nacka Skälen för att minska lärarnas arbetsbörda är även starka men behovet av att kommunicera och dokumentera elevernas lärande är snarare starkare än när IUP:erna infördes i Nacka. Flera framstående forskare, t.ex. Hattie och William understryker vikten av formativ bedömning där IUP:erna t.ex. enligt Seittus modell har en roll att fylla. Kultur- och utbildningsenheten har ingen anledning att ifrågasätta arbetsgruppens reslutat ovan där de anger att IUP ökar lärarnas arbetsbörda. Föräldrarna i Nacka har också tydligt uttryckt att de varit nöjda med den information de har fått om sina barns kunskapsutveckling. Samtidigt har situationen vad gäller tillgång på underlag för att bedöma elevernas kunskapsutveckling förändrats jämfört med när IUP:erna infördes. Det finns därför anledning att låta förskolor och skolor själva bestämma hur man vill arbeta med 2 T.ex. Black, Paul & William, Dylan; Inside the black box. Raising standards through classroom assessment, London 1998, Kings College. William och Black pekar på att det måste finnas ett helhetstänkande kring lärande och undervisning som en pågående process där det avgörande inte är enskilda elevresultat utan elevernas lärande som ska vara i centrum.

6 6 (6) informationen om barns och elevers kunskapsutveckling. Kultur- och utbildningsenheten kan följa upp efter en tid vad förändringen när det gäller krav på IUP har inneburit för informationen till föräldrarna. Per Gunnar Rosengren Utbildningsexpert Kultur och utbildningsenheten