733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM

Transkript

1 METODUPPGIFT 3 Metod-PM

2 Problem År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år Den allmänna diskursen är överens om att fler kvinnor ska finnas representerade i bolagsstyrelser, men hur vi ska uppnå detta väcker debatt. Lagstadgad könskvotering i bolagsstyrelser är något de flesta har en åsikt om och argumenten som förs handlar främst om huruvida detta leder till den jämställdhet mellan könen vi eftersträvar. Dock förs mindre resonemang kring om jämställdhet mellan könen i bolagsstyrelser är något att eftersträva. Leder det till positiva eller negativa konsekvenser för tillexempel ekonomisk tillväxt? Syfte Syftet är att undersöka om införande av könskvotering i bolagsstyrelser är bra och i så fall på vilka sätt det är bra. Frågeställningar Varför infördes lagstadgad könskvotering i Norge, vad ville man uppnå och varför? Till vilken grad har den lagstadgade könskvoteringen i bolagsstyrelser i Norge uppnått dessa mål? Val av strategi och design Eftersom mitt syfte är att undersöka vad som sker när man inför lagstadgad könskvotering i bolagsstyrelser föll intresset naturligt på Norge. Norge är ett land som nyligen har infört könskvotering, dock har det ändå gått så pass lång tid att det borde gå att utröna diverse konsekvenser av införandet av könskvotering. Att därför titta närmare på Norge i detta specifika fall, känns både aktuellt och relevant. Därmed har jag valt att göra en fallstudie där fallet Norge undersöks. Esaiasson mfl. påpekar att renodlade fallstudier är mycket sällsynta 2. Detta eftersom de flesta undersökningar som kallas fallstudier bygger på två analysenheter 3, i mitt fall är dessa två analysenheter före respektive efter införandet av lagstadgad könskvotering i bolagsstyrelser. Skillnaden mellan 1 equality/gender- decision- making/database/index_en.htm 2 Esaiasson mfl. 2012:108 3 Ibid. 2012:109 1

3 en jämförande studie och en fallstudie är enligt detta sätt att resonera nästintill obefintlig. 4 Jag håller dock inte med om detta resonemang kring fallstudier. Mitt syfte är ändå att undersöka ett och samma objekt; Norge. En jämförande studie hade enligt min mening varit att jämföra två olika objekt, t.ex. jämföra Sverige och Norge för att undersöka hur man lyckats få igenom en lagstadgad könskvotering i bolagsstyrelser i Norge men inte i Sverige trots att vi även här haft en omfattande debatt kring detta. Val av specifik metod Vidare har jag valt att till stor del använda mig av en kvalitativ textanalys där jag i mitt material vill ta fram de väsentliga delarna, dvs. genom noggrann läsning tar fram det huvudsakliga budskapet i texten som behandlas. 5 Då jag vill undersöka vad man ville uppnå med införandet av lagstadgad könskvotering i bolagsstyrelser blir en systematiserande undersökning aktuell då jag vill klargöra tankestrukturen hos aktörerna bakom förslaget 6. Val av källor och källkritisk diskussion Det material jag kommer använda mig av är främst undersökningar gjorda på uppdrag av norska staten samt en amerikansk studie gjord av två ekonomer och presenterad i tidskriften Quarterly Journal of Economics 7, där de ekonomiska implikationerna av lagstadgad könskvotering i bolagsstyrelser undersöks. Utvärderingar och debatter från norska Stortinget samt Barne-, og familiedepartementet kommer att användas för att främst få svar på första frågeställningen om varför man ville införa lagstadgad könskvotering i bolagsstyrelser. Då det kan vara svårt att hitta tillräckligt material i form av förstahandskällor samt vetenskapliga studier för min studie misstänker jag att det kan bli aktuellt att till viss del använda mig av även andrahandskällor i form av artiklar och mediedebatter. Detta påverkar kriteriet om oberoende negativt och i förlängningen min studies trovärdighet 8. Dock är jag mycket medveten om detta och granskar dessa källor mycket noggrant och kritiskt för att på så sätt upptäcka om det finns underliggande värderingar i texten. 4 Esaiasson mfl. 2012: Ibid. 2012:210 6 Ibid. 2012: Esaiasson mfl. 2012:283 2

4 Validitet och reliabilitet Ett återkommande momentet då man bedriver forskning är det så kallade översättningsproblemet som uppkommer då man formulerar problem och frågor på det teoretiska planet och sedan ska genomföra sin undersökning på den operationella nivån 9. Att ha en god begreppsvaliditet innebär att den teoretiska definitionen överensstämmer med den operationella indikatorn samt en frånvaro av systematiska fel 10. Dessutom måste reliabiliteten vara hög, dvs. frånvaro av slumpmässiga eller osystematiska fel 11. En god begreppsvaliditet tillsammans med en hög reliabilitet ger en god resultatvaliditet vilket innebär att vi svarar på frågan om att vi verkligen mäter det vi påstår att vi mäter 12. Hur tacklas då detta översättningsproblem i min undersökning? I fallet med att undersöka varför man införde lagstadgad könskvotering i bolagsstyrelser känner jag inte att begreppsvaliditeten är särskild problematisk. Detta då det är en tämligen okomplicerad frågeställning att svara på då detta finns dokumenterat. Istället är det reliabiliteten som kan ifrågasättas; lyckas jag hålla osystematiska fel på ett minimum och hur gör jag detta? Då min undersökning är kvalitativ och inte kommer innehålla någon frågeundersökning, kommer jag inte utsättas för några missförstånd eller hörfel som är vanligt i fall med intervjuer. Jag kommer inte heller utsättas för de statistiska fallgropar som ofta gäller i enkätundersökningar. Utmaningen med min undersökning ligger istället i att jag måste vara ytterst noggrann i bearbetningen av mina insamlade texter. Gällande frågeställningen om till vilken grad man lyckats uppfylla målen, blir begreppsvaliditeten en större utmaning; hur pass väl överensstämmer indikatorerna i de källor jag använder med till vilken grad man uppnått målen? För att hantera detta problem kommer jag att använda mig av strategin att resonera mig fram till god begreppsvaliditet genom att kopiera en operationalisering som andra forskare har använt sig av 13. Detta då jag redan nu har hittat flera forskningsrapporter om just detta ämne. Vidare stärks min begreppsvaliditet då olika rapporter pekar åt olika håll. Med detta sagt hyser jag stark tilltro till att min resultatvaliditet kommer vara god. 9 Esaiasson mfl. 2012:57 10 Ibid. 2012:57 11 Ibid Ibid. 2012:63 13 Ibid. 2012: 60 3

5 Kritisk reflektion Ett alternativ till min valda fallstudiemetod skulle kunna vara en jämförande studie i en mestlika-design där jag jämfört Norge med ett land som inte infört lagstadgad könskvotering i bolagsstyrelser men som är väldigt likt Norge i övrigt. Genom en kvantitativ datainsamling skulle en jämförelse kunna göras för att se vilket land som det går bäst för, i grova drag. Problemet här skulle vara att isolera vad som verkligen är en följd av införandet av lagstadgad könskvotering i bolagsstyrelser och vad som är en följd av alla andra variabler som har betydelse för huruvida det går bra för ett land eller inte. Källförteckning Esiassion P, Gilljam M, Oscarsson H & Wängnerud L. (2012) Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB Europakommissionens databas om Gender equality in decision-making, The Changing of the Boards: The Impact on Firm Valuation of Mandated Female Board Representation, Quarterly Journal of Economics, 2012, vol 127(1):