Metoduppgift 4: Metod-PM

Transkript

1 Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare i Sverige att använda sig av en skattereduktion vid kostnader för läxhjälp. Tidigare har endast yngre barn kunna ta del av läxhjälp, genom att inkludera det i samband med barnpassning i bostaden. Men nu kan även äldre barn, upp till gymnasienivå, nyttja reformen. 1 Problem: Införandet av en skattereduktion för läxhjälp har splittrat den svenska riksdagen. Motståndarna menar att reformen kan medföra ökade klyftor i samhället, mellan människor med goda ekonomiska resurser och de människor med mindre resurser som inte har möjlighet att använda tjänsten trots skattereduktionen. 2 Syfte och frågeställningar: Mitt syfte med uppsatsen är att göra en studie som berör den utdragna debatt som ligger till grund för införandet av skattereduktion för läxhjälp i Sverige. Jag vill ta reda på vilka argument som föregick reformen, samt vad reformen förväntas innebära för samhället. Jag har valt att främst fokusera på argument från företrädare som är för reformen samt motståndare av reformen. Jag kommer även komplettera med ytterligare information, exempelvis från artiklar som berör ämnet och informativ fakta från skatteverket beträffande skattereduktion. Därtill har jag även förhoppningen om att genomföra två samtalsintervjuer med personer utanför riksdagsdebatten, men med inblick i ämnet. Med den informationsbasen hoppas jag kunna få en kännedom om frågan och även bilda en egen uppfattning om eventuella effekter och följdverkningar som ett införande av skattereduktion för läxhjälp kan medföra b543913a42158acf html 2

2 De frågeställningar som jag ämnar försöka besvara i uppsatsen är följande: o Hur har diskussionen kring reformen att införa en skattereduktion för läxhjälp debatterats i riksdagen? o Vilka eventuella följder kan reformen leda till i samhället? o Bör läxhjälp ingå i rut-avdraget? o Bör skattemedel gå till en reform som bara en viss del av befolkningen som har råd med? Val av strategi och design: Jag kommer strukturera upp min undersökning genom en kvalitativ textanalys, för att med relativt lite material ändå kunna genomföra en analys. Med en kvalitativ studie har jag som målsättning att försöka definiera innehållet i den dokumentation jag använt som underlag för min uppsats. 3 Då mitt mål är att undersöka de bakomliggande åsikter som föregick debatten kring införandet av reformen, anser jag det som lämpligt att använda en innehållslig idéanalys för att kritiskt granska argumenten och pröva hur argumenten fungerar i förhållande till mina frågeställningar. 4 Val av metod: Jag har valt att skriva min uppsats med utgångspunkt i en argumentationsanalys. Det är en analysmetod som innebär att man särskiljer mellan det som är argument i en text och det som är brödtext. Därefter kan man analysera argumenten och avgöra vad som talar för och emot ämnet som texten avser att belysa. En granskning av argumenten är av vikt. En argumentationsanalys är särskilt användbar vid analys av vad som föreligger politiska debatter, för att urskilja argument vid ett ställningstagande inom ett ämne. 5 Med argumentationsanalysen ämnar jag att strukturera upp argumenten och sedan med hjälp av det bygga vidare på en slutsats för att ge svar till de frågeställningar som uppsatsen förväntas ge svar till. Jag är medveten om att de dokument jag använder i undersökningen kan vara vinklat på ett sätt för att framhäva just sin ståndpunkt, och att information som talar emot sitt ställningstagande kan ha utelämnats. Jag anser dock att argumentationsanalysen är den metod som är lämpligast för att få fram säker fakta som förhoppningsvis kan besvara mina 3 Esaiasson, mfl. 2012:210 4 Beckman, L. 2005:12 5 Beckman, L. 2005:38-39

3 frågeställningar. Den information jag använt mig av finns upplagd till förfogande på riksdagens hemsida. Informationen är hämtat från propositioner, betänkanden samt videoinspelningar från debatter som berör frågan i riksdagen. Jag har även valt att komplettera uppsatsen genom att studera ett antal artiklar som har skrivits om ämnet. Här har jag kritiskt granskat informationen för att se huruvida den är partisk eller politiskt oberoende. Särskild vikt har jag lagt vid förhoppningen att kunna genomföra två samtalsintervjuer med representanter från ett företag som erbjuder läxhjälp mot betalning, och en organisation som erbjuder läxhjälp gratis som motreaktion till införandet av lagen. 6 Jag kommer konstruera en intervjuguide för att strukturera frågeställningarna i en ordning som jag anser är lämplig. Jag avser att genomföra intervjun som en respondentintervju, då jag främst vill ha svar som reflekterar vad personen i fråga personligen anser om spörsmålet. 7 Vidare har jag erhållit viss informativ fakta beträffande skattereduktion för läxhjälp från skatteverkets hemsida och jag har även fått teoretisk vägledning från kurslitteratur, främst Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad. 8 Kritisk diskussion av källor och val av källmaterial: Det material jag använt mig av är främst från dokumentation som föreligger debatten bakom reformen i riksdagen. Informationen är till stor del propositioner och betänkanden, och är vinklad till att spegla respektive partis åsikt om huruvida skattereduktion för läxhjälp ska införas. Man bör ifrågasätta de politiska källorna med grund i deras vilja att framhäva sin ståndpunkt. Det kan medföra att viss information som är motsägande för respektives ställningstagande medvetet kan ha valts att utelämnas. En skeptisk grundhållning är där av vikt. Dokumentationen är skriven med förankring till respektives partiagendor, och det präglar informationen. Däremot är det material jag hämtat från skatteverkets hemsida tämligen opartisk. Informationen är saklig och finns för att klarlägga för människor i samhället hur de ska göra för att använda sig av skattereduktionen. Då beslutet att införa skattereduktion för läxhjälp nyligen fastställdes och infördes 1 januari 2013, och därmed är ett relativt nytt beslut, så kan endast spekulationer påvisa eventuella effekter av reformen. Tänkbara effekter skulle exempelvis kunna vara en påverkan på Esaiasson, mfl. 2012:228 8 Esaiasson, mfl. 2012

4 jämlikheten i samhället eller om det eventuellt skulle kunna öka klyftorna mellan de med mer respektive mindre ekonomisk möjligt att använda sig av tjänsten. Man kan dock inte fastställa med konkret statistik att så här blev effekterna. Det har inte gått tillräckligt lång tid från införandet av reformen så att en grundlig analys går att genomföra. För att kunna härleda en slutsats behövs tydliga resultat i det man ämnar besvara. Jag kommer emellertid försöka genomföra en analys med de verktyg jag har. I det här fallet är verktygen politiska dokument, artiklar och intervjuer med individer som har inblick inom ämnet. Jag anser dock att den metod jag har valt att använda mig av har varit lämpligast för att ta reda på skillnaderna på synen på reformen och eventuella följdverkningar i samhället som förutspås på grund av reformen. Validitet och reliabilitet: Med validitet menas att det man påstår sig mäta, följaktligen är det som verkligen mäts. Att det som jag angett i min syftesinledning att jag ämnar undersöka, således är det jag sedan undersöker. En frånvaro av systematiska fel, som definieras som begreppsvaliditet, och hög nivå på reliabiliteten leder till en god resultatvaliditet. 9 För att få en god resultatvaliditet krävs inte bara att systematiska fel uteblir. Det måste även vara en hög nivå på reliabiliteten, det vill säga att man undviker slumpmässiga fel gjorda exempelvis på grund av slarv, trötthet eller att man inte varit tillräckligt noggrann vid intervjuer som medfört felaktiga uppgifter. 10 Då mitt uppsatsunderlag till stor del består av dokumentation med ursprung i respektive partiers ståndpunkter i frågan angående huruvida en skattereduktion bör införas för läxhjälp så kan nivån för begreppsvaliditeten diskuteras. Partierna har antagligen medvetet valt att, i de diskussioner som förekommit när frågan har debatterats i riksdagen, bara belysa det som bäst framhäver deras ståndpunkt i frågan. Jag vet inte om ytterligare information har legat till grund för de propositioner och betänkanden som jag använt mig av. Det som har diskuterats bakom stängda dörrar är inte redovisat. Jag kan endast ta i beaktning den information som publicerats. Reliabiliteten ska påvisa huruvida författaren bakom en text har använt sig av informationen på ett felfritt sätt. 11 Då jag noggrant granskat de dokument som föreligger beslutet så anser jag att nivån på reliabiliteten i uppsatsen är relativt hög. 9 Esaiasson, mfl. 2012:57 10 Esaiasson, mfl. 2012:63 11 Esaiasson, mfl. 2012:63

5 Reflekterande jämförelse av annan metod: En metod jag hade kunnat välja för att genomföra undersökningen, samt för att besvara de frågeställningar jag angivit, vore genom att enbart basera min undersökning på en statistisk jämförelse. Med statistisk jämförelse som metod hade jag grundligt jämfört de röster i valen som föreligger beslutet att införa skattereduktion för läxhjälp. Jag hade analyserat hur varje riksdagsledamot röstat i frågan, och jämfört mellan respektive parti för att se om det förekommer skillnader mellan blocken. Risken med att enbart använda sig av en statistik jämförelse som metod och inte använda de underliggande diskussioner som har legat till grund för röstningen, de motiv som har funnits till varför olika partier tycker på ett visst sätt i frågan, och inte heller tagit i beaktning de eventuella positiva/negativa effekter som förväntas uppstå efter att beslutet implementerats, är att en grundlig analys av frågan kan vara svår att genomföra. För att kunna utföra en analys enbart baserad på statistik, så hade jag säkerligen behövt använda mina egna åsikter i frågan och det hade förmodligen färgat hela analysen och slutsaten. En jämförelse hade dock även kunnat göras med ett annat land som sedan tidigare har infört en skattereduktion av läxhjälp, och sedan jämfört det landet med Sverige. Men för att säkerställa validiteten och reliabiliteten på den information jag använt från ett annat land så hade jag behövt genomföra ytterligare fördjupade undersökningar huruvida informationen är präglad av dess lands institutioner och politiska system. Med tanke på uppsatsen storlek och omfattning anser jag att en begränsning till att välja att enbart göra en analys av ett land är fullt tillräckligt.

6 Källförteckning: Förutom de dokument från riksdagen innehållandes protokoll, propositioner och betänkanden som jag använt mig av, så jag även kompletterat med ett antal artiklar, inspelningar av debatter, samtalsintervjuer samt följande litteratur för teoretisk vägledning: Tryckta källor: o Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, fjärde upplagan, Nordstedts Juridik, Stockholm, 2012 o Beckman, Ludvig, Grundbok i idéanalys: Det kritiska studiet av politiska texter och idéer, Santérus förlag, 2005 Elektroniska källor: o n2012/ b543913a42158acf html (information hämtad ) o (information hämtad ) o (information hämtad ) o Länk till betänkanden: (information hämtad ) o Länk till protokoll: Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-protokoll _H00937/ (information hämtad ) o Länk till inspelning av debatter från riksdagen: beslut/?sok=l%c3%a4xhj%c3%a4lp&tempbet=&motkat=&rm=&parti=&doktyp=&su btyp=&datum=&from=&tom=&debattdagfrom=&debattdagtom=&org=&nr=&bet=&t alare=&webbtv=1&facets=1&a=s&sortorder=desc&sort=rel&p=1 (information hämtad )