Lagen om Valfrihet LOV. En studie om Lagen om Valfrihets påverkan inom primärvården i Landstinget i Östergötland

Transkript

1 Linköpings universitet Statsvetenskap 2 Självständigt arbete 7.5 hp VT 2012 Lagen om Valfrihet LOV En studie om Lagen om Valfrihets påverkan inom primärvården i Landstinget i Östergötland The Freedom of Choice act- LOV A study on The Freedom of Choice Act and the aftermath in Östergötland av Carl Nilsson Handledare: Mattias Örnheim Ord: 7670

2 SAMMANDRAG Carl Nilsson Självständigt arbete 7,5 hp VT 2012 Handledare: Mattias Örnheim Lagen om valfrihet LOV och dess konsekvenser Syftet med denna uppsats är att se om och i så fall hur Lagen om Valfrihet (LOV) har påverkat vårdcentralernas verksamheter utifrån ett patient- och medarbetarperspektiv. Min grundfråga är Hur anser verksamhetscheferna att införandet av LOV har påverkat deras verksamhet? Utifrån denna grundfråga har jag två delfrågor som är; a) Hur anser de att införandet av LOV påverkat patienterna b) Hur anser de att LOV påverkat medarbetarna? Urvalet i denna uppsats har varit verksamhetschefer på vårdcentraler i Östergötlands läns landsting, där avgränsningen varit Linköpings stad och dess närmaste omgivning. Det tillvägagångssätt jag har använt mig av i arbetet är att intervjua de utvalda verksamhetscheferna och på så vis söka svar på arbetets grundfråga. Mina slutsatser i detta arbete är att LOV(vårdval) leder till ökad patientmakt och valmöjligheter samt en större tillgänglighet till vård för patienterna. En annan slutsats är att medarbetarna kommer att få en större arbetsmarknad och förmodligen även möjlighet till bättre ersättningar och löner för det jobb de utför. Stress är någonting som är återkommande när man diskuterar sjukvården och dess verksamhet. Medarbetarna upplever en ökad stress på grund av att de inte känner att de har tillräckligt med tid till sina arbetsuppgifter. I slutet av uppsatsen kommer en närmare diskussion om bland annat ovan nämnda slutsatserna att äga rum. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Syfte Bakgrund Grundfråga 8 2. METODIK Avgränsning Urval Metod och Design 9 3. RESULTAT Lagen om Valfrihet Verksamhet och geografiskt läge Patienter Medarbetare Farhågor med LOV Medarbetarnas arbetssituation Förändringsfrågor LOV inom specialistvården SLUTSATSER Patienter Medarbetare ANALYS OCH DISKUSSION Kvarstående forskningsproblem 24 REFERESENER 25 Bilaga 1 Bilaga 2 3

4 1. INLEDNING 1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att se om och i så fall hur Lagen om Valfrihet har påverkat vårdcentralernas verksamheter utifrån ett patient- och medarbetarperspektiv. 1.2 Bakgrund Under 1970-talet ökade kritiken mot den offentliga sektorn då den anklagades för att vara dyr och ineffektiv. Kritiken ledde till att det på 1980-talet kom nya idéer om hur den skulle styras och ledas, främst i de anglosaxiska länderna; USA, Storbritannien, Nya Zeeland och Australien. Det bildades ett nytt begrep, som i en artikel 1999 nämndes som New Public Management. Detta blev samlingsnamnet för ett paket med styrningsdoktriner vilket också kom till Sverige där efterfrågan på effektivitet och kostnadssnåla medel var efterfrågade 1. Frågan om styrformer inom den offentliga verksamheten har blivit alltmer aktuell och ett exempel på NPM: s inflytande i Sverige är Lagen Om Valfrihet (LOV) som den 1 januari 2010 infördes obligatoriskt inom primärvården(det vill säga vården som en vårdcentral ger) i hela Sverige. Landstinget i Östergötlands län (LiÖ) som den här rapporten handlar om hade dock i viss mån infört valfrihetssystem inom primärvården redan den 1 september De typiska drag som kännetecknar New Public Management(NPM) är; 2 1. Ökad konkurrens mellan enheter inom offentlig sektor mellan privata och offentliga enheter 2. Decentralisering av resultat- och kostnadsansvar 3. Ökad användning av management metoder som är hämtade från den privata sektorn 4. Ökade krav på stram budget 5. Mer aktiv och tydlig styrning från högre ledningsnivåer. 6. Mer Uppföljning med hjälp av uttalade, mätbara och standardiserade prestationsmått 7. Kontroll och ersättning utifrån förutbestämda prestationsmått 1 Målqvist, Åborg, Forsman,Styrformer och arbetsförhållanden inom vård och omsorg, en kunskapssammanställning om New Public Management,2011, Karolinska Institutets Folkhälsoakademi(2011:11), Stockholm s. 7 2 Målqvist, Åborg, Forsman,Styrformer och arbetsförhållanden inom vård och omsorg, en kunskapssammanställning om New Public Management,2011, Karolinska Institutets Folkhälsoakademi(2011:11), Stockholm, sidan 7-8 4

5 LOV är ett exempel på en marknadsorienterad styrform som innefattar bland annat konkurrens och privatisering. 3 Under de senaste decennierna har patienternas valfrihet alltmer kommit i fokus i debatten om hur hälso- och sjukvården ska styras och organiseras. Införandet av LOV och reformen som benämns Vårdval inom primärvården innebär att alla vårdgivare som uppfyller vissa grundkrav får etablera sig på valfri geografisk plats och att det är patienternas egna val som styr ersättningen till utföraren 4. Avsikten med att införa LOV inom primärvården var att öka makten och valfriheten för patienterna genom att konkurrensutsätta vårdcentraler. Tanken är att på sikt uppnå en högre kvalitet, nöjdhet och tillgänglighet för patienterna. LOV tillåter privata leverantörer som har blivit auktoriserade av landstinget att bedriva primärvård. Det skapas en konkurrens såväl mellan privata och offentligt drivna verksamheter som mellan de olika offentliga verksamheterna. Avsikten är att alla ska konkurrera efter kvalitet 5 med samma villkor och med samma ersättningssystem. Patienterna kan själva välja om de vill gå till, lista sig, på en vårdcentral som är privat driven eller offentligt driven. En av de farhågor som fanns inför införandet av LOV var att kostnaderna för specialistsjukvården skulle öka, eftersom man befarade att primärvården skulle bli mer benägna att remittera patienter till specialistsjukvård. De utvärderingar som gjorts av det svenska vårdvalet från de landsting som tidigt införde LOV visar dock att de befarade negativa effekterna på ekonomin i stort sätt uteblivit. En studie som gjordes i Norge 2010 visade att vårdval inte hade den effekten utan tvärtom minskade remitteringen av patienter. Detta beror naturligtvis på ersättningssystemens utformning vilka kan skilja sig från de svenska. Om vårdvalsreformen istället medfört ökade kostnader inom primärvården framgår inte av studien. 6 Om vårdvalsreformen lett till en effektivare vård är oklart. I Stockholm har 3 Målqvist, Åborg, Forsman,Styrformer och arbetsförhållanden inom vård och omsorg, en kunskapssammanställning om New Public Management,2011, Karolinska Institutets Folkhälsoakademi(2011:11), Stockholm sidan 3 4 Winblad, Isaksson, Bergman, Effekter av valfrihet inom hälso- och sjukvård en kartläggning av kunskapsläget 2012 sidan ssystem 6 Winblad, Isaksson, Bergman, Effekter av valfrihet inom hälso- och sjukvård en kartläggning av kunskapsläget 2012 sidan 110 5

6 man dock sett att det går att öka antalet besök per insatt krona utan att det påverkar den patientupplevda kvaliteten negativt 7. Det fanns också farhågor kring att valfrihetsmodellen kunde medföra att patienter i resursstarka områden skulle få bättre tillgänglighet än de i resurssvaga. Vid vårdvalets införande höjde man därför ersättningen för socioekonomi, vilket medförde att vissa vårdcentraler fick högre socioekonomisk ersättning än andra. Det innebar att dessa enheter fick ökad möjlighet att anställa fler läkare och sjuksköterskor och kunde därmed förbättra tillgängligheten och kvalitén för de mer resurssvaga patienterna 8. God tillgänglighet är någonting som är viktigt för att patienterna skall kunna få vård ifall det behövs. Det finns olika sätt att tolka ordet tillgänglighet inom primärvården, det kan vara den geografiska tillgängligheten till vårdcentralen, en annan tolkning kan vara att personer med kroniska åkommor ska kunna få tillgång till regelbundna kontroller och vård på vårdcentralen. I dagens läge har man sett att tillgängligheten för besök inom primärvården har ökat sedan införandet av LOV. I Östergötland klarar vårdcentralerna att ta emot ca 95 procent av nybesökspatienterna inom en veckas tid. 9 Flera studier genomförda i Sverige, med koppling mellan styrningen och personalens arbetsförhållanden, visar att tendenserna gått mot ett ökat kostnadsmedvetande, högre arbetsbelastning, lägre grad av anställningstrygghet, lägre arbetstillfredsställelse, ökad trötthet, cynism och utmattning, mindre psykisk energi och mer psykosomatiska symptom. Om hur mycket just NPM bidragit till negativa konsekvenser, jämfört med övriga förändringskomponenter är svart att säga. Resultaten måste dock ses som varningssignaler. Resultaten i samtliga nio vetenskapligt publicerade studier pekar tillsammans klart på att förändringar som kan relateras till NPM kan innebära risk för arbetsförhållanden som upplevs som negativa av de anställda. 7 Winblad, Isaksson, Bergman, Effekter av valfrihet inom hälso- och sjukvård en kartläggning av kunskapsläget 2012 sidan Aldstedt, Sandberg, Vårdval primärvård i Östergötland hur har det gått? 2011 Sidan Aldstedt, Sandberg Vårdval primärvård i Östergötland hur har det gått? 2011 Sidan 6 6

7 En samlad bedömning visar att införandet av NPM kan leda till 10 : Ökade krav på kostnadsmedvetenhet och kundanpassning hos de anställda Ökad risk för fragmentisering av verksamheter och för att kortsiktiga ekonomiska intressen går före vård- och omsorgskvaliteten Ökad grad av uppifrånstyrning, bl.a. med hjälp av standardiserade, tekniska styrsystem Ökade kvantitativa och kvalitativa krav, lägre egenkontroll och mindre inflytand Ökad risk för etiska konflikter/rollkonflikter, som kan bidra till samvetsstress och cynism Ökad andel med tidsbegränsad anställning, vilket ger risk för minskad trygghet för personalen De vårdcentralerna som har visat goda resultat avseende patientnöjdhet i den årliga patientenkätundersökningen säger att en välfungerande medarbetargrupp med låg personalomsättning är en faktor som ger bra förutsättningar för nöjda patienter 11. Medarbetarna inom Primärvården upplever generellt att konkurrensen har ökat och att det krävs ett annat synsätt på vårdcentralerna än tidigare. En del medarbetare anser att de inte har samma förutsättningar och villkor att kunna bedriva sin verksamhet som vårdcentralerna i privat drift har. Man pekar på att de privata leverantörerna har kortare beslutsvägar än de offentliga samt de krav som skapas av den landstingsövergripande organisationen. Det finns de som säger att konkurrensen är ett sätt att driva på utvecklingen medan andra tycker att den har skapat otrygga arbetsförhållanden. Vårdcentralchefer upplever en ökad press inom flera områden som till exempel konflikten mellan medicinska behov och uppdragsgivarens krav på tillgänglighet, ekonomi och oro över att klara kompetensförsörjningen. Man menar också att konkurrensen har bidragit till en ökad stress på arbetsplatsen. Man pekar på att man har fått fler arbetsuppgifter samt att man har svårt att prioritera och styra sitt arbete på ett tillfredställande sätt vilket leder till övertid och stress. Ytterligare stressfaktorer som man nämner är att fokusen på tillgänglighet via telefon har ökat samt att man ska hinna med 10 Målqvist, Åborg, Forsman,Styrformer och arbetsförhållanden inom vård och omsorg, en kunskapssammanställning om New Public Management,2011, Karolinska Institutets Folkhälsoakademi(2011:11), Stockholm s Aldstedt, Sandberg, Vårdval primärvård i Östergötland hur har det gått? 2011 Sidan 8-9 7

8 hembesök i samma utsträckning som tidigare även om man har fått fler patienter som är listade spritt geografiskt Grundfråga och delfrågor Min studie består utav en grundfråga och två delfrågor som ska hjälpa till att besvara min grundfråga. Min grundfråga lyder hur anser verksamhetscheferna att införandet av vårdval har påverkat deras verksamhet? Mina delfrågor är: Hur anser verksamhetscheferna att införandet av LOV påverkat patienterna? Hur anser verksamhetscheferna att LOV påverkat medarbetarna? 12 Aldstedt, Sandberg, Vårdval primärvård i Östergötland hur har det gått? 2011 Sidan 13 8

9 2. METOD 2.1 Avgränsning Undersökningen avgränsas till tre landstingsdrivna vårdcentraler inom Landstinget i Östergötland (LiÖ) lokaliserade till Linköping och dess närmaste omgivning. 2.2 Urval Mitt urval är tre verksamhetschefer på offentligt drivna vårdcentraler i Linköping med närmaste omgivning inom Östergötlands läns landsting. De tre verksamhetscheferna är anonyma i denna uppsatts. Mitt urval bygger på att mina respondenter innehar kunskap och erfarenheter inom uppsatsens aktuella ämnen och kan därmed svara på mina frågor på ett tillfredställande sätt 13. Anledning till att jag inte valde att intervjua verksamhetschefer för privat drivna vårdcentraler är att de tillkommit efter att LOV infördes. 2.3 Metod och design Designen i detta arbete är av en icke experimentell deskriptiv karaktär och metoden som har använts är samtalsintervju av typen informant. Anledningen till mitt metodval är att en samtalsintervju minskar klyftan mellan respondent och intervjuare, vilket leder till ett mer aktivt samtal mellan intervjuare och respondent 14. Informantintervju innebär att man intervjuar respondent för dess kunskap och expertis inom området, man ser respondeten som en sorts sanningssägare 15. Medan i en respondent intervju är det respondenten i sig själv och hans eller hennes tankar som är föremål för studien Esaiasson, Giljam, Oscarsson, Wängnerud, Metodpraktikan, Konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4:1 upplagan 2012, Vällingby, Elanders Sverige AB 2012 sidan Esaiasson, Giljam, Oscarsson, Wängnerud, Metodpraktikan, Konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4:1 upplagan 2012, Vällingby, Elanders Sverige AB 2012 s Esaiasson, Giljam, Oscarsson, Wängnerud, Metodpraktikan, Konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4:1 upplagan 2012, Vällingby, Elanders Sverige AB 2012 s Esaiasson, Giljam, Oscarsson, Wängnerud, Metodpraktikan, Konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4:1 upplagan 2012, Vällingby, Elanders Sverige AB 2012s.228 9

10 När jag genomförde mina intervjuer försökte jag som intervjuare förhålla mig till den så kallade intervjuareffekten, det vill säga att jag som intervjuare medvetet eller omedvetet på något vis skulle påverka mina respondenters svar 17. Min intervjuguide är semistrukturerad vilket innebär att frågorna formuleras på samma sätt till alla respondenter och att frågorna ställs i samma ordningsföljd, med ett visst mått fanns det följdfrågor till respondenterna ifall de svarade på ett speciellt vis 18. Frågorna i intervjuguiden är strukturerade till en viss mån men lämnar möjlighet till utförligare svar men inte så pass utförliga att det leder till ett överflöd av information. Om man däremot använder sig av en intervjuguide med öppna frågor finns det möjlighet till överflöd av fakta och information som kan vara irrelevant för undersökningen och som då måste sorteras bort. 19 Resultatet i denna studie är uppdelat i olika teman för att underlätta för läsaren att kunna följa den röda tråden i arbetet. Diskussion om annan metod Från början var tanken med uppsatsen att jag skulle använda mig av en frågeundersökning av typen postenkät. Jag skulle ha skickat enkäter med strukturerade frågor till verksamhetschefer på flera vårdcentraler inom Östergötlands län landsting. Efter överväganden beslutade jag mig dock för att ändra min metod och därmed också minska antalet respondenter. Orsaken var att omfattningen på uppsatsen skulle blivit för stor, samt att tiden troligen inte skulle räckt till. Metoden i uppsatsen ger utrymme för följdfrågor och för mig som intervjuare till förtydligande ifall någonting var oklart, vilket inte ges i en postenkät. Jag räknade även med att risken för bortfall skulle vara större vid en postenkätsundersökning(ca 60-65%) än vid en samtalsintervju(70-80%) 20. Det fick jag belägg för vid intervjuerna när mina respondenter berättade att i mars och april i år hade Landstinget i Östergötland sin egen enkätundersökning, vilket var perioden då min postenkät skulle ha skickats ut och risken för bortfall för min undersökning hade då varit stor. 17 Andersen(red), Vetenskapsteori och metodlära, introduktion, 1994, Studentlitteratur, Lund,s Andersen(red), Vetenskapsteori och metodlära, introduktion, 1994, Studentlitteratur, Lund, s Esaiasson, Giljam, Oscarsson, Wängnerud, Metodpraktikan, Konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4:1 upplagan 2012, Vällingby, Elanders Sverige AB 2012sidan

11 Validitet och Reliabilitet Vad beträffar validiteten(giltigheten) och reliabiliteten(pålitligheten) i en postenkätsundersökning finns risken att respondent inte svarar lika seriöst som i en samtalsintervju. Risken för att någon annan än den tilltänkte respondenten svarar på enkäten finns också och den faktorn påverkar reliabiliteten och validiteten negativt 21. Validiteten och reliabiliteten i denna studie utgår ifrån en kvalitativ grund där respondenterna som medverkar i uppsatsen har en hög trovärdighet genom sitt yrke och den expertis och kunskap de har inom området. Validiteten och reliabiliteten i den här studien anser jag vara medelmåttig. Jag anser att jag har undersökt det jag vill undersöka i studien. Ju mer ovan man är som intervjuare desto större kanske är risken är att man som intervjuare omedvetet påverkar dennes respondent och därmed påverkar reliabiliteten. Eftersom det är första gången jag genomför en sådan här studie finns dock risk för att jag som nybörjare har gjort något fel. Jag ser en viss risk för slumpmässiga fel och att missförstånd mellan respondenten och mig som intervjuare kan ha skett och att reliabiliteten kan påverkas av intervjuareffekten. Fördelen med intervjuer(både intervjuer med strukturerade och icke strukturerade frågor) är att de har en högre validitet än en postenkätsundersökning. I en intervju kan man få en högre reliabilitet i svaren man får av respondenterna och man får en högre svarsfrekvens där mer intima frågor kan besvaras. Man vet också att det är den tilltänkte respondenten som svarar, vilket man inte kan vara säker på att det är i en postenkätsundersökning 22. Jag informerade mina respondenter om att de skulle få vara anonyma i undersökningen vilket också ökade möjligheten till att de gav uppriktigare svar än om de senare skulle stå för sina svar 23. Det som kan vara en nackdel med intervjuer i allmänhet är det att jag som intervjuare medvetet eller omedvetet skulle kunna påverka mina respondenter på ett sådant viss att reliabiliteten och validiteten skulle ta skada. Det vill säga att frågorna skulle kunna ställas på ett annorlunda sätt till respondent eller att jag som intervjuare till exempel gör en speciell 21 Andersen(red), Vetenskapsteori och metodlära, introduktion, 1994, Studentlitteratur, Lund,s Andersen(red), Vetenskapsteori och metodlära, introduktion, 1994, Studentlitteratur, Lund,s Esaiasson, Giljam, Oscarsson, Wängnerud, Metodpraktikan, Konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4:1 upplagan 2012, Vällingby, Elanders Sverige AB 2012 sidan. 11

12 rörelse som skulle kunna ge en stärkande effekt på frågan och då påverka respondentens svar 24. Metodiskt tillvägagångssätt Jag tog kontakt med mina respondenter genom att skicka ett vädjande brev på posten. Detta för att fånga deras uppmärksamhet på ett bra sätt (se bilaga 1). Det var också ett bättre alternativ, fick jag reda på av mina respondenter, än att skicka e-post på grund av att en verksamhetschef får ca e-postmeddelanden om dagen och min förfrågan skulle mycket väl ha försvunnit eller inte alls ha uppmärksammats. I mitt brev skrev jag vem jag var och anledningen till varför jag tog kontakt med dem. Jag skrev även att jag skulle följa upp brevet via telefon vilket jag också gjorde med två av mina respondenter. Den tredje av respondenterna tog själv kontakt med mig via min e-post. Alla tillfrågade respondenter svarade att de var intresserade att ställa upp på en intervju, vilket var mycket positivt för mig och min svarsfrekvens vilken blev 100 %. Genomförandet av intervjuerna skedde på respektive vårdcentral, under inspelning samt dokumenterades med hjälp av papper och penna. 24 Esaiasson, Giljam, Oscarsson, Wängnerud, Metodpraktikan, Konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4:1 upplagan 2012, Vällingby, Elanders Sverige AB 2012 s

13 3 RESULTAT Mitt resultat är baserat på mina samtalsintervjuer och den intervjuguide som jag tagit fram och använt mig av. Jag har också använt mig av fakta från olika rapporter vilka är; Vårdval primärvård i Östergötland hur har det gått? Styrformer och arbetsförhållanden inom vård och omsorg, en kunskapssammanställning om New Public Management, Karolinska Institutets Folkhälsoakademi(2011:11) Effekter av valfrihet inom hälso- och sjukvård en kartläggning av kunskapsläget 2012 Mitt resultat är uppdelat i olika teman för att underlätta både för mig som författare och för läsaren att kunna följa den röda tråden. 3.1 Lagen om valfrihet LOV infördes den 1 september 2009 på samtliga vårdcentraler i LIÖ och det lagstadgades att alla landsting skulle införa LOV 1 januari En av respondenterna jämförde LOV med en Potemkin kuliss. Det vill säga att det ser fint ut och verkar bra på utsidan, men innehållet är inte genomtänkt eller väl utformat. Denne respondet påpekar att LOV har ett alltför stort fokus på antalet patienter istället för kvalitén på vården och att man i dagens läge har varit tvungen att ta ett steg från kvaliteten för kvantitetens skull. Verksamhetscheferna fick frågan om de ansåg att införandet av LOV hade påverkat deras verksamhet avseende antalet listade patienter och patientnöjdheten och hur den i så fall hade påverkats. De fick också frågan om LOV påverkat medarbetarnas arbetssituation och i så fall på vilket sätt. 3.2 Verksamhet och Geografiskt läge En av de aktuella vårdcentralerna är centralt belägen i Linköping medans de andra två ligger lite mer i stadens ytterområden. Två av vårdcentralerna har ungefär lika många listade patienter(ca ) medan den tredje är större(ca ), både sett till antal listade men också till antalet medarbetare. Ingen av vårdcentralerna utmärker sig extraordinärt beträffande patienternas etnicitet, ålder och socioekonomi. 13

14 3.3 Patienter Vid frågan om vårdcentralcheferna ansåg att deras vårdcentral var populär ur patientsynpunkt svarade samtliga att så var fallet. Två av respondenterna sade att vid jämförelse med andra vårdcentraler låg de kanske t o m lite över snittet vilket de grundade på goda resultat vad gäller nöjdhet i olika kundundersökningar och antalet listade patienter. En av de tre vårdcentralerna hade enligt respondenten en god kontinuitet med en stabil och jämn listning. En av de andra verksamhetscheferna svarade att vårdcentralen fick en stor ökning av listade patienter efter det att införandet av LOV skedde, detta menar respondent visar på en stor popularitet. Det var en ökning i den mån att man i nuläget inte vill ha in fler patienter. Denne verksamhetschef sa det att införandet av LOV hade påverkat de patienterna som redan var listade på vårdcentralen negativt. Detta pågrund av att patienterna upplevde det som svårare att få tid på vårdcentralen på grund av denna tillströmning av nya patienter. Gällande detta problem hade de andra två verksamhetscheferna inte upplevt förändring. Den tredje vårdcentralchefen sa det att efter införandet av LOV upplevde man en minskning av antalet listade patienter. Man har sett från i början av 2012 att denne trend har vänt och att man nu upplever att patienterna börjar komma tillbaka. Vid frågan om det var något område som kunderna/patienterna var särskilt nöjda eller missnöjda blev svaren att patienterna var mindre nöjda med exempelvis delaktighet, tillgänglighet och information. Medan bemötande, rekommendationer och förtroende var de områden där patienterna var mest positiva. Respondenterna sa att man hade saker att arbeta med för att kunna göra sina patienter ännu nöjdare. Enligt respondenterna har vårdcentralerna genomfört åtgärder för att öka patientnöjdheten. Till exempel har några av vårdcentralerna infört förslagslådor där patienterna kan ge kritik och komma med förslag om förändringar. En vårdcentral hade inrättat ett så kallat hälsorum. Hälsorummet är ett rum där patienten kan göra hälsotester och ta sitt eget blodtryck utan inblandning av en läkare. Där man har uppföljning på detta om patienternas resultat visar på onormala värden till exempel vad gäller deras blodtryck. Denne verksamhetschef uppgav att intresset för hälsorummet var så stort att patienterna fick köa för att komma in i rummet vilket medfört att man nu planerade att öppna ytterligare ett hälsorum. Enligt en av respondenterna kan man inte efter införandet av LOV erbjuda samma vård som man kunde förut. Respondent säger det att i o m införandet av LOV har de ökade kraven på kvantitet och antalet patienter fått stort utrymme medans man är tvungen att backa från 14

15 kvalitetskraven på vården. Ett exempel är att när man bokar tid på en vårdcentral så får man oftast en tid på 15 minuter, i vissa särskilda fall får man tider som är 30 minuter långa. Detta gör det problematiskt för bland annat äldre personer som kanske har flera åkommor, för man kan bara titta på en åkomma åt gången. Patienten får då gå hem och boka en ny tid för sina andra åkommor. 3.4 Medarbetare Vid frågan om hur vårdcentralerna upplevde möjligheterna att rekrytera ny personal sade två av de tre verksamhetscheferna att de upplevde det som enkelt vilket de ansåg delvis berodde på det geografiska läget, deras koncept och deras styrning av verksamheten. Den tredje verksamhetschefen upplevde tvärtom att det kunde vara svårt att rekrytera personal på grund av det geografiska läget. Verksamhetschefen ansåg också att utbildningsplatserna till vårdutbildningar är feldimensionerade i förhållande till det kommande behovet av vårdpersonal vilket kan medföra rekryteringsproblem. Detta styrks av Statens Offentliga Utredningar(SOU 2007) som säger att det kommer en arbetskraftsbrist inom den offentliga sektorn där bland annat äldreomsorgen kommer att drabbas hårdast. Även Sveriges Landsting och Kommuner påpekar att antalet anställda inom äldreomsorgen kommer minska från ca till på grund av stora pensionsavgångar 25. När frågan om resultaten av genomförda medarbetarundersökningar svarade två av tre verksamhetschefer att medarbetarna inte är nöjda med landstinget som arbetsgivare. Detta beror främst på dåliga löner och ersättningar. Men när medarbetarna bedömer den egna vårdcentralen hamnar nöjdhet på ett bättre betyg. Något som var gemensamt för alla tre verksamhetschefer var att de svarade att medarbetarna upplevde att de inte hade tillräcklig med tid för sina arbetsuppgifter vilket i sin tur ledde till ökad stress. En av de arbetsuppgifter som respondenterna gav som exempel är bland annat telefonjouren som man har på varje vårdcentral och som bemannas av sjuksköterskor. Dessa sköterskors uppgifter är att ta reda på vilket problem personen som ringer har, fatta beslut om problemet, det vill säga om det är farligt eller inte och ge råd gällande hur man ska kunna hjälpa personen. Telefonjouren ska ha i snitt 6 samtal per timme. Man har då 10 minuter per patient vilket upplevs som för kort tid. 25 Målqvist, Åborg, Forsman,Styrformer och arbetsförhållanden inom vård och omsorg, en kunskapssammanställning om New Public Management,2011, Karolinska Institutets Folkhälsoakademi(2011:11), Stockholmsidan 5 15

16 En av respondenterna sade också att medarbetarna kände större arbetsosäkerhet i och med införandet av LOV. Det finns skilda uppfattningar hos medarbetarna om huruvida LOV är någonting negativt eller positivt. Det finns de medarbetare som anser att konkurrensen som kommer med LOV skapar en större arbetsmarknad och leder till utveckling, och inte osäkerhet Farhågor med LOV Den verksamhetschef som fick en ökning av listade patienter(se Patienter) sa att man i dagsläget inte vill få mer patienter för att man inte kan ta hand om fler om man inte byter lokal. Detta var ett av de problem man ansåg att LOV skulle föra med sig, det vill säga att man trodde att de populära vårdcentralerna skulle få en ökad tillströmning av om - listade patienter. Och man befarade att det kunde bli en så pass stor ökning av patienter att det skulle kunna påverka kvalitén på vården. Detta visade sig dock inte bli något stort problem 27. Inom LiÖ finns det bara en vårdcentral som fått ett tillfälligt listningstak, Medicinskt Centrum i Norrköping. Detta var för att de skulle kunna klara av att möta efterfrågan med en fortsatt bibehållen kvalitet 28. En annan av de farhågor man såg med LOV var att resursstarka och friska patienter skulle få för stort fokus. Eftersom man trodde att de resursstarka patienterna skulle göra mer aktiva omlistningar än de resurssvaga patienterna skulle vårdcentralerna anpassa sig efter de resursstarkas behov 29. Så blev heller inte fallet på grund av att ersättningssystemet ändrades i takt med införandet av LOV. Det innebar att de vårdcentraler med mer socioekonomiska, etniska och åldersmässiga patientgrupper fick högre ersättningar vilket ledde till att möjligheterna att anställa mer vårdpersonal ökade Medarbetarnas arbetssituation Samtliga respondenter uppgav att de upplevde en ökad stress bland sina medarbetare. Förklaringen till detta var bland annat att tiden för arbetsuppgifter inte räckte till (se medarbetare). Det i sin tur leder till att medarbetarna inte kan slappna av och ta det lugnt på sin fritid vilket är skadligt både för deras egen hälsa, verksamheten och i sin tur patienterna. 26 Aldstedt, Sandberg, Vårdval primärvård i Östergötland hur har det gått? 2011 Sidan Aldstedt, Sandberg, Vårdval primärvård i Östergötland hur har det gått? 2011 Sidan 4 28 Aldstedt, Sandberg, Vårdval primärvård i Östergötland hur har det gått? 2011 Sidan 5 29 Aldstedt, Sandberg, Vårdval primärvård i Östergötland hur har det gått? 2011 Sidan 4 30 Aldstedt, Sandberg, Vårdval primärvård i Östergötland hur har det gått? 2011 Sidan

17 Om det bara var LOV som hade påverkat medarbetarnas arbetssituation till det negativa fanns det olika uppfattningar om. En av de tre respondenterna sade det att medarbetarnas arbetssituation har förändrats. Att vid införandet av LOV fick man ta in mer personal på denna vårdcentral eftersom om - listning av patienter var så pass stor. Till dess att man kunde anpassa sig efter denna nya efterfrågan från patienterna fick medarbetarna då arbeta mer. Enligt samma respondent har arbetsförhållandena för bland annat distriktssköterskor förändrats, till exempel genom att de numera får lägga ännu mer tid på att åka runt i länet på hembesök tack vare den stora geografiska spridningen av listade patienter. Samme respondent uppger det att man har varit tvungen att anställa fler i vårdpersonalen som till exempel läkare, psykologer och distriktssköterskor på grund av den ökande efterfrågan. På sikt tror respondent att detta gynnar medarbetarnas arbetssituation. En av de andra respondenterna ansåg inte att medarbetarnas arbetssituation har påverkats särskilt mycket, men att problemen med bland annat stress och av att inte ha tillräckligt med tid för att klara sina arbetsuppgifter fortfarande finns kvar. Respondenten säger sig personligen tro att det är mer arbete på en privat vårdcentral än inom en offentlig eftersom de privata är tvungna att etablera sig och bli attraktiva vilket i sig leder till mer jobb. Men detta är någonting som vårdcentralerna själva jobbar med också för att kunna bibehålla sina patienter. Vid frågan om LOV påverkat verksamhetschefernas möjlighet att rekrytera personal svarade samtliga att så inte var fallet eller att man inte kunde se en koppling mellan detta och LOV. På frågan om LOV har påverkat respondenternas roller som verksamhetschefer svarade två av de tre att de upplever att deras arbetsuppgifter har förändrats tack vare LOV. En av dessa två respondenter säger att eftersom man är tvungen att klara av de nya kraven på kvantitet känner man sig som verksamhetschef som en stressfaktor. Det vill säga att man skyndar på sina medarbetare för att de ska hinna klart med sina arbetsuppgifter i tid. Den andra respondenten säger att man inte längre kan säga nej till nya patienter som vill lista sig och därför leder detta till mer arbete och ifall denna ökning av listade patienter fortsätter måste man också börja leta efter en ny lokal för att kunna fortsätta sin verksamhet. 17

18 Enligt en av verksamhetscheferna är patienterna alltmer delaktiga och medbestämmande i sin sjukvård, men att detta kan vara ett problem i längden. När patienterna är mer delaktiga och bestämmande gällande sin vård kan det undergräva läkarens expertis och kunskap. 3.7 Förändringsfrågor Två av de tre respondenterna uppger att förändringsfrågor har kommit mer i fokus efter att LOV införts i primärvården, medans den tredje respondenten säger det att man inte har fokuserat på förändringsfrågor i samma utsträckning som de andra vårdcentralerna. Detta på grund av att man inte vill få mer patienter på vårdcentralen(se ovan). En av respondenterna sa att en av förändringsfrågorna bland annat har lett till att man införskaffat en förslagslåda (se ovanstående). Man har också efter införandet av LOV, som tidigare nämnts, inrättat ett så kallat hälsorum vilket blivit populärt bland patienterna. En annan respondent sa att förändringsfrågor kommit mer i fokus i form av organisatoriska förändringar och konkurrens mellan offentligt drivna vårdcentraler och privata leverantörer. Respondenten ansåg att man inte ska locka patienter, som en del privata vårdcentraler gör, genom att t ex utlova hälsokontroller och att använda sig av reklamknep som t ex vaccinationsbussar. Respondenten ansåg istället att man ska bedriva en kunskapsintensiv verksamhet där vården är det viktigaste och att det är kvaliteten på vården man ska konkurrera om. Som tidigare nämnts har en av de tre vårdcentralerna inte fokuserat på förändringsfrågor i samma utsträckning som de andra på grund av vårdcentralens popularitet och att man inte vill få in fler patienter utan man fokuserar på att ha kvar sina nuvarande patienter. Detta gör man bland annat genom att komma med nya koncept som till exempel kvällsöppet och man vänder sig bara till sina egna patienter med reklam och information. Bara i nödfall börjar man göra reklam och profilera sig ifall de märker att deras patienter börjar lista om sig någon annanstans. 3.8 LOV inom specialistvården? Vad svarade verksamhetscheferna på frågan om de tror att Lagen om Valfrihet kommer att införas även i specialistvården? Specialistvården i Halland och Stockholm har redan infört LOV. Två av tre respondenter sade det att de trodde att man skulle få se en liknande reform inom specialistvården inom LiÖ medan den tredje inte trodde det. Bland annat hänvisade man till den politik som bedrivs av Alliansen. Där man bland annat pekade på Centerpartiets 18

19 förslag att införa att minst 50 procent av vården ska bedrivas av privata eller ideella utförare 31. En av respondenterna påpekade att om man ser på Norrköpings stad ser man att de privata vårdcentralerna utgör en stor del av alla vårdcentraler och att man på Motala sjukhus har delar specialistvården som ägs och drivs av det privata bolaget Aleris 32. Verksamhetscheferna fick frågan om de kunde se några särskilda problem eller svårigheter med LOV. En av respondenterna svarade att man kunde se vissa problem med att patienterna fick ökad delaktighet i beslutsfattandet av sin egen sjukvård och såg en risk i att de professionellas expertis kan komma att undergrävas. Samma respondent påpekade också att det finns människor som vill bli sjukskrivna för att slippa jobba och därför hoppar de mellan vårdcentralerna för att hitta någon läkare som kan ge dem ett sjukintyg. Den tredje respondenten ansåg att ett problem med LOV var att det blev för stort fokus på kvantitet istället för kvalitet på vården. Avslutningsvis fick respondenterna frågan om de kan se några särskilda fördelar med LOV. En av respondenterna sa det att om det finns konkurrens ökar medvetenheten hos verksamheten och dess medarbetare. Med medvetenhet menas t ex att man är medveten att någon annan vårdcentral kan ta ens patienter om man inte gör ett bra jobb. Därför får man inte, enligt respondent, slappna av utan hela tiden vara beredd på att konkurrera om patienterna. Respondent menar att en sund konkurrens är nyttig. En annan respondent sa att LOV är en bra för patienterna, att de kan vara med och påverka och kan kräva bättre service. Den tredje respondenten sa att LOV medför att man kan välja vårdcentral efter hur bra personkemin fungerar mellan patient och vårdpersonal. Trivs man inte med personalen på den vårdcentral man går till har man i o m LOV större möjlighet att byta

20 4. SLUTSATSER Mina slutsatser kommer jag här att presentera uppdelade efter mina två delfrågor 4.1 Patienter Min slutsats efter min studie är att LOV bidrar till att verksamheterna får ett ökat kundfokus. Patienterna kan i större utsträckning vara med och bestämma över sin egen vård och vem som ska utföra den. Exempelvis kan patienter som är beroende av hembesök och som bor i en förort utanför centrum, med hjälp av LOV välja om de vill ha vård av distriktssköterskor och läkare från en vårdcentral i centrum. En annan slutsats man kan dra är att konkurrensen mellan vårdcentralerna kan bidra till en bättre service för patienterna. Till exempel att patienterna får ta del av koncept som hälsorum och längre öppettider, som på sikt kan minska köer. Förslagslådorna är också en sak som kan bidra till att patienterna får det bättre genom att de kan komma med förslag och kritik som ledningen på vårdcentralen kan ta till sig. Ytterligare en slutsats är att tillgängligheten för patienterna ökar. Patienterna får själva välja vilken vårdcentral de vill vara listade på och då kan de välja en vårdcentral som har kortare köer och därmed få vård snabbare. Enligt en av verksamhetscheferna bidrar LOV till att man fokuserar mer på kvantitet istället för kvalitet inom vården. Min slutsats är att det är svårt att i nuläget göra en bedömning om detta då det är svårt att mäta kvaliteten inom vården. 4.2 Medarbetare De slutsatser jag drar om hur LOV har påverkat medarbetarna är bland annat att LOV kan ha bidragit till att stressen ökat bland medarbetarna. Verksamhetscheferna upplevde att medarbetarna fick för lite tid för sina arbetsuppgifter och att kraven på hög produktion av till exempel patientbesök och telefonsamtal ökat. Underlaget i min studie är för litet för att kunna dra några säkra slutsatser kring detta men jag tror att LOV är en bidragande faktor. En slutsats man kan dra är att LOV har bidragit till att konkurrensen ökat inte bara om patienterna utan också om arbetskraften vilket på sikt kan gynna medarbetaren. Det innebär att de får flera alternativa arbetsgivare och på sikt kanske också bättre förmåner. 20

21 Avslutningsvis är min slutsats att LOV kan ha både positiva och negativa effekter för såväl patienter som för medarbetare. Det är viktigt att det finns en bra balans mellan dessa både faktorer för att man ska kunna göra det bästa av vården. Jag tror dock att det på sikt främst blir positiva effekter för patienterna (se ovanstående faktorer). Som tidigare nämnts är det svårt att dra säkra slutsatser på det lilla underlag jag har. För att man ska kunna dra några helt säkra slutsatser skulle en längre och mer omfattande studie behöva genomföras med flera metoder och ett större antal respondenter. 21

22 5. ANALYS OCH SLUTDISKUSSION I detta arbete har jag försökt ta reda på och beskriva hur tre verksamhetschefer inom primärvården i Östergötlands läns landstings anser att Lagen om Valfrihet har påverkat deras verksamhet ur ett patient- och medarbetarperspektiv. Min avsikt har varit att ta reda på hur patienter och medarbetare har blivit påverkade av LOV. Har LOV förbättrat patienternas situation genom ökad tillgänglighet eller har kraven på ökad produktion medfört försämringar i kvaliteten av vården? Har de ökade produktionskraven lett till ökad stress för medarbetarna eller har deras arbetssituation förbättrats i o m den ökande konkurrensen som inte bara handlar om patienterna utan också om arbetskraften. Mina respondenter har en vårdutbildning i grunden och har jobbat inom vården och kan dess system. De hade till del olika uppfattningar om hur de ser på LOV. Samtliga anser att LOV har medfört ökad patient-/kundmakt genom att patienterna nu i större utsträckning kan välja den vårdcentral de vill. En respondent tycker att LOV också medför att patienterna kan få en förbättrad relation med sin läkare/vårdcentral eftersom man kan välja efter hur man tycker att personkemin med vårdpersonalen fungerar. LOV skapar en sund konkurrens mellan vårdcentralerna vilket leder till att alla måste vara på tå och fokusera på sina patienter säger en av respondenterna. Man kan dra slutsatsen att verksamhetscheferna ser att LOV är en bidragande faktor som spelar roll i verksamhetstänkandet och bidrar till ökat kundfokus. Det som är negativt med LOV, enligt två av mina respondenter, är att den professionelle yrkesmannens -/kvinnans åsikt inte väger lika tungt som den gjorde förr. Kunderna skall nu vara mer delaktiga och bestämma om sin vård vilket innebär att läkaren får mindre att säga till om. Man kan heller inte ge samma vård som förr enligt en av respondenterna eftersom de högre kraven på kvantitet eller ökad produktion av vård gör att man kan lägga mindre tid på varje enskild patient. Att hinna med så många patienter som möjligt på så kort tid som möjligt, är något som enligt respondent leder till stress. Alla tre respondenter sa att deras personal var stressad och upplevde att de hade för lite tid för sina arbetsuppgifter. Det i sin tur medförde att de inte kunde koppla av när dem kommer hem från jobbet och påverkade deras fritid. Detta är någonting negativt i en förlängning och påverkar patienterna och verksamheten. Om man inte har en bra balans mellan nöjda medarbetare och nöjda patienter kan man inte uppnå en god sjukvård. I och med LOV sker konkurrens inte bara om patienterna utan även om medarbetarna. De privata och även offentligt drivna vårdcentralerna kommer att konkurrera om arbetskraften och expertisen inom vården. Landstinget kommer då 22

23 att vara tvunget att ge medarbetarna bättre förmåner och löner för att medarbetarna ska stanna. De ökade kraven skapar konkurrens som ska leda till billigare och effektivare sjukvård. I och med att patienterna skall vara mer delaktiga och bestämma om sin vård innebär det att läkaren får mindre att säga till om. Med det finns en risk att patienterna får allt för stor makt över sin egen sjukvård att man till slut glömmer bort vem som är den professionelle av patient och läkare. Jag personligen upplever att det är bättre att lyssna på och lyda vårdpersonalen, eftersom det är de som har expertkunskapen inte jag som patient. Att få en förklaring om varför jag t ex skulle behandlas på ett speciellt sätt är någonting som jag personligen sätter värde på och att jag får vara delaktig i att till exempel välja alternativa mediciner för min behandling. En sak som är ganska tydlig är att den ökade konkurrensen medfört ett ökat kundfokus och högre krav på att verksamheterna kan genomföra en effektiv vård med hög service och god kvalitet. Det blir också tydligt att det är en konkurrens om både patienter och om medarbetare och att arbetsmiljöfrågorna därmed också blir viktiga. Vårdcentralerna måste vara attraktiva både för patienter och medarbetare vilket jag ser är den stora utmaningen. Man måste få en balans mellan patient- och medarbetarperspektiven för att vården ska fungera bra. Men man ska inte glömma att vården är till för patienterna och deras välbefinnande är det viktigaste. Men det ligger i patienternas intresse att få en effektiv och säker vård och det får man bara genom att man har nöjda medarbetare inom vården. Frågan om specialistvården i LiÖ kommer att uppleva en liknande reform som man har genomfört i Halland och i Stockholm är fortfarande oviss. Som tidigare nämnts svarade två av de tre respondenterna att de ser det som troligt att det kommer en reform av det slaget. Det medför att konkurrensen om patienterna och medarbetarna når också dit. Om så blir fallet kommer fler aktörerna att behöva kompetenta medarbetare vilket också ställer större krav på landstinget att bli en bättre arbetsgivare än det upplevs som i nuläget. Mina respondenter påpekade att medarbetarna inte var helt nöjda med landstinget som arbetsgivare då de var missnöjda med just ersättningar och löner. Hur en ökad valfrihet inom specialistsjukvården skulle påverka kostnaderna för vården är svårt att säga. Konkurrensen medför att verksamheterna måste kunna erbjuda en vård med hög kvalitet, bra service och god tillgänglighet. Det tror jag kommer att bidra till man försöker hitta nya effektivare sätt att arbeta på vilket kanske inte leder till att vården blir dyrare utan tvärtom mer kostnadseffektiv. 23

24 Att kunna dra några generella slutsatser om vilka effekterna av LOV är, om de främst är positiva eller negativa, eller hur det kommer att se ut längre fram är idag svårt att göra. Efter min undersökning har jag dock kommit fram till att patienterna får en bättre service, eftersom vårdcentralerna försöker utveckla sin verksamhet på olika sätt för att vara attraktiva för patienterna genom att t e x inrätta Hälsorum. 5.1 Kvarstående forskningsproblem Ett forskningsproblem som inte har varit i fokus i denna studie men likväl är ett viktigt studieobjekt är hur kvaliteten inom vården har förändrats sedan införandet av LOV. Upprepade gånger har kvalitet varit ett återkommande faktor under skrivandets gång. Det kan komma att bli ett studieobjekt i framtiden om man vill fortsätta inom detta område. Det kräver dock mer resurser i form av tid och kunskap för att kunna genomföra en sådan studie. Ett annat forskningsproblem är att man utifrån den här studien inte kan dra några säkra slutsatser, utan man kan se det här arbetet som ett underlag för en framtida C - eller D uppsats. I en sådan kan man utöka antalet metoder till bland annat postenkäter och flera samtalsintervjuer och man bör i så fall också utöka antalet respondenter. 24

25 REFERENSER Tryckta källor Esaiasson, Giljam, Oscarsson, Wängnerud, Metodpraktikan, Konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4:1 upplagan 2012, Vällingby, Elanders Sverige AB 2012 Andersen(red), Vetenskapsteori och metodlära, introduktion, 1994, Studentlitteratur, Lund Målqvist, Åborg, Forsman,Styrformer och arbetsförhållanden inom vård och omsorg, en kunskapssammanställning om New Public Management,2011, Karolinska Institutets Folkhälsoakademi(2011:11), Stockholm Aldstedt, Sandberg, Vårdval primärvård i Östergötland hur har det gått? 2011 Winblad, Isaksson, Bergman, Effekter av valfrihet inom hälso- och sjukvård en kartläggning av kunskapsläget 2012, TMG Sthlm, Stockholm Elektroniska källor _valfrihetssystem Motala/ df 25

26 Bilaga 1 Intervjuguide 1) Backgrund a) Vad heter du? b) Vilken är din titel? c) Hur länge har du arbetat här? d) Har du arbetat som chef hela tiden? e) Hur många är ni som arbetat här? f) Är ni fullt bemannade i nuläget? 2) Verksamhet 1. Hur många listade patienter har vårdcentralen? 2. Är det här en populär vårdcentral ur patientsynpunkt? 3. Som jag förstår finns det ett ersättningssystem för vårdcentralerna som bygger bland annat på ålder och socioekonomi. Sticker ni ut på något sätt utifrån detta? 4. När ni har gjort kundundersökningar hur ligger ni till då?(nöjda eller ej) 5. Är det något område kunderna/patienterna är särskilt nöjda eller missnöjda med? 6. När ni har gjort medarbetarundersökningar hur ligger ni till då? (Nöjda eller ej) 7. Är det något område medarbetarna är särskilt nöjda eller missnöjda med? 8. Har ni brist på någon yrkeskategori? 9. Har ni lätt att rekrytera personal? 3) Lagen om Valfrihet 1. När införde ni LOV på vårdcentralen? 2. Efter att LOV införts, har det påverkat er verksamhet avseende: a) Antalet listade patienter? Om ja, vad tror du är orsaken till det? b) Patientnöjdheten? Om ja, positivt eller negativt? c) Medarbetarnas arbetssituation? Om ja, på vilket sätt? d) Medarbetarnöjdheten? Om ja, positivt eller negativt? 26

27 e) Er möjlighet att rekrytera personal? Om ja, blivit lättare eller svårare att rekrytera? f) Har LOV påverkat din roll som verksamhetschef? Om ja, på vilket sätt? g) Har förändringsfrågor kommit mer i fokus efter LOV?(t ex kring tillgänglighet, service, bemötande, arbetssätt etc.) 4) Avslutningsfrågor 1. Tror du att Lagen Om Valfrihet kommer att införas även inom specialistvården? Om ja, anser du att det i så fall är positivt/negativt? 2. Kan du se några speciella svårigheter/problem med LOV? 3. Kan du se några särskilda fördelar med LOV? 27

28 Bilaga 2 Hej! Jag studerar statvetenskap på Linköpings Universitet och orsaken till att jag tar kontakt med dig är att jag ska skriva min B-uppsatts. Uppsatsen handlar om Lagen om Valfrihet och hur den har påverkat vårdverksamheten inom primärvården ur ett patient - och medarbetarperspektiv. För att få underlag till uppsatsen har jag för avsikt att genomföra ett antal intervjuer med verksamhetschefer på olika vårdcentraler inom Landstinget i Östergötland. Min fråga är nu om du skulle kunna tänka dig att ställa upp på en sådan intervju. Intervjun tar ca 30 minuter och rör frågor om hur du anser att Vårdvalet har påverkat er verksamhet utifrån ett patient - och medarbetarperspektiv. Resultatet av intervjun kommer att presenteras anonymt. Jag hoppas det är okey att jag följer upp det här brevet genom att ta kontakt med dig via e- post eller telefon inom de närmaste veckorna för att höra om du har möjlighet att hjälpa mig genom att ställa upp på en intervju och i så fall boka en tid för den. Med vänliga hälsningar Carl Nilsson Telefon: Mail: Carni866@student.liu.se Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling Linköpings Universitet