Hemtentamen politisk teori II.

Transkript

1 Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som intresserade mig var just de avsnitt inom rättvisa och demokrati så därför valde jag då att formulera min frågeställning i något som borde inkludera de båda två. Leder demokrati till ett rättvist samhälle? blev min frågeställning, som kanske inte verkar vara den mest roligaste frågan men förmodligen intressant för många. Min ställning är att demokrati borde leda till ett mer rättvist samhälle och jag kommer argumentera för min ståndpunkt med hjälp av teorierna. Upplägget som jag valt för mitt PM är att jag börjar med att ta upp en bakgrund, där jag kortfattat(väldigt kortfattat) beskriver vad olika begrepp kring rättvisa och demokrati innebär enligt vissa filosofer. I nästa avsnitt försöker jag då besvara min frågeställning utifrån dessa begrepp och definitioner samt att en analys görs utifrån rättvise teorierna och till sist en slutsats. Syfte: Syftet med min fråga Leder demokrati till ett rättvist samhälle? är att från de olika rättvise principer som vi har tagit upp under kursen, går det att kunna ifrågasätta demokratin och dess rättvisa som man ofta brukar koppla samman. Bakgrunden till detta är att även i en demokrati så kommer ju inte alla människor att tas i hänsyn och skillnader ekonomiska som sociala uppstår. Jag vill ta reda på vad är det som vi vanligtvis säger är rättvist och hur går det egentligen ihop med verkligen och de teorier kring rättvisa som vi har studerat. Bakgrund: Dahls definition av demokrati, behövs det en process som säger att det måste finns vissa förutsättningar för att ett kollektivt bestämmande ska fungera/förekomma. Det måste finnas effektiva sätt för att få framföra sin åsikt, att allas röster är lika värda, att människor har nödvändig kunskap, att det är medborgarna som väljer vilka frågor som ska bli diskuterade och det sista kriteriet är vilka som ska få vara delaktiga i att rösta.

2 Tre statsvetare och filosofer som vi har läst om i kursen(cohen, Rawls och Nozick). Cohen anser att rättvisa är ett slags ideal av frivillig jämlikhet och att självägande tanken ska försvinna samt att han anser att Marxisterna borde omformulera sin syn på självägandeskap för att passa in en egalitär rättviseteori. Nozicks liberalistiska syn på rättvisa handlar om att människans frihet följer av självägandeskap, d.v.s. att en persons självägande rätt ger en frihet att bestämma över ens förmågor och hur man vill använda dessa. Rawls teori grundar sig att man får göra en skillnad mellan val och hur omständigheterna ser ut och som sedan resulterar i han rättfärdigar demokratiskt jämlikhet. Det Rawls kommer fram till är ursprungspositionen och hur man då kommer att besluta hur ett rättvist samhälle ska se ut. Argument: Om man utgår från Dahls demokratiska process och förutsättningar för kollektivt beslutande så kan man faktiskt se att människor i demokratiska länder har lättare att uttrycka sina åsikter. Eftersom media och kommunikation är fritt, inom stora ramar, så kan många idag spridda ut sina åsikter men samtidigt också effektivt ta del av andras tankar och åsikter p.g.a. den tekniska utveckling vi har haft. En annan viktigt aspekt kring att vi nu idag kan ta del av så mycket information är att världen har blivit mer globaliserad och på sätt får vi ta del av mer information om andra länder och människors åsikter. Dahl hade troligen inte förutsett hur tekniken skulle förändra så mycket men om man tittar på länder där man har begränsade möjligheter att framföra sina åsikter så beror det ofta på att samhällena de lever i har censur i press och media, vilket förhindrar detta kriterium om att demokrati ska kunna uppstå. Att alla röster är lika värda leder ju också till att människor kan få känslan, eller rättare sagt känner sig mer delaktiga och ger enligt mig personer ett syfte att faktiskt vilja framföra sina åsikter. Det ger en person troligen större möjligheter för att vilja kunna påverka flera människor när man väl vet att ens röst faktiskt betyder lika mycket som andra människors röster.

3 Så jag ser det som att när man vet att rösterna är lika värda så börjar man också effektivisera kommunikationen för att sprida sina tankar och idéer till andra människor vilket också leder till att människor då får mer kunskap om politiska partier, organisationer och hur demokrati fungerar. Kunskap är ju något man kan få genom utbildning men även genom att man faktiskt blir upplyst av andra människor som har mer kunskap än en själv vilket till stor sker i länder där man t.ex. har sociala problem, ekonomiska etc. Frivilliga organisationer som idag främjar kunskapsspridning av demokrati har ofta uppkommit i redan existerande demokratier och vill gratis dela med sig av kunskapen till människor som inte har den kunskap som behövs för att kunna delta i en demokrati. För mig är rättvist att medborgarnas frågor är det mest centralt ska diskuteras inom en demokrati och detta uppstår ju ofta när människor kan ta del av mer kunskap/information och spridda detta. Är det en viktig fråga som lyfts fram genom t.ex. bloggar eller press så är det svårt för representanter i riksdagen och regeringen att inte diskutera det, ett aktuellt exempel på det är ju registret om romer som tidningarna tog upp nyligen. Vilka som sedan ska få vara delaktiga och rösta/påverka i en demokrati är komplicerat. Min åsikt kring det är att man inte kan ta den gamla rena definitionen av demokrati(folkstyre) rakt av utan att den måste anpassas till olika länders traditioner av hur man ser på att bli vuxen. Tar man Sverige, så är röståldern 18 år gammal och man måste vara medborgare i landet, och detta är väl den ålder som man anser att unga vuxna är mogna nog att kunna få rösta. Detta är enligt mig rättvist eftersom att inkludera människor som inte är medborgarna i det egna landet och låta dessa påverka människor, utan att de själva bidrar till samhället eller ens har kunskap kring problem inom landet, vore orättvist emot människor som faktiskt är medborgare. Analys: Ur Rawls synsätt att se på hur man kommer fram till ett rättvist samhälle måste man först vara i ursprungspositionen. Eftersom man i enlighet med denna teori, inte vet vem man kommer bli så vill man därför skapa ett jämlikt samhälle. Att detta är förenligt med demokrati beror på att man för inte bli diskriminerad inför rättvisa till alla samt då vill införa grundläggande rättigheter som man kan förknippa med hur en demokratisk stat uppstår. Detta antagande bygger ju på att när man är bakom okunnighets slöja så väljer personen inte att chansa och

4 bygga upp ett orättvist samhälle. Att t.ex. vilja ha grunder för att alla människor ska kunna få framföra sina åsikter till andra människor är något som man kommer komma fram till, eftersom om man själv hamnar i den sämsta situationen så har man ju inget att säga till om. Samma tanke kan man applicera på lika rösträtt, eftersom om fattiga eller rika har tillgång till fler röster och man hamnar i den andra gruppen så blir man ju orättvist behandlade och inte demokratiskt jämlika. Kunskapsmässigt sett vill komma man ju vilja att folk har den grundläggande kunskap som behövs för att man ska kunna förstå vad demokrati innebär och då kommer man ju förstå att ett demokratiskt styre är det bästa för att alla ska få vara delaktiga och jämlika. När man sedan har kommit fram till att man ska ge alla en jämlik fördelning och kunskap så känns det logiskt att om man vill ha ett demokratiskt styre så ska medborgarna få vara med och bestämma dagordningen och ta upp de frågor som de tycker är viktig. Eftersom alla människor då har möjlighet att påverka/medverka i dagordningen så blir det ju rättvist. Att alla människor ska vara delaktiga och få vara med och påverka utifrån Rawls ursprungsposition är något som man borde komma fram till, då man inte har kännedom kring traditioner, sociala aspekter etc. och är svårt att undvika. Dock kan man kanske se det som att när man väl kommit fram till de övriga punkterna innan så blir det logiska att man själv inser att en utomstående person inte ska ha rätt att påverka det samhälle man själv bor i, förutsatt att man har olika samhällen, och att om även unga barn får rösträtt så kommer demokratin att bli väldigt kaosartat om man tänker lite logiskt. Ur Nozicks synvinkel på rättvisa kan man koppla det till demokrati och hur det gör samhället mer rättvist i vissa vinklar. Frihet och självägandeskap är ju centrala i moderna demokratier, vilket även är något som Nozicks tar upp i sin teori. Eftersom hans liberala syn på att det ska finnas en minimalistisk stat för att upprätthålla de grundläggande rättigheter vi har, behövas ju det också att man faktiskt betalar in skatt till den staten. Där kommer man också in på att det handlar om just frivilliga transaktioner, även om folk vill betala mer eller mindre, så är man ändå villig att betala in en viss summa för att upprätthålla en stat som skyddar människor. En viktig punkt i ett demokratiskt samhälle är själväganderätten, något som Nozick påpekar är starkt kopplat till friheten. Att förtjäna något genom t.ex. arbete som ger pengar ska ingen kunna ta ifrån dig utan är just ditt. Att samhället ska bygga på frivilliga transaktioner mellan människor gör att man då får en tillit att man faktiskt får välja vad man gör med det man äger vilket t.ex. kan uppmuntra välgörenhet inom olika områden.

5 Har man redan en demokrati finns ju ofta friheterna inkluderade, även om det finns olika gränser kring hur länder skiljer mellan hur mycket man betalar i skatter och andra utgifter så påverkar demokratin rättvisan till en viss grad när det gäller just självägandeskap och transaktioner i samhället. Skulle man stjäla ett objekt som tillhör någon annan och det vore legitimt så kan man inte påstå att det är jämlikt demokratiskt samhälle utan där skulle t.ex. de starkaste eller mest intelligenta överleva. Det är fortfarande svårt att kunna komma fram till en slutsats om frågeställningen, är det kanske så att rättviseprinciperna leder till ett demokratiskt samhälle än att ett demokratiskt samhälle bidrar till mer rättvisa? Man skulle kunna säga att det Cohen, Nozicks och Rawls menar med sina teorier är att det måste finnas en balans mellan jämlikheten och fördelningen för att det ska bli rättvist i ett samhälle. I ett modernt demokratiskt samhälle så handlar det mycket om hur man ska väga mellan individuell frihet och inflytandet staten ska ha och där är just Nozicks väldigt kritisk. Han säger ju att staten inte får göra något utöver att skydda de grundläggande rättigheterna annars kommer staten kränka dessa rättigheter istället. Det framstår som om han faktiskt inte riktigt kan acceptera en modern demokrati idag, då dessa är mer invecklade och har t.ex. i Sverige väldigt påtvingade skatter för vissa människor som då skulle kränka mot hans tankar kring frivilliga transaktioner. Utifrån det kan man tänka sig att då går demokrati emot Nozicks argument för att vara en rättvis stat, då den tillåter att man får tvinga på andra att göra t.ex. betala mer än andra. Rawls ursprungsposition ger nog bäst jämförelse med hur demokrati kan leda till mer rättvisa, eftersom båda bygger på att det ska finnas grund förutsättningar som inkluderar alla och där man får ett mer rättvist samhälle genom att de sämst ställda också blir respekterade. Tar man den direkt översätta versionen så kan den passa in på att alla i befolkningen ska vara delaktiga och det är ju också det man logiskt sett kommer fram till i Rawls ursprungsposition. Problem som kan inträffa är ju att en människa kanske inte väljer att ta den logiska uppbyggnaden kring ett jämlikt demokratiskt samhälle ska se ut, men då har man ju chansen att istället bli bland de diskriminerande om man skulle tänka sig att göra stora skillnader så att rika får ta alla ägodelar etc.

6 Slutsats: Demokrati är det alternativ som är mest rättvisast och mest jämlikt när det gäller styrelseskick men bara för att man har en demokrati innebär det inte att rättvisan når den nivå som man tänkt sig. Det underlättar för att fler människor ska ta del av mer gemensamt samhälle där både de rikaste och fattigaste är lika värda och att man har grundläggande rättigheter men man har även har skyldigheter att t.ex. betala skatt för att upprätthålla en demokratisk stat som skyddar rättigheterna också. Då fler människor blir omfattade i en demokrati än i t.ex. en diktatur så blir alla människor inom en demokratisk stat mer rättvist behandlade men det kan också förekomma problem med rättvisan när den kränker människors privata sfär.