Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Transkript

1 FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011)

2 2

3 Folkhögskolornas arbete för global rättvisa Innehållsförteckning: Inledning... 4 Vision för Folkbildningens arbete för global rättvisa... 5 Syfte med en policy för Folkbildningens arbete för global rättvisa... 5 Mål för Folkbildningens arbete för global rättvisa... 5 Policy för Folkbildningens arbete för global rättvisa... 6 Folkbildningsperspektivet... 6 Omställningsperspektivet... 6 Ett problematiserat fattigdomsperspektiv... 7 Empowermentperspektivet... 7 Demokratiperspektivet... 7 Jämställdhetsperspektivet... 7 Antirasistiskt perspektiv... 8 Rättighetsperspektivet... 8 Det ömsesidiga mötets perspektiv

4 Inledning Folkhögskolornas arbete för global rättvisa är ett instrument för att kvalitativt utveckla FOLACs och folkhögskolornas samlade insatser i ett gemensamt arbete för att öka den globala rättvisan. FOLAC står för Folkbildning Learning for Active Citizenship och är alla folkhögskolors gemensamma forum för internationella frågor. Utgångspunkter för dokumentet är tidigare erfarenheter av att folkbildning skapar förutsättningar för ett demokratiskt samhällsbygge och behovet av omställning till ett hållbart och globalt rättvist samhälle. Jordens befolkning står inför stora utmaningar, det gäller hotet mot klimatet, slutet på ändliga resurser, rasism och främlingsfientlighet, stora grupper av unga vuxna utan delaktighet i traditionella arbetsmarknader, den ojämlika fördelningen av resurser och andra utmaningar som kräver gemensamma globala lösningar. Folkbildning är ett kraftfullt verktyg för att öka medvetenhet och det behövs medvetenhet hos världens alla medborgare för att motivera till de omställningar som krävs för att hantera utmaningarna. Genom Folkhögskolornas arbete för global rättvisa vill vi bidra till att skapa gemensamma lösningar på de globala kriserna. Flera av målen för svenskt internationellt utvecklingssamarbete ligger i linje med folkbildningens ideal, såsom målet att stärka det civila samhället. Svenska folkhögskolor bär med sig en tradition där folklig bildning la grunden för framväxten av ett demokratiskt samhällsystem i Sverige. Det är en erfarenhet som vi tar med oss som aktörer i Folkhögskolornas arbete för global rättvisa. Till en början var en svensk nationell demokrati för alla en utopi, men det gick att förverkliga då och folkbildning kan på nytt spela en viktig roll för att nå den nya utopin om global demokrati. Folkbildning är en global företeelse. Alla människor överallt kan lära av varandra genom reflektion över sin situation, sin omvärld och sina erfarenheter. Policyn utgår från att alla aktörer har lika mycket att lära och att alla är ömsesidigt beroende av varandra inför de globala problemen. Vi menar att välgörenhet och inställningen att vi-kan-hjälpa-andra står i kontrast till arbetet för lika rättigheter. Resultatinriktade hjälporganisationer skapar med massmediala kampanjer en bild av att det är de ekonomiskt resursstarka som ska hjälpa till och att välgörenhet är ett rimligt perspektiv. Vi utmanar den bilden. Alla 150 folkhögskolor i Sverige har potential att bidra till att stärka demokrati och aktivt världsmedborgarskap. Folkhögskolorna integrerar på olika sätt ett internationellt perspektiv i sin verksamhet. Ett stort antal folkhögskolor har ett särskilt fokus på globala frågor. Det finns ett 70-tal långkurser med internationell inriktning. Folkhögskolorna är engagerade i samarbete med 50 länder utanför EU och deltar för närvarande i mer än 100 olika internationella projekt. Folkhögskolorna samverkar med det civila samhället både i Sverige och i världen. Det är ett mångfacetterat arbete, gemensamma drag är ett arbete för ökad global rättvisa, en stärkt demokrati och mänskliga rättigheter. 4

5 Vision för Folkhögskolornas arbete för global rättvisa Folkbildning har en stark och erkänd roll i arbetet för en ekologiskt och socialt hållbar värld, där ett nytt ekonomiskt system växer fram och tjänar det hållbara samhället. Ett samhälle där världsmedborgarskap ger möjligheter, delaktighet och demokrati för alla. Syfte med Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC:s roll är att samla all den kompetens och det engagemang för ökad global rättvisa som finns bland Sveriges folkhögskolor och att erbjuda en gemensam kraft för att ytterligare höja kapaciteten och kompetensen för att driva ett kvalitativt arbete för ökad global rättvisa. Detta dokument ska fånga det som är kärnan för svenska folkhögskolors globala engagemang, samt tydliggöra folkhögskolornas kapacitet, kompetens, mål och de värderingar som är vägledande i vårt globala arbete. Mål för Folkbildningens arbete för global rättvisa Kapacitet och kompetens för FOLAC att driva Folkhögskolornas arbete för global rättvisa. Kapacitet och kompetens hos folkhögskolor att delta i Folkhögskolornas arbete för global rättvisa. FOLAC driver ett globalt arbete tillsammans med ett stort antal svenska folkhögskolor och deras partners i världen i syfte att stärka människors lärande för ett aktivt medborgarskap. FOLAC samarbetar med partners i världen som i sitt sammanhang konkret skapar förutsättningar mötesplatser för lärande och bildning. FOLAC samarbetar med partners i världen som är en röst utifrån sitt sammanhang och påverkar för att ansvariga för rättigheter säkerställer att människor får sina rättigheter uppfyllda. FOLAC stärker folkbildningens och vuxenutbildningens roll i internationella överenskommelser och stödjer lagstiftning och strukturer för vuxnas rätt till lärande. FOLAC deltar i och stärker internationella folkbildningsnätverk. 5

6 Folkhögskolornas arbete för global rättvisa Folkhögskolornas arbete för global rättvisa är summan av medverkande folkhögskolors olika insatser inom ramen för detta dokument. Det är även gemensamma insatser av FOLAC inom främst policyarbete, metod- och kapacitetsutveckling, påverkansarbete och gemensamt lärande av det kunskapande som sker i arbetet för global rättvisa. Visionen om ett samhälle där världsmedborgarskap ger möjligheter, delaktighet och demokrati för alla, ska nås genom att ansvarstagande stater med sina respektive lokala och regionala förvaltningar tillförsäkrar att människors universella rättigheter tillgodoses för var och en. Det krävs en politisk vilja för att stater och andra koncentrationer av ekonomisk makt ska ta sitt ansvar. Den viljan behöver stöd av en opinion för att kunna utkräva ansvar. En viktig förutsättning för att väcka opinion och driva ett påverkansarbete är ett starkt civilsamhälle som är baserat på människors medvetenhet om sin egen situation och orsakerna till att den är som den är. Folkbildning är en väg för att uppnå ökad medvetenhet. Inga rättigheter utan kunskaper, bra lärande ger även medvetenhet om rättigheter, kraft att utkräva dem och förmåga till aktivt folkligt deltagande. Folkbildningens metoder för ökad medvetenhet och demokratistärkande samhällsbyggnad är många, det innebär att delprojekt och gemensamt arbete inom Folkhögskolornas arbete för global rättvisa på ett medvetet sätt ska förhålla sig till ett antal perspektiv. Folkbildningsperspektivet Folkbildningens lärprocesser utvecklar ett kritiskt medvetande som synliggör behov av att skapa förändring mot ökad social rättvisa. Eftersom folkbildningen alltid har ett samband med att stärka demokratin så är den inte värdeneutral. Folkbildning skapas av människors eget engagemang genom ett frivillig deltagande med ansvar för eget lärande. Folkbildningen erkänner att det finns flera former av kunskap, att det är möjligt att skapa ny kunskap tillsammans och kännetecknas av en deltagande pedagogik som tar sin utgångspunkt i människors medvetandevärld och erfarenhetsvärld, det innebär dialog och gemensam reflektion istället för ensidig kunskapsöverföring. Folkbildning är en global företeelse. Omställningsperspektivet Med nuvarande livsstil förbrukas resurser motsvarande tre jordklot. Planetens begränsningar kräver en omställning framförallt hos de som förbrukar mest. Trots en medvetenhet om att planeten inte har någon framtid utan omställning är det mycket få som verkligen ställer om sin livsstil. Vi behöver komma ur en handlingsförlamning och ta itu med den förnekelse som finns om problemens vidd och de åtgärder som krävs. Vi behöver hantera konflikten mellan rådande tillväxtparadigm och insikten om att vår livsstil inte är hållbar. Det krävs både politiska beslut och pedagogiska insatser för att människor ska gå från insikt till handling, förändra sin livsstil och jobba för systemförändringar. Folkhögskolornas arbete för global rättvisa syftar till att ställa om både samhällen och individers livsstil till hållbara beteenden. 6

7 Ett problematiserat fattigdomsperspektiv Folkhögskolornas arbete för global rättvisa syftar till att människor ska ta sig ur ekonomisk utsatthet. Det är inte bara ett problem att så många människor lever i absolut fattigdom utan det är också orättfärdigt med den ökande klyftan mellan de som har i överflöd och de som inte ens har till sina basala behov. Vi behöver problematisera överflödet och finna strategier för en mer rättvis fördelning av tillgängliga resurser. Även om fattigdomen kan innebära vissa ohållbara beteenden så är det inte de fattiga utan främst de rika som måste förändra sina livsstilar för att omställningen till ett mer hållbart samhälle skall kunna genomföras. Folkbildningens fattigdomsperspektiv innebär att människor i ekonomisk utsatthet är delaktiga i att formulera dagordningen för ett arbete för global rättvisa. Empowermentperspektivet Människor är subjekt i sin egen utveckling och ska själva styra över den. De ska inte vara målgrupp för andras utvecklingsarbete. Människan konstruerar kunskap utifrån sina livsbetingelser och sin kulturella och sociala kontext. På så sätt skapar hon i samarbete med andra både förståelse för sig själv och sin omvärld samt redskap för att verka i denna. Demokratiperspektivet Medborgarskapsbegreppet är mångdimensionellt och ska förstås lokalt, nationellt, europeiskt och globalt. Många beslut fattas på överstatlig nivå utan folkligt deltagande. Vi vill tillsammans med andra aktörer i det civila samhället hitta former för ett demokratiskt inflytande över globala beslut och förverkliga utopin om global demokrati. Folkbildning är en del av den demokratiska infrastruktur som ger medborgarna möjlighet att hävda sina rättigheter och svara upp mot sina skyldigheter. Socialt kapital är en viktig hörnsten för det civila samhället. Folkbildning har förmåga att öka det sociala kapitalet genom att skapa tillit och förtroende mellan människor, vilket också är en grund för att utveckla civila samhällets organisationer. Jämställdhetsperspektivet Världen över har män som grupp mer makt än kvinnor som grupp. Detta får stora konsekvenser för mäns och kvinnors relationer, inflytande, ekonomi och handlingsutrymme på en individuell nivå. Maktstrukturer som är baserade på kön finns i alla samhällen och på alla samhällsnivåer. I arbetet med att skapa en ökad global rättvisa är det därför centralt att utmana dessa strukturer. Folkbildningen har av tradition varit de förtycktas redskap för frigörelse och vi ser att den har en viktig roll att spela i det nödvändiga arbetet för att uppnå lika rättigheter och möjligheter för män och kvinnor. 7

8 Antirasistiskt perspektiv I deklarationen om de mänskliga rättigheterna efter andra världskriget slog man fast att alla människor är lika värda, trots det sker nya folkmord på etnisk grund och rasismens kategoriserande lever kvar. Folkbildningen arbetar på flera nivåer, genom att bemöta öppen rasism i högerextrema rörelser, genom att bemöta vardagsrasismen, såsom islamofobin, antisemitismen, antiziganismen, och systematisk diskriminering av svarta. Folkbildningen försöker känna igen och bemöta vithetsnormen och hur de utanför normen rasifieras utifrån fysiska markörer. En viktig dimension är att skapa sammanhang för inkludering och deltagande. Rättighetsperspektivet Folkhögskolornas arbete för global rättvisa bygger på alla människors lika rättigheter. Rättigheter existerar inte om de är beroende av någons välgörenhet. Rättigheter förutsätter att någon, ofta staten eller någon annan del av det offentliga samhället har skyldighet att tillgodose människors rättigheter. Mänskliga rättigheter är universella och gäller lika för alla. Rättigheter motverkar förtryck och diskriminering och är ett kraftfullt verktyg för att bidra till ökad global rättvisa. Folkhögskolornas arbete för global rättvisa ska öka medvetenheten om rättigheter och ge kraft att utkräva dem. Folkbildningen ska leda till kapacitet att bevaka att rättigheter uppfylls och förmåga att påverka när de inte uppfylls. Folkbildning ska ge röst åt rättighetsbärare. Samarbetspartners ska vara ickediskriminerande och bevaka allas lika rättigheter och ge stöd till diskriminerade att organisera sig. Ett aktivt folkligt deltagande är hörnsten i ett rättighetsbaserat arbete, det förutsätter att de som är ansvariga för rättigheterna skapar utrymme för verklig delaktighet. Det ömsesidiga mötets perspektiv Folkhögskolornas arbete för global rättvisa bygger på ömsesidiga möten med möjlighet till ett ömsesidigt lärande. Ömsesidighet innebär gemensamt formulerade mål som är relevanta för alla parter och där alla parter är beroende av varandra för att kunna nå målen. Ekonomiska resurser kan vara en förutsättning och ett aktivt deltagande en annan förutsättning för att nå det gemensamma målet. Det är utmanande att nå ömsesidigt partnerskap när den ena parten är ekonomiskt resursstarkare än den andra. I Folkhögskolornas arbete för global rättvisa ska det finnas en aktiv strävan att komma bort från givare och mottagare. Det kan ske genom att tänka i strukturer som skapar jämnstarka partnerskap. Människor har rätt att vara delaktiga i ett sammanhang. I samverkan stöttar människor varandra till att driva sin egen utveckling. Den lilla gruppens pedagogik är universell och oöverträffad. Folkhögskolor har lång erfarenhet av att skapa jämlika och jämställda möten, mötesplatser med möjlighet att byta perspektiv. Konst, kultur och gemensamt praktiskt arbete ger fler dimensioner åt mötet och skapar tillfällen där människor reflekterar över det man gör. Att ingen förtrycker någon annan är ett grundkrav för ett ömsesidigt möte. 8