Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Transkript

1 Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av en avsikt. Den är följden av frihet. Kapitalismen kan inte tas bort utan att andra friheter stryker med. 1 De flesta länder i väst har utvecklat kapitalistiska samhällen, ofta i samverkan med ekonomiska regleringar och fackliga avtal. Kapitalismen har lett till välfärdsstater och välfärdskapitalistiska samhällen. För att genomdriva en generell idé av jämställdhet behöver vi viss ekonomisk frihet. Historiskt så har ofta kapitalism och demokrati gått hand i hand, men det finns inga naturliga samband däremellan 2. Marknadsekonomi och kapitalism är två begrepp som ofta kommer parallellt, kapitalism betecknar den sociala relationen i ägandet medan marknadsekonomi handlar om hur resursallokering och prisbildning sker. Jag har valt att undersöka om kapitalism uppfyller kriterierna för en idealdemokrati. Jag kommer att utgå från två ideologier. Liberalism som sägs skapat kapitalism och marxism vars motståndare mot kapitalismens skapare var Karl Marx. 3 Den idealistiska demokratin En idealistisk demokrati är en demokrati där ett X antal kriterier uppfylls. Vad omfattar dessa kriterier? Och vem lägger grunden för dem? Jag har valt att använda mig av Robert Dahls kriterier och perspektiv på demokratin. Dahl är en av världens mest kända statsvetare. Hans kriterier för en ideal demokrati omfattar: effektivt deltagande, alltså alla medlemmar måste ha lika möjligheter till att få deras politiska åsikter hörda. Alla vuxna Dahl, Robert A. (2000). On democracy. [New ed.] New Haven: Yale University Press 3 Kymlicka, Will (2001). Contemporary political philosophy: an introduction. 2. ed. Oxford: Oxford University Press, s

2 människor har lika rösträttigheter, alla röster räknas som lika 4. Deltagarna i röstandet skall ha samma förutsättningar och vara upplysta och ha förståelse för politiken. Alla har även rätt att vara med och bestämma om vad som ska bestämmas och man har rätt att ändra sina åsikter när som helst. Statens alla vuxna medborgare har rätt till dessa fyra grundprinciper i en demokrati. 5 Robert Dahl är även skaparen av en av den mest accepterade teorin om vad demokrati är, det vill säga Polyarki. Polyarki begreppet kom Dahl med 1953 och det syftar på ett samhälle där många styr. Det politiska systemet när flera grupper konkurrerar om makten, genom val väljer de vuxna vilken grupp som skall ha den högsta makten. 6 Liberalismens syn på kapitalism Kapitalismen är en produkt av den fria och öppna marknaden som är ett resultat av liberalismen. Liberaler utveckade en tanke om att individer kan bygga ett samhälle som är både moraliskt och ekonomiskt utan statlig inblandning. Adam Smith är filosofen som satte grunder för detta med laissez faire principen. En princip där han argumenterade om att under särskilda förhållanden på marknaden bör reglera sig själv och på detta vis produceras mer välstånd än om staten kontrollerar den. Staten skall endast ägna sig av uppgifter som inte är vinstdrivande. 7 Liberalism är en balans mellan ett jämlikt och rättvist samhälle och för att definiera vad rättvisan bygger på har filosofen John Rawls utvecklat en tes. Principen om rättvisa bygger på att varje person har rätt till det mest omfattande totala system med lika grunder som liberaler är förenliga med, ett liknande system med, likhet för alla. Sociala och ekonomiska ojämlikheter skall även se till att dem båda är till största nytta för dem med minst fördelar. Principerna är knutna till byråer och ståndpunkter som är öppna för att alla är under samma rättvisa och jämställdhet. 8 Enligt liberal grundidé skall efterfrågan råda i samhället, staten skall vara passiv. Liberalister tror på ett mellanting mellan frihet och jämställdhet. Alltså marknadsekonomi och demokrati är till 4 Dahl, Robert A. (2000). On democracy. [New ed.] New Haven: Yale University Press, s Dahl, 2000 s polyarki 7 Ball, Terence & Dagger, Richard. (2009). Political ideologies and the democratic ideal. 7. ed. New York: Pearson/Longman, s Kymlicka, Will (2001) s.89.

3 grund för liberalism. Fast för kapitalism krävs en viss styrning från byråkratier för att dem med minsta fördelar skall få förmåner. Marxismens syn på kapitalism Marxismen förespråkar en statsplanerad ekonomi då dem tror det bringar jämställdhet i högre grad. Ett kapitalistiskt samhälle bidrar till ett mänskligt samspel men det är kapitalisterna som tar vinningarna/vinsterna och det råder här produktions anarki. Karl Marx var kapitalismens främsta motståndare. Han menade att kapitalismen endast orsakar klassmotsättningar och orättvisor. De växande klyftorna mellan ägaren och arbetaren var oacceptabelt. Han syftar till att: kapitalism är en parasit som lever på arbetarens resultat. 9 Den grundläggande tesen varför marxisterna är i så stor grad negativa till kapitalismen är de ekonomiska produktionskrisera. Kapitalism saboterar för det demokratiska samhället då dem avgörande ekonomiska besluten fattas i slutna styrelserum. Enligt marxisterna får alltså överklassen en fördelaktig affär i kapitalismen, men arbetaren får aldrig själv någon vinning. Vilket i sin tur skapar större klyftor mellan samhällsklasserna. 10 Analys Ett demokratiskt samhälle är uppbyggt kring tanken på att allas röster väger lika, man som kvinna, fattig som rik. Det är just här som spänningarna möts mellan demokratin och kapitalismen. Marknadsekonomin är skapad för att människan skall känna sig fri och får större rätt till att skapa egna verksamheter, vinnande som förlorande en rättighet som inte alltid varit givande utan som kämpat sig fram med hjälp av liberalism. Marknadskapitalism har historiskt sätt lett till ökade ekonomiska vinster och ekonomiska vinster har hjälpt att minska sociala och politiska konflikter. När ekonomiska konflikter uppstår tillgodogör tillväxten med ett resultat där mer tillväxt ger fler arbetstillfällen och på denna väg blir det större antalet tillfredsställda. Alla 9 Ball, Terence & Dagger, Richard. (2009) s Kymlicka, Will (2001) s

4 vinner i slutet något, det är ett noll summerings spel. Om jag vinner förlorar du, och det jag förlorar vinner du. 11 Marxismen motsätter sig att en tävlande marknadskapitalism skulle vara något positivt då den endast skapar orättvisor. Marxisterna anser att liberalisterna missar rättigheterna om de materialistiska ojämlikheterna i form av ojämlika tillgångar av resurser. Här tänker jag lägga tillämpa mig av ett exempel: Inte många Svenskar kan ha undgått Lundin släktet. Det var Adolf Lundin 2001 som grundade Lundin Oil AB. Huvudägarna, VD, och andra sekreterare inom företaget är familjemedlemmar. Lundin äger ett X antal fler företag så väl i Sverige som internationellt. Företaget är rikt, familjen är rik på att ha byggt upp ett företag kring naturresurser i landet Eritrea. Företaget har flera gånger blivit anklagade för brott mot mänskliga rättigheter, anklagelser som ofta försvunnit. Eritrea är ett fattigt land som tjänar på Lundins olja, även Sverige tjänar stora pengar då företaget bidrar med höga skatter. Sveriges utrikes minister Carl Bildt har även suttit med i styrelsen för företaget. 12 Problemet med detta exempel är att ett X antal kapitalister tjänar multum på något som andra människor inte haft resurs kapacitet för att göra, detta är enligt marxism och liberalism odemokratiskt. Detta företag gynnar alltså många människor men är till stora problem för andra, ett nollsummerings spel som Rawls förklarar det. Det kan ifrågasättas om det är demokratiskt korrekt. Här kan vi istället se att en kapitalistisk marknadsekonomi fungerar som en demokrati där människor röstar med sina pengar för vad som skall produceras. Oljan är skadlig för naturen, den skadar människorna som bor i området men oljan är ett verktyg större delen av mänskligheten är beroende av alltså röstar vi för att detta ska produceras. I ett demokratiskt kapitalistiskt samhälle spelar människors inflytande alltid roll beroende på deras köpkraft, och här har alltså mest pengar störst inflytande. Å ena sidan kan vi se att det är 11 Dahl, 2000 s

5 demokratiskt korrekt då alla får chansen att påverkar, men å andra sidan är det odemokratiskt korrekt då alla inte haft samma resurser att påverka utfallet. Slutsats De spänningar som demokratin stöter på i ett marknadskapitalistiskt samhälle är att den rike personens röst för större påverkan på demokratiska beslut då denne kan påverka marknadsstyrda beslut och beslut som i stor grad gynnar svenska marknadens ekonomi. Enligt liberalismens princip ska alla kunna konkurrera under samma villkor på samma marknad. Detta utfall är svårt i praktiken då vissa företag har helt enkelt mer resurser att röra sig med. Därför blir slutsatsen att kapitalism är enligt liberalism odemokratiskt. Marxisterna anser att om alla arbetare kunde blir kapitalister och om alla kapitalister hade börjat som arbetare, hade det inte funnits någon orättvisa med kapitalism. Men eftersom detta inte är fallet, och många företags ägare har ärvt företaget, gift sig in i familjen och så vidare så är det inte demokratiskt korrekt med kapitalism i det demokratiska samhället. 13 Dahl anser att marknadskapitalism kraftigt gynnar utvecklingen av demokrati. Dock på grund av dess negativa konsekvenser för politisk jämlikhet så är den ogynnsam för utvecklingen av demokrati. 14 Min tanke är att kapitalism är en följd av frihet. Om kapitalism tas bort stryker andra friheter med. För att förhindra en i stora drag orättvis marknad har vi idag skapat lagar kring konkurrens, hur en konkurrent bör behandlas och hur marknaden skall kontrolleras. Jag anser att lagarna vi har skapat idag inte är tillräckliga. Vi behöver en lag som kontrollerar så att inte samme kapitalist är ägare för alla företag så detta leder till orimliga priser och i slutändan även en oligarki. Av väldens alla företag idag, så är det ytterst få procent människor som har ägande i något, cirka 2% av världens befolkning äger 98% av världens företag. Jag anser inte att detta är demokratiskt korrekt då alla människor inte fått samma chans att äga eller skapa ett företag. Men marknadskapitalism för alltid med sig vinning för en del och förlust för en andra del. Kapitalism är följden av frihet. Kapitalismen kan inte tas bort utan att andra friheter stryker med. 13 Kymlicka, Will (2001) s Dahl, 2000 s. 178.