- PDF Free Download

Transkript

1 Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv utifrån staten. Jag kommer att resonera och ifrågasätta Nozick självägarskaps teori. Jag kommer även att beskriva John Rawls och John Locke mycket kort och övergripande på vad de har för likheter och skillnader med Robert Nozick teori om självägandeskap. Ø Analys av Robert Nozick teori om självägarskap. Vad ser jag för problem med Robert Nozick teori om självägarskap? Libertarianism står för individuell ekonomisk frihet från tvång och som vill minimera statens makt. Den vill ha en fri och oreglerad marknad med en begränsad stat och privat äganderätt. Libertinismen vill endast att statens roll ska vara så stor att den kan garantera individens fri och rättigheter och därför inte omfatta mer än de mest centrala beståndsdelarna som en stat har d.v.s. polis, domstol och nationellt försvar. Individens fri och rättigheter är av stor vikt för libertarianism med frihet från att tvång som utövas av staten och andra individer, detta är grundläggande för libertarianismen. Ideologin ser rätten till privatägande och egendom som mycket vital och anser också att beskattning är stöld och innebär tvångsarbete för individen genererat från statens sida. (Kymlicka, Will (2002). Contemporary political philosophy: an introduction. 2. ed. Oxford: Oxford University Press sid. 103) Libertarianismen menar att individer är ägare av sina resurser och ska kunna vara fria och göra vad de vill med sina liv så länge som de överensstämmer med andra människors friheter och inte inskränker på dessa. Robert Nozick ( ) var en amerikansk politisk filosof som är känd för att ha skrivit verket Anarki, stat och utopi Nozick menar att individer har rättigheter och att det finns saker som ingen människa eller sammanslutning kan göra mot dem (utan att bryta mot deras rättigheter). Dessa rättigheter är så starka och vittgående att de väcker frågan om vad staten och dess tjänstemän överhuvudtaget får göra (Politisk teori 2 föreläsning 3: Rawls teori om rättvisa; Libertarianismen)

2 Nozick menar att en minimal stat, vars uppgifter begränsas till beskydd mot våld, stöld och bedrägeri, upprätthållande av avtal osv, är legitim, varje stat med mer omfattande uppgifter kommer att kränka människors rätt att slippa tvingas till vissa saker, och är illegitim. Nozick har tre huvudprinciper som han förhåller sig till: En princip om överföring - allt som rättvist förvärvas fritt kan överföras, en princip gäller bara initial förvärvet - en redogörelse för hur människor kommer initialt att äga saker som kan överför i enlighet med ovan och en princip om åtgärdande av orättvisor - hur man hanterar tillgångar om de var orättvist förvärvas eller överföras. (Kymlicka, Will (2002). Contemporary political philosophy: an introduction. 2. ed. Oxford: Oxford University Press sid ) Självägarskap är en viktig princip som libertarianismen har, den går ut på att alla människor har en total och en okränkbar rätt till sin egen kropp och därigenom till de förmågor, handlingar och produkter som denna kropp kan utföra. Robert Nozick menar att självägarskapen ska behandla människor som mål i sig själva och därför inte ska kunna få användas som medel. Principen om självägarskap mynnar ut i att individer inte ska brukas som resurser åt andra. Om då staten eller andra individer säger att de har och gör legitimt anspråk på mina förmågor och de resurser som jag som individ får ut av mina handlingar, strider detta mot självägarskapet. Det innebär då att staten kan tillgodose sig och ha en äganderätt gentemot människors resurser och produktivitet. Staten kan med detta fördela resurser över samhället från den självägande individen vilket går emot mot principen om den själväganderätt som Nozick talar om och som alla individer har rätt till. (Politisk teori 2 föreläsning 3: Rawls teori om rättvisa; Libertarianismen) Den självägande principen är ett skäl till varför libertarianismen vill ha en så liten stat som möjligt de mest grundläggande institutionerna som polis, domstol och nationellt försvar. För att värna om självägandeprincipen. I likhet med andra liberala och libertarianska tänkare utgår Nozick från att respekten för alla människors frihet utgörs av en stat. Staten bör dock vara minimal, vilket betyder att dess enda uppgift är att upprätthålla respekten för rättigheter. Nozick menar att den minimala staten är den mest omfattande stat som kan rättfärdigas, eftersom om varje stat är större än så kränker den människors rättigheter

3 (Beckman, Ludvig (red.) (2009). Texter i samtida politisk teori: demokrati, frihet, sexualitet, Liber sid. 225) Robert Nozick, John Locke och John Rawls har olika uppfattningar om hur omfattande staten bör vara och hur dess resurser ska fördelas. John Rawls menar, till skillnad från Robert Nozick, att staten ska omfatta mer och han har en annan syn på omfördelning av tillgångar. Rawls vill att man ska fördela resurserna mer solidariskt och jämlikt i staten medan Nozick är mer inne på principen mitt är mitt och ditt är ditt och menar att människan är lite av sin egen lyckas smed. Nozick vänder sig mot att staten ska/kan omfördela resurser eftersom det strider mot hans uppfattning om självägandeskapet. (Kymlicka, Will (2002). Contemporary political philosophy: an introduction. 2. ed. Oxford: Oxford University Press sid ) John Rawls tar upp två rättviseprinciper. Den första är att alla ska ha samma rätt till det mest omfattande system av grundläggande friheter som är förenligt med att andra har ett likande system för alla stora friheter. (Beckman, Ludvig (red.) (2009). Texter i samtida politisk teori: demokrati, frihet, sexualitet, Liber sid. 278) Andra principen är att sociala och ekonomiska ojämlikheter kan vara till allas fördel och att alla befattningar och ämbeten ska vara öppna för alla. Här är en ganska stor skillnad mot Nozick självägandeskap. John Rawls har en tanke som kallas för differensprincipen som innebär att samhällsordningen inte ska skapa ännu mer gynnande förutsättningar för de människor i samhället som redan har det bättre ställt än andra i samhället. Undantaget då detta kan göras är endast om det gynnar de som har det mindre bra ställt i samhället. (Beckman, Ludvig (red.) (2009). Texter i samtida politisk teori: demokrati, frihet, sexualitet, Liber sid ) Robert Nozick och John Locke är inte helt olika varandra vad det gäller deras syn vad gäller staten. John Locke förespråkar rätten till liv, egendom och frihet. Locke menar liksom Nozick att människan har rätt till egen sin kropp och att det bara är individen som kan göra anspråk på resultatet och frukterna av sitt arbete. Skillnaden är att Nozick i sin teori går ett steg längre

4 på så sätt staten inte ska lägga sig i och omfördela resurser medan Locke säger att staten ska ha rätt att omfördela resurser så att de sämst ställda får det lite bättre. Här håller inte Nozick med Rawls om att det inte skulle inskränka på principen om självägandeskap. ( Analys Robert Nozick säger att man för att maximera sitt självägarskap ska staten bara bestå av de mest fundamentala funktionerna som polis, domstol och nationellt försvar. Men i dagens värld och samhälle har ju statens roll blivit så mycket mer omfattande än bara de tre mest fundamentala delarna. Det närmsta man kan komma en sådan stat är USA som mer eller mindre är uppbyggt på dessa fundamentala delar för att hålla staten nere på en nivå som maximerar individens frihet. Men även statens makt och inflytande över människor har vuxit sig allt starkare de senaste seklerna. Att som Nozick menar med sin självägandeskap är en tanke som säkert fungerade för 200 och 300 år sedan. Men i dagens värld med globalisering och hur allt ting hänger samman så ser jag det som otroligt svårt att tillämpa hans självägarskapsteori. Världen och samhället idag är inte anpassat för hans idé om självägarskap. Är det värt att ge upp mycket av sitt självägarskap för all den trygghet en stat kan förse och erbjuda oss? Men den friheten som Nozick talar om kanske inte är vad andra individer uppfattar som frihet. Frihet kan ju också vara att staten är större och att man får och ger resurser från den som t.ex. utbildning, sjukvård, sociala funktioner och skyddsnät. Man bör ta hänsyn till att frihet inte har någon bestämd definition. Jag tror att de flesta människor i världen där staten har en stor roll i människors liv och vardag ser staten som en form av frihet. Det kan ju faktiskt vara en frihet i sig att man vet att man som medborgare kan ha rätt till gratis sjukvård, skola, andra sociala funktioner och skyddsnät i statens regi. I dagens samhälle ter sig det nästintill omöjligt att staten inte i någon form tar del av vad människor producerar och tillverkar. Vi blir varken vi vill eller inte medborgare i en mer eller mindre omfattande stat idag. Jag vågar påstå att vi idag hur som helst blir medborgare i en stat som är mer omfattande än den som Nozick föreställer sig. Precis i det ögonblicket vi föds är självägandeskapet som mest påtagligast men så fort vi tar eller ger något till eller från staten så minskar för att inte säga

5 upphör vårt självägandeskap i det avseende som Nozick menar. Det är i princip nödvändigt att ta hjälp av staten i någon mån när vi föds för att få resurser för att kunna överleva. Man kan se på och ta USA som exempel och speciellt vissa delstater i landet där de är oerhört konservativa och vapenlagarna är liberala att det sker en hel del och olyckor och hemskheter just på grund av att man hävdar sin frihet där man kan dra paralleller till just självägandeskapet. USA är nog det land i världen där självägandeskapet är mest påtagligt. USA uppstod till stor del utifrån principen om självägandeskapet. Men även USA har gått mot en allt större statsapparat de senaste seklerna, nu senast med Obama care. Självägarskapet är handlar ju till största delen om den enskilda individen. Människan äger sig själva och att deras resurser inte ska kunna nyttjas av staten. Men hur tillämpas då självägarskapet om en människa inte har förmåga att ta hand om sig själv? T.ex. en psykiskt sjuk människa som inte vet sitt bästa och som inte heller kan tala för sig. Då blir det en form av konflikt med det självägarskap som Nozick förespråkar det vill säga att individen är fri på det sättet att staten ska minimeras så att individens frihet maximeras. Någon person måste ju ta hand om denna person på något sätt och försöka se till hennes eller hans behov. För att tillgodose den handikappade personens så är blir det svårt att inte ta hjälp av staten på något sätt. Om inte någon person talar för dennes persons rättigheter eller behov kan det kanske leda till en kränkning av dennes självägarskap? Eller kanske är det tvärtom, att det blir en kränkning av självägarskapet om någon talar för personen? Slutsats Eftersom Nozick hävdar att rättigheterna är viktiga att skydda, var finns då skyldigheterna någonstans? Jag tänker mig att har man rättigheter så har man också skyldigheter? Jag tycker att han utgår lite mycket ifrån att man bara har rättigheter men i min värld är det så att har man rättigheter så har man också skyldigheter. John Locke menar att människor har rättigheter eftersom att vi människor är just människor. Kanske Nozick har samma uppfattning som Locke där? Har svårt att se att människan bara har rättigheter utan några skyldigheter då måste ju rättigheterna rimligtvis urholkas. För att kunna behålla och ha tillgång till rättigheterna måste jag som väl som individ ge någonting tillbaka för att kunna utöva mina rättigheter (?)

6 Jag konstaterar att alla de tre filosoferna och politiska tänkarna Robert Nozick, John Rawls och John Locke ändå har samma grundidé, att staten inte ska uppta allt för stor plats. De har dock olika sätt att se på statens roll även om de har gemensamt att de tycker att staten inte ska vara speciellt omfattande. Jag tror dock att deras idéer och tankar om staten och Nozick s självägarskapsteori var mer appliceringsbara och skulle fungera bättre för några hundra år sedan vilket de också verkar gjort enligt kurslitteraturen. Dessutom skulle det nog vara lättare för dem att få gehör för sina idéer längre tillbaka i århundradena än i dagens värld och samhälle. Källor: Kymlicka, Will (2002). Contemporary political philosophy: an introduction. 2. ed. Oxford: Oxford University Press Beckman, Ludvig (red.) (2009). Texter i samtida politisk teori: demokrati, frihet, sexualitet, Liber Politisk teori 2 föreläsning 3: Rawls teori om rättvisa; Libertarianismen

7