Daniel Sjöman Politisk Teori

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Daniel Sjöman Politisk Teori"

Ann-Christin Blomqvist
för 7 år sedan
Visningar:

1 :Politisk teori 2 Daniel Sjöman PM

2 Del 1 egen fråga Tes Min tes är att den så kallade omsorgsetiken skulle brytas ned i ett kommunistiskt samhälle. Analys och förklaring av tesen Till att börja med krävs en förklaring av vad omsorgsetik är och innebär. Feministisk omsorgsetik handlar om att kvinnor och män är associerade med olika känslor och olika tankar. Män har en tendens att förekomma mer i det offentliga, och kvinnor hänvisas till att sköta vård och omsorg i hemmet. Enligt feministiska tänkare beror detta på att vårt samhälle är uppbyggt efter en patriarkal modell 1 där män har fler framträdande poster i samhället, tidigare kom ut på arbetsmarknaden och traditionellt har mer makt i samhällslivet. I boken ''Contemporary political philosophy'' författad av Will Kymlicka finns ett citat från Marilyn Friedman där följande står: '' [ ] The genders have thus been conceived in terms of special and distinctive moral projects. Justice and rights have structured male norms, values and virtues, while care and responsiveness have defined female moral norms, values and virtues.'' 2 Detta innebär att män enligt Friedman är förknippade med känslor om rätt och fel, kvinnor å andra sidan förknippas med känslor, värden och normer som rör omsorg och medkänsla. Många feministiska tänkare har tänkt kring moraletik, och många av dem tänker sig att 1 Will Kymlicka, Contemporary political philosophy an introduction, andra upplagan, Oxford University Press s Will Kymlicka, Contemporary political philosophy an introduction, s.399

3 det inte har med det biologiska könet att göra att vi tänker olika kring vissa frågor. Det beror enligt dem på sättet vi uppfostras. Män förväntas att ha en manlig etik och kvinnor en kvinnlig. I Kymlickas bok beskrivs detta på följande sätt [...]not because their actual thoughts differ, but because men feel they should be concerned with justice and rights, and women feel they should be concerned with preserving social relations'' 3 Att de olika sätten att tänka på har med uppfostran att göra och inte biologi argumenterar även Mary Wollstonecraft för, hon säger att det är ett resultat av att kvinnor inte fått utveckla sina rationella förmågor. Hon menar att om kvinnor tänker mer på människor runt dem än samhället i stort så är det på grund av att de på många sätt hölls borta från poster i samhället som innebar ansvar. 4 Det Wollstonecraft skriver skrevs i en annan tid än vår, men fortfarande idag förknippas kvinnor med mjukare värden, och har fortfarande andra förutsättningar än män i arbetslivet. Argument för tesen Enligt Marx finns den huvudsakliga ordningen i samhället i ekonomiska skillnader. Skiljelinjen går mellan klasserna, mellan de som äger kapitalet och de som säljer sin arbetskraft till kapitalägarna. I det kommunistiska manifestet som beskriver den marxistiska ideologin skriver Marx och Engels att ''De borgerliga talesätten om familj och uppfostran, om det ömma förhållandet mellan förälder och barn, blir alltmer motbjudande, ju mer alla proletariatets familjeband sönderslits 3 Kymlicka, contemporary political philosophy, s Kymlicka, contemporary political philosophy, s.399

4 till följd av storindustrin och barnen förvandlas till vanliga handelsartiklar och arbetsredskap. Men ni kommunister vill införa kvinnogemenskap, skriker hela bourgeoisien i korus mot oss. Borgaren ser i sin hustru blott ett produktionsinstrument. Han hör, att produktionsinstrumenten skall göras till allmän egendom och kan då naturligtvis inte tänka sig något annat än att gemensamheten också skall bli kvinnans lott. Han anar icke, att vad det just gäller, det är att upphäva kvinnans ställning som blott ett produktionsinstrument.'' 5 Kommunismen innehåller alltså en kvinnlig frigörelse, en frigörelse där kvinnor till fullo blir en del av samhällslivet, och det finns även de marxistiska tänkare som hävdar att kommunismen inte kan uppnås utan att kvinnor frigörs. Ett exempel på en sådan tänkare är Inessa Armand, hon var ledare för det sovjetiska kommunistpartiets kvinnoavdelning (Zhenotdel) och uttryckte, If women's liberation is unthinkable without communism, then communism is unthinkable wihtout women's liberation'' 6 Det kommunistiska målet är som alltid det klasslösa samhället, men vi kan även se att kvinnors underordning enligt Marx, Engels och andra framstående kommunister behöver brytas, och därför bör ett marxistiskt samhälle även leda fram till att förhållandet där kvinnor finns i hemmets sfär och männen i samhällets sfär bryts, detta då kvinnans underordningen är ett resultat av det kapitalistiska systemet. Argument mot tesen Ett argument som står i motsats till detta är att vårt patriarkala samhälle går längre tillbaka än vad det kapitalistiska samhällssystemet gör. Till exempel finns det i flera religioner ett tankesätt som överordnar män och underordnar kvinnor, i katolska kyrkan får bara män tjänstgöra som präster, i bibeln benämns Jesu lärjungar enbart som män 5 Karl Marx, Friedrich Engels, Kommunistiska Manifestet, Nixon 2009, s Sharon Smith, Women and socialism, Haymarket books 2005, s.197

5 och redan i skapelseberättelsen är kvinnan den som drar arvsynden över människan. Att enbart avskaffa kapitalismen behöver alltså inte betyda att könsmaktsordningen avskaffas och att kvinnor blir jämställda med männen. Detta då könsmaktsordningen sitter djupare än så i vårt samhälle och i vårt medvetande. Ett annat argument mot min tes är att det finns lika många inriktningar av feministiskt tänkande som det finns andra ideologier, man kan till exempel vara feministisk marxistisk eller feministiskt liberal. Att tro att en liberal feminist kommer att se ett marxistiskt samhälle som bra för att det har en möjlighet att minska könsmaktsordningen i samhället. Detta då ett kommunistiskt samhälle på många andra sätt går mot vad en liberal feminist, och många andra ser som ett optimalt samhälle. Svar på motargumenten Det är självklart så att könsmaktsordningen kan ligga mer djupt rotad än vad marxismen gör gällande när de säger att den skapats av vårt kapitalistiska samhällssystem. Att samhället idag fastställer könsmaktsordningen bör dock inte hysas några tvivel inför, till exempel finns det ett lönegap som enligt studier kommer ta decennier att sluta. 7 En så stor omvälvning av samhället som Marx förespråkar, där lönearbete enligt teorin kommer att försvinna och arbete kommer att ske i kollektiv kan dock leda till att könsmaktsordningen minskar, och att där med även kvinnors tendens att mer finnas i hemmen och mindre i samhällslivet minskar. Men jag anser att det inte är fel att tänka sig att kommunismen skulle leda till ett mer jämställt förhållande mellan män och kvinnor när det gäller omvårdnad. Även om det är så att kvinnor förtrycks på andra sätt i samhällslivet än ekonomiskt. Det andra argumentet är svårt att argumentera mot. Att inte tänka sig det kommunistiska samhället som det bästa är varje människa fritt. Men när det gäller just omsorgsetik så 7 läst

6 tycker jag att den marxistiska teorin lyfter fram tankar som skulle få kvinnor bort från denna del av samhällslivet och istället leda till ett mer jämställt samhälle. Jag tycker att citatet från Inessa Armand belyser detta, utan kvinnornas frigörelse kan inte kommunismen uppstå. Avslutande tankar Enligt den marxistiska teorin skulle det kommunistiska samhället leda till att kvinnors arbete i hemmen minskade, och att de fick en större del i samhällslivet. Skulle det bli så i realiteten? Det är omöjligt att svara på idag. Det är också omöjligt att säga hur lång tid det skulle ta för omsorgsetikens mönster att brytas ned, eftersom att vi är många idag som är fostrade in i tanken att kvinnor mer förknippas med mjuka värden som omsorg och att ta hand om hemmet. Det finns andra problem med det kommunistiska samhället, men just på den här punkten skulle enligt mig det kommunistiska samhället vara ett bättre samhälle än det vi har idag.

7 Källor Tryckta källor Karl Marx, Friedrich Engels, Kommunistiska Manifestet, Nixon Sharon Smith, Women and socialism, Haymarket books Will Kymlicka, Contemporary political philosophy an introduction, andra upplagan, Oxford University Press Ludvig Beckman m.fl., Texter i samtida politisk teori, andra upplagan, Liber Internetkällor 14/03/09 läst

Relevanta dokument

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att