Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet"

Martin Öberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet

2 Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta, att säga något mer

3 Vad är teori? Teoribegreppet står för delvis olika saker beroende på vetenskaplig tradition På ett övergripande plan handlar kan man säga att det är det som forskare använder när de ska förklara olika händelser och människors handlingar. En teori är i allmänhet en förklaring som tar utgångspunkt i fakta eller tidigare verfierade/icke-falsifierade hypoteser. Teorier är inte bara något som forskare använder. Vi använder det i vardagen för att skapa förklaringar och förstå vår omvärld

4 Vardagliga teorier Jag har liksom en teori om livet som säger att det finns fyra populära personer i highschool, och sedan är det resten av oss. Jag skriver filmer för resten av oss.

5 Vetenskapliga teorier vs. Vardagliga teorier Kännetecknande för vetenskapliga teorier är att de har bekräftats genom användningen av en vetenskaplig metod Det finns inte en artskillnad mellan vardagliga teorier och vetenskapliga teorier. Istället befinner de sig i ett kontinuum.

6 Det vetenskaplig och det vardagliga Även forskare är samhällsvarelser Det finns ingen rätt och slätt objektiv vetenskaplig analys av kulturlivet eller [ ] av sociala fenomen oberoende av speciella synsätt, vilka [ ] väljer ut de sociala fenomenen som forskningsobjekt, analyserar dem och organiserar dem. (Weber 1904/1977: 119)

7 Att använda sig av sin inplacering i kulturen Lindgren skriver att vi som studerar samhället ska inte vara rädda för att utnyttja får kulturella kompetens - något som av positivsten skulle kunna sägas vara en förskönande omskrivning för förutfattade meningar som inverkar menligt på forskningsresultaten.

8 Olika typer av teorier Deskriptiva teorier: syftar till att beskriva och förklara Normativa teorier: syftar till att visa hur något borde vara utifrån moraliska el. politiska överväganden Klassiska teorier: teorier fr före andra WW2 Moderna samhällsteorier: teorier fr efter WW2

9 Olika typer av teorier Mikroteorier: utgår från enskilda individers perspektiv. Ofta aktörsperspektiv Makroteorier: utgår fr samhället som ett övergripande system. Ofta strukturperspektiv Konfliktteorier: utgår från att relationer präglas av konflikt Konsenusteorier: utgår från att relationer i grunden präglas av harmoni och samförstånd

10 Analys Analys innebär att etablera ett samspel mellan empiri och teori. Lindgren menar här att det viktiga inte är att avgöra om en teori stämmer överens med verkligheten eller inte och att sådant tänkande hör hemma inom naturvetenskapens discipliner där teorier har en mer uttalad roll som verktyg för att faktiskt kunna förutsäga olika händelser och reaktioner. Vad som verifierar studien är utifrån Lindgrens perspektiv om kunskap och meningar har skapats eller inte.

11 Tolkning och inte hyptesprövning Den teoretiskt avancerade samhällsvetenskapen ägnar sig inte åt hypotesprövning utan åt tolkning av texter. Textbegreppet ges en utvidgad betydelse till allt som har mening och som kan tolkas.

12 Ett kritiskt förhållningssätt Den samhällsvetenskapliga analysen bör utmärkas av ett kritiskt förhållningssätt. Kritiken är ett självändamål Har man kunskap om hur ett problem uppkommit och upprätthålls har man också skyldighet att försöka bidra till dess lösning

13 Klassisk teori Marx, Weber, Durkheim och Simmel Inflytelserika från sin samtid fram till idag Många andra förtjänar också att nämnas valet av dessa fyra är därför i någon mån godtyckligt De är relevanta att ha kunskap om både för det de skrev och för att de många gånger utgör referenspunkter för dagens diskussioner

14 Karl Marx Levde

15 Huvuddragen i Marx tänkande Bas och överbyggnad Påverkades starkt av Hegel men vände hans modell för samhällsutveckling upp och ner. Istället för att se medvetandet, kulturen, som den bestämmande kraften i samhället ansåg han att det var produktionsförhållandena som verkade bestämmande på det politiska, sociala och kulturella livet i samhället. Han använde begreppsparet bas och överbyggnad för att beskriva detta förhållande. Det marxistiska tänkandets grundförutsättningar: 1) människor skapar sin tillvaro inom redan givna ramar, och 2) kulturen, tänkandet och medvetandet är en produkt av samhällets materiella aspekter.

16 Alientation Arbetet definierar och formar människor Människan är av naturen en arbetande och skapande varelse Vi mår bra av arbetet när vi har kontroll över det dåligt när vi förlorar kontrollen Lönearbetet innebar en situtation då människor förlorar kontrollen över arbetsprocessen Marx använde begreppet alienation för att beskriva den process när vi förlorar kontrollen över arbetsprocessen och genom det också oss själva Genom lönearbetet alieneras vi från produktionsprocessen, arbetets slutprodukt, från oss själva och samhället.

17 Det kapitalistiska systemet Ett centralt begrepp för förståelsen av kapitalismen är mervärde. Mervärde är det som arbetaren producerar som övergår kostnaden för hans lön. Kapitalismens grundläggande problem: 1.Det stora antalet människor exploateras av ett fåtal. 2.Ett sådant system skapar motsättningar som hotar att rasera systemet. Kapitalismen hotas av såväl klasskonflikter mellan arbetare och kapitalister, och konflikter mellan olika grupper av arbetare. 3.Kapitalismen är dömd till undergång. Motsättningarna kommer ständigt att växa till den punkt när en revolution som leder till mer jämlika och välfungerande produktionssätt.

18 Den dominerande ideologin För att förklara hur de dominerande klasserna kunde vidmakthålla sin dominans introducerade Marx begreppet den dominerande ideologin Den dominerande ideologin är en världsbild som accepteras av de flesta i samhället samtidigt som den döljer maktförhållandena som samhällsordningen bygger på.

Relevanta dokument

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson Weber, Durkheim och Simmel Magnus Nilsson Max Weber Levde 1864 till 1920. Inflytelserik inom ämnen som till exempel sociologi, religionshistoria, organisationsteori, politisk teori, juridik, nationalekonomi